Bakom Möten med litteratur står Regionbibliotek Stockholm, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Under våren har fyra referensgruppssamtal arrangerats, tre stycken med sammanlagt trettio demenssjuka personer och ett med sex yngre anhöriga. Samtalen har gett ett rikt material kring vad målgruppen tänker om bibliotek, läsning och aktiviteter.
Vi träffade grupperna via Demensförbundet som håller i Lundagårdsgrupperna, samtalsgrupper för yngre personer med demenssjukdom från hela Stockholms län. Under cirka en och en halv timme pratade vi om bibliotek och läsning.
I samtalen framkommer att ett flertal tidigare varit flitiga biblioteksbesökare medan andra har läst mycket men inte varit biblioteksanvändare i någon högre grad. Några har inte läst så mycket men har många andra intressen, till exempeldagsaktuella händelser, historia, biografier och skönlitteratur. De flesta uppskattar att få ta del av lokalhistoria och nyheter.
I och med sjukdomen har många svårigheter att läsa och ta till sig text: "Har alltid läst innan jag gått och lagt mig, läst massor. Men har inte fått ro att läsa nu, kan inte koncentrera mig nu. Det far bara in och ut och bort. Det kanske går att komma igång igen. "Några berättar att de ibland läser noveller och kåserier. Ett par läser e-medier och talar om fördelar med att boken ”stannar där man är”, återlämnar sig själv och att det är bra att kunna förstora texten. Några vill läsa om demenssjukdomar medan andra undviker det och hellre vill ha förströelse.
Vissa tycker att det är besvärligt att inte minnas vad man läst medan andra anser att läsningen har ett värde trots det. "Det är inte så att jag kommer ihåg, jag kan inte berätta för någon sedan, men det är njutning för stunden." Många uttrycker att de vill få hjälp att låna, ladda ned e-böcker och ta del av bibliotekens skatter.
I samtalen frakommer viktiga saker att tänka på kring bemötande och miljön i biblioteket, till exempel att det behöver vara lugnt och tyst eftersom ljud och andra störningsmoment kan vara mycket besvärande för personer med demenssjukdom. Tid och tålamod är också viktigt.
Trots att de flesta inte besökt ett bibliotek på länge visar flertalet att det skulle vilja göra det, gärna tillsammans med andra. Förslag på aktiviteter som deltagarna nämn var diskussionsklubbar, bokcirkel, högläsning, författarträff, teknikstöd, arkivfilm/fotovisning, lokalhistoria/hembygd, visningar av biblioteket och presentation av aktuell forskning. Några tycker att det räcker med att kunna gå till biblioteket och läsa en bok eller en tidning.
Det blir tydligt i samtalen att man önskar vuxenaktiviteter och sådant som handlar om delaktighet, gemenskap och möjlighet att vara del i samhället snarare än aktiviteter som handlar om upplevelser och kultur. "Man blir så snäv i sitt tänkande på något sätt när man inte hänger med. Det är det värsta, att man inte kan vara med och det vill man ju. Man vill känna sig delaktig i samhället."
I ett samtal uttryckte en person följande: ”Hjälp oss med våra frågetecken”. Uttalandet går att tolka på flera olika sätt men kanske är det inte bibliotekets medier, rum eller aktiviteter som är de allra viktigaste i mötena med dessa målgrupper utan biblioteksmedarbetares kompetens att bidra till sammanhang och förståelse.
I samtalet med yngre anhöriga framkommer att de gärna skulle besöka biblioteket för att få tips och förnyelse kring aktiviteter man kan göra tillsammans. En workshop kring litteratur, spel och pussel, såväl digitala som fysiska, var en idé som framkom. Tips på läsning kring demenssjukdomar, såväl skönlitterära som fakta, efterfrågas men också medier för egen förströelse och underhållning.
Erfarenheterna från referensgruppssamtalen kan förhoppningsvis vara ett stöd för de medverkande biblioteken i projektet. Men eftersom urvalet är begränsat ska vi inte dra för stora växlar kring resultaten. Det ska bli spännande att följa de medverkande biblioteken och vilka effekter projektet ger för såväl biblioteken som målgrupperna. Läs mer om projektet »
Charlotte Olofsson, Demensförbundet, Sara Hjulström,
Svenskt Demenscentrum och Cecilia Bengtsson, Regionbibliotek Stockholm