Det är forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid KI som i samarbete med Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund beräknat Sveriges totala kostnader för demenssjukdomar. Det handlar både om direkta kostnader för till exempel läkemedel, boende, vård och omsorg och indirekta kostnader i form av bland annat obetald anhörigvård.
Kostnaderna landar på totalt 81,6 miljarder kr och avser år 2019. Forskarna har utelämnat 2020–2022 för att undvika att eventuella effekter av pandemin ska påverka resultatet.
Kommunerna betalar mest
Beräkningarna visar att kommunerna bär de klart största kostnaderna för demenssjukdomar, 82 % av de totala. Särskilt boende står för 52,6 miljarder kr och hemtjänst 12,4 miljarder kr. Anhörigvården beräknas till 13,5 miljarder kr, en siffra som dock är förenad med stor osäkerhet påpekar Anders Wim, professor emeritus, Karolinska institutet och en av huvudförfattarna till studien.
– Den informella vården kan beräknas på olika sätt, beroende hur man skattar omfattningen av den och vilken timlön man väljer. I våra alternativa beräkningar ökar kostnaden för anhörigvården med nästan det dubbla, trots av vi ändrat antagandena relativt lite, säger Anders Wimo.
Svårt att jämföra
Samhällskostnaderna för demenssjukdomar har tidigare publicerats för åren 2000, 2005 och 2012. Jämför man 2019 med 2000 är kostnadsökningen betydande, både totalt sett (40 %) och per person (35 %). Andelstalen är justerade för inflation men bör ändå tas med en nypa salt. Datakällor och beräkningsätt skiljer sig en hel del åt.
– Slående är dock regionernas blygsamma del av de totala kostnaderna. De hamnar år 2019 på 1,7 procent och ungefär där har de legat även tidigare år. Men det tror jag kan komma att förändras med de nya läkemedlen som är på gång, säger Anders Wimo.
Nya läkemedel dyra
Han syftar bland annat på svenskutvecklade Lecanemab som väntar på att bli godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten. Läkemedlet har visat sig kunna dämpa försämringen av den kognitiva förmågan hos personer med alzheimer. Men Lecanemab kommer sannolikt att bli mycket dyrt och det är regionernas som betalar läkemedelsnotan.
– Lecanemab blir också resurskrävande för regionerna eftersom det ska intas intravenöst på en vårdmottagning. Dessutom kräver det regelbundna undersökningar med magnetkamera för att kontrollera eventuella biverkningar, säger Anders Wimo.
Allt fler drabbas
Mycket talar alltså för att regionernas kostnader för demenssjukdomar kommer att öka framöver. Kommunerna kan däremot tjäna på de nya läkemedlen genom att behovet av bland annat särskilt boende minskar. Men det vet vi ännu inte påpekar Anders Wimo och betonar att inom en överskådlig framtid kommer sannolikt kostnadstrycket att öka på både kommuner och regioner.
– Även om ny forskning talar för att nyinsjuknandet i demenssjukdom minskar något i varje åldersklass så kommer sannolikt antalet som utvecklar demenssjukdom fortsätta att öka under hela 2020-talet. Det beror främst på att den talrika 1940-talsgenerationen blir allt äldre, säger Anders Wimo.