Nytt om utbildningar

29 sep 2011

Demenscentrum tar fram nya webbutbildningar 

 UTBILDNING

Socialdepartementet har beviljat Svenskt Demenscentrum fem miljoner kronor för att utveckla utbildningspaket för olika målgrupper inom demensområdet. Syftet med satsningen är att sprida kunskap och erfarenhet om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedel och tvingande skyddsåtgärder.

Utbildningspaketen kommer att innehålla bland annat avgiftsfria webbutbildningar där Demens ABC står som modell. Demens ABC bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och lanserades i juni 2010. Sedan dess har den genomförts av närmare 19 000 personer i landet.

– Demens ABC har gett oss ovärderliga erfarenheter om hur man bygger upp en läroplattform. De tar vi med oss när vi nu börjar utveckla fördjupande webbutbildningar för olika målgrupper och verksamheter, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.

Webbutbildningar kommer att tas fram för:

  • primärvård
  • slutenvård
  • äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende
  • biståndshandläggare
  • anhöriga

I webbutbildningarna kommer att finnas riktat innehåll till sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier.

Utvecklingsarbetet har påbörjats och den första webbutbildningen beräknas vara klar sommaren 2012.

Magnus Westlander

Utbildningspaketen kommer att innehålla bland annat avgiftsfria webbutbildningar där Demens ABC står som modell. Demens ABC bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och lanserades i juni 2010. Sedan dess har den genomförts av närmare 19 000 personer i landet.

– Demens ABC har gett oss ovärderliga erfarenheter om hur man bygger upp en läroplattform. De tar vi med oss när vi nu börjar utveckla fördjupande webbutbildningar för olika målgrupper och verksamheter, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.

Webbutbildningar kommer att tas fram för:

  • primärvård
  • slutenvård
  • äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende
  • biståndshandläggare
  • anhöriga

I webbutbildningarna kommer att finnas riktat innehåll till sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier.

Utvecklingsarbetet har påbörjats och den första webbutbildningen beräknas vara klar sommaren 2012.

Magnus Westlander

Bild från Deemens ABC

31 mar 2011

Demens ABC blev tredje bästa kompetenssatsning  

 UTBILDNING

Demens ABC kom på tredje plats i tävlingen Swedish Learning Awards. I klassen 2010 års Bästa kompetenssatsning placerade sig endast Axfood och Sony Ericsson före Svenskt Demenscentrums webbutbildning.

Diplom Demens ABCDiplomen delades ut på e-Learninggalan den 24 mars på Nalen i Stockholm. Juryns motivering för Demens ABC lyder:

...för sin satsning på en reflekterande utbildning för stora målgrupper där behovet är enormt och resurserna små. Äldre är oftast inte en prioriterad grupp, men denna utbildning på nätet byggd kring Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid demenssjukdom finns nu ett utbildningsverktyg som når ut till alla inom vård och omsorg, liksom till den stora gruppen anhöriga.

Diplom Demens ABCDiplomen delades ut på e-Learninggalan den 24 mars på Nalen i Stockholm. Juryns motivering för Demens ABC lyder:

...för sin satsning på en reflekterande utbildning för stora målgrupper där behovet är enormt och resurserna små. Äldre är oftast inte en prioriterad grupp, men denna utbildning på nätet byggd kring Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid demenssjukdom finns nu ett utbildningsverktyg som når ut till alla inom vård och omsorg, liksom till den stora gruppen anhöriga.

16 mar 2011

Blekinge utbildar sig i Demens ABC 

 UTBILDNING

Genom Demens ABC ska de nationella demensriktlinjerna föras ut i Blekinges fem kommuner. Mellan 3 000 och 4 000 anställda, främst inom hemtjänst och särskilt boende, beräknas genomföra Svenskt Demenscentrums webbutbildning.

I höstas antogs Blekinges demensriktlinjer efter att ha utarbetats av en arbetsgrupp i länet. Dessa är en anpassning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer till regionala förhållanden. Under 2011 ska riktlinjerna implementeras, det vill säga förankras och börja tillämpas av personal på alla nivåer inom landsting och kommun. Förutsättningarna att lyckas är goda, tycker Mats Wennstig, projektledare FoU-äldre vid Blekinge kompetenscentrum.

– Blekinge är ett litet län. Vi har fem kommuner med ett invånarantal som spänner mellan 15 000 och 65 000. Litenheten tillsammans med det länsgemensamma FoU-arbetet underlättar gemensamma satsningar av detta slag, säger han.

All vårdpersonal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom ska gå webbutbildningen Demens ABC. Det har beslutats på central nivå i Blekinges samtliga kommuner. I slutet av av januari togs ett första steg i denna ambitiösa utbildningssatsning då tre inspirations- och utbildningsdagar hölls i Ronneby. Ca 400 deltagare lyssnade till bland andra Gunilla Nordberg, Svenskt Demenscentrum, som föreläste om de nationella riktlinjerna.

– Det här var ett sätt att samla och inspirera de personer som ska fungera som handledare i denna process, bland andra chefer, sjuksköterskor, biståndshandläggare och Silviasystrar. Handledningen avser både det direkta genomförandet av kursen och den dagliga vården och omsorgen om personer med demens, säger Mats Wennstig.

Steg två i satsningen på att föra ut riktlinjerna handlar om att genomföra Demens ABC ute i verksamheterna. Tanken är att hela personalgruppen på den enskilda arbetsplatsen ska genomgå webbutbildningen under en sammanhängande period, våren eller hösten 2011. Reflektionsmöten planeras in efter två till tre genomförda kapitel. Mats Wennstig uppskattar att mellan 3 000 och 4 000 anställda, främst inom hemtjänst och särskilt boende, berörs av utbildningssatsningen.

– Vid utbildningsdagen i Ronneby betonade vi värdet av att handledarna först genomgår Demens ABC innan de introducerar utbildningen i personalgruppen. Det är också viktigt att man får stöd av datorkunnig resursperson i arbetsgruppen, säger Mats Wennstig

Erfarenheterna har så här långt varit goda. Många i personalgrupperna har begränsad datorvana och undrar hur de ska klara en webbaserad kurs. Men när de väl är i gång har få problem med att klicka sig fram genom utbildningen berättar Mats Wennstig.

– En första avstämning kommer att göras i maj 2011. Då får vi se hur många som genomgått Demens ABC i länets olika verksamheter.

Magnus Westlander

I höstas antogs Blekinges demensriktlinjer efter att ha utarbetats av en arbetsgrupp i länet. Dessa är en anpassning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer till regionala förhållanden. Under 2011 ska riktlinjerna implementeras, det vill säga förankras och börja tillämpas av personal på alla nivåer inom landsting och kommun. Förutsättningarna att lyckas är goda, tycker Mats Wennstig, projektledare FoU-äldre vid Blekinge kompetenscentrum.

– Blekinge är ett litet län. Vi har fem kommuner med ett invånarantal som spänner mellan 15 000 och 65 000. Litenheten tillsammans med det länsgemensamma FoU-arbetet underlättar gemensamma satsningar av detta slag, säger han.

All vårdpersonal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom ska gå webbutbildningen Demens ABC. Det har beslutats på central nivå i Blekinges samtliga kommuner. I slutet av av januari togs ett första steg i denna ambitiösa utbildningssatsning då tre inspirations- och utbildningsdagar hölls i Ronneby. Ca 400 deltagare lyssnade till bland andra Gunilla Nordberg, Svenskt Demenscentrum, som föreläste om de nationella riktlinjerna.

– Det här var ett sätt att samla och inspirera de personer som ska fungera som handledare i denna process, bland andra chefer, sjuksköterskor, biståndshandläggare och Silviasystrar. Handledningen avser både det direkta genomförandet av kursen och den dagliga vården och omsorgen om personer med demens, säger Mats Wennstig.

Steg två i satsningen på att föra ut riktlinjerna handlar om att genomföra Demens ABC ute i verksamheterna. Tanken är att hela personalgruppen på den enskilda arbetsplatsen ska genomgå webbutbildningen under en sammanhängande period, våren eller hösten 2011. Reflektionsmöten planeras in efter två till tre genomförda kapitel. Mats Wennstig uppskattar att mellan 3 000 och 4 000 anställda, främst inom hemtjänst och särskilt boende, berörs av utbildningssatsningen.

– Vid utbildningsdagen i Ronneby betonade vi värdet av att handledarna först genomgår Demens ABC innan de introducerar utbildningen i personalgruppen. Det är också viktigt att man får stöd av datorkunnig resursperson i arbetsgruppen, säger Mats Wennstig

Erfarenheterna har så här långt varit goda. Många i personalgrupperna har begränsad datorvana och undrar hur de ska klara en webbaserad kurs. Men när de väl är i gång har få problem med att klicka sig fram genom utbildningen berättar Mats Wennstig.

– En första avstämning kommer att göras i maj 2011. Då får vi se hur många som genomgått Demens ABC i länets olika verksamheter.

Magnus Westlander

 

 

Bilder från inspirations- och utbildningsdagarna i Ronneby

 

bild från inspirationsdag
i Blekinge finns goda förutsättningar att förankra de nya riktlinjerna, anser Mats Wennstig. T v: Inger Andersson, projektledare i Karlskrona kommun.

 

 
Ca 400 personer deltog i inspirationsdagarna i Ronneby.

 

bild från inspirationsdag
Gunilla Nordberg, Svenskt Demenscentrum, föreläste om de nationella demensriklinjerna.

 

 

17 feb 2011

Framtidens undersköterskor... 

 UTBILDNING

I fem av klasserna på Ross Tensta gymnasium går eleverna Demens ABC. Den nya webbutbildningen fungerar utmärkt och fyller ett tomrum på omvårdnadsprogrammet. Det anser Silviasjuksköterskan Kajsa Båkman.

Kajsa Båkman utbildar sig till vårdlärare och gör sin praktik på Ross Tensta gymnasium. Här har hon introducerat webbutbildningen Demens ABC för eleverna på omvårdnadsprogrammet. Gensvaret har varit mycket positivt.

– Först har jag visat utbildningen på stor skärm, med datorn kopplad till projektorn. Vi har gått i genom hur man registrerar sig och genomfört det första kapitlet tillsammans. Sedan har eleverna i huvudsak arbetat självständigt och för det mesta utanför lektionstid, med mig som handledare. Många av eleverna har redan slutfört utbildningen och fått sitt diplom.

Demens ABC är en kostnadsfri webbutbildning och öppen för alla. Den vänder sig först och främst till vårdpersonal men enligt Kajsa Båkman fungerar den utmärkt även på gymnasienivå. Framförallt fyller den ett stort tomrum menar hon.

– Tyvärr är ju demenssjukdomar fortfarande ett lågprioriterade på landets vårdutbildningar och omvårdnadsprogrammet är verkligen inget undantag, säger hon.

Att Demens ABC är en webbaserad kurs är ingen nackdel för eleverna på Ross Tensta gymnasium som är ett IT-gymnasium. Flera har uttryckt att det är bra att man både får använda synen och hörseln, till skillnad från en lärobok som man bara läser. Eleverna har utan problem navigerat genom kapitlen – att alla har sin egen dator har varit en fördel för att kunna arbeta fritt och i sin egen takt.

– Svårigheterna har varit kopplade till språket, få av eleverna har svenska som modersmål. Ibland har jag fått hjälpa dem att förstå innehållet, till exempel frågorna i kunskapstestet, säger Kajsa Båkman.

Eleverna som går det treåriga omvårdnadsprogrammet blir undersköterskor när de är klara med utbildningen. Att ha ett diplom från Demens ABC kan vara en bra merit när de söker arbete inom vård och omsorg.

– Och detta är de väl medvetna om. Du må tro att de är stolta när de får sitt diplom, säger Kajsa Båkman.

 

Kajsa Båkman utbildar sig till vårdlärare och gör sin praktik på Ross Tensta gymnasium. Här har hon introducerat webbutbildningen Demens ABC för eleverna på omvårdnadsprogrammet. Gensvaret har varit mycket positivt.

– Först har jag visat utbildningen på stor skärm, med datorn kopplad till projektorn. Vi har gått i genom hur man registrerar sig och genomfört det första kapitlet tillsammans. Sedan har eleverna i huvudsak arbetat självständigt och för det mesta utanför lektionstid, med mig som handledare. Många av eleverna har redan slutfört utbildningen och fått sitt diplom.

Demens ABC är en kostnadsfri webbutbildning och öppen för alla. Den vänder sig först och främst till vårdpersonal men enligt Kajsa Båkman fungerar den utmärkt även på gymnasienivå. Framförallt fyller den ett stort tomrum menar hon.

– Tyvärr är ju demenssjukdomar fortfarande ett lågprioriterade på landets vårdutbildningar och omvårdnadsprogrammet är verkligen inget undantag, säger hon.

Att Demens ABC är en webbaserad kurs är ingen nackdel för eleverna på Ross Tensta gymnasium som är ett IT-gymnasium. Flera har uttryckt att det är bra att man både får använda synen och hörseln, till skillnad från en lärobok som man bara läser. Eleverna har utan problem navigerat genom kapitlen – att alla har sin egen dator har varit en fördel för att kunna arbeta fritt och i sin egen takt.

– Svårigheterna har varit kopplade till språket, få av eleverna har svenska som modersmål. Ibland har jag fått hjälpa dem att förstå innehållet, till exempel frågorna i kunskapstestet, säger Kajsa Båkman.

Eleverna som går det treåriga omvårdnadsprogrammet blir undersköterskor när de är klara med utbildningen. Att ha ett diplom från Demens ABC kan vara en bra merit när de söker arbete inom vård och omsorg.

– Och detta är de väl medvetna om. Du må tro att de är stolta när de får sitt diplom, säger Kajsa Båkman.

 

 

 

Omvårdnadsprogrammet Tensta Ross gymnaisum
Elever vid Ross Tensta gymnasium utbildar sig i Demens ABC.

14 okt 2009

Jag blev säkrare i min yrkesroll 

 UTBILDNING

Anne Wintheim utbildade sig till undersköterska 1975 och har nu 33 års erfarenhet från vård och omsorg med äldre.
 - Jag trivs med att arbeta med människor. Det är ingen slump att jag arbetar här.

Anne började läsa Specialistutbildad undersköterska inom vård av äldre på KY-Akademin i Göteborg år 2004 och examinerades 2006. Hon har startat upp en dagverksamhet, klubb Otium, för personer med demenssjukdom på Tre Stiftelser. Anne har det operativa ansvaret. Syftet är att göra vardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för gästerna och verksamheten utgår från det salutogena synsättet.

Utbildningen hade stor betydelse för Annes yrkesutveckling.
- Jag fick bekräftat de kunskaper som jag anade att jag hade. Genom utbildningen kunde jag integrera min yrkeserfarenhet med teori, jag fick fördjupade kunskaper och blev säkrare i min yrkesroll. Jag har också utvecklats som människa genom att studera.

Annes arbetsgivare stöttade under utbildningen och efter examen har hon fått möjlighet att använda sina nya kunskaper på arbetsplatsen. Anne arbetar som omsorgsutvecklare, är handledare i BOSA-projektet (ett utvecklingsprojekt som syftar till bättre boende och aktivitter på äldre da´r) och är dessutom dokumentationsansvarig.

Läs mer om utbildningen här » 

 

Anne började läsa Specialistutbildad undersköterska inom vård av äldre på KY-Akademin i Göteborg år 2004 och examinerades 2006. Hon har startat upp en dagverksamhet, klubb Otium, för personer med demenssjukdom på Tre Stiftelser. Anne har det operativa ansvaret. Syftet är att göra vardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för gästerna och verksamheten utgår från det salutogena synsättet.

Utbildningen hade stor betydelse för Annes yrkesutveckling.
- Jag fick bekräftat de kunskaper som jag anade att jag hade. Genom utbildningen kunde jag integrera min yrkeserfarenhet med teori, jag fick fördjupade kunskaper och blev säkrare i min yrkesroll. Jag har också utvecklats som människa genom att studera.

Annes arbetsgivare stöttade under utbildningen och efter examen har hon fått möjlighet att använda sina nya kunskaper på arbetsplatsen. Anne arbetar som omsorgsutvecklare, är handledare i BOSA-projektet (ett utvecklingsprojekt som syftar till bättre boende och aktivitter på äldre da´r) och är dessutom dokumentationsansvarig.

Läs mer om utbildningen här » 

 

Anne Wintheim

Anne Wintheim,
Specialistutbildad undersköterska

14 okt 2009

Vilka är erfarenheterna av studiecirklarna? 

 UTBILDNING

"Våra erfarenheter så här långt visar att innehållet främst passar anhöriga vars sjuke partner eller förälder fortfarande bor hemma. Grupperna bör om möjligt vara sammansatta med personer som är i en liknande situation. Det kan således vara bra att ge möjlighet till speciella grupper för personer som är barn, make eller maka". Anna-Karin Edberg, professor i geriatrisk omvårdnad vid Lunds Universitet.

              bild på Anna Karin Edberg                 

Läs mer om utbildningen för anhöriga » 

              bild på Anna Karin Edberg                 

Läs mer om utbildningen för anhöriga » 

14 okt 2009

Undersköterska vill gå i bräschen 

 UTBILDNING

Charlotta Berglund arbetar som undersköterska på en ortopediska avdelning vid Sollefteå sjukhus. Hösten 2008 började hon utbilda sig till Silviasyster. Det är en specialistutbildning i demensvård för undersköterskor som ger 60 högskolepoäng. Den är nätbaserad och genomförs på halvfart.

– Jag vill ha ett ökat samarbete mellan kommun och landsting kring vården och bemötandet av personer med demenssjukdomar. Idag vet få på akuta vårdavdelningen hur de skall skötas. Detta leder till neddragningar och längre vårdtider, både för den demenssjuke och andra patienter, och en dyrare vård.

– Jag vill gå i bräschen och kunna förmedla kunskap till resten av sjukhuset.

Utbildning till Silviasyster, läs mer »  (nytt fönster)

– Jag vill ha ett ökat samarbete mellan kommun och landsting kring vården och bemötandet av personer med demenssjukdomar. Idag vet få på akuta vårdavdelningen hur de skall skötas. Detta leder till neddragningar och längre vårdtider, både för den demenssjuke och andra patienter, och en dyrare vård.

– Jag vill gå i bräschen och kunna förmedla kunskap till resten av sjukhuset.

Utbildning till Silviasyster, läs mer »  (nytt fönster)

Bild på Charlotta Berglund

Charlotta Berglund, undersköterska, Sollefteå sjukhus

19 aug 2009

Ny webbutbildning följer nationella demensriktlinjer 

 UTBILDNING

Idag presenterade Socialstyrelsen en preliminär version av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna ligger till grund för den webbaserade utbildning som Svenskt Demenscentrum håller på att ta fram.

I drygt tre år har ett 40-tal experter arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Bästa tillgängliga kunskap, det vill säga både forskning och beprövad erfarenhet, har sammanställts inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Vid en presskonferens idag pekade Socialstyrelsen på några viktiga delar i riktlinjerna:

  • Demensutredningarna måste bli fler och bättre. Var femte person med demenssjukdom får ingen utredning. Andra utreds otillräckligt.
  • God omvårdnad och omsorg för personer med demens är personcentrerad, dvs utgår hela tiden från individens behov. Viktigt att ge möjlighet till ett meningsfullt innehåll i vardagen.
  • Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år följa upp sjukdomens förlopp och anpassa läkemedel, vård och omsorg efter uppföljningen.
  • De bakomliggande orsakerna till beteendeförändringar och psykiska symptom, vanliga vid demenssjukdom, bör först utredas av hälso- och sjukvården. Läkemedel bör endast användas i undantagsfall.

Riktlinjerna ska bl a fungera som ett beslutsstöd för vårdpersonal och beslutsfattare. För att sprida kunskap om dessa håller Svenskt Demenscentrum på att utveckla en webbaserad utbildning. Arbetet leds av Helle Wijk, utbildningsansvarig på Svenskt Demenscentrum och en av de anlitade experterna i riktlinjearbetet.

– Utbildningen kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till vårdare inom t ex hemtjänst, äldreboenden och primärvård och som behöver höja sin kompetens. Utbildningen bygger helt på de nationella riktlinjerna och lanseras i samband med den slutgiltiga versionen, det vill säga våren 2010 enligt Socialstyrelsens tidsplan, säger hon.

Innan dess kommer den preliminära versionen att tas upp i 13 regionala seminarier runt om i landet, allt för att få en så bred förankring som möjligt. Under seminarierna ges politiker, tjänstemän och vårdpersonal möjlighet att analysera riktlinjernas konsekvenser för berörda verksamheter och även föreslå ändringar till Socialstyrelsen.

– Vi har skickat ut frågeställningar om de rekommendationer som vi bedömer kan få störst konsekvenser för kommuner och landsting och där vi känner att det är viktigt att få återkoppling för att kunna göra en slutlig version av riktlinjerna, säger Ulla Höjgård, projektledare för demensriktlinjerna

De regionala seminarierna hålls under hösten (se högerspalt).

Magnus Westlander

I drygt tre år har ett 40-tal experter arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Bästa tillgängliga kunskap, det vill säga både forskning och beprövad erfarenhet, har sammanställts inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Vid en presskonferens idag pekade Socialstyrelsen på några viktiga delar i riktlinjerna:

  • Demensutredningarna måste bli fler och bättre. Var femte person med demenssjukdom får ingen utredning. Andra utreds otillräckligt.
  • God omvårdnad och omsorg för personer med demens är personcentrerad, dvs utgår hela tiden från individens behov. Viktigt att ge möjlighet till ett meningsfullt innehåll i vardagen.
  • Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år följa upp sjukdomens förlopp och anpassa läkemedel, vård och omsorg efter uppföljningen.
  • De bakomliggande orsakerna till beteendeförändringar och psykiska symptom, vanliga vid demenssjukdom, bör först utredas av hälso- och sjukvården. Läkemedel bör endast användas i undantagsfall.

Riktlinjerna ska bl a fungera som ett beslutsstöd för vårdpersonal och beslutsfattare. För att sprida kunskap om dessa håller Svenskt Demenscentrum på att utveckla en webbaserad utbildning. Arbetet leds av Helle Wijk, utbildningsansvarig på Svenskt Demenscentrum och en av de anlitade experterna i riktlinjearbetet.

– Utbildningen kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till vårdare inom t ex hemtjänst, äldreboenden och primärvård och som behöver höja sin kompetens. Utbildningen bygger helt på de nationella riktlinjerna och lanseras i samband med den slutgiltiga versionen, det vill säga våren 2010 enligt Socialstyrelsens tidsplan, säger hon.

Innan dess kommer den preliminära versionen att tas upp i 13 regionala seminarier runt om i landet, allt för att få en så bred förankring som möjligt. Under seminarierna ges politiker, tjänstemän och vårdpersonal möjlighet att analysera riktlinjernas konsekvenser för berörda verksamheter och även föreslå ändringar till Socialstyrelsen.

– Vi har skickat ut frågeställningar om de rekommendationer som vi bedömer kan få störst konsekvenser för kommuner och landsting och där vi känner att det är viktigt att få återkoppling för att kunna göra en slutlig version av riktlinjerna, säger Ulla Höjgård, projektledare för demensriktlinjerna

De regionala seminarierna hålls under hösten (se högerspalt).

Magnus Westlander

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009, prel. version » (nytt fönster)

 

Hur ska riktlinjerna förankras? Läs intervju med Ulla Höjgård (Socialstyrelsens webb) » (nytt fönster)

 

 

 

 

Regionala seminarier

4/9 Sörmland

10/9 Skåne

18/9 Dalarna, Gävleborg

23/9 Uppland, Västmanland

7/10 Värmland

13/10 Örebro

19/10 Blekinge, Halland och Kronoberg

1–2/10 Stockholm

29/10 Norrbotten, Västerbotten

4/11 Jämtland, Västernorrland

5/11 Jönköping, Kalmar, Östergötland

12/11 Göteborg, Västra Götaland

21 jan 2009

Landets första Silviasjuksköterskor tar examen 

 UTBILDNING

Jag har stärkts i min yrkesroll och känner verkligen lust att jobba vidare. Det säger Ann-Marie Wall som numera kan titulera sig Silviasjuksköterska. Ett 40-tal sjuksköterskor som gått utbildningen fick i går Silviahemmets brosch och diplom ur Drottningens hand.

Ann-Marie Wall ingår i den första kullen av elever som går ut denna ettåriga högskoleutbildning inom demensområdet. Det är den enda i sitt slag för landets sjuksköterskor. Sedan 1996 har undersköterskor kunnat förkovra sig inom demensområdet genom en utbildning till Silviasyster. Denna blev högskoleutbildning 2004. Idag är båda utbildningarna nätbaserade och ges av Sophiahemmets Högskola i samverkan med Stiftelsen Silviahemmet.

Utbildningen till Silviasjuksköterska utgår från den palliativa vårdfilosofin. Den innehåller fyra kurser: Palliativ omvårdnad vid demenssjukdomar,
Specifik omvårdnad vid demenssjukdom, Ledarskap med fokus på god omvårdnad inom demensvård och Förbättringsarbete, kvalitetssäkring och pedagogiska strategier inom demensvård.

Den sista delkursen gav Anne-Marie Wall mest. Då fick demenssjuksköterskan från Säffle kommun bl a beskriva en förändringsprocess.

– Det var värdefullt eftersom jag tidigare inte jobbat så mycket med detta, samtidigt är det just det som ligger framför mig. Vi ska bilda ett demensteam i kommunen där jag, två undersköterskor och en arbetsterapeut kommer att ingå.

Anne-Marie Wall ser mest fördelar med att gå en nätbaserad distansutbildning.

– Du är inte beroende av tider och kan studera när du vill. Sen är det ju faktiskt en viss fördel att jobba och plugga samtidigt eftersom man gradvis kan tillämpa det man lär sig.

Hon får medhåll av studiekamraten Trine Johansson, demenssjuksköterska i Strömstad, som arbetat heltid under utbildningstiden.

– Det har varit ett tufft men roligt år. Och så har man blivt sporrad av kollegernas idéer, genom kontakterna man fått via nätet, säger hon.

Drottning Silvia delade inte bara ut diplom och broscher vid avslutningsceromomin på Silviahemmet på Drottningholm. Hon har även varit personligt engagerad i tillkomsten av denna utbildning, liksom tidigare i den för undersköterskor (Silviasystrar).

– Det här är en stor dag även för mig. Nu har vi avancerade utbildningar i demens för både sjuksköterskor och undersköterskor. Båda yrkeskategorierna är ju så viktiga för teamarbetet. Min dröm är att så småningom kunna erbjuda läkarna en motsvarande utbildning, säger Drottningen.

Magnus Westlander

 

Ann-Marie Wall ingår i den första kullen av elever som går ut denna ettåriga högskoleutbildning inom demensområdet. Det är den enda i sitt slag för landets sjuksköterskor. Sedan 1996 har undersköterskor kunnat förkovra sig inom demensområdet genom en utbildning till Silviasyster. Denna blev högskoleutbildning 2004. Idag är båda utbildningarna nätbaserade och ges av Sophiahemmets Högskola i samverkan med Stiftelsen Silviahemmet.

Utbildningen till Silviasjuksköterska utgår från den palliativa vårdfilosofin. Den innehåller fyra kurser: Palliativ omvårdnad vid demenssjukdomar,
Specifik omvårdnad vid demenssjukdom, Ledarskap med fokus på god omvårdnad inom demensvård och Förbättringsarbete, kvalitetssäkring och pedagogiska strategier inom demensvård.

Den sista delkursen gav Anne-Marie Wall mest. Då fick demenssjuksköterskan från Säffle kommun bl a beskriva en förändringsprocess.

– Det var värdefullt eftersom jag tidigare inte jobbat så mycket med detta, samtidigt är det just det som ligger framför mig. Vi ska bilda ett demensteam i kommunen där jag, två undersköterskor och en arbetsterapeut kommer att ingå.

Anne-Marie Wall ser mest fördelar med att gå en nätbaserad distansutbildning.

– Du är inte beroende av tider och kan studera när du vill. Sen är det ju faktiskt en viss fördel att jobba och plugga samtidigt eftersom man gradvis kan tillämpa det man lär sig.

Hon får medhåll av studiekamraten Trine Johansson, demenssjuksköterska i Strömstad, som arbetat heltid under utbildningstiden.

– Det har varit ett tufft men roligt år. Och så har man blivt sporrad av kollegernas idéer, genom kontakterna man fått via nätet, säger hon.

Drottning Silvia delade inte bara ut diplom och broscher vid avslutningsceromomin på Silviahemmet på Drottningholm. Hon har även varit personligt engagerad i tillkomsten av denna utbildning, liksom tidigare i den för undersköterskor (Silviasystrar).

– Det här är en stor dag även för mig. Nu har vi avancerade utbildningar i demens för både sjuksköterskor och undersköterskor. Båda yrkeskategorierna är ju så viktiga för teamarbetet. Min dröm är att så småningom kunna erbjuda läkarna en motsvarande utbildning, säger Drottningen.

Magnus Westlander

 

 

bild på ceremoni
Drottningen delar ut diplom till Ann-Marie Wall som nu kan titulera sig Silviasjuksköterska.