Filmen visar hur Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning använt stimulansmedel för att utveckla arbetet med mat och måltider inom hemtjänsten.
Sök böcker och film
Matglädje i hemtjänsten
Filmen visar hur Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning använt stimulansmedel för att utveckla arbetet med mat och måltider inom hemtjänsten.
Mat och måltider är en viktig del inom äldreomsorgen och förhoppningen är att filmen ska inspirera och få igång lokala utvecklingsarbeten. Se videon via YouTube » (nytt fönster)
Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom
För många äldre personer är miljön på sjukhus mycket olik den de är vana vid hemma i sitt ordinära eller särskilda boende. Denna skrift innehåller tips och råd som kan underlätta den demenssjukes vistelse på sjukhuset men också underlätta mötet med den demenssjuke för dig som vårdpersonal.
För många äldre personer är miljön på sjukhus mycket olik den de är vana vid hemma i sitt ordinära eller särskilda boende. Denna skrift innehåller tips och råd som kan underlätta den demenssjukes vistelse på sjukhuset men också underlätta mötet med den demenssjuke för dig som vårdpersonal. Omvårdnadstipsen är självklart också användbara i samband med besök på mottagningar eller vårdcentraler.
Boken är utgiven av Stockholms läns landsting.
Mobilt demensteam på Kungsholmen
Stiftelsen Äldrecentrum i Stockholms län fick i uppdrag av Stockholms läns landstings Demensråd att utvärdera ett projekt med ett mobilt demensteam på Kungsholmen i Stockholm. Ett projektet som påbörjades hösten 2008 och skulle pågå t.o.m. våren 2011.
Stiftelsen Äldrecentrum i Stockholms län fick i uppdrag av Stockholms läns landstings Demensråd att utvärdera ett projekt med ett mobilt demensteam på Kungsholmen i Stockholm. Ett projektet som påbörjades hösten 2008 och skulle pågå t.o.m. våren 2011. Projektet avslutades dock i början av sommaren 2010.
I den här rapporten ges en bakgrund till projektet tillsammans med
uppdraget som Äldrecentrum fick. I resultat och diskussion läggs
fokus på att beskriva vad demensteamet åstadkommit under projektperioden,
samt förklaras orsakerna till att projektet avslutades i förtid. Flera professioner ingick i demensteamet; arbetsterapeut, biståndshandläggare, distriktssköterska, läkare och psykolog.
Ladda ned » (pdf, 27 sid)
Min syster fick alzheimer - om vård och bemötande ur ett anhörigperspektiv
Moniqa Andersson är bara 58 år då hon får diagnosen Alzheimers sjukdom. I boken beskriver hennes syster, bokens författare, hur hon går bredvid genom sjukdomsförloppet och kämpar för att Moniqa ska få en trygg och fungerande vård på ett demensboende.
Moniqa Andersson är bara 58 år då hon får diagnosen Alzheimers sjukdom. I boken beskriver hennes syster, bokens författare, hur hon går bredvid genom sjukdomsförloppet och kämpar för att Moniqa ska få en trygg och fungerande vård på ett demensboende.
Boken skildrar inte bara hur sjukdomen utvecklas och hur närstående drabbas utan den ger även en inblick i hur vårdsystemet fungerar. Iréne Andersson reflekterar över bemötandet inom den kommunala demensvården och psykiatrin samt ger ett antal konkreta råd om vad som skulle kunna förbättras. Hon problematiserar vidare begreppen ”anhörig” och ”anhörigsjukdom” samt tar upp frågor om identitet, etik och ansvar.
Förlag: Gothia Förlag
Vems katt?
Vädret är fint. Axel och Omar är ute i parken. De har fika med sig. En gammal tant sitter i solen och klappar sin katt.
Men så dyker en flicka upp och påstår att katten är hennes! Vems katt är det egentligen?
Förlag • Bonnier Carlsen
Vädret är fint. Axel och Omar är ute i parken. De har fika med sig. En gammal tant sitter i solen och klappar sin katt.
Men så dyker en flicka upp och påstår att katten är hennes! Vems katt är det egentligen?
Förlag • Bonnier Carlsen
Att sätta spår i verksamheten
Utvärdering av en modell för utvecklingsarbete vid Hornskrokens vård och omsorgsboende på Södermalm
Utvärdering av en modell för utvecklingsarbete vid Hornskrokens vård och omsorgsboende på Södermalm
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har på uppdrag av Södermalms stadsdelsförvaltning utvärderat ett stimulansmedelsprojekt på Hornskrokens vård- och omsorgsboende, som är ett boende för personer med demenssjukdom. Utvärderingens fokus ligger på effekter i form av förändrat arbetssätt och hur erfarenheterna från projektarbetet kan användas i framtida utbildnings- och utvecklingsinsatser i stadsdelen. Data har till stor del inhämtats i form av intervjuer med personer centralt på förvaltningen, projektansvariga, chefer samt omsorgspersonal på boendet.
Ladda ned » (pdf 28 sid)
Överförmyndaren griper in
Denna film är berättelsen om vad som hände Birgitta Svenssons föräldrar. Hennes mamma och pappa klarade inte längre att bo kvar i sin lägenhet. De fick en plats på ett servicehus och allt skulle bli så bra. Men det blev en mardröm.
Denna film är berättelsen om vad som hände Birgitta Svenssons föräldrar. Hennes mamma och pappa klarade inte längre att bo kvar i sin lägenhet. De fick en plats på ett servicehus och allt skulle bli så bra. Men det blev en mardröm. Birgittas mamma blev alltmer förvirrad och hennes pappa hade fysiska krämpor. Kommunen ville skilja dem åt och föra Birgittas mamma till ett låst boende. Det blev början till en lång kamp.
Filmen är gjord av Birgitta Svensson
Demensprojekt 2007-2011
Under åren 2007-2010 genomfördes många utvecklingsprojekt inom
kommunernas vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd
till anhöriga. Det fanns dock ingen överblick över dessa i Stockholms län,
Under åren 2007-2010 genomfördes många utvecklingsprojekt inom
kommunernas vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd
till anhöriga. Det fanns dock ingen överblick över dessa i Stockholms län,
inte heller av de projekt som planeras för 2011. Demensrådet i Stockholms
län tog därför initiativ till en kartläggning, som genomförts av Stiftelsen
Stockholms läns Äldrecentrum tillsammans med de fyra övriga FoUmiljöerna
i länet. Ladda ned » (pdf 62 sid)
För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården
År 2009 gav regeringen Svenskt Demenscentrum i uppdrag att utreda tvångs- och skyddsåtgärder inom demensvården. Syftet var att få ett kunskapsunderlag som kunde ligga till grund för en eventuell lagstiftning inom området. Uppdraget redovisas i denna rapport: För vems skull?
År 2009 gav regeringen Svenskt Demenscentrum i uppdrag att utreda tvångs- och skyddsåtgärder inom demensvården. Syftet var att få ett kunskapsunderlag som kunde ligga till grund för en eventuell lagstiftning inom området. Uppdraget redovisas i denna rapport: För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården.
Rapportförfattarna kommer fram till att det behövs en lag som tydligt reglerar under vilka förutsättningar åtgärder får sättas in utan den enskildes samtycke eller mot dennes vilja. Några grundprinciper för en sådan lagstiftning tas upp. Utgångspunkten måste vara den enskildes behov av skydd och att i största möjliga utsträckning begränsa användningen av tvångsåtgärder. Sådana ska betraktas som en sista utväg, när annan omvårdnad visat sig vara otillräcklig.
En gradering av olika tvångsåtgärder föreslås. Tanken är att ju mer ingripande en åtgärd är desto större krav på rättssäkerhet och möjlighet att överklaga. Graderingen kan också vara vägledande för vem som ska fatta beslut och hur samtycke till en åtgärd ska bedömas.
En annan slutsats är att demensdiagnos är ett mindre bra kriterium för att bestämma lagens personkrets. Avgörande i sammanhanget är om personen har rättskapacitet,det vill säga kan bedöma sin situation och fatta adekvata beslut. Rapportförfattarna föreslår istället att lagen ska omfatta personer med allvarlig kognitiv störning.
Ladda ned som pdf (98 sid)
Den längsta ronden
Edna Alsterlund och Ingemar Johansson möts i USA 1979. Hon är journalist och gör reportage om intressanta personligheter. Ingemar Johansson, världsmästare i tungviktsboxning 1959, är eftersökt för pr-uppdrag, sport- och välgörenhetsgalor.
Edna Alsterlund och Ingemar Johansson möts i USA 1979. Hon är journalist och gör reportage om intressanta personligheter. Ingemar Johansson, världsmästare i tungviktsboxning 1959, är eftersökt för pr-uppdrag, sport- och välgörenhetsgalor.
Efter 15 års gemenskap blir Edna oroad. Så småningom står orsaken klar. Ingemar har drabbats av förtidig demens men saknar sjukdomsinsikt. Ednas tillvaro förbyts i en kamp att få livet att fungera. Att hjälpa Ingemar genom hans sjukdom samtidigt som hon skyddar honom mot omvärldens insyn.
Den längsta ronden handlar om att vårda en anhörig drabbad av Alzheimers sjukdom. Boken är en varm, stundtals humoristisk berättelse om kärlek, respekt och samhörighet.