Senaste nytt
Plugga demens på högskolan
...
Nu börjar det bli hög tid att anmäla sig till högskola och universitet. Svenskt Demenscentrum har hittat närmare 25 demensrelaterade kurser och utbildningar i landet. Använd vår sökmotor för att hitta den kurs som passar Dig. Läs mer »
Nu börjar det bli hög tid att anmäla sig till högskola och universitet. Svenskt Demenscentrum har hittat närmare 25 demensrelaterade kurser och utbildningar i landet. Använd vår sökmotor för att hitta den kurs som passar Dig. Läs mer »
Pionjär inom PET-tekniken prisas
Agneta Nordberg, professor vid Karolinska institutet, får Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående alzheimerforskare 2013. Med hjälp av PET, en metod för att avbilda hjärnan, har hon bland annat följt sjukdomens förlopp i detalj och upptäckt nya möjliga måltavlor för framtida läkemedel.
– Agneta Nordberg var en av de första forskarna i världen som lyckades med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor. Det var revolutionerande inom alzheimerforskningen, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet och ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Agneta Nordberg var tidigt ute med att använda olika avbildningstekniker för att kunna följa levande alzheimerpatienter och detaljstudera sjukdomens förlopp i hjärnan. Hennes forskning har visat att klumpar av beta-amyloid bildas i ett tidigt skede av sjukdomen, före patienter uppvisar tydliga minnessymptom.
– Idag upptäcks de flesta patienter alltför sent för att läkemedlen ska vara effektiva. Agneta Nordbergs metoder kan ge ledtrådar om vilka individer som är på väg att utveckla sjukdomen och bör komma under behandling, säger Lars Nyberg.
Agneta Nordberg har också visat att vid vissa former av Alzheimers sjukdomen bildas inte plack av proteinet beta-amyloid i hjärnan, något som under lång tid ansågs vara en grundorsak till sjukdomen. Istället har hon hos dessa patienter hittat mindre och lösliga former av proteinet – så kallade oligomerer – som kan vara en alternativ måltavla för nya läkemedel.
Fakta om priset
Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående Alzheimerforskare tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman på 100 000 kronor delas ut årligen under fem år med början 2010 till och med 2014. Prisutdelningen sker vid Umeå universitets årshögtid.
Foto: Ulf Sirborn
– Agneta Nordberg var en av de första forskarna i världen som lyckades med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor. Det var revolutionerande inom alzheimerforskningen, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet och ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Agneta Nordberg var tidigt ute med att använda olika avbildningstekniker för att kunna följa levande alzheimerpatienter och detaljstudera sjukdomens förlopp i hjärnan. Hennes forskning har visat att klumpar av beta-amyloid bildas i ett tidigt skede av sjukdomen, före patienter uppvisar tydliga minnessymptom.
– Idag upptäcks de flesta patienter alltför sent för att läkemedlen ska vara effektiva. Agneta Nordbergs metoder kan ge ledtrådar om vilka individer som är på väg att utveckla sjukdomen och bör komma under behandling, säger Lars Nyberg.
Agneta Nordberg har också visat att vid vissa former av Alzheimers sjukdomen bildas inte plack av proteinet beta-amyloid i hjärnan, något som under lång tid ansågs vara en grundorsak till sjukdomen. Istället har hon hos dessa patienter hittat mindre och lösliga former av proteinet – så kallade oligomerer – som kan vara en alternativ måltavla för nya läkemedel.
Fakta om priset
Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående Alzheimerforskare tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman på 100 000 kronor delas ut årligen under fem år med början 2010 till och med 2014. Prisutdelningen sker vid Umeå universitets årshögtid.
Foto: Ulf Sirborn
Chatta med demensdoktorn
Chatta med demensdoktor Wilhelmina Hoffman.
Fredagen den 20 september, kl 13.00 – dagen före Internationella alzheimerdagen – finns möjlighet att chatta med demensdoktor Wilhelmina Hoffman på aftonbladet.se. Länk till chatten » (nytt fönster)
Fredagen den 20 september, kl 13.00 – dagen före Internationella alzheimerdagen – finns möjlighet att chatta med demensdoktor Wilhelmina Hoffman på aftonbladet.se. Länk till chatten » (nytt fönster)
Rabatt på tidskriften Äldre i Centrum
Du som prenumererar på Svenskt Demenscentrums nyhetsbrev har nu möjlighet att bli ännu mer påläst. Upptäck Äldre i Centrum – Sveriges ledande och prisbelönade tidskrift om äldreforskning. Vid tecknande av helårsprenumeration före 1 oktober ingår höstens två nummer utan extra kostnad.
Klicka på länken för mer information och beställning:
https://www.kundservice.net/index.aspx?Product=AIC » (nytt fönster)
Högt blodsocker ökar demensrisken
Högt blodsocker är kopplat till ökad demensrisk vid diabetes. Ny forskning har funnit att sambandet möjligen gäller även personer som inte har diabetes.
Det är Läkartidningen (2013:110) som uppmärksammar nya rön, publicerade i New England Journal of Medicine. Studien omfattar 2 067 äldre personer från USA. Under närmare sju år gjordes regelbundna kontroller av deras blodsocker och kognitiva funktioner.
Under undersökningsperioden kom 524 deltagare att drabbas av alzheimer eller någon annan form av demenssjukdom. Av dem som inte hade diabetes låg de genomsnittliga blodsockervärden på ca 6,4 mmol/l, jämfört med ca 5,5 mmol/l hos deltagarna som varken hade diabetes eller utvecklade demens.
Forskarna betonar att orsakssambanden måste utredas ytterligare.
Glucose Levels and Risk of Dementia,
Crane P, et al. N Engl J Med. 2013;369:540-8.
Det är Läkartidningen (2013:110) som uppmärksammar nya rön, publicerade i New England Journal of Medicine. Studien omfattar 2 067 äldre personer från USA. Under närmare sju år gjordes regelbundna kontroller av deras blodsocker och kognitiva funktioner.
Under undersökningsperioden kom 524 deltagare att drabbas av alzheimer eller någon annan form av demenssjukdom. Av dem som inte hade diabetes låg de genomsnittliga blodsockervärden på ca 6,4 mmol/l, jämfört med ca 5,5 mmol/l hos deltagarna som varken hade diabetes eller utvecklade demens.
Forskarna betonar att orsakssambanden måste utredas ytterligare.
Glucose Levels and Risk of Dementia,
Crane P, et al. N Engl J Med. 2013;369:540-8.
Till artikel i New England Journal
of Medicine » (nytt fönster)
Banbrytande alzheimerforskning prisas
Martin Hallbeck, docent, tilldelas Hälsouniversitetets Fernströmpris 2013 för sin banbrytande upptäckt kring överförande av giftigt protein mellan nervceller vid Alzheimers sjukdom.
Genom försök med färgade nervceller har Martin Hallbeck kunnat avbilda förloppet där nervceller invaderas av sjukliga proteiner som sedan förs vidare till närliggande celler.
– Utbredningen av Alzheimers som man kan studera i döda patienters hjärnor följer alltid samma mönster. Tidigare har man inte förstått hur och varför detta sker, berättar Martin Hallbeck i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Martin Hallbeck är universitetslektor och överläkare i patologi. Han får motta Eric K. Fernströms pris under en ceremoni i samband med Forskningens Dag i Lund den 6 november. Läs mer i pressmeddelande » (nytt fönster)
Genom försök med färgade nervceller har Martin Hallbeck kunnat avbilda förloppet där nervceller invaderas av sjukliga proteiner som sedan förs vidare till närliggande celler.
– Utbredningen av Alzheimers som man kan studera i döda patienters hjärnor följer alltid samma mönster. Tidigare har man inte förstått hur och varför detta sker, berättar Martin Hallbeck i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Martin Hallbeck är universitetslektor och överläkare i patologi. Han får motta Eric K. Fernströms pris under en ceremoni i samband med Forskningens Dag i Lund den 6 november. Läs mer i pressmeddelande » (nytt fönster)
Fotboll ska väcka minnen till liv
I höst ska oförglömliga mål och matcher lyftas fram vid några äldreboenden i Malmöområdet. I projektet Fotbollsminnen samlas demenssjuka personer i små grupper kring temat fotboll. Klubbtröjor, vimplar och foton på gamla spelare ska hjälpa dem att locka fram minnen.
Bakom projektet Fotbollsminnen står Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans, en populär webbportal där supportrar skriver matchreferat och intervjuar spelare från sina klubbar. Projektet vänder sig till både kvinnor och män men på Svenskt Demenscentrum sticker man inte under stol med att det är männen man framförallt vill nå.
– Vården domineras av kvinnor och är ofta bra på att erbjuda traditionellt kvinnliga sysslor, som bakning och matlagning. Men då och då möter jag vårdpersonal som säger att det är svårt att hitta aktiviteter som engagerar äldre män. Därför ska det bli spännande att se om fotbollen kan vara en sådan, säger Ann-Christin Kärrman vid Svenskt Demenscentrum.
– Fotboll är ju vår största folkidrott som på olika sätt engagerar många,
Idén är inte tagen ur luften. Den föddes i Skottland av fotbollsfantasten Michael White. För sportjournalisten Eric Niva (se Niva-bloggen) berättar han hur fler och fler i hans omgivning försvann in i demensdimmorna. Själv hade han lätt att komma ihåg fotbollsmatcher som spelats för 40 år sedan och visste att han inte var ensam om det. Kanske kunde fotbollen hjälpa där nästan inget annat fungerade, resonerade White.
Han kontaktade ett lokalt demenscentrum och snart var den första samtalsgruppen på temat fotboll ett faktum. Gensvaret var över förväntan. Intresseorganisationen Alzheimer Scotland tände på idén och projektet ”Football Memories” startades. På deras hemsida finns många rörande berättelser om hur många personer, till synes inneslutna i sin sjukdom och ovilliga att delta i något överhuvudtaget, plötsligt lever upp när fotboll kommer på tal. Numera erbjuder volontärer fotbollsgrupper på dagverksamheter och äldreboenden i hela Skottland.
I det svenska pilotprojektet ska vårdpersonal fungera som samtalsledare. Till sin hjälp får de ett kit med prylar från Svenskt Demenscentrum. Malmö FF bidrar med fotbollar, halsdukar och diverse souvenirer. Texterna bygger på artiklar från Svenska Fans. Bildbyrån i Hässleholm och Idrottsmuseet i Malmö tillhandahåller fotografier på gamla fotbollsstjärnor. Tillsammans ska de fungera som minnesväckare som hjälper till att sätta igång ett samtal.
– Vi håller också på att ta fram en manual som stöd till samtalsledaren. Den tar upp vad man ska tänka på när det gäller gruppsammansättning, hur aktiv man ska vara och hur man kan agera i olika situationer. Manualen är inte skriven i sten utan kommer att utvecklas när vi får feedback från samtalsledarna, säger Ann-Christin Kärrman.
Tre äldreboenden i Malmöområdet deltar i projektet. Om det faller väl ut ska det spridas över landet.
– Exakt hur vi ska går vidare är inte bestämt men vi har många spännande idéer, säger Ann-Christin Kärrman.
Magnus Westlander
Bakom projektet Fotbollsminnen står Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans, en populär webbportal där supportrar skriver matchreferat och intervjuar spelare från sina klubbar. Projektet vänder sig till både kvinnor och män men på Svenskt Demenscentrum sticker man inte under stol med att det är männen man framförallt vill nå.
– Vården domineras av kvinnor och är ofta bra på att erbjuda traditionellt kvinnliga sysslor, som bakning och matlagning. Men då och då möter jag vårdpersonal som säger att det är svårt att hitta aktiviteter som engagerar äldre män. Därför ska det bli spännande att se om fotbollen kan vara en sådan, säger Ann-Christin Kärrman vid Svenskt Demenscentrum.
– Fotboll är ju vår största folkidrott som på olika sätt engagerar många,
Idén är inte tagen ur luften. Den föddes i Skottland av fotbollsfantasten Michael White. För sportjournalisten Eric Niva (se Niva-bloggen) berättar han hur fler och fler i hans omgivning försvann in i demensdimmorna. Själv hade han lätt att komma ihåg fotbollsmatcher som spelats för 40 år sedan och visste att han inte var ensam om det. Kanske kunde fotbollen hjälpa där nästan inget annat fungerade, resonerade White.
Han kontaktade ett lokalt demenscentrum och snart var den första samtalsgruppen på temat fotboll ett faktum. Gensvaret var över förväntan. Intresseorganisationen Alzheimer Scotland tände på idén och projektet ”Football Memories” startades. På deras hemsida finns många rörande berättelser om hur många personer, till synes inneslutna i sin sjukdom och ovilliga att delta i något överhuvudtaget, plötsligt lever upp när fotboll kommer på tal. Numera erbjuder volontärer fotbollsgrupper på dagverksamheter och äldreboenden i hela Skottland.
I det svenska pilotprojektet ska vårdpersonal fungera som samtalsledare. Till sin hjälp får de ett kit med prylar från Svenskt Demenscentrum. Malmö FF bidrar med fotbollar, halsdukar och diverse souvenirer. Texterna bygger på artiklar från Svenska Fans. Bildbyrån i Hässleholm och Idrottsmuseet i Malmö tillhandahåller fotografier på gamla fotbollsstjärnor. Tillsammans ska de fungera som minnesväckare som hjälper till att sätta igång ett samtal.
– Vi håller också på att ta fram en manual som stöd till samtalsledaren. Den tar upp vad man ska tänka på när det gäller gruppsammansättning, hur aktiv man ska vara och hur man kan agera i olika situationer. Manualen är inte skriven i sten utan kommer att utvecklas när vi får feedback från samtalsledarna, säger Ann-Christin Kärrman.
Tre äldreboenden i Malmöområdet deltar i projektet. Om det faller väl ut ska det spridas över landet.
– Exakt hur vi ska går vidare är inte bestämt men vi har många spännande idéer, säger Ann-Christin Kärrman.
Magnus Westlander
Läs mer om Fotbollsminnen:
- Svensk Fans » (nytt fönster)
- Football Memories, Skottland » (nytt fönster)
- Erik Nivas blogg » (nytt fönster)
Hormon bakom diabetes och demens
Varför har personer med diabetes typ-2 ökad risk att utveckla demenssjukdom? Mikroskopiska klumpar av ett hormon är en förklaring som förs fram av forskare från Kalifornien.
Forskarna har undersökt hjärnvävnad hos både friska personer och personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens och diabetes typ-2. Hos de senare fann man stora mängder avlagringar av amylin, ett hormon som påverkar kroppens blodsockernivåer och utsöndras med insulin.
Forskarna bakom studien fann även likheter mellan amylin och beta-amyloid som är ett protein förknippat med den vanligaste demenssjukdomen: Alzheimers sjukdom. Tidigt i sjukdomsprocessen börjar kroppen producera beta-amyloid i onormalt stora mängder. Proteinet klumpar ihop sig och bildar mikroskopiska "plack" i hjärnan. Kring dessa plack förstörs hjärnvävnaden gradvis.
Hos personer med diabetes typ 2 bildar även amylinet plackliknade strukturer. Forskarna tror att dessa i sin tur kan påverka produktionen av beta-amyloid och därmed vara en möjlig förklaring till att risken för att utveckla Alzheimers sjukdom ökar.
Studien är gjord vid Alzheimer’s Disease Center at the University of California och publicerad i Annals of Neurology online. Läs mer på National Institute on Aging » (nytt fönster)
Forskarna har undersökt hjärnvävnad hos både friska personer och personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens och diabetes typ-2. Hos de senare fann man stora mängder avlagringar av amylin, ett hormon som påverkar kroppens blodsockernivåer och utsöndras med insulin.
Forskarna bakom studien fann även likheter mellan amylin och beta-amyloid som är ett protein förknippat med den vanligaste demenssjukdomen: Alzheimers sjukdom. Tidigt i sjukdomsprocessen börjar kroppen producera beta-amyloid i onormalt stora mängder. Proteinet klumpar ihop sig och bildar mikroskopiska "plack" i hjärnan. Kring dessa plack förstörs hjärnvävnaden gradvis.
Hos personer med diabetes typ 2 bildar även amylinet plackliknade strukturer. Forskarna tror att dessa i sin tur kan påverka produktionen av beta-amyloid och därmed vara en möjlig förklaring till att risken för att utveckla Alzheimers sjukdom ökar.
Studien är gjord vid Alzheimer’s Disease Center at the University of California och publicerad i Annals of Neurology online. Läs mer på National Institute on Aging » (nytt fönster)
Länk till Annals of Neurology online » (nytt fönster)
Uppdaterad manual till svenskt MMSE-SR
Manualen till frågeprotokollet MMSE-SR, ett etablerat verktyg vid demensutredningar, har uppdaterats. Det handlar om smärre förändringar och förtydliganden, berättar chefspsykolog Beata Terzis, bland annat hur manualen ska användas.
MMSE-SR rekommenderas, tillsammans med klocktest, vid basala demensutredningar i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. MMSE-SR är en svensk variant anpassad för svenska förhållanden som publicerades våren 2012. Frågeprotokollet och den uppdaterade manualen kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrums webb ». Här kan du även se instruktionsfilmer som bland annat visar hur testet bör utföras och hur svaren ska tolkas.
MMSE-SR rekommenderas, tillsammans med klocktest, vid basala demensutredningar i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. MMSE-SR är en svensk variant anpassad för svenska förhållanden som publicerades våren 2012. Frågeprotokollet och den uppdaterade manualen kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrums webb ». Här kan du även se instruktionsfilmer som bland annat visar hur testet bör utföras och hur svaren ska tolkas.
Alkoholförgiftning ökar risken för tidig demens
Alkoholförgiftning ger en fem gånger högre risk att drabbas av demenssjukdom före 65 års ålder. Det visar svenska forskare som identifierat ytterligare åtta riskfaktorer för tidig demens.
Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Jama Internal medicine. Den svenska studien visade att efter alkoholförgiftning var stroke och användning av antipsykotiska läkemedel de enskilt största riskfaktorerna för tidig demensjukdom (före 65 år ålder). Därefter följde depression och demenssjukdom hos den drabbades pappa.
Riskfaktorerna förstärkte varandra och gav då upphov till en kraftigt ökad demensrisk. Män med nedsatt kognitiv (mental) funktion och ytterligare minst två av de nio riskfaktorerna hade upp till 20 gånger större risk att drabbas under uppföljningsperioden.
Bakom studien står professor Peter Nordström och hans kollegor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. De har följt närmare 490 000 män som kallades till mönstring inför värnpliktstjänstgöring mellan åren 1969 och 1980. Under en uppföljningsperiod på 37 år drabbades 487 män av tidig demens och sjukdomen hos dessa män diagnostiserades när de var i genomsnitt 54 år gamla.
Demenssjukdom är en växande folksjukdom som brukar debutera sent i livet. Man räknar med att av de drygt 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom är mindre än 5 % yngre än 65 år. Demens hos denna åldergrupp förknippas oftast med ärftlighet. Det beror på att de ärftliga former av sjukdomen som finns i vissa släkter nästan uteslutande debuterar i medelåldern. Men de färska rönen från Umeå universitet visar att arvsmassan förklarar långtifrån allt och Peter Nordström menar att studien går att tolka positivt.
För samtidigt som de olika riskfaktorerna som Umeåforskarna identifierat förstärker varandra är många av dem möjliga att påverka. Och eftersom de flesta riskfaktorer kan identifieras redan tidigt i livet finns det goda möjligheter att förebygga sjukdomsutveckling säger Peter Nordström i en kommentar.
Magnus Westlander
Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Jama Internal medicine. Den svenska studien visade att efter alkoholförgiftning var stroke och användning av antipsykotiska läkemedel de enskilt största riskfaktorerna för tidig demensjukdom (före 65 år ålder). Därefter följde depression och demenssjukdom hos den drabbades pappa.
Riskfaktorerna förstärkte varandra och gav då upphov till en kraftigt ökad demensrisk. Män med nedsatt kognitiv (mental) funktion och ytterligare minst två av de nio riskfaktorerna hade upp till 20 gånger större risk att drabbas under uppföljningsperioden.
Bakom studien står professor Peter Nordström och hans kollegor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. De har följt närmare 490 000 män som kallades till mönstring inför värnpliktstjänstgöring mellan åren 1969 och 1980. Under en uppföljningsperiod på 37 år drabbades 487 män av tidig demens och sjukdomen hos dessa män diagnostiserades när de var i genomsnitt 54 år gamla.
Demenssjukdom är en växande folksjukdom som brukar debutera sent i livet. Man räknar med att av de drygt 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom är mindre än 5 % yngre än 65 år. Demens hos denna åldergrupp förknippas oftast med ärftlighet. Det beror på att de ärftliga former av sjukdomen som finns i vissa släkter nästan uteslutande debuterar i medelåldern. Men de färska rönen från Umeå universitet visar att arvsmassan förklarar långtifrån allt och Peter Nordström menar att studien går att tolka positivt.
För samtidigt som de olika riskfaktorerna som Umeåforskarna identifierat förstärker varandra är många av dem möjliga att påverka. Och eftersom de flesta riskfaktorer kan identifieras redan tidigt i livet finns det goda möjligheter att förebygga sjukdomsutveckling säger Peter Nordström i en kommentar.
Magnus Westlander