Senaste nytt
Stereotyp mediebild av demenssjuka
De norska mediernas framställning av demens är stereotyp. Det visar sjukgymnasten Linda Gjøras masterarbete vid Nordic School of Public Health (NHV).
Linda Gjøra, som analyserat norska tidningsartiklar om demens under 2010, menar att bilden av dementa i media är alltför entydig.
– Dementa framställs som en homogen grupp vilket bidrar till en stereotyp och stigmatiserande bild, säger Linda Gjøra på NHV:s webb.
Personer med demens bör i större grad presenteras med sina individuella skillnader och olika faser av sjukdomen, om ett mer demensvänligt samhälle ska uppnås, menar hon.
Nordic School of Public Health sorterar under Nordiska ministerrådet.
Ladda ned Linda Gjøras masterarbete » (pdf, 53 sid)
Linda Gjøra, som analyserat norska tidningsartiklar om demens under 2010, menar att bilden av dementa i media är alltför entydig.
– Dementa framställs som en homogen grupp vilket bidrar till en stereotyp och stigmatiserande bild, säger Linda Gjøra på NHV:s webb.
Personer med demens bör i större grad presenteras med sina individuella skillnader och olika faser av sjukdomen, om ett mer demensvänligt samhälle ska uppnås, menar hon.
Nordic School of Public Health sorterar under Nordiska ministerrådet.
Ladda ned Linda Gjøras masterarbete » (pdf, 53 sid)
Till Nordic School of Public Health »
(nytt fönster)
Kunskapspris till Margareta Skog
Margareta Skog har fått Stockholms läns landstings kunskapspris Gyllene Äpplet. Juryn motiverar sitt val med att hon "omsätter omvårdnadsforskning om en sårbar patientgrupp till praktisk nytta för närstående och vårdpersonal".
Margareta Skog är medicine doktor i neurovetenskap och rektor vid Stiftelsen Silviahemmet. Hon är även en omtyckt författare, senast med den populära handboken "Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom".
– Det är klart att jag blir väldigt glad för egen del, men det som verkligen värmer är uppmärksamheten för patientgruppen. Varje gång den uppmärksammas ökar kunskapen, kommenterar hon priset på SLL:s webb.
Margareta Skog är medicine doktor i neurovetenskap och rektor vid Stiftelsen Silviahemmet. Hon är även en omtyckt författare, senast med den populära handboken "Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom".
– Det är klart att jag blir väldigt glad för egen del, men det som verkligen värmer är uppmärksamheten för patientgruppen. Varje gång den uppmärksammas ökar kunskapen, kommenterar hon priset på SLL:s webb.
Margareta Skog
Demensregister anpassat även för SÄBO
Det nationella kvalitetsregistret SveDem har byggts ut och omfattar nu även särskilt boende. I fokus står här frågor om omvårdnad. Kommunerna kan ansluta sig genom att skriva ett avtal för hela kommunen.
SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som varit i gång sedan våren 2007. Nydiagnosticerade registreras i SveDem och följs sedan genom hela vårdkedjan. Genom att samla in data och följa upp förändringar i patientgrupper, diagnoser och behandling hoppas man kunna förbättra kvaliteten på demensvården.
Landets minnesmottagningar och andra specialistenheter deltar i stor utsträckning i SveDem. Arbete pågår för att få fler vårdcentraler anslutna (läs: Ekonomisk morot för att utreda demens »). Nu har alltså även frågor som berör det särskilda boendet lagts till i registret. De boenden som ansluter sig kan påverka tidsperiod för uppföljningar.
Läs mer på SveDem:s webb (nytt fönster)
SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som varit i gång sedan våren 2007. Nydiagnosticerade registreras i SveDem och följs sedan genom hela vårdkedjan. Genom att samla in data och följa upp förändringar i patientgrupper, diagnoser och behandling hoppas man kunna förbättra kvaliteten på demensvården.
Landets minnesmottagningar och andra specialistenheter deltar i stor utsträckning i SveDem. Arbete pågår för att få fler vårdcentraler anslutna (läs: Ekonomisk morot för att utreda demens »). Nu har alltså även frågor som berör det särskilda boendet lagts till i registret. De boenden som ansluter sig kan påverka tidsperiod för uppföljningar.
Läs mer på SveDem:s webb (nytt fönster)
www.svedem.se (nytt fönster)
Vissa antidepressiva läkemedel ökar fallrisken
Demenssjuka personer som använder SSRI-preparat har en ökad benägenhet att ramla och skada sig. Risken ökar med läkemedelsdosens storlek.
Det är Dagens Medicin som uppmärksammar en studie gjord vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam. Forskarna har följt 248 demenssjuka personer på ett vårdboende under två års tid. Resultaten är i linje med tidigare forskning som visar att antidepressiva läkemedel påverkar fallrisken vid demens. Sambandet i den holländska studien konstaterades dock endast för SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare).
Höga doser (dygnsdos) av SSRI ökade fallrisken med 300 procent men även vid låga doser (en kvarts dygnsdos) uppmättes en signifikant ökad fallrisk (31 procent). För personer som även fick lugnande medel ökade fallrisken ytterligare.
Studien är publicerad online den 18 mars i British Journal of Clinical Pharmacology » (nytt fönster)
Det är Dagens Medicin som uppmärksammar en studie gjord vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam. Forskarna har följt 248 demenssjuka personer på ett vårdboende under två års tid. Resultaten är i linje med tidigare forskning som visar att antidepressiva läkemedel påverkar fallrisken vid demens. Sambandet i den holländska studien konstaterades dock endast för SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare).
Höga doser (dygnsdos) av SSRI ökade fallrisken med 300 procent men även vid låga doser (en kvarts dygnsdos) uppmättes en signifikant ökad fallrisk (31 procent). För personer som även fick lugnande medel ökade fallrisken ytterligare.
Studien är publicerad online den 18 mars i British Journal of Clinical Pharmacology » (nytt fönster)
Utvärderare lovordar Svenskt demenscentrum
Svenskt Demenscentrum har lyckats nå ut på nationell nivå och fyllt ett vakuum mellan forskning och praktik. Det anser Linköpings universitet i en utvärdering som överlämnats till regeringen.
Utvärderingen har beställts av Socialstyrelsen och letts av professor Lennart Svensson. Den bygger på bland annat intervjuer och enkäter (2450 besvarade) som sammantaget ger en mycket positiv bild av Svenskt Demenscentrums verksamhet.
Informationen anses tillförlitlig, lättillgänglig och till nytta, inte minst för många yrkesverksamma inom vård och omsorg. Hemsidans innehåll, struktur och utformning får höga betyg. Många utåtriktade aktiviteter har gjorts runt om i landet och genom webbutbildningen Demens ABC har Socialstyrelsens demensriktlinjer fått stor spridning. Hittills har 25 000 gått Demens ABC och nya webbutbildningar är under produktion.
Det finns en stor efterfrågan på kunskap om demenssjukdomar och Svenskt Demenscentrum har, enligt utvärderaren, fyllt ett vakuum som intermediär mellan forskning och praktik. Flera framgångsfaktorer lyfts fram: samarbetet med Silviahemmet, verksamhetens lokalisering i Äldreforskningens hus med närhet till utredare och forskare och den genuina förståelsen av uppgiften att sprida relevant evidensbaserad kunskap.
Svenskt Demenscentrum har drivits som ett projekt sedan 2008. Utvärderaren anser att det finns goda skäl för att centrumet ska få fortsätta att utveckla sin verksamhet i ett mer långsiktigt perspektiv. Bollen ligger nu hos Socialdepartementet som beslutar om fortsatt finansiering men Svenskt Demenscentrums ledningsgrupp har redan börjat skissa på en ny organisationsform.
 |
|
Sven-Erik Wånell |
– Utvärderingen har fallit mycket väl ut, vilket vi är glada och stolta över. Nu vill vi ta ett första steg mot att bli ett permanent kunskapscentrum. Våra huvudmän, stiftelserna Silviahemmet och Äldrecentrum, har beslutat att Svenskt Demenscentrum ska bli en egen stiftelse, med en egen styrelse, säger Sven-Erik Wånell, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum.
Stiftelsebildandet beräknas vara klart till halvårsskiftet. Patient- och anhörigorganisationerna, Alzheimerföreningen och Demensförbundet, har erbjudits att utse var sin ledamot i den nya styrelsen men avböjt. Sven-Erik Wånell beklagar detta men betonar att det inte påverkar Svenskt Demenscentrums verksamhetsinriktning.
– Svenskt demencentrum kommer fortsätta att vara den självklara platsen att söka kunskap om demenssjukdomar och liksom tidigare fortsätta att stödja alla goda krafter, inte minst de båda patientorganisationerna i deras goda arbete.
Magnus Westlander
Utvärderingen har beställts av Socialstyrelsen och letts av professor Lennart Svensson. Den bygger på bland annat intervjuer och enkäter (2450 besvarade) som sammantaget ger en mycket positiv bild av Svenskt Demenscentrums verksamhet.
Informationen anses tillförlitlig, lättillgänglig och till nytta, inte minst för många yrkesverksamma inom vård och omsorg. Hemsidans innehåll, struktur och utformning får höga betyg. Många utåtriktade aktiviteter har gjorts runt om i landet och genom webbutbildningen Demens ABC har Socialstyrelsens demensriktlinjer fått stor spridning. Hittills har 25 000 gått Demens ABC och nya webbutbildningar är under produktion.
Det finns en stor efterfrågan på kunskap om demenssjukdomar och Svenskt Demenscentrum har, enligt utvärderaren, fyllt ett vakuum som intermediär mellan forskning och praktik. Flera framgångsfaktorer lyfts fram: samarbetet med Silviahemmet, verksamhetens lokalisering i Äldreforskningens hus med närhet till utredare och forskare och den genuina förståelsen av uppgiften att sprida relevant evidensbaserad kunskap.
Svenskt Demenscentrum har drivits som ett projekt sedan 2008. Utvärderaren anser att det finns goda skäl för att centrumet ska få fortsätta att utveckla sin verksamhet i ett mer långsiktigt perspektiv. Bollen ligger nu hos Socialdepartementet som beslutar om fortsatt finansiering men Svenskt Demenscentrums ledningsgrupp har redan börjat skissa på en ny organisationsform.
|
|
Sven-Erik Wånell |
– Utvärderingen har fallit mycket väl ut, vilket vi är glada och stolta över. Nu vill vi ta ett första steg mot att bli ett permanent kunskapscentrum. Våra huvudmän, stiftelserna Silviahemmet och Äldrecentrum, har beslutat att Svenskt Demenscentrum ska bli en egen stiftelse, med en egen styrelse, säger Sven-Erik Wånell, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum.
Stiftelsebildandet beräknas vara klart till halvårsskiftet. Patient- och anhörigorganisationerna, Alzheimerföreningen och Demensförbundet, har erbjudits att utse var sin ledamot i den nya styrelsen men avböjt. Sven-Erik Wånell beklagar detta men betonar att det inte påverkar Svenskt Demenscentrums verksamhetsinriktning.
– Svenskt demencentrum kommer fortsätta att vara den självklara platsen att söka kunskap om demenssjukdomar och liksom tidigare fortsätta att stödja alla goda krafter, inte minst de båda patientorganisationerna i deras goda arbete.
Magnus Westlander
Ladda ned utvärderingen »
(pdf, 45 sid)
Kontaktperson viktig för utbildningssatsning
I Lidköping har nästan all vårdpersonal gått Demens ABC. Kontaktpersoner på varje arbetsplats hade en viktig funktion när utbildningssatsningen genomfördes. Ett lyckat upplägg berättar demenssamordnare Kerstin Sjöström.
I början av 2010 arrangerade kommunen tre informationsdagar med äldreomsorgens verksamhetschefer och de som hade utsetts till kontaktpersoner. Bland annat gick man tillsammans igenom ett av kapitlen i Demens ABC för att se hur webbutbildningen var upplagd.
De som hade utsetts till kontaktperson för utbildningen på sin arbetsplats ansvarade sedan för olika praktiska frågor.
 |
| Kerstin Sjöström, demens- samordnare i Lidköping |
– De såg till att medarbetarna kom igång, löste eventuella inloggningsproblem och bokade mötestid för att diskutera reflektionsfrågorna i Demens ABC. Själv fungerade jag som coach och handledare åt kontaktpersonerna. Det fungerade faktiskt väldigt bra, säger hon.
Bakom sig hade Kerstin Sjöström ett uttalat stöd från både verksamhetschefer och politisk ledning. De såg Demens ABC som ett användbart verktyg när Lidköpings kommun skulle implementera de regionala demensriktlinjerna. Statliga stimulansmedel underlättade en utbildningssatsning på bred front.
– På så sätt fick vi pengar till att ta in vikarier när personal utbildade sig. En del valde att göra delar av utbildningen hemma vid datorn och den tid det tog i anspråk fick de kvitta mot arbc
Av Lidköpings 26 000 invånare har nästan 900 gått Demens ABC. Främst handlar det om tillsvidareanställda på äldrebonden och i hemtjänst.
– Men ambitionen har varit att alla som på något sätt kommer i kontakt med demenssjuka personer skulle gå utbildningen och faktum är att även en hel del administrativ personal och politiker har gått den, säger Kerstin Sjöström.
Kerstin Sjöström håller i den grundutbildning om demenssjukdomar, på 18 timmar, som alla nyanställda inom äldreomsorgen får. I den har nu Demens ABC bakats in.
– Det är roligt att se personalen ute på boenden och inom hemtjänst, hur de växer. Det visar hur viktig utbildning är för att höja statusen på yrket, säger hon.
Magnus Westlander
I början av 2010 arrangerade kommunen tre informationsdagar med äldreomsorgens verksamhetschefer och de som hade utsetts till kontaktpersoner. Bland annat gick man tillsammans igenom ett av kapitlen i Demens ABC för att se hur webbutbildningen var upplagd.
De som hade utsetts till kontaktperson för utbildningen på sin arbetsplats ansvarade sedan för olika praktiska frågor.
|
| Kerstin Sjöström, demens- samordnare i Lidköping |
– De såg till att medarbetarna kom igång, löste eventuella inloggningsproblem och bokade mötestid för att diskutera reflektionsfrågorna i Demens ABC. Själv fungerade jag som coach och handledare åt kontaktpersonerna. Det fungerade faktiskt väldigt bra, säger hon.
Bakom sig hade Kerstin Sjöström ett uttalat stöd från både verksamhetschefer och politisk ledning. De såg Demens ABC som ett användbart verktyg när Lidköpings kommun skulle implementera de regionala demensriktlinjerna. Statliga stimulansmedel underlättade en utbildningssatsning på bred front.
– På så sätt fick vi pengar till att ta in vikarier när personal utbildade sig. En del valde att göra delar av utbildningen hemma vid datorn och den tid det tog i anspråk fick de kvitta mot arbc
Av Lidköpings 26 000 invånare har nästan 900 gått Demens ABC. Främst handlar det om tillsvidareanställda på äldrebonden och i hemtjänst.
– Men ambitionen har varit att alla som på något sätt kommer i kontakt med demenssjuka personer skulle gå utbildningen och faktum är att även en hel del administrativ personal och politiker har gått den, säger Kerstin Sjöström.
Kerstin Sjöström håller i den grundutbildning om demenssjukdomar, på 18 timmar, som alla nyanställda inom äldreomsorgen får. I den har nu Demens ABC bakats in.
– Det är roligt att se personalen ute på boenden och inom hemtjänst, hur de växer. Det visar hur viktig utbildning är för att höja statusen på yrket, säger hon.
Magnus Westlander
Ekonomisk morot för att utreda demens
Nytt för i år är att landstingen får extra medel när primärvården utreder demens och registrerar diagnosen i SveDem. Det är resultatet av en uppgörelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Uppgörelsen ingår i en större överenskommelse som omfattar totalt 1,16 miljarder kronor till vården av de mest sjuka äldre. Pengarna går till en rad olika prestationsbaserade ersättningar som ska slussas via SKL till landets kommuner och landsting.
Femtio miljoner kronor fördelas till landstingen i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom utifrån en genomförd utredning på vårdcentral eller liknande. Den ekonomiska moroten ska uppmuntra primärvården att utveckla arbetet med att upptäcka och utreda demens. Idag beräknas 150 000 personer i landet ha en demenssjukdom men många av dem har aldrig utretts och saknar en demensdiagnos.
Ytterligare ett krav för att få del av prestationsersättningen är att demensdiagnosen registreras i Svenska Demensregistret (SveDem). Det är ett nationellt register med syfte att förbättra kvaliteten i demensvården i landet. I registret läggs in uppgifter om bland annat diagnosticering och behandling med demensläkemedel.
– Genom SveDem kan man synliggöra vilka som har demens och om de verkligen får den vård de behöver. Men då behöver fler vårdcentraler ansluta sig till registret, säger Maj Rom, handläggare på avdelningen för vård och omsorg, på SKL.
Landstingets specialistmottagningar är i regel knutna till SveDem men inom primärvården är anslutningsgraden betydligt lägre (92 av 1000 vårdcentraler). Med den nya prestationsersättningen räknar regeringen med närmare 10 000 fler registrerade patienter under 2012.
Prestationsersättningen till landstingen baseras på diagnoser som registreras i SveDem under perioden 1 okt 2011 – 30 sept 2012. Även registreringar av privata utförare tillgodoräknas. Hur pengarna sedan ska användas och fördelas är upp till varje landsting att bestämma.
Även anslutning till det relativt nystartade BPSD-registret (BPSD står för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) uppmuntras genom en prestationsersättning på sammanlagt 20 miljoner kronor. Här utbetalas pengarna till kommunerna. Läs mer om BPSD-registret » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Uppgörelsen ingår i en större överenskommelse som omfattar totalt 1,16 miljarder kronor till vården av de mest sjuka äldre. Pengarna går till en rad olika prestationsbaserade ersättningar som ska slussas via SKL till landets kommuner och landsting.
Femtio miljoner kronor fördelas till landstingen i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom utifrån en genomförd utredning på vårdcentral eller liknande. Den ekonomiska moroten ska uppmuntra primärvården att utveckla arbetet med att upptäcka och utreda demens. Idag beräknas 150 000 personer i landet ha en demenssjukdom men många av dem har aldrig utretts och saknar en demensdiagnos.
Ytterligare ett krav för att få del av prestationsersättningen är att demensdiagnosen registreras i Svenska Demensregistret (SveDem). Det är ett nationellt register med syfte att förbättra kvaliteten i demensvården i landet. I registret läggs in uppgifter om bland annat diagnosticering och behandling med demensläkemedel.
– Genom SveDem kan man synliggöra vilka som har demens och om de verkligen får den vård de behöver. Men då behöver fler vårdcentraler ansluta sig till registret, säger Maj Rom, handläggare på avdelningen för vård och omsorg, på SKL.
Landstingets specialistmottagningar är i regel knutna till SveDem men inom primärvården är anslutningsgraden betydligt lägre (92 av 1000 vårdcentraler). Med den nya prestationsersättningen räknar regeringen med närmare 10 000 fler registrerade patienter under 2012.
Prestationsersättningen till landstingen baseras på diagnoser som registreras i SveDem under perioden 1 okt 2011 – 30 sept 2012. Även registreringar av privata utförare tillgodoräknas. Hur pengarna sedan ska användas och fördelas är upp till varje landsting att bestämma.
Även anslutning till det relativt nystartade BPSD-registret (BPSD står för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) uppmuntras genom en prestationsersättning på sammanlagt 20 miljoner kronor. Här utbetalas pengarna till kommunerna. Läs mer om BPSD-registret » (nytt fönster)
Magnus Westlander
www.svedem.se » (nytt fönster)
Mer om prestationsersättningar:
SKL » (nytt fönster)
Regeringen » (nytt fönster)
Ny biomarkör kan spåra alzheimer
Forskare vid Göteborgs universitet har identifierat en ny möjlig biomarkör för Alzheimers sjukdom. En färsk studie visar att den gör det möjligt att särskilja alzheimer från andra demenssjukdomar.
Genom att analysera vissa proteiner - biomarkörer - i ryggmärgsvätska kan Alzheimers sjukdom, med relativt hög säkerhet, spåras på ett tidigt stadium. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin hitta ett nytt användbart protein i en studie som genomförts på 450 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi vet genom tidigare studier att alzheimer är förknippat med biokemiska förändringar i särskilda proteiner i hjärnan. Den nya studien visar att man genom att inkludera ett nytt protein kan separera patienter med alzheimer från patienter med till exempel Lewykroppsdemens eller Parkinsondemens, säger Annika Öhrfelt, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
I studien, som publiceras i tidskriften Archives of Neurology, har totalt fem olika biomarkörer testats. Annika Öhrfelt påpekar att de krävs vidare studier innan de kan komma till klinisk nytta.
– Men det här är ett viktigt steg på vägen, säger hon.
Att kunna ställa en tidig korrekt demensdiagnos är en viktig förutsättning för att kunna sätta in rätt behandling och läkemedel i tid.
Genom att analysera vissa proteiner - biomarkörer - i ryggmärgsvätska kan Alzheimers sjukdom, med relativt hög säkerhet, spåras på ett tidigt stadium. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin hitta ett nytt användbart protein i en studie som genomförts på 450 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi vet genom tidigare studier att alzheimer är förknippat med biokemiska förändringar i särskilda proteiner i hjärnan. Den nya studien visar att man genom att inkludera ett nytt protein kan separera patienter med alzheimer från patienter med till exempel Lewykroppsdemens eller Parkinsondemens, säger Annika Öhrfelt, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
I studien, som publiceras i tidskriften Archives of Neurology, har totalt fem olika biomarkörer testats. Annika Öhrfelt påpekar att de krävs vidare studier innan de kan komma till klinisk nytta.
– Men det här är ett viktigt steg på vägen, säger hon.
Att kunna ställa en tidig korrekt demensdiagnos är en viktig förutsättning för att kunna sätta in rätt behandling och läkemedel i tid.
Ryggvätskan kan ge besked om tidig alzheimer
Vid Sahlgrenska akademin forskas framgångsrikt om biomarkörer för Alzheimers sjukdom. En ny avhandling visar hur analyser av ryggmärgsvätska kan avslöja sjukdomen innan symptomen uppträder.
Vid Alzheimers sjukdom ansamlas proteinämnet betaamyloid i klumpar mellan hjärnans nervceller. Samtidigt förtvinar nervcellernas utskott vilket leder till att vissa proteiner utsöndras i ryggvätskan. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Kaj Blennow, utvecklat ett sätt att mäta dessa proteiner och proteinämnen i ryggvätskan.
En av forskarna är Niklas Mattsson som den 9 december försvarade sin avhandling i ämnet.
 |
|
Niklas Mattsson |
– Vi fann att nivåerna av de här proteinerna förändras i ryggvätskan redan vid tidiga symptom. Troligen kommer vi kunna upptäcka förändringar i hjärnan på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, säger han i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
De undersökta proteinerna kan komma att fungera som biomarkörer, det vill säga ämnen som avspeglar biologiska processer i kroppen. Biomarkörerna kan komma att användas både för att ställa säkrare diagnoser och vid prövning av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
För att sprida användningen av de nya biomarkörerna har forskarna vid Sahlgrenska akademin etablerat ett internationellt kontrollprogram för mätningarna.
CSF biomarkers reflecting beta-amyloid and axonal
pathology in Alzheimer's disease and related conditions.
Niklas Mattsson, Göteborgs universitet.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster, Gbg universitet)
Vid Alzheimers sjukdom ansamlas proteinämnet betaamyloid i klumpar mellan hjärnans nervceller. Samtidigt förtvinar nervcellernas utskott vilket leder till att vissa proteiner utsöndras i ryggvätskan. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Kaj Blennow, utvecklat ett sätt att mäta dessa proteiner och proteinämnen i ryggvätskan.
En av forskarna är Niklas Mattsson som den 9 december försvarade sin avhandling i ämnet.
|
|
Niklas Mattsson |
– Vi fann att nivåerna av de här proteinerna förändras i ryggvätskan redan vid tidiga symptom. Troligen kommer vi kunna upptäcka förändringar i hjärnan på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, säger han i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
De undersökta proteinerna kan komma att fungera som biomarkörer, det vill säga ämnen som avspeglar biologiska processer i kroppen. Biomarkörerna kan komma att användas både för att ställa säkrare diagnoser och vid prövning av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
För att sprida användningen av de nya biomarkörerna har forskarna vid Sahlgrenska akademin etablerat ett internationellt kontrollprogram för mätningarna.
CSF biomarkers reflecting beta-amyloid and axonal
pathology in Alzheimer's disease and related conditions.
Niklas Mattsson, Göteborgs universitet.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster, Gbg universitet)
Pris till Lärcenter i Linköping
Fyra undersköterskor får årets stipendium från Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK). De är initiativtagare till Lärcenter för en god demensvård i Linköping. Priset är på 10 000 kr.
Lärcenter startade som ett projekt av undersköterskorna Kerstin Angvik, Liselotte Björk, Kicki Holmberg och Eva-Lena Lundberg. Deras mål var att bl a utveckla modeller för att säkerställa verksamhetens kvalitet och utveckla modeller som systematiskt tydliggör den ”tysta” och verksamhetsnära kunskapen.
En viktig uppgift för Lärcenter under 2011 är att bilda en gemensam plattform för alla utförare och aktörer inom demensvården i Linköpings kommun. Syftet är att tillvarata varandras kunskaper och sprida dem till brukare, anhöriga och personal, allt för att åstadkomma en god demensvård för alla.
SFK:s stipendium går till personer eller organisation som drivit demenssjukvården framåt. Årets pris delades ut den första december i samband med SFK:s årsmöte i Stockholm.
Lärcenter startade som ett projekt av undersköterskorna Kerstin Angvik, Liselotte Björk, Kicki Holmberg och Eva-Lena Lundberg. Deras mål var att bl a utveckla modeller för att säkerställa verksamhetens kvalitet och utveckla modeller som systematiskt tydliggör den ”tysta” och verksamhetsnära kunskapen.
En viktig uppgift för Lärcenter under 2011 är att bilda en gemensam plattform för alla utförare och aktörer inom demensvården i Linköpings kommun. Syftet är att tillvarata varandras kunskaper och sprida dem till brukare, anhöriga och personal, allt för att åstadkomma en god demensvård för alla.
SFK:s stipendium går till personer eller organisation som drivit demenssjukvården framåt. Årets pris delades ut den första december i samband med SFK:s årsmöte i Stockholm.
Glada prisvinnare. Fr v Kerstin Angvik,
Kicki Holmberg, Liselotte Björk och
Eva-Lena Lundberg