Senaste nytt
Uppdrag granskning väcker frågor
Den 6 maj visade Uppdrag granskning det första av två program om äldrevården. Det handlade om en utbredd brist på landets äldreboenden: många äldre får alltför sällan möjlighet att vistas utomhus. Ambitionerna finns ofta, i genomförandeplaner som uttrycker den boendes vilja och behov. Verkligheten talar ett annat språk. "Under de två åren jag har varit här, en eller två gånger, i veckan har hon aldrig varit på utsidan", berättar Ronny Lundström som besöker sin demenssjuka mor på ett äldreboende i Göteborg.
För hundar, hästar och interner på svenska fängelser är rätten att få vistas utomhus inskriven i lag. Så är det inte för äldre människor. För dem gäller socialtjänstlagens "skälig levnadsstandard", ett begrepp som är öppet för många olika tolkningar.
Debatt: Synd att man bara tar upp det negativa
"Jag såg Uppdrag granskning (del 1 om äldrevården red anm) och blev som många andra upprörd över det som både sades och visades. Själv arbetar jag på ett…Läs hela inlägget »
Mejla era åsikter
Är det dags att precisera äldres rättigheter i lagtexten? Eller…borde det inte vara självklart för varje socialnämnd att se till att kommunens skröpliga medborgare får uppleva årstidens växlingar då och då? Eller ska utevistelse betraktas som "grädde på moset", något som anhöriga och volontärer snarare än stat och kommun ska ta ansvar för? Debatten är fri – mejla gärna era åsikter och ideer: magnus.westlander@demenscentrum.se
För hundar, hästar och interner på svenska fängelser är rätten att få vistas utomhus inskriven i lag. Så är det inte för äldre människor. För dem gäller socialtjänstlagens "skälig levnadsstandard", ett begrepp som är öppet för många olika tolkningar.
Debatt: Synd att man bara tar upp det negativa
"Jag såg Uppdrag granskning (del 1 om äldrevården red anm) och blev som många andra upprörd över det som både sades och visades. Själv arbetar jag på ett…Läs hela inlägget »
Mejla era åsikter
Är det dags att precisera äldres rättigheter i lagtexten? Eller…borde det inte vara självklart för varje socialnämnd att se till att kommunens skröpliga medborgare får uppleva årstidens växlingar då och då? Eller ska utevistelse betraktas som "grädde på moset", något som anhöriga och volontärer snarare än stat och kommun ska ta ansvar för? Debatten är fri – mejla gärna era åsikter och ideer: magnus.westlander@demenscentrum.se
Uppdrag granskning om äldrevården
Del 2: SVT1, onsd 13 maj, kl 20 00
Reprisr: SVT24, 14 & 18 maj • SVT1, 14 & 16 maj
Del 1:
Se på SVT play » (nytt fönster)
Se intervju med äldreminstern » (nytt fönster)
Relaterade artiklar
Professor Mats Thorslund: "Ibland blir de stora orden viktigare än vårdens innehåll" » (nytt fönster)
Professor Yngve Gustafson: Brist på sol ökar risk för fallolyckor » (nytt fönster)
Här är det inne att vara ute
På Änglamarkens äldreboende är trädgårdsskötsel en del av det dagliga arbetet »
Demenskostnader både ökar och minskar
Samhällets kostnader för demenssjukdomar ökar och uppgick år 2005 till drygt 50 miljarder kronor. Kostnaderna per demenssjuk person har dock minskat. Det visar beräkningar som redovisas i Läkartidningen.
År 2005 uppgick samhällets kostnader för demenssjukdomar (huvudalternativet) till 50,1 miljarder kronor, en ökning med 11,5 miljarder sedan år 2000. Den största andelen, 85 procent, ligger på kommunerna. Vårdkostnaderna per demenssjuk person har däremot minskat under samma tidsperiod, från 373 00 till 352 000 kronor. Att samhällskostnaderna ändå ökat beror på att på att antalet demenssjuka blivit nästan 11 000 fler sedan år 2000.
Siffrorna är hämtade från en hälsoekonomisk analys av kostnadsutvecklingen under åren 2000 och 2005. Den bygger på en rad uppskattningar av bl a antalet demenssjuka, den informella vårdens omfattning och olika vårdkostnader. Författarna bakom studien är Anders Wimo, professor vid Karolinska institutet, Lennarth Johansson, docent vid Hälsohögskolan Jönköping och Linus Jönsson, med dr, i3Innovus. Läs artikeln i Läkartidningen »
Magnus Westlander
År 2005 uppgick samhällets kostnader för demenssjukdomar (huvudalternativet) till 50,1 miljarder kronor, en ökning med 11,5 miljarder sedan år 2000. Den största andelen, 85 procent, ligger på kommunerna. Vårdkostnaderna per demenssjuk person har däremot minskat under samma tidsperiod, från 373 00 till 352 000 kronor. Att samhällskostnaderna ändå ökat beror på att på att antalet demenssjuka blivit nästan 11 000 fler sedan år 2000.
Siffrorna är hämtade från en hälsoekonomisk analys av kostnadsutvecklingen under åren 2000 och 2005. Den bygger på en rad uppskattningar av bl a antalet demenssjuka, den informella vårdens omfattning och olika vårdkostnader. Författarna bakom studien är Anders Wimo, professor vid Karolinska institutet, Lennarth Johansson, docent vid Hälsohögskolan Jönköping och Linus Jönsson, med dr, i3Innovus. Läs artikeln i Läkartidningen »
Magnus Westlander
Tionde mötet för Nordeuropas demenscentra
I slutet av april hölls The North Sea Dementia Meeting för tionde året. Representanter från norra Europas demenscentra möttes denna gång i Köln.
Syftet med dessa nordeuropeiska möten är att skapa en plattform för utbyte av kunskap inom demensområdet och ett forum för diskussioner och samarbete. Demenscentra från ett tiotal länder, däribland Sverige, deltog i Kölnmötet som pågick under två dagar.
Medlemmarna i ”The North Sea Dementia Group” arbetar mot samma mål i sina hemländer: att sprida kunskap om demenssjukdomar och synliggöra behoven för de som insjuknar och deras anhöriga för att på så sätt förbättra demensvården.
Ett av alla spännande projekt från mötet presenterades av demenscentrat i Kölnregionen. I ”Fyra tassar till Dig” har volontärer tillsammans med sina hundar undervisats och tränats inför möten med personer med demenssjukdom. Tanken är att djur, särskilt hundar, ska stimulera sinnen och väcka minnen på ett sätt som gör att demenssjuka kan komma i kontakt med sin omgivning. Vid mötet mellan en hund och en demenssjuk person behövs inga ord utan här sker kommunikationen på ett djupare känslomässigt plan.
Från Belgien presenterades en pilotstudie. Där försöker man utveckla ett system för att identifiera smärta hos personer med svår demens genom att kontinuerligt mäta och tolka ansiktsuttryck med hjälp av en kamera. Svårigheter att tolka och förstå smärta hos demenssjuka är välkänt. Genom studier som denna kan kunskapen om smärta och smärtlindring vid demens öka.
I april 2010 träffas North Sea Dementia Group i Norge och då är det Norskt demenscentrum som står som värd för mötet.
Gunilla Nordberg
Syftet med dessa nordeuropeiska möten är att skapa en plattform för utbyte av kunskap inom demensområdet och ett forum för diskussioner och samarbete. Demenscentra från ett tiotal länder, däribland Sverige, deltog i Kölnmötet som pågick under två dagar.
Medlemmarna i ”The North Sea Dementia Group” arbetar mot samma mål i sina hemländer: att sprida kunskap om demenssjukdomar och synliggöra behoven för de som insjuknar och deras anhöriga för att på så sätt förbättra demensvården.
Ett av alla spännande projekt från mötet presenterades av demenscentrat i Kölnregionen. I ”Fyra tassar till Dig” har volontärer tillsammans med sina hundar undervisats och tränats inför möten med personer med demenssjukdom. Tanken är att djur, särskilt hundar, ska stimulera sinnen och väcka minnen på ett sätt som gör att demenssjuka kan komma i kontakt med sin omgivning. Vid mötet mellan en hund och en demenssjuk person behövs inga ord utan här sker kommunikationen på ett djupare känslomässigt plan.
Från Belgien presenterades en pilotstudie. Där försöker man utveckla ett system för att identifiera smärta hos personer med svår demens genom att kontinuerligt mäta och tolka ansiktsuttryck med hjälp av en kamera. Svårigheter att tolka och förstå smärta hos demenssjuka är välkänt. Genom studier som denna kan kunskapen om smärta och smärtlindring vid demens öka.
I april 2010 träffas North Sea Dementia Group i Norge och då är det Norskt demenscentrum som står som värd för mötet.
Gunilla Nordberg
Avhandling om demens och diabetes får pris
Svensk Förening för Diabetologi, en sektion inom Svenska Läkaresällskapet, har beslutat att tilldela Weili Xu, demensforskare vid Aging Research Center på Karolinska Institutet, pris för bästa kliniska avhandling inom diabetes området 2008.
Weili Xu, forskare vid KI
Ny webbresurs för vårdpersonal
Alzheimerfonden har startat en digital mötesplats för anställda inom demensvården. Förhoppningen är att den ska bidra till ökad kunskap och uppmuntra till informationsutbyte.
– Det finns så mycket erfarenhet och kunskap som är värdefull att förmedla vidare. Med sajten vill vi skapa ett öppet klimat för diskussioner och erfarenhetsutbyte inom vården, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.
Nätmötesplatsen är öppen för alla som arbetar inom demensvården. Den blir tillgänglig först efter att man registrerat sig, detta för att säkerställa att enbart behöriga besöker mötesplatsen.
Nytt från Alzheimerfonden är även webb-tidningen Hjärnans Magasin som ska verka för debatt och kunskapsspridning. Prenumerationen är kostnadsfri. Läs mer på www.alzheimerfonden.se » (nytt fönster)
Magnus Westlander
– Det finns så mycket erfarenhet och kunskap som är värdefull att förmedla vidare. Med sajten vill vi skapa ett öppet klimat för diskussioner och erfarenhetsutbyte inom vården, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.
Nätmötesplatsen är öppen för alla som arbetar inom demensvården. Den blir tillgänglig först efter att man registrerat sig, detta för att säkerställa att enbart behöriga besöker mötesplatsen.
Nytt från Alzheimerfonden är även webb-tidningen Hjärnans Magasin som ska verka för debatt och kunskapsspridning. Prenumerationen är kostnadsfri. Läs mer på www.alzheimerfonden.se » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Värktabletter gav inget skydd mot demens
En ny amerikansk studie motsäger tidigare forskning. Smärtstillande läkemedel, s k NSAID-preparat, skyddar varken mot Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar.
NSAID är en engelsk förkortning för non steroidal anti-inflammatory drugs. Till läkemedelsgruppen hör kända varumärken som Bamyl och Magnecyl, smärtstillande NSAID-mediciner som finns i var och varannat badrumsskåp.
Våren 2008 visade ett par studier i tidskriften Neurology att användning av NSAID-läkemedel minskade risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Förhoppningarna om ett demensskyddande läkemedel stärktes men dämpas nu något av en ny studie, även denna publicerad i Neurology.
Forskare från University of Washington har följt 2 736 personer som var 65 år eller mer, det vill säga betydligt äldre än i de tidigare studierna. Ingen av deltagarna hade demenssymptom när försöket inleddes. Forskarna har sammanställt både förskrivning och direktförsäljning av NSAID till deltagarna under de 12 år studien pågick. Deltagarna har även tillfrågats om läkemedelsanvändningen.
Resulatet visar, tvärtemot tidigare forskning, att NSAID ökar risken för demenssjukdom. Riskökningen var mest uttalad hos dem som konsumerade NSAID mest. Förklaringen till det kan dock vara kroniskt medicinska problem snarare än läkemedlet i sig. Bland storkonsumenterna fanns fler diabetiker och fler hade tecken på hjärt-kärlsjukdom.
– Det troliga är att det man ser är personer som använder dessa läkemedel för att de börjar få allt svårare att klara sin vardag, säger doktor John Breitner, en av artikelförfattarna.
Doktor John Breitner utesluter inte att NSAID trots allt kan ha en skyddande effekt mot demens, även om det omvända gällde i den undersökta gruppen. De tidigare studierna har gjorts på yngre personer. En möjlig tolkning är att NSAID skjuter upp demenssjukdomens debut och att äldre som inte tar dessa läkemedel insjuknar tidigare. Mer forskning på området behövs innan några säkra slutsatser kan dras.
Magnus Westlander
NSAID är en engelsk förkortning för non steroidal anti-inflammatory drugs. Till läkemedelsgruppen hör kända varumärken som Bamyl och Magnecyl, smärtstillande NSAID-mediciner som finns i var och varannat badrumsskåp.
Våren 2008 visade ett par studier i tidskriften Neurology att användning av NSAID-läkemedel minskade risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Förhoppningarna om ett demensskyddande läkemedel stärktes men dämpas nu något av en ny studie, även denna publicerad i Neurology.
Forskare från University of Washington har följt 2 736 personer som var 65 år eller mer, det vill säga betydligt äldre än i de tidigare studierna. Ingen av deltagarna hade demenssymptom när försöket inleddes. Forskarna har sammanställt både förskrivning och direktförsäljning av NSAID till deltagarna under de 12 år studien pågick. Deltagarna har även tillfrågats om läkemedelsanvändningen.
Resulatet visar, tvärtemot tidigare forskning, att NSAID ökar risken för demenssjukdom. Riskökningen var mest uttalad hos dem som konsumerade NSAID mest. Förklaringen till det kan dock vara kroniskt medicinska problem snarare än läkemedlet i sig. Bland storkonsumenterna fanns fler diabetiker och fler hade tecken på hjärt-kärlsjukdom.
– Det troliga är att det man ser är personer som använder dessa läkemedel för att de börjar få allt svårare att klara sin vardag, säger doktor John Breitner, en av artikelförfattarna.
Doktor John Breitner utesluter inte att NSAID trots allt kan ha en skyddande effekt mot demens, även om det omvända gällde i den undersökta gruppen. De tidigare studierna har gjorts på yngre personer. En möjlig tolkning är att NSAID skjuter upp demenssjukdomens debut och att äldre som inte tar dessa läkemedel insjuknar tidigare. Mer forskning på området behövs innan några säkra slutsatser kan dras.
Magnus Westlander
Alzheimerforskningen intresserar sig för våra vanliga smärtstillande läkemedel.
Länk till studien i Neurology » (nytt fönster)
Missförhållanden ska kunna anmälas anonymt
Den som anmäler missförhållanden i äldreomsorgen ska få vara anonym. Det anser äldreminister Maria Larsson som förbereder en ändring av lex Sarah.
Målet är att riksdagen hinner fatta beslut om ändringen i lagen före nästa val säger Maria Larsson till Göteborgs-Posten (19 april). Hon anser att för få anmälningar sker enligt lex Sarah. Ett skäl kan vara rädsla att framföra kritik till en verksamhetschef.
– Min förhoppning är att betydligt fler missförhållanden anmäls när det blir möjligt att vara anonym, säger Maria Larsson.
Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Den har fått sitt namn av Sarah Wägner som för tio år sedan avslöjade vanvård på sin arbetsplats Polhemsgården. Lex Sarah innebär att man är skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden, även om man endast har grava misstankar. Skyldigheten gäller anställda, politiker och volontärer inom äldre- och handikappomsorgen, även i verksamheter som drivs i privat regi.
Till allvarliga missförhållanden räknas fysiska, psykiska, sexuella och ekonomiska övergrepp eller brister i omsorgen som kan hota den enskildes hälsa och säkerhet. Även mindre allvarliga brister ska anses som allvarliga missförhållanden om de är återkommande.
Kommunen ska ha rutiner för till vem man ska lämma en lex Sarah-anmälning och vem som ansvarar för utredningen. I dag får anmälaren inte vara anonym.
Magnus Westlander
Målet är att riksdagen hinner fatta beslut om ändringen i lagen före nästa val säger Maria Larsson till Göteborgs-Posten (19 april). Hon anser att för få anmälningar sker enligt lex Sarah. Ett skäl kan vara rädsla att framföra kritik till en verksamhetschef.
– Min förhoppning är att betydligt fler missförhållanden anmäls när det blir möjligt att vara anonym, säger Maria Larsson.
Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Den har fått sitt namn av Sarah Wägner som för tio år sedan avslöjade vanvård på sin arbetsplats Polhemsgården. Lex Sarah innebär att man är skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden, även om man endast har grava misstankar. Skyldigheten gäller anställda, politiker och volontärer inom äldre- och handikappomsorgen, även i verksamheter som drivs i privat regi.
Till allvarliga missförhållanden räknas fysiska, psykiska, sexuella och ekonomiska övergrepp eller brister i omsorgen som kan hota den enskildes hälsa och säkerhet. Även mindre allvarliga brister ska anses som allvarliga missförhållanden om de är återkommande.
Kommunen ska ha rutiner för till vem man ska lämma en lex Sarah-anmälning och vem som ansvarar för utredningen. I dag får anmälaren inte vara anonym.
Magnus Westlander
Undersköterskan Sarah Wägnerts avslöjande av vanvården på Polhemsgården gav upphov till bestämmelsen lex Sarah.
Svagt svenskt stöd för europeisk alzheimerplan
I februari 2009 ställde sig Europaparlamentet bakom ett krav på en europeisk alzheimerplan. Stödet från de svenska parlamentarikerna var dock svagt. Det visar en sammanställning från Alzheimer Europe.
Närmare 60 procent av ledamöterna i Europaparlamentet ställde sig bakom den skriftliga förklaringen som uppmanar Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för Alzheimers sjukdom. Men entusiasmen inför kravet på en alzheimerplan varierade stort bland ledamöterna från de 27 medlemsländerna.
Samtliga ledamöter från Grekland, Cypern och Slovenien röstade ja. Bland fem av medlemsländerna, däribland Sverige, fick den skriftliga förklaringen stöd av mindre än hälften av ledamöterna. Endast sju av nitton svenska Europaparlamentariker röstade ja, till dem hörde Lena Ek, Inger Segelström och Anders Wijkman.
Magnus Westlander
Närmare 60 procent av ledamöterna i Europaparlamentet ställde sig bakom den skriftliga förklaringen som uppmanar Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för Alzheimers sjukdom. Men entusiasmen inför kravet på en alzheimerplan varierade stort bland ledamöterna från de 27 medlemsländerna.
Samtliga ledamöter från Grekland, Cypern och Slovenien röstade ja. Bland fem av medlemsländerna, däribland Sverige, fick den skriftliga förklaringen stöd av mindre än hälften av ledamöterna. Endast sju av nitton svenska Europaparlamentariker röstade ja, till dem hörde Lena Ek, Inger Segelström och Anders Wijkman.
Magnus Westlander
Relaterad artikel
Europaparlamentet kräver plan för alzheimer »
Svensk alzheimerforskning på YouTube
Forskningsnätverket Swedish Brain Power har producerat en kortfilm om svensk alzheimerforskning. Filmen har lagts ut på YouTube och kan ses via länken: www.youtube.com/watch?v=R4u_zzEFDu2 » (nytt fönster, english).
TV-dokumentär om att leva med alzheimer
Söndagen den 19 april visade SVT dokumentärfilmen Alzheimers vals. Filmer handlar om Bo Lycke och hans fiende: Alzheimers sjukdom. Han bor med sin fru Eva på Brännö, bland vänner och musiker – omgiven av havet. För åtta år sedan fick han sin diagnos och när filmen slutar har det gått mer än tio år. Filmen är gjord av Brita Landoff. Bo Lycke berättar själv med humor och smärta.
Dokumentären visas på SVT2, söndagen 19 april, kl 20 00. Repriser går i samma kanal den 23 och 25 april, samt i SVT24 den 25 april.
Dokumentären visas på SVT2, söndagen 19 april, kl 20 00. Repriser går i samma kanal den 23 och 25 april, samt i SVT24 den 25 april.
Bo Lycke bor med sin fru vid havet. För tio år sedan fick han Alzheimers sjukdom. (Foto: Eva Lycke)