Nytt om utbildningar
Silviautbildade möts på Facebook
Nyligen startade en sluten Facebookgrupp för utexaminerade Silviasystrar och Silviasjuksköterskor. Initiativtagare är Kajsa Båkman, själv Silviasjuksköterska och vårdlärare. Hon har länge efterlyst ett mötesforum för att kunna bibehålla kontakter efter utbildningen.
– Många har anslutit sig till Facebookgruppen på kort tid och diskussionen är ganska livaktig. Medlemmarna tipsar varandra om allt i från litteratur till vilket porslin som är lämpligt till äldreboendet. En del stämmer träff med varandra, säger Kajsa Båkman.
I dag har gruppen 133 medlemmar från hela landet. Vill du ansluta dig? Logga in på Facebook:
Nätverket för Silviasystrar och Silviasjuksköterskor » (nytt fönster)
Den som vill följa demensområdet på Facebook, utan att ha en Silviaexamen, kan gå in på Stiftelsen Silviahemmes Facebooksida » (nytt fönster). Även den är relativt nystartad och innehåller bland annat nyheter med "läs mer"-länkar.
– Många har anslutit sig till Facebookgruppen på kort tid och diskussionen är ganska livaktig. Medlemmarna tipsar varandra om allt i från litteratur till vilket porslin som är lämpligt till äldreboendet. En del stämmer träff med varandra, säger Kajsa Båkman.
I dag har gruppen 133 medlemmar från hela landet. Vill du ansluta dig? Logga in på Facebook:
Nätverket för Silviasystrar och Silviasjuksköterskor » (nytt fönster)
Den som vill följa demensområdet på Facebook, utan att ha en Silviaexamen, kan gå in på Stiftelsen Silviahemmes Facebooksida » (nytt fönster). Även den är relativt nystartad och innehåller bland annat nyheter med "läs mer"-länkar.
Landets museer utbildas i demens
I ett nytt projekt, Möten med Minnen, ska museipedagoger utbildas i demens. De ska sedan kunna erbjuda bland annat specialvisningar för demenssjuka och deras anhöriga. Idén kommer ursprungligen från New York.
Svenskt Demenscentrum har tidigare skrivit om alzheimerprojektet vid MOMA, Museum of Modern Art (se högerspalt). Det har fått efterföljare i många amerikanska städer och nu alltså även i Sverige. Alzheimerfonden, som är initiativtagare, hoppas att så många som möjligt av landets museer vill delta.
Startskottet för Möten med Minnen går den 10 oktober då en heldag ägnas åt projektet på Nationalmuseum i Stockholm. Laurel Humble från MOMA föreläser, liksom Wilhelmina Hoffman från Svenskt Demenscentrum.
Projektet finnasieras via Postkodlotteriet. Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet deltar som samarbetspartners.
Svenskt Demenscentrum har tidigare skrivit om alzheimerprojektet vid MOMA, Museum of Modern Art (se högerspalt). Det har fått efterföljare i många amerikanska städer och nu alltså även i Sverige. Alzheimerfonden, som är initiativtagare, hoppas att så många som möjligt av landets museer vill delta.
Startskottet för Möten med Minnen går den 10 oktober då en heldag ägnas åt projektet på Nationalmuseum i Stockholm. Laurel Humble från MOMA föreläser, liksom Wilhelmina Hoffman från Svenskt Demenscentrum.
Projektet finnasieras via Postkodlotteriet. Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet deltar som samarbetspartners.
Relaterad artikel
Museer kan göra mycket för demenssjuka » (nytt fönster)
Mer information och program »
(nytt fönster)
Rekordmånga blivande Silviasystrar
...
Intresset för att specialisera sig i demensområdet ökar. Den 3 september hälsade Drottning Silvia 105 undersköterskor välkomna till Silviasysterutbildningen. Aldrig tidigare har så många startat denna tvååriga utbildning i demensvård och omsorg. Undersköterskorna kommer från hela landet, från Ystad till Umeå.
Drottningen som både tagit initiativet till och möjliggjort denna utbildning gladdes åt det stora antalet undersköterskor med demensintresse – startåret 1996 gick fem (!) utbildningen. Dagen innehöll även en genomgång av kurserna och introduktionsföreläsning av Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrums föreståndare.
Silviasysterutbildningen är webbbaserad och ges av Sophiahemmet Högskola i Stockholm i samarbete med Silviahemmet. Utbildningen ger 60 högskolepoäng och titeln Silviasyster. Idag finns totalt 377 Silviasystrar i landet.
Silviahemmet och Sophiahemmets Högskola ger även en motsvarande utbildning för sjuksköterskor. Nyligen påbörjade 35 deltagare Silviasjuksköterskeutbildningen.
Läs mer på www.silviahemmet.se » (nytt fönster)
Intresset för att specialisera sig i demensområdet ökar. Den 3 september hälsade Drottning Silvia 105 undersköterskor välkomna till Silviasysterutbildningen. Aldrig tidigare har så många startat denna tvååriga utbildning i demensvård och omsorg. Undersköterskorna kommer från hela landet, från Ystad till Umeå.
Drottningen som både tagit initiativet till och möjliggjort denna utbildning gladdes åt det stora antalet undersköterskor med demensintresse – startåret 1996 gick fem (!) utbildningen. Dagen innehöll även en genomgång av kurserna och introduktionsföreläsning av Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrums föreståndare.
Silviasysterutbildningen är webbbaserad och ges av Sophiahemmet Högskola i Stockholm i samarbete med Silviahemmet. Utbildningen ger 60 högskolepoäng och titeln Silviasyster. Idag finns totalt 377 Silviasystrar i landet.
Silviahemmet och Sophiahemmets Högskola ger även en motsvarande utbildning för sjuksköterskor. Nyligen påbörjade 35 deltagare Silviasjuksköterskeutbildningen.
Läs mer på www.silviahemmet.se » (nytt fönster)
Trio med högre insikter i demens
"Nu hoppas vi att fler sjuksköterskor följer vårt exempel och går utbildningen – det behövs". Det säger Inger Ekrot som på försommaren tog examen från landets första magisterprogram med inriktning mot demens.
Det är Sophiahemmets högskola som, tillsammans med Stiftelsen Silviahemmet, startat denna specialistutbildning för sjuksköterskor. Den består av sju kurser och den som genomför de fyra första – motsvarande 30 högskolepoäng – kan titulera sig Silviasjuksköterska.
Demenssjuksköterskan Inger Ekrot har även gått de tre sista kurserna som är forskningsinriktade och inkluderar en magisteruppsats. Tillsammans med yrkeskollegorna Gun Holm, Malmö stad, och Leila Haapaniemi, Centrum för Allmänmedicin, fick hon sin magisterexamen i mitten av juni under en högtidlig ceremoni i Stockholms stadshus.
– Min uppsats handlade om sjuksköterskan bedömning av fysisk smärta hos demenspatienter. Jag gjorde en hel del intervjuer med sjuksköterskor i Värmdö där jag arbetar. Det var oerhört lärorikt för båda parter och satte igång en slags lärandeprocess i kommunen, säger Inger Ekrot.
Inger Ekrots tjänst i Värmdö kommun handlar främst om att driva utvecklingsarbete, bland annat för anhörigstöd. Senaste året har varit rätt tufft då heltidsarbete varvats med studier och uppsatsskrivning. Att utbildningen i stora delar varit webbaserad har varit en förutsättning för att hinna med.
– Det tar tid att skriva en akademisk uppsasts och jag har nog lagt ned närmare 20 timmar i veckan på studierna - men det har det varit värt, säger hon.
Antalet Silviasjuksköterskor ökar stadigt men fortfarande har endast tre stycken fortsatt programmet och tagit en magisterexamen med inriktning mot demens. Inger Ekrot hoppas att fler vågar satsa i framtiden.
– Det behövs. Det är uppenbart att det finns ett kunskapsglapp mellan forksningen och verksamheterna - här är ett tomrum som vi kan hjälp till att fylla, säger Inger Ekrot.
Det är Sophiahemmets högskola som, tillsammans med Stiftelsen Silviahemmet, startat denna specialistutbildning för sjuksköterskor. Den består av sju kurser och den som genomför de fyra första – motsvarande 30 högskolepoäng – kan titulera sig Silviasjuksköterska.
Demenssjuksköterskan Inger Ekrot har även gått de tre sista kurserna som är forskningsinriktade och inkluderar en magisteruppsats. Tillsammans med yrkeskollegorna Gun Holm, Malmö stad, och Leila Haapaniemi, Centrum för Allmänmedicin, fick hon sin magisterexamen i mitten av juni under en högtidlig ceremoni i Stockholms stadshus.
– Min uppsats handlade om sjuksköterskan bedömning av fysisk smärta hos demenspatienter. Jag gjorde en hel del intervjuer med sjuksköterskor i Värmdö där jag arbetar. Det var oerhört lärorikt för båda parter och satte igång en slags lärandeprocess i kommunen, säger Inger Ekrot.
Inger Ekrots tjänst i Värmdö kommun handlar främst om att driva utvecklingsarbete, bland annat för anhörigstöd. Senaste året har varit rätt tufft då heltidsarbete varvats med studier och uppsatsskrivning. Att utbildningen i stora delar varit webbaserad har varit en förutsättning för att hinna med.
– Det tar tid att skriva en akademisk uppsasts och jag har nog lagt ned närmare 20 timmar i veckan på studierna - men det har det varit värt, säger hon.
Antalet Silviasjuksköterskor ökar stadigt men fortfarande har endast tre stycken fortsatt programmet och tagit en magisterexamen med inriktning mot demens. Inger Ekrot hoppas att fler vågar satsa i framtiden.
– Det behövs. Det är uppenbart att det finns ett kunskapsglapp mellan forksningen och verksamheterna - här är ett tomrum som vi kan hjälp till att fylla, säger Inger Ekrot.
Fr. v. Leila Happaniemi, CeFam, Gun Holm, Malmö stad, och Inger Ekrot, Värmdö kommun. Samtliga är Silviasjuksköterskor.
Delkurser i magisterprogrammet med inriktning på demens:
- Etik och värdegrund inom demensvård
- Personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom
- Palliativ vårdfilosofi inom demensvård
- Förbättringskunskap med fokus på demensvård
- Forskningsmetodik
- Självständigt arbete (uppsats)
- Utveckling med fokus på demensvård
Läs mer på Sophiahemmets högskola » (nytt fönster)
Plusutbildningar fördjupar kunskaper om demens
I Lidköping har nästan all vårdpersonal gått Demens ABC. I år får Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildning flera efterföljare. Demens ABC plus är sex nya utbildningar, inriktade mot olika målgrupper och verksamheter.
Demens ABC lanserades våren 2010 i samband med att Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för demensvården. Genom webbutbildningen vill Svenskt Demenscentrum bidra till att Socialstyrelsens rekommendationer når ut till hemtjänstgrupper och äldreboenden för att kunna omvandlas till god demensvård i hela landet.
Vid senaste årsskiftet hade drygt 25 000 personer genomfört Demens ABC. Utbildningen är avgiftsfri och öppen för alla och många gör den på eget initiativ, hemma framför datorn. Lidköping tillhör de kommuner där Demens ABC använts i en ambitiös utbildningssatsning.
– Den passade utmärkt när vi skulle implementera våra regionala riktlinjer. Idag har nästan all vårdpersonal gått Demens ABC, ja även en hel del administrativ personal och politiker, säger kommunens demenssamordnare Kerstin Sjöström.
På varje arbetsplats – hemtjänstgrupper och äldreboenden – har en kontaktperson ansvarat för de praktiska frågorna och samlat medarbetarna till diskussion om reflektionsfrågorna i Demens ABC.
– Viktigt för att kunna genomföra utbildningssatsningen har också varit ett starkt stöd från chefer och politiker, betonar Kerstin Sjöström.
På Svenskt Demenscentrum pågår nu arbetet med att ta fram nya webbutbildningar. Först ut är Demens ABC plus med inriktning mot primärvården. Den beräknas vara klar efter sommaren. Senare följer plusutbildningar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, slutenvård och särskilt boende.
Ett viktigt syfte med utbildningarna är att sprida kunskap och erfarenhet om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedel och tvingande skyddsåtgärder.
– De som har gått Demens ABC kommer att känna sig hemma när de loggar in sig på de nya plusutbildningarna, berättar Olga Shyshko, webbpedagog på Svenskt Demenscentrum.
En nyhet är att i flera av utbildningarna kommer det att finnas särskilt riktat innehåll till olika yrkeskategorier, till exempel arbetsterapeuter, läkare och sjuksköterskor.
Magnus Westlander
Demens ABC lanserades våren 2010 i samband med att Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för demensvården. Genom webbutbildningen vill Svenskt Demenscentrum bidra till att Socialstyrelsens rekommendationer når ut till hemtjänstgrupper och äldreboenden för att kunna omvandlas till god demensvård i hela landet.
Vid senaste årsskiftet hade drygt 25 000 personer genomfört Demens ABC. Utbildningen är avgiftsfri och öppen för alla och många gör den på eget initiativ, hemma framför datorn. Lidköping tillhör de kommuner där Demens ABC använts i en ambitiös utbildningssatsning.
– Den passade utmärkt när vi skulle implementera våra regionala riktlinjer. Idag har nästan all vårdpersonal gått Demens ABC, ja även en hel del administrativ personal och politiker, säger kommunens demenssamordnare Kerstin Sjöström.
På varje arbetsplats – hemtjänstgrupper och äldreboenden – har en kontaktperson ansvarat för de praktiska frågorna och samlat medarbetarna till diskussion om reflektionsfrågorna i Demens ABC.
– Viktigt för att kunna genomföra utbildningssatsningen har också varit ett starkt stöd från chefer och politiker, betonar Kerstin Sjöström.
På Svenskt Demenscentrum pågår nu arbetet med att ta fram nya webbutbildningar. Först ut är Demens ABC plus med inriktning mot primärvården. Den beräknas vara klar efter sommaren. Senare följer plusutbildningar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, slutenvård och särskilt boende.
Ett viktigt syfte med utbildningarna är att sprida kunskap och erfarenhet om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedel och tvingande skyddsåtgärder.
– De som har gått Demens ABC kommer att känna sig hemma när de loggar in sig på de nya plusutbildningarna, berättar Olga Shyshko, webbpedagog på Svenskt Demenscentrum.
En nyhet är att i flera av utbildningarna kommer det att finnas särskilt riktat innehåll till olika yrkeskategorier, till exempel arbetsterapeuter, läkare och sjuksköterskor.
Magnus Westlander
FAKTA | Demens ABC plus
Svenskt Demenscentrum håller på att ta fram sex nya avgiftsfria webbutbildningar. Samtliga är avgiftsfria och utformas efter följande målgrupper och verksamheter:
• Primärvård (lanseras i september 2012)
• Biståndshandläggare
• Hemtjänst
• Särskilt boende
• Anhöriga
• Slutenvård
Nordisk ledarskapskonferens i höst
I höst arrangeras den första nordiska konferensen om ledarskap och demens. Programmet finslipades i Stockholm i februari vid ett möte med representanter för Svenskt Demenscentrum och de båda systerorganisationerna Nasjonalt kompetansesenter for demens (Norge) och Nationalt Videnscenter for Demens (Danmark).
Ledarskapskonferensen hålls den 22–23 oktober i Köpenhamn under rubriken BRIDGING THE GAP: God demensvård – en fråga om ledarskap? En rad framstående nordiska experter på området föreläser.
Unik demensutbildning för läkare
I höst startar en webbaserad tvåårig magisterutbildning i demensvård för läkare. Den har tagits fram genom ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet.
Utbildningen är unik, någon motsvarighet finns inte i något annat land i världen. Syftet är att ge läkare en fördjupad förståelse inom demensområdet, höja grundkompetensen så att man självständigt kan handlägga demenssjukdomar i alla dess faser och medverka till utvecklingen av en effektiv och kvalitativt säkrad demensvård.
Efter examen erbjuds läkaren titeln Silvialäkare, Silviahemmets diplom samt dekoration, som utdelas av Drottning Silvia.
Läs mer och se introduktionsvideo på Karolinska Institutets webb »
(nytt fönster)
Utbildningen är unik, någon motsvarighet finns inte i något annat land i världen. Syftet är att ge läkare en fördjupad förståelse inom demensområdet, höja grundkompetensen så att man självständigt kan handlägga demenssjukdomar i alla dess faser och medverka till utvecklingen av en effektiv och kvalitativt säkrad demensvård.
Efter examen erbjuds läkaren titeln Silvialäkare, Silviahemmets diplom samt dekoration, som utdelas av Drottning Silvia.
Läs mer och se introduktionsvideo på Karolinska Institutets webb »
(nytt fönster)
Kontaktperson viktig för utbildningssatsning
I Lidköping har nästan all vårdpersonal gått Demens ABC. Kontaktpersoner på varje arbetsplats hade en viktig funktion när utbildningssatsningen genomfördes. Ett lyckat upplägg berättar demenssamordnare Kerstin Sjöström.
I början av 2010 arrangerade kommunen tre informationsdagar med äldreomsorgens verksamhetschefer och de som hade utsetts till kontaktpersoner. Bland annat gick man tillsammans igenom ett av kapitlen i Demens ABC för att se hur webbutbildningen var upplagd.
De som hade utsetts till kontaktperson för utbildningen på sin arbetsplats ansvarade sedan för olika praktiska frågor.
 |
| Kerstin Sjöström, demens- samordnare i Lidköping |
– De såg till att medarbetarna kom igång, löste eventuella inloggningsproblem och bokade mötestid för att diskutera reflektionsfrågorna i Demens ABC. Själv fungerade jag som coach och handledare åt kontaktpersonerna. Det fungerade faktiskt väldigt bra, säger hon.
Bakom sig hade Kerstin Sjöström ett uttalat stöd från både verksamhetschefer och politisk ledning. De såg Demens ABC som ett användbart verktyg när Lidköpings kommun skulle implementera de regionala demensriktlinjerna. Statliga stimulansmedel underlättade en utbildningssatsning på bred front.
– På så sätt fick vi pengar till att ta in vikarier när personal utbildade sig. En del valde att göra delar av utbildningen hemma vid datorn och den tid det tog i anspråk fick de kvitta mot arbc
Av Lidköpings 26 000 invånare har nästan 900 gått Demens ABC. Främst handlar det om tillsvidareanställda på äldrebonden och i hemtjänst.
– Men ambitionen har varit att alla som på något sätt kommer i kontakt med demenssjuka personer skulle gå utbildningen och faktum är att även en hel del administrativ personal och politiker har gått den, säger Kerstin Sjöström.
Kerstin Sjöström håller i den grundutbildning om demenssjukdomar, på 18 timmar, som alla nyanställda inom äldreomsorgen får. I den har nu Demens ABC bakats in.
– Det är roligt att se personalen ute på boenden och inom hemtjänst, hur de växer. Det visar hur viktig utbildning är för att höja statusen på yrket, säger hon.
Magnus Westlander
I början av 2010 arrangerade kommunen tre informationsdagar med äldreomsorgens verksamhetschefer och de som hade utsetts till kontaktpersoner. Bland annat gick man tillsammans igenom ett av kapitlen i Demens ABC för att se hur webbutbildningen var upplagd.
De som hade utsetts till kontaktperson för utbildningen på sin arbetsplats ansvarade sedan för olika praktiska frågor.
|
| Kerstin Sjöström, demens- samordnare i Lidköping |
– De såg till att medarbetarna kom igång, löste eventuella inloggningsproblem och bokade mötestid för att diskutera reflektionsfrågorna i Demens ABC. Själv fungerade jag som coach och handledare åt kontaktpersonerna. Det fungerade faktiskt väldigt bra, säger hon.
Bakom sig hade Kerstin Sjöström ett uttalat stöd från både verksamhetschefer och politisk ledning. De såg Demens ABC som ett användbart verktyg när Lidköpings kommun skulle implementera de regionala demensriktlinjerna. Statliga stimulansmedel underlättade en utbildningssatsning på bred front.
– På så sätt fick vi pengar till att ta in vikarier när personal utbildade sig. En del valde att göra delar av utbildningen hemma vid datorn och den tid det tog i anspråk fick de kvitta mot arbc
Av Lidköpings 26 000 invånare har nästan 900 gått Demens ABC. Främst handlar det om tillsvidareanställda på äldrebonden och i hemtjänst.
– Men ambitionen har varit att alla som på något sätt kommer i kontakt med demenssjuka personer skulle gå utbildningen och faktum är att även en hel del administrativ personal och politiker har gått den, säger Kerstin Sjöström.
Kerstin Sjöström håller i den grundutbildning om demenssjukdomar, på 18 timmar, som alla nyanställda inom äldreomsorgen får. I den har nu Demens ABC bakats in.
– Det är roligt att se personalen ute på boenden och inom hemtjänst, hur de växer. Det visar hur viktig utbildning är för att höja statusen på yrket, säger hon.
Magnus Westlander
Sjuksköterska i Malmö blev nummer 20 000
När Catherine Wemming svarade rätt på sista frågan i kunskapstestet blev hon den 20 000:e personen att genomföra webbutbildningen Demens ABC. Svenskt Demenscentrum gratulerar och bjuder henne till Silviahemmets inspirationsdag i mars nästa år.
Catherine Wemming har drygt tio års erfarenhet av äldreomsorg. Hon har gått den långa vägen och började som vårdbiträde vid 17 års ålder. I snart ett år har hon arbetat som sjuksköterska på Kaspers vårdboende i Malmö.
Vilka demensutbildningar har du gått tidigare?
– Ingen specifik demensutbildning. När jag läste till sjuksköterska ingick demenssjukdomar i kursplanen men det var inte särskilt mycket och framför allt ingenting om bemötande som är så viktigt för en god demensvård.
Vad är din uppfattning om Demens ABC?
– Det är en bra utbildning. Klart att jag kände till en hel del sedan tidigare men det är ändå nyttigt att få friska upp sina kunskaper. Sedan är reflektionsfrågorna jättebra och ett tillfälle att rannsaka sig själv: hur gör vi egentligen på vår arbetsplats, arbetar vi verkligen på det här sättet?
Demens ABC är ju en webbaserad utbildning. Vad tycker du om det?
– Jag är ju uppvuxen med dator så för mig var det inga problem alls. Det var faktiskt rätt skönt att slippa hålla reda på en massa papper. För min sjuksköterskekollega var det kanske inte lika självklart men med lite hjälp i början så klarade hon sig sedan på egen hand.
Hur många har gått Demens ABC på din arbetsplats?
– Hittills är vi fem stycken: jag och min sjuksköterskekollega, två gruppledare och så vår verksamhetschef. Vi har tryckt ut alla reflektionsfrågor som vi nu ska använda i gruppdiskussioner på arbetsplatsen. Tanken är att på sikt ska alla som arbetar på Kaspers vårdboende gå Demens ABC.
Magnus Westlander
Foto: Julia Lindemalm / Scanpix
Catherine Wemming har drygt tio års erfarenhet av äldreomsorg. Hon har gått den långa vägen och började som vårdbiträde vid 17 års ålder. I snart ett år har hon arbetat som sjuksköterska på Kaspers vårdboende i Malmö.
Vilka demensutbildningar har du gått tidigare?
– Ingen specifik demensutbildning. När jag läste till sjuksköterska ingick demenssjukdomar i kursplanen men det var inte särskilt mycket och framför allt ingenting om bemötande som är så viktigt för en god demensvård.
Vad är din uppfattning om Demens ABC?
– Det är en bra utbildning. Klart att jag kände till en hel del sedan tidigare men det är ändå nyttigt att få friska upp sina kunskaper. Sedan är reflektionsfrågorna jättebra och ett tillfälle att rannsaka sig själv: hur gör vi egentligen på vår arbetsplats, arbetar vi verkligen på det här sättet?
Demens ABC är ju en webbaserad utbildning. Vad tycker du om det?
– Jag är ju uppvuxen med dator så för mig var det inga problem alls. Det var faktiskt rätt skönt att slippa hålla reda på en massa papper. För min sjuksköterskekollega var det kanske inte lika självklart men med lite hjälp i början så klarade hon sig sedan på egen hand.
Hur många har gått Demens ABC på din arbetsplats?
– Hittills är vi fem stycken: jag och min sjuksköterskekollega, två gruppledare och så vår verksamhetschef. Vi har tryckt ut alla reflektionsfrågor som vi nu ska använda i gruppdiskussioner på arbetsplatsen. Tanken är att på sikt ska alla som arbetar på Kaspers vårdboende gå Demens ABC.
Magnus Westlander
Foto: Julia Lindemalm / Scanpix
Demenscentrum tar fram nya webbutbildningar
Socialdepartementet har beviljat Svenskt Demenscentrum fem miljoner kronor för att utveckla utbildningspaket för olika målgrupper inom demensområdet. Syftet med satsningen är att sprida kunskap och erfarenhet om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedel och tvingande skyddsåtgärder.
Utbildningspaketen kommer att innehålla bland annat avgiftsfria webbutbildningar där Demens ABC står som modell. Demens ABC bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och lanserades i juni 2010. Sedan dess har den genomförts av närmare 19 000 personer i landet.
– Demens ABC har gett oss ovärderliga erfarenheter om hur man bygger upp en läroplattform. De tar vi med oss när vi nu börjar utveckla fördjupande webbutbildningar för olika målgrupper och verksamheter, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.
Webbutbildningar kommer att tas fram för:
- primärvård
- slutenvård
- äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende
- biståndshandläggare
- anhöriga
I webbutbildningarna kommer att finnas riktat innehåll till sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier.
Utvecklingsarbetet har påbörjats och den första webbutbildningen beräknas vara klar sommaren 2012.
Magnus Westlander
Utbildningspaketen kommer att innehålla bland annat avgiftsfria webbutbildningar där Demens ABC står som modell. Demens ABC bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och lanserades i juni 2010. Sedan dess har den genomförts av närmare 19 000 personer i landet.
– Demens ABC har gett oss ovärderliga erfarenheter om hur man bygger upp en läroplattform. De tar vi med oss när vi nu börjar utveckla fördjupande webbutbildningar för olika målgrupper och verksamheter, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.
Webbutbildningar kommer att tas fram för:
- primärvård
- slutenvård
- äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende
- biståndshandläggare
- anhöriga
I webbutbildningarna kommer att finnas riktat innehåll till sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier.
Utvecklingsarbetet har påbörjats och den första webbutbildningen beräknas vara klar sommaren 2012.
Magnus Westlander
