Nytt om utbildningar
Första ambassadörerna för Nollvision
Nu har den första gruppen Nollvisionsambassadörer träffats. Vid ett uppstartsseminarium på Svenskt Demenscentrum i förra veckan diskuterade de bland annat hur de kan stötta varandra i den pågående processen med att implementera synsättet i utbildningspaketet Nollvision, en demensvård utan tvång och begränsningar. Handboken Nollvision delades ut liksom ett USB-minne med dokument som kan användas i implementeringen.
Seminariet blev snabbt fulltecknat och ett 30-tal deltagare, främst demenssjuksköterskor, var på plats i Stockholm. Här fanns också arbetsterapeuten Sara Ohlsson, Vingåkers kommun, som fick ta emot Svenskt Demenscentrums stipendium på 5000 kr för Bästa fallbeskrivning. Den visar hur hon som arbetsterapeut i kommunens demensteam löste en svår beteendeproblematik med hjälpmedel istället för läkemedel.
Den 11 december hålls ett uppstartsseminarium i Malmö. Dagen före (10 dec) möts ytterligare 100 blivande ambassadörer för Nollvision – Silviasystrar och Silviasjuksköterskor – på Silviahemmet i Stockholm. Läs mer om utbildningspaketet Nollvison »
Seminariet blev snabbt fulltecknat och ett 30-tal deltagare, främst demenssjuksköterskor, var på plats i Stockholm. Här fanns också arbetsterapeuten Sara Ohlsson, Vingåkers kommun, som fick ta emot Svenskt Demenscentrums stipendium på 5000 kr för Bästa fallbeskrivning. Den visar hur hon som arbetsterapeut i kommunens demensteam löste en svår beteendeproblematik med hjälpmedel istället för läkemedel.
Den 11 december hålls ett uppstartsseminarium i Malmö. Dagen före (10 dec) möts ytterligare 100 blivande ambassadörer för Nollvision – Silviasystrar och Silviasjuksköterskor – på Silviahemmet i Stockholm. Läs mer om utbildningspaketet Nollvison »
Arbetsterapeut Sara Ohlsson (mitten) får stipendium för Bästa fallbeskrivning. Wilhelmina Hoffman (t.v) och Ann-Christin Kärrman, båda Svenskt Demenscentrum, höll i seminariet.
Nytt kunskapsstöd om musik som omvårdnad
En ny webbutbildning tar upp hur musik kan användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Utbildningen är avgiftsfri och tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal.
– I dag betraktas musik främst som en ”aktivitet” i demensvården, till exempel när personal och boende sitter och sjunger tillsammans. Men musik kan också vara en jagstärkande omvårdnadsinsats som underlättar många vardagliga möten och situationer för både boende och personal, säger musikterapeut Katarina Lindblad som har lett arbetet med att utforma utbildningen.
En demenssjuk kvinna blir lugnare av att få lyssna på sin favoritmusik innan hon klär på sig. En man känner sig tryggare och kan slappna av när personalen som hjälper honom med duschen samtidigt nynnar en vals av Evert Taube. Det är bara ett par exempel på hur musik kan användas i omvårdnadsarbetet.
Webbutbildningen Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården bygger på ett samarbete mellan FoU Nordost och Svenskt Demenscentrum med finansiellt stöd från Vinnova. Målgruppen är främst vårdpersonal på äldreboenden, dagverksamheter och hemtjänst.
Utbildningens sex avsnitt tar ungefär två timmar att genomföra. Korta filmer och bildspel varvas med olika övningar. Diplom kan laddas ned vid godkänt kunskapstest. Några förkunskaper i musik behövs inte. Däremot kan det finnas mentala spärrar som måste övervinnas påpekar Katarina Lindblad.
– En del vårdpersonal är ovana att sjunga och nynna, eller också tycker de att det känns onaturligt att göra det på jobbet, i en omvårdnadssituation. Därför är det bra om så många som möjligt på arbetsplatsen kan gå webbutbildningen, säger hon.
Till webbutbildningen hör ett fristående inspirationshäfte med samma namn. Med häftet följer en cd-skiva med 17 välkända visor. De är inspelade i två versioner, dels med sång, dels en instrumental version som kan användas som ackompanjemang vid allsång. Inspirationshäftet, inkl cd-skiva, kan beställas från Svenskt Demenscentrums webbshop »
Gå till webbutbildningen » (nytt fönster)
Gå till FoU Nordost » (nytt fönster)
– I dag betraktas musik främst som en ”aktivitet” i demensvården, till exempel när personal och boende sitter och sjunger tillsammans. Men musik kan också vara en jagstärkande omvårdnadsinsats som underlättar många vardagliga möten och situationer för både boende och personal, säger musikterapeut Katarina Lindblad som har lett arbetet med att utforma utbildningen.
En demenssjuk kvinna blir lugnare av att få lyssna på sin favoritmusik innan hon klär på sig. En man känner sig tryggare och kan slappna av när personalen som hjälper honom med duschen samtidigt nynnar en vals av Evert Taube. Det är bara ett par exempel på hur musik kan användas i omvårdnadsarbetet.
Webbutbildningen Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården bygger på ett samarbete mellan FoU Nordost och Svenskt Demenscentrum med finansiellt stöd från Vinnova. Målgruppen är främst vårdpersonal på äldreboenden, dagverksamheter och hemtjänst.
Utbildningens sex avsnitt tar ungefär två timmar att genomföra. Korta filmer och bildspel varvas med olika övningar. Diplom kan laddas ned vid godkänt kunskapstest. Några förkunskaper i musik behövs inte. Däremot kan det finnas mentala spärrar som måste övervinnas påpekar Katarina Lindblad.
– En del vårdpersonal är ovana att sjunga och nynna, eller också tycker de att det känns onaturligt att göra det på jobbet, i en omvårdnadssituation. Därför är det bra om så många som möjligt på arbetsplatsen kan gå webbutbildningen, säger hon.
Till webbutbildningen hör ett fristående inspirationshäfte med samma namn. Med häftet följer en cd-skiva med 17 välkända visor. De är inspelade i två versioner, dels med sång, dels en instrumental version som kan användas som ackompanjemang vid allsång. Inspirationshäftet, inkl cd-skiva, kan beställas från Svenskt Demenscentrums webbshop »
Gå till webbutbildningen » (nytt fönster)
Gå till FoU Nordost » (nytt fönster)
Demenssjuksköterskor blir ambassadörer för Nollvision
Den 24 november samlas de första ambassadörerna för Nollvision i Stockholm. En workshop på Svenskt Demenscentrum ska ge dem råg i ryggen att sprida utbildningspaketets intentioner: en demensvård utan tvång och begränsningar.
Intresset för att aktivt verka för en demensvård utan tvång och begränsningar verkar vara stort. Det framgick under seminariedagarna för Nationellt nätverk för Demenssjuksköterskor som hölls i Malmö i början av oktober. Då presenterade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, möjligheten att bli ambassadör för Nollvision och en hel del närvarande demenssjuksköterskor anmälde sitt intresse.
En första workshop för ambassadörer kommer att hållas i Sthlm den 24 november. Den kommer att handla om hur man kan stötta varandra i den pågående processen med att implementera Nollvisionens synsätt. Deltagarna kommer att få handboken Nollvision och ett USB-minne med dokument som kan vara användbara i implementeringen.
Den andra workshopen arrangeras i Malmö den 11 december i samarbete med Beth Dahlrup, ordförande i Nationellt nätverk för Demenssjuksköterskor. Är du nyfiken på det pågående arbetet med Nollvison? Kontakta Ann-Christin Kärrman, e-post: ann-christin.karrman@demenscentrum.se
Läs mer om Nollvision » (nytt fönster)
Intresset för att aktivt verka för en demensvård utan tvång och begränsningar verkar vara stort. Det framgick under seminariedagarna för Nationellt nätverk för Demenssjuksköterskor som hölls i Malmö i början av oktober. Då presenterade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, möjligheten att bli ambassadör för Nollvision och en hel del närvarande demenssjuksköterskor anmälde sitt intresse.
En första workshop för ambassadörer kommer att hållas i Sthlm den 24 november. Den kommer att handla om hur man kan stötta varandra i den pågående processen med att implementera Nollvisionens synsätt. Deltagarna kommer att få handboken Nollvision och ett USB-minne med dokument som kan vara användbara i implementeringen.
Den andra workshopen arrangeras i Malmö den 11 december i samarbete med Beth Dahlrup, ordförande i Nationellt nätverk för Demenssjuksköterskor. Är du nyfiken på det pågående arbetet med Nollvison? Kontakta Ann-Christin Kärrman, e-post: ann-christin.karrman@demenscentrum.se
Läs mer om Nollvision » (nytt fönster)
Beth Dahlrup föresläser på seminariedagarna på Nationellt nätverk
för Demenssjuksköterskor. Foto: Anna-Mi Wendel. Läs mer » (nytt fönster)
Om två år är hon Silviafysioterapeut
I november startar en magisterutbildning i demensvård för arbetsterapeuter och fysioterapeuter vid Karolinska Institutet. Emma Gard ingår i den första elevkullen tack vare medel från Alzheimerfonden.
– Det ska bli spännande. Som ensam fysioterapeut på ett stort demensboende finns mycket att göra. Jag hoppas på att utbildningen kan ge mig en del vägledning om vad som bör prioriteras, vilka insatser som det finns evidens för.
Sedan fem år tillbaka är Emma Gard verksam på Årstagården, ett demenscenter i Uppsala med växelvård, korttidsplatser och permanent boende. Som fysioterapeut handleder hon personal och arbetar med fallprevention. I grundutbildningen hade demenssjukdomar en undanskyms plats. Men genom Aleris, som driver Årstagården, har Emma Gard fått möjlighet att förkovra sig i demens, bland annat genom kurser på Silviahemmet. Hon har även genomfört Svenskt Demenscentrums ABC-utbildningar.
Den nya magisterutbildningen på Karolinska Institutet fick hon höra talas om genom det nationella nätverket för fysioterapeuter i demensvården.
– Min chef stöttade mig och tyckte att jag skulle gå den. Nu kommer jag att varje vecka få ägna en arbetsdag, kanske två, åt studier. Men det är Alzheimerfonden som gått in och och finansierat min utbildningsavgift, säger Emma Gard.
Utbildningen är den första i demensvård på magisternivå för arbetsterapeuter och fysioterapeuter i Sverige. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet har i samarbete med Silviahemmet tagit fram utbildningen som är på 60 högskolepoäng (halvfart i två år). Att den är helt webbaserad underlättar att kombinera studierna med arbete. Ändå var det länge trögt med ansökningar till utbildningen berättar Kristoffer Mörtsjö, projektkoordinator på Karolinska Institutet.
– Intresset har varit stort bland både arbetsterapeuter och fysioterapeuter men många har uppgett att arbetsgivaren inte klarar av att betala för utbildningen, säger han.
Av de tolv som påbörjar magisterutbildningen i höst finansierar Alzheimerfonden hela utbildningsavgiften för tio elever.
– Det är naturligtvis glädjande och generöst av Alzheimerfonden. Samtidigt är det beklagligt att så få arbetsgivare inte kan skjuta till medel för denna uppdragsutbildning, de har ju ansvar för personalens kompetensutveckling, säger Kristoffer Mörtsjö.
Sedan tidigare finns vidareutbildningar i demensvård på högskolenivå för undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Efter godkänd examen har de kunnat titulera sig Silviasyster, Silviasjuksköterska respektive Silvialäkare. Även Emma Gard kommer att få närvara vid en högtidlig ceremoni och ta emot diplom ur Drottningens hand. Men först väntar två års studier, inklusive ett vetenskapligt uppsatsarbete.
– Har inte bestämt uppsatsämne ännu men kanske blir det något om fallprevention – det ligger mig varmt om hjärtat, säger Emma Gard som, om studierna går som det ska, kan titulera sig Silviafysioterapeut om två år.
Magnus Westlander
– Det ska bli spännande. Som ensam fysioterapeut på ett stort demensboende finns mycket att göra. Jag hoppas på att utbildningen kan ge mig en del vägledning om vad som bör prioriteras, vilka insatser som det finns evidens för.
Sedan fem år tillbaka är Emma Gard verksam på Årstagården, ett demenscenter i Uppsala med växelvård, korttidsplatser och permanent boende. Som fysioterapeut handleder hon personal och arbetar med fallprevention. I grundutbildningen hade demenssjukdomar en undanskyms plats. Men genom Aleris, som driver Årstagården, har Emma Gard fått möjlighet att förkovra sig i demens, bland annat genom kurser på Silviahemmet. Hon har även genomfört Svenskt Demenscentrums ABC-utbildningar.
Den nya magisterutbildningen på Karolinska Institutet fick hon höra talas om genom det nationella nätverket för fysioterapeuter i demensvården.
– Min chef stöttade mig och tyckte att jag skulle gå den. Nu kommer jag att varje vecka få ägna en arbetsdag, kanske två, åt studier. Men det är Alzheimerfonden som gått in och och finansierat min utbildningsavgift, säger Emma Gard.
Utbildningen är den första i demensvård på magisternivå för arbetsterapeuter och fysioterapeuter i Sverige. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet har i samarbete med Silviahemmet tagit fram utbildningen som är på 60 högskolepoäng (halvfart i två år). Att den är helt webbaserad underlättar att kombinera studierna med arbete. Ändå var det länge trögt med ansökningar till utbildningen berättar Kristoffer Mörtsjö, projektkoordinator på Karolinska Institutet.
– Intresset har varit stort bland både arbetsterapeuter och fysioterapeuter men många har uppgett att arbetsgivaren inte klarar av att betala för utbildningen, säger han.
Av de tolv som påbörjar magisterutbildningen i höst finansierar Alzheimerfonden hela utbildningsavgiften för tio elever.
– Det är naturligtvis glädjande och generöst av Alzheimerfonden. Samtidigt är det beklagligt att så få arbetsgivare inte kan skjuta till medel för denna uppdragsutbildning, de har ju ansvar för personalens kompetensutveckling, säger Kristoffer Mörtsjö.
Sedan tidigare finns vidareutbildningar i demensvård på högskolenivå för undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Efter godkänd examen har de kunnat titulera sig Silviasyster, Silviasjuksköterska respektive Silvialäkare. Även Emma Gard kommer att få närvara vid en högtidlig ceremoni och ta emot diplom ur Drottningens hand. Men först väntar två års studier, inklusive ett vetenskapligt uppsatsarbete.
– Har inte bestämt uppsatsämne ännu men kanske blir det något om fallprevention – det ligger mig varmt om hjärtat, säger Emma Gard som, om studierna går som det ska, kan titulera sig Silviafysioterapeut om två år.
Magnus Westlander
I höst börja Emma Gard, fysioterapeut i Uppsala, den nya magisterutbildningen i demensvård på Karolinska Institutet.
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet: Länk till magister utbildningen » (nytt fönster)
Nya delar i utbildningspaketet Nollvision
Nu kompletterar vi utbildningspaketet Nollvision med en kort webbutbildning och en film. Webbutbildningen vänder sig till yrkesverksamma inom vård och omsorg. Den tar ungefär en halvtimme att genomföra och innehåller filmer och praktiska övningar. Syftet med webbutbildningen är att inspirera och visa hur man kan arbeta för en nollvision – en demensvård utan tvingande åtgärder.
Utbildningen förutsätter att du har grundläggande kunskap om demenssjukdomar. Om du saknar eller behöver repetera det rekommenderar vi att du går Demens ABC och gärna någon av våra andra webbutbildningar i serien Demens ABC plus. Samtliga Demenscentrums webbutbildningar är avgiftsfria och finns på vår utbildningsportal » (nytt fönster
Svenskt Demenscentrum släpper även en introduktionsfilm om nollvisionen. Den vänder sig i första hand till chefer och arbetsledare. Se filmen här »
Mer fördjupad kunskap om hur man kan förebygga och hantera svåra situationer i demensvård och -omsorg finns i handboken Nollvision som också ingår i utbildningspaketet. Sedan tidigare finns även en 16-sidig handbok för anhöriga.
Utbildningen förutsätter att du har grundläggande kunskap om demenssjukdomar. Om du saknar eller behöver repetera det rekommenderar vi att du går Demens ABC och gärna någon av våra andra webbutbildningar i serien Demens ABC plus. Samtliga Demenscentrums webbutbildningar är avgiftsfria och finns på vår utbildningsportal » (nytt fönster
Svenskt Demenscentrum släpper även en introduktionsfilm om nollvisionen. Den vänder sig i första hand till chefer och arbetsledare. Se filmen här »
Mer fördjupad kunskap om hur man kan förebygga och hantera svåra situationer i demensvård och -omsorg finns i handboken Nollvision som också ingår i utbildningspaketet. Sedan tidigare finns även en 16-sidig handbok för anhöriga.
Ny utbildningsportal med nya kurser
Nu har Svenskt Demenscentrum öppnat en ny utbildningsportal för webbutbildningar. Här hittar du Demens ABC, Demens ABC plus och (fr o m vecka 19) den senaste webbutbildningen: Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Även externt producerade kurser som berör demensområdet kommer att finnas på portalen.
För att få tillgång till portalens utbildningar behöver du först registrera dig. Du loggar sedan in med din e-postadress och lösenord som du väljer.
Du som redan påbörjat en kurs, innan portalen öppnades, måste uppdatera ditt användarkonto och ange ett nytt lösenord, klicka här.Sedan kan du fortsätta med kursen eller välja en ny.
Gå till utbildningsportal »
(nytt fönster)
För att få tillgång till portalens utbildningar behöver du först registrera dig. Du loggar sedan in med din e-postadress och lösenord som du väljer.
Du som redan påbörjat en kurs, innan portalen öppnades, måste uppdatera ditt användarkonto och ange ett nytt lösenord, klicka här.Sedan kan du fortsätta med kursen eller välja en ny.
Gå till utbildningsportal »
(nytt fönster)
Fyra korta frågor om utbildningssatsningen Nollvision
Lars Sonde är projektledare för Svenskt Demenscentrums utbildningssatsning "Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar". I januari höll han ett föredrag i ABF-huset i Stockholm. Vi passade på att ställa fyra korta frågor.
Vad handlar Nollvisionen om?
– Det handlar om hur personalen ska arbeta för att undvika att använda tvingande eller begränsande åtgärder. Det har länge setts som ett nödvändigt ont att använda tvång och begränsningar i demensvården. Vi måste tänka annorlunda och försöka förebygga situationer som gör en person orolig eller ilsken.
Hur gör man det?
– Att förebygga genom att hitta orsakerna bakom oron eller ilskan är ett sätt. Utgångspunkten är personcentrerad omsorg. Verktyget är levnadsberättelsen. Det vill säga, man utgår från vem personen är och vem personen har varit. Kan det förklara reaktionerna i sig? Som personal behöver jag bli väldigt nyfiken på den tar emot vård och omsorg.
Vad innehåller utbildningspaketet?
– Det innehåller en handbok till personal, en webbutbildning till personal och chefer och ett informationshäfte till anhöriga. Det kommer även en app till mobilen.
Hur får man tag i materialet?
– Handboken kommer att finnas i både tryckt form och på webben. Webbutbildningen kommer att ligga på Svenskt Demenscentrums hemsida i mars, hoppas jag.
Sanna Nilsson
Webbadress: www.demenscentrum.se/Nollvision
Vad handlar Nollvisionen om?
– Det handlar om hur personalen ska arbeta för att undvika att använda tvingande eller begränsande åtgärder. Det har länge setts som ett nödvändigt ont att använda tvång och begränsningar i demensvården. Vi måste tänka annorlunda och försöka förebygga situationer som gör en person orolig eller ilsken.
Hur gör man det?
– Att förebygga genom att hitta orsakerna bakom oron eller ilskan är ett sätt. Utgångspunkten är personcentrerad omsorg. Verktyget är levnadsberättelsen. Det vill säga, man utgår från vem personen är och vem personen har varit. Kan det förklara reaktionerna i sig? Som personal behöver jag bli väldigt nyfiken på den tar emot vård och omsorg.
Vad innehåller utbildningspaketet?
– Det innehåller en handbok till personal, en webbutbildning till personal och chefer och ett informationshäfte till anhöriga. Det kommer även en app till mobilen.
Hur får man tag i materialet?
– Handboken kommer att finnas i både tryckt form och på webben. Webbutbildningen kommer att ligga på Svenskt Demenscentrums hemsida i mars, hoppas jag.
Sanna Nilsson
Webbadress: www.demenscentrum.se/Nollvision
Handbok och webbutbildning för anhöriga
Anhöriga är målgruppen för den tredje boken i serien Om demenssjukdom som nu kan beställas från vår webb. På fredag lanseras även den första avgiftsfria webbutbildningen för anhöriga till personer med demenssjukdom.
En demenssjukdom vänder ofta upp och ned på tillvaron, även för de närmast anhöriga. Sjukdomssymptomen kan variera men blir med tiden alltid fler och starkare och många anhöriga får ta på sig en vårdarroll som knappast någon är förberedd på.
Handboken Om demenssjukdom för anhöriga som ges ut av Svenskt Demenscentrum tar upp demenssjukdomens symptom och förlopp men ger också konkreta råd kring bemötande, svåra situationer och, inte minst, olika former av stöd till anhöriga. I boken delar personer som levt med en demenssjuk närstående med sig av sina erfarenheter. Det handlar om prövningar och sorg men också om glädje och gemenskap mitt i sjukdomen.
Om demenssjukdom för anhöriga innehåller även reflektionsfrågor och kan med fördel användas i samtalgrupper för anhöriga. Boken fungerar också som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildning Demens ABC plus Anhöriga som lanseras nu på fredag.
En demenssjukdom vänder ofta upp och ned på tillvaron, även för de närmast anhöriga. Sjukdomssymptomen kan variera men blir med tiden alltid fler och starkare och många anhöriga får ta på sig en vårdarroll som knappast någon är förberedd på.
Handboken Om demenssjukdom för anhöriga som ges ut av Svenskt Demenscentrum tar upp demenssjukdomens symptom och förlopp men ger också konkreta råd kring bemötande, svåra situationer och, inte minst, olika former av stöd till anhöriga. I boken delar personer som levt med en demenssjuk närstående med sig av sina erfarenheter. Det handlar om prövningar och sorg men också om glädje och gemenskap mitt i sjukdomen.
Om demenssjukdom för anhöriga innehåller även reflektionsfrågor och kan med fördel användas i samtalgrupper för anhöriga. Boken fungerar också som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildning Demens ABC plus Anhöriga som lanseras nu på fredag.
Utbildningspaket för en nollvision
Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Det är namnet på ett utbildningspaket som tas fram vid Svenskt Demenscentrum och som består av handbok och webbutbildning för vårdpersonal, anhörigskrift och mobilapp.
Nollvisionen presenterades av Lars Sonde, projektledare för denna utbildningssatsning, på den skandinaviska konferensen God demensomsorg – en fråga om ledarskap? som hölls i Stockholm den 20-21 oktober (läs mer »)
– Utbildningspaketet ska ge vårdpersonal och anhöriga kunskap och verktyg för att kunna förebygga och hantera svåra situationer, sådana situationer då tvångs- och begränsningsåtgärder ofta uppfattas vara de enda möjliga lösningarna, säger han.
Frågan om tvång och begränsning inom demensvården är en het potatis som varit föremål för flera utredningar sedan 1980-talet. För två år sedan kom ett lagförslag som gav klartecken till att använda bl a sänggrind mot en demenssjuk persons vilja men bara under vissa förutsättningar. Lagförslaget kritiserades från flera håll och drogs snart tillbaka.
Idag finns inget lagstöd för att använda tvång och begränsningar i demensvården, även då syftet är att skydda personen. Att de ändå förekommer på många håll är känt.
– Men vi vet också att det finns många demensboenden som inte har några problem med olåsta dörrar. Här finns inte tvång och begränsningar med som ett omvårdnadsalternativ. Det visar att det är möjligt att använda förhållningssätt och arbetsmetoder som kan förebygga och hantera svåra situationer, säger Lars Sonde.
Att förmedla denna kunskap – eller detta ”tänk”, som Lars Sonde utrycker sig – är alltså huvudsyftet med nollvisionens utbildningspaket.
– Grunden är en personcentrerade omsorg med levnadsberättelse som gör att var och en kan bemötas utifrån sina intressen, förutsättningar och behov, säger Lars Sonde.
Utbildningspaketet består av fyra delar.
-
Handboken (som snart skickas till tryckeriet). Vänder sig till personal inom vård och omsorg. Visar olika förebyggande förhållningssätt, fallbeskrivningar och förslag på lösningar för att undvika svåra situationer.
-
Webbutbildning med bilder och videofilmer. Avgiftsfritt komplement till handboken. Tar upp hur nollvisionen kan förankras på arbetsplatsen. Kommer även att finnas ett separat avsnitt för chefer.
-
Anhörigskrift. Broschyr om anhörigas viktiga roll för en personcentrerad vård och omsorg. Tvång och begränsningar – vad säger lagen?
-
Mobilapp för både vårdpersonal och anhöriga. Konkreta råd och lösningar i olika situationer, snabbt tillgängliga via mobiltelefonen.
Mer information om utbildningspaketet publiceras efterhand på www.demenscentrum.se/Nollvision. Härifrån kan man även beställa handboken och logga in på webbutbildningen.
Magnus Westlander
Nollvisionen presenterades av Lars Sonde, projektledare för denna utbildningssatsning, på den skandinaviska konferensen God demensomsorg – en fråga om ledarskap? som hölls i Stockholm den 20-21 oktober (läs mer »)
– Utbildningspaketet ska ge vårdpersonal och anhöriga kunskap och verktyg för att kunna förebygga och hantera svåra situationer, sådana situationer då tvångs- och begränsningsåtgärder ofta uppfattas vara de enda möjliga lösningarna, säger han.
Frågan om tvång och begränsning inom demensvården är en het potatis som varit föremål för flera utredningar sedan 1980-talet. För två år sedan kom ett lagförslag som gav klartecken till att använda bl a sänggrind mot en demenssjuk persons vilja men bara under vissa förutsättningar. Lagförslaget kritiserades från flera håll och drogs snart tillbaka.
Idag finns inget lagstöd för att använda tvång och begränsningar i demensvården, även då syftet är att skydda personen. Att de ändå förekommer på många håll är känt.
– Men vi vet också att det finns många demensboenden som inte har några problem med olåsta dörrar. Här finns inte tvång och begränsningar med som ett omvårdnadsalternativ. Det visar att det är möjligt att använda förhållningssätt och arbetsmetoder som kan förebygga och hantera svåra situationer, säger Lars Sonde.
Att förmedla denna kunskap – eller detta ”tänk”, som Lars Sonde utrycker sig – är alltså huvudsyftet med nollvisionens utbildningspaket.
– Grunden är en personcentrerade omsorg med levnadsberättelse som gör att var och en kan bemötas utifrån sina intressen, förutsättningar och behov, säger Lars Sonde.
Utbildningspaketet består av fyra delar.
-
Handboken (som snart skickas till tryckeriet). Vänder sig till personal inom vård och omsorg. Visar olika förebyggande förhållningssätt, fallbeskrivningar och förslag på lösningar för att undvika svåra situationer.
-
Webbutbildning med bilder och videofilmer. Avgiftsfritt komplement till handboken. Tar upp hur nollvisionen kan förankras på arbetsplatsen. Kommer även att finnas ett separat avsnitt för chefer.
-
Anhörigskrift. Broschyr om anhörigas viktiga roll för en personcentrerad vård och omsorg. Tvång och begränsningar – vad säger lagen?
-
Mobilapp för både vårdpersonal och anhöriga. Konkreta råd och lösningar i olika situationer, snabbt tillgängliga via mobiltelefonen.
Mer information om utbildningspaketet publiceras efterhand på www.demenscentrum.se/Nollvision. Härifrån kan man även beställa handboken och logga in på webbutbildningen.
Magnus Westlander
Demenskurs nu på turkiska
Migrationsskolan fortsätter att översätta sin webbaserade demenskurs till olika språk. Nu finns Demenskunskap för alla även på turkiska. Kursen, som tidigare översatts till BKS, polska och persiska, vänder sig till både vårdpersonal och anhöriga. I text, bilder och videoklipp berättas om demenssjukdomens symptom och hur man bäst bemöter den som drabbats. Det finns även fördjupande delar om till exempel hjärnans funktioner.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens.
Gå till webbkursen (turkiska) »
(nytt fönster)