God vård i livets slut är en rättighet. Det handlar om att skapa förutsättningar för högsta möjliga livskvalitet under återstående livstid, bland annat genom att lindra symptom och ge stöd till anhöriga. Ett annat namn för vård i livets slut är palliativ vård.
Demens – när börjar den sena fasen
Demenssjukdom kan pågå i många år, ibland över 10 år. Men hur vet man när den sena fasen börjar? Frågan är viktig, inte minst för att kunna förbereda anhöriga så att de får rimliga förväntningar på den sista tiden av livet. I denna film berättar professor Peter Strang, Palliativt kunskapscentrum, om demenssjukdomens sena fas. För mer information besök https://pkc.sll.se (nytt fönster)
Information till anhöriga
Vad händer i livets slut?
Vad händer i kroppen under livets sista tid? Vilken stöd kan man få som närstående? Det är frågor som tas upp i ett informationshäfte som vänder sig till just närstående. Häftet är tredje delen av Palliationspraktikan, en skrift från Palliationsakademin vid Betaniastiftelsen.
- Ladda ned häfte till närstående som pdf (nytt fönster)
Häftet och de andra delarna av skriften, som vänder sig till personal, kan även beställas som trycksak från Palliationsakademins webb (nytt fönster)
Vad händer i livets slut?
Vad händer i kroppen under livets sista tid? Vilken stöd kan man få som närstående? Det är frågor som tas upp i ett informationshäfte som vänder sig till just närstående. Häftet är tredje delen av Palliationspraktikan, en skrift från Palliationsakademin vid Betaniastiftelsen.
- Ladda ned häfte till närstående som pdf (nytt fönster)
Häftet och de andra delarna av skriften, som vänder sig till personal, kan även beställas som trycksak från Palliationsakademins webb (nytt fönster)
Silviahemmets vårdfilosofi
Palliativ vårdfilosofi i demensvård är en integrerad del av Stiftelsen Silviahemmets verksamhet. Vårdfilosofins mål är högsta möjliga livskvalitet demenssjuka och deras anhöriga. Detta ska förverkligas genom ett arbete som bygger på fyra hörnstenar:
- Symtomkontroll
- Anhörigstöd
- Teamarbete
- Kommunikation och relation
De fyra hörnstenarna används för att uppnå detta oavsett vilken grad av demenssjukdom det handlar om. Det vill säga från tidiga symptom till vård i livets slut vid demenssjukdom. För det handlar om att lindra när ännu inte något bot finns.
Symptomkontroll betyder att individen måste betraktas ur fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt perspektiv. Det kräver kunskap om demenssjukdomarnas utveckling över tiden och om god behandling, vård och olika omsorgsstrategier. Det handlar mer specifikt om kunskap om metoder som reminiscens, validation, taktil beröring, musik, färgernas betydelse, miljöns betydelse, olika tekniska hjälpmedel liksom om läkemedel.
Anhörigstöd innebärkunskap om anhörigas situation, deras behov av stöd hela vägen och hur detta stöd kan förmedlas.
Teamarbete handlar om att ha kunskap om nödvändigheten att vara en god lagspelare och att alla olika professioner i vårdkedjan är lika viktiga för att få till en god vård och omsorg och att anhöriga är självklara team medlemmar.
Kommunikation och relation handlar om vikten av rätt bemötande i alla lägen då långa relationer ska byggas då demenssjukdomarna ofta pågår under många år. Här gäller kunskap om hur vi förmedlar oss och hur vi måste kunna tolka när den demenssjuke inte själv kan förmedla sig som tidigare. Livsberättelsen och dokumentation ingår här.
Den etiska basen vilar på männsikans lika värde oavsett sjukdom, ålder, kulturell bakgrund, kön oc
Palliativ vårdfilosofi i demensvård är en integrerad del av Stiftelsen Silviahemmets verksamhet. Vårdfilosofins mål är högsta möjliga livskvalitet demenssjuka och deras anhöriga. Detta ska förverkligas genom ett arbete som bygger på fyra hörnstenar:
- Symtomkontroll
- Anhörigstöd
- Teamarbete
- Kommunikation och relation
De fyra hörnstenarna används för att uppnå detta oavsett vilken grad av demenssjukdom det handlar om. Det vill säga från tidiga symptom till vård i livets slut vid demenssjukdom. För det handlar om att lindra när ännu inte något bot finns.
Symptomkontroll betyder att individen måste betraktas ur fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt perspektiv. Det kräver kunskap om demenssjukdomarnas utveckling över tiden och om god behandling, vård och olika omsorgsstrategier. Det handlar mer specifikt om kunskap om metoder som reminiscens, validation, taktil beröring, musik, färgernas betydelse, miljöns betydelse, olika tekniska hjälpmedel liksom om läkemedel.
Anhörigstöd innebärkunskap om anhörigas situation, deras behov av stöd hela vägen och hur detta stöd kan förmedlas.
Teamarbete handlar om att ha kunskap om nödvändigheten att vara en god lagspelare och att alla olika professioner i vårdkedjan är lika viktiga för att få till en god vård och omsorg och att anhöriga är självklara team medlemmar.
Kommunikation och relation handlar om vikten av rätt bemötande i alla lägen då långa relationer ska byggas då demenssjukdomarna ofta pågår under många år. Här gäller kunskap om hur vi förmedlar oss och hur vi måste kunna tolka när den demenssjuke inte själv kan förmedla sig som tidigare. Livsberättelsen och dokumentation ingår här.
Den etiska basen vilar på männsikans lika värde oavsett sjukdom, ålder, kulturell bakgrund, kön och sexuell tillhörighet. Etiska problemställningar diskuteras utifrån de etiska principerna - inte skada, godhet, rättvisa och självbestämmande.
Wilhelmina Hoffman