Nyp, slag och skrik upphörde när vårdarna började sjunga gamla schlagers. Eva Götells forskning visar att sång i vissa fall fungerar bättre än talade ord i demensvården.
Morgontoaletten brukar tillhöra den svåra delen av omvårdnaden på äldreboenden. För många gravt dementa personer uppfattas intimhygien, av- och påklädning som något obegripligt. Vårdarens hjälp kan kännas kränkande och mötas med tjuvnyp och slag. Kan sång och musik underlätta samspelet mellan vårdare och vårdtagare? Frågan har sysselsatt Eva Götell, sjuksköterska och forskare, i 20 år.
– På 1980-talet gjordes en nationell satsning för att även svårt sjuka personer skulle få del av kultur. Jag utvärderade en musikverksamhet på en sjukhusavdelning för dementa. När man musicerade tillsammans hände något berättade personalen där. Patienterna blev lättare att vårda.
Då och då har hon stött på vårdpersonal som entusiastiskt berättat om liknande erfarenheter. Däremot var det ont om vetenskapliga studier om sång i omvårdnaden av dementa när Eva Götell slog in på forskarbanan. I sin doktorsavhandling från 2003 analyserade hon morgontoaletten – tvättning, av- och påklädning – för gravt dementa personer på ett sjukhem.
– Det var ett bra sjukhem med en bra verksamhetschef, och duktiga erfarna vårdare som talade lugnt och ansträngde sig för att förklara vad de gjorde. Ändå var det ibland rätt tumultartat när de boende skulle tvättas och kläs på. Tjuvnyp och slag förekom, någon skrek.
Eva Götell införde nu sång under morgontoaletten, först i form av inspelad bakgrundsmusik. Vid nästa tillfälle bad hon vårdaren sjunga, gärna tillsammans med den boende. Alltsammans filmades med videokamera. Resultatet var slående berättar Eva Götell.
– Sången tycks ha haft en lugnande inverkan på de boende. De var mindre förvirrade, nyp och slag försvann. Bäst effekt hade vårdarsången – när man sjöng tillsammans med den boende upphörde även de skrik som tidigare förekommit.
Även kroppshållningen förändrades. De boende stod mer upprätt under sången vilket gav en bättre balans, något som underlättade både tvättning, av- och påklädning.
Kostervalsen och Gamla Nordsjön ingick i låtreportoaren som Eva Götell hade skräddarsytt till varje boende.
– Jag frågade de anhöriga om vilka sånger och artister de hade tyckt om. Harry Brandelius, Bertil Boo uppskattades av många, gamla schlagerlåtar helt enkelt.
– En kvinna tyckte mycket om Mozart men klassisk musik hade sämre effekt i min studie.
Forskning visar att spädbarn blir lugnare av att mamman sjunger. Eva Götell tror att det kan vara liknande mekanismer som gör att dementa påverkas av sång. Det handlar en icke-verbal kommunikationsform för personer som gradvis förlorar – eller ännu inte utvecklat – förmågan att förstå det talade språket.
– Men det här är spekulationer, det behövs mer forskning på området. Även sambandet mellan sång och omvårdnad vid demens måste studeras vidare för att vi ska kunna dra några säkra slutsatser.
Eva Götell, som numera är universitetslektor vid Mälardalens högskola, har nyligen fått pengar för att kunna forska vidare i ämnet.
Magnus Westlander