Senaste nytt
Boksläpp på Svenska Demensdagarna
Nu har den sjätte och sista delen i bokserien Om demenssjukdom publicerats. Om demenssjukdom för primärvården lanserades inför drygt 1200 åhörare på Svenska Demensdagarna i Malmö.
Gunilla Nordberg, bitr chef vid Svenskt Demenscentrum, presenterar nya
boken Om demenssjukdom för primärvården. T.v. Maj Rom, SKL, och Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog. FOTO: Yanan Li
Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom inom primärvården. Betydelsen av tidig diagnostik betonas och centrala teman är tidiga tecken, utredning, läkemedels- behandling och uppföljning.
Boken innehåller även goda råd vid undersökning av demenssjuka patienter och lärande exempel på hur arbetet kan organiseras för att ta vara på kunskap från olika yrkesgrupper.
I samma serie som Om demenssjukdom för primärvården finns sedan tidigare titlar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, sjukhus och särskilt boende. Böckerna kan läsas fristående men fungerar även som fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.
Boken kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)
Gunilla Nordberg, bitr chef vid Svenskt Demenscentrum, presenterar nya
boken Om demenssjukdom för primärvården. T.v. Maj Rom, SKL, och Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog. FOTO: Yanan Li
Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom inom primärvården. Betydelsen av tidig diagnostik betonas och centrala teman är tidiga tecken, utredning, läkemedels- behandling och uppföljning.
Boken innehåller även goda råd vid undersökning av demenssjuka patienter och lärande exempel på hur arbetet kan organiseras för att ta vara på kunskap från olika yrkesgrupper.
I samma serie som Om demenssjukdom för primärvården finns sedan tidigare titlar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, sjukhus och särskilt boende. Böckerna kan läsas fristående men fungerar även som fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.
Boken kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)
Fina bilder från Svenska Demensdagarna
Den 16-17 maj ägde Svenska Demensdagarna rum för 20:e året i följd. Extra högtidligt blev arrangemanget denna gång då Drottning Silvia besökte Malmömässan och höll ett jubileumstal inför de drygt 1200 deltagarna.
Som vanligt fanns en stor spännvidd mellan seminariernas teman. Nytt om biomarkörer för alzheimer, När kriget är allt du minns och Säg det i toner och inte i ord var några rubriker. Seminariet Sikta mot stjärnorna tog upp erfarenheter av Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.
Svenskt Demenscentrums fotograf Yanan Li tog massor av fina bilder från evenemanget. Bilderna finns på Svenska Demensdagarnas webb (nytt fönster).
Som vanligt fanns en stor spännvidd mellan seminariernas teman. Nytt om biomarkörer för alzheimer, När kriget är allt du minns och Säg det i toner och inte i ord var några rubriker. Seminariet Sikta mot stjärnorna tog upp erfarenheter av Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.
Svenskt Demenscentrums fotograf Yanan Li tog massor av fina bilder från evenemanget. Bilderna finns på Svenska Demensdagarnas webb (nytt fönster).
Burlövschef utsedd till årets mest framgångsrika
Eva Wörlén, enhetschef på Harakärrsgården i Burlöv, har utsetts till årets mest framgångsrika ledare inom demensvården. Stipendiet delas ut av föreningen Gott ledarskap i demensvården.
Föreningen skriver i ett pressmeddelande att Eva Wörlén, med hjälp av sina medarbetare, skapat ett öppet och aktivt hem med trädgård, höns och andra stimulerande aktiviteter anpassade för varje enskild person. Hon har infört nytänkande med cykelturer, semesterveckor och krogmiljö för trevliga matstunder, ofta med deltagande av anhöriga. Stipendiet är på 100 000 kronor.
Professor Christian Blomstrand delar ut stipendiet till Ewa Wörlén under en "sinnenas lunch" på restaurant SK Mat & Människor i Göteborg.
Föreningen skriver i ett pressmeddelande att Eva Wörlén, med hjälp av sina medarbetare, skapat ett öppet och aktivt hem med trädgård, höns och andra stimulerande aktiviteter anpassade för varje enskild person. Hon har infört nytänkande med cykelturer, semesterveckor och krogmiljö för trevliga matstunder, ofta med deltagande av anhöriga. Stipendiet är på 100 000 kronor.
Professor Christian Blomstrand delar ut stipendiet till Ewa Wörlén under en "sinnenas lunch" på restaurant SK Mat & Människor i Göteborg.
Platser kvar till sommarläger för unga anhöriga
Nu är det hög tid att anmäla sig till sommarens läger för unga anhöriga. Barn, ungdomar och unga vuxna till en demenssjuk förälder har möjlighet att delta – barn tillsammans med en förälder. I år arrangeras sommarläger i Ystad, Avesta och Örnsköldsvik.
Under lägren varvas föreläsningar med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och grillning. Däremellan finns gott om tid att dela tankar och erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och upprätthålls genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Alzheimerfonden står för resa, kost och logi. Svenskt Demenscentrum bidrar ekonomiskt genom att skänka överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Fortfarande finns några platser kvar. Anmälan görs på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Under lägren varvas föreläsningar med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och grillning. Däremellan finns gott om tid att dela tankar och erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och upprätthålls genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Alzheimerfonden står för resa, kost och logi. Svenskt Demenscentrum bidrar ekonomiskt genom att skänka överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Fortfarande finns några platser kvar. Anmälan görs på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Testamente ogitligförklaras på grund av alzheimer
En äldre kvinna testamenterade sina tillgångar till ett av sina tre barn. Men testamentet har ogiltigförklarats i domstol som hänvisar till hennes demenssjukdom.
Kvinnan hade två söner och en dotter och levde i många år i en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Hon stod nära sin dotter som bodde i närheten. Våren 2009 upprättade kvinnan ett testamente som innebar att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla dottern. Hon återkallade dock testamentet på hösten samma år och förordnade att alla tre barnen skulle ärva henne i lika delar.
Kvinnan led av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och 2012 diagnosticerades hon med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Tre år senare skrev hon på ett gåvobrev som innebar att de första testamentet från 2009 åter skulle gälla.
Kvinnans söner ansåg att detta gåvobrev upprättades under påverkan av psykisk störning. Modern saknade insikt om vad hon undertecknade och testamentet speglar inte hennes vilja menade sönerna. Både tingsrätten och hovrätten har gått på deras linje och ogiltigförklar därför testamentet.
Vittnesmål som domstolarna lutar sig emot är från en specialist i neurologi och en undersköterska som hade tät kontakt med kvinnan. Dessutom finns filmade samtal mellan modern och dottern. De visar att modern varken har insikt om de olika testamenten hon upprättat eller om sina ekonomiska förhållanden menar hovrätten.
Läs mer om domen i Dagens juridik (nytt fönster)
Kvinnan hade två söner och en dotter och levde i många år i en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Hon stod nära sin dotter som bodde i närheten. Våren 2009 upprättade kvinnan ett testamente som innebar att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla dottern. Hon återkallade dock testamentet på hösten samma år och förordnade att alla tre barnen skulle ärva henne i lika delar.
Kvinnan led av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och 2012 diagnosticerades hon med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Tre år senare skrev hon på ett gåvobrev som innebar att de första testamentet från 2009 åter skulle gälla.
Kvinnans söner ansåg att detta gåvobrev upprättades under påverkan av psykisk störning. Modern saknade insikt om vad hon undertecknade och testamentet speglar inte hennes vilja menade sönerna. Både tingsrätten och hovrätten har gått på deras linje och ogiltigförklar därför testamentet.
Vittnesmål som domstolarna lutar sig emot är från en specialist i neurologi och en undersköterska som hade tät kontakt med kvinnan. Dessutom finns filmade samtal mellan modern och dottern. De visar att modern varken har insikt om de olika testamenten hon upprättat eller om sina ekonomiska förhållanden menar hovrätten.
Läs mer om domen i Dagens juridik (nytt fönster)
Stjärninstruktör nr 100: Katarina Nilsson
Sedan drygt ett år tillbaka driver Svenskt Demenscentrum konceptet Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som riktar sig till demensboenden, äldreboenden, biståndshandläggare och hemtjänstenheter.
Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.
Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.
På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.
Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.
Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.
Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.
Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.
På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.
Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.
Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.
Sämre stöd till anhöriga med närstående som är utrikes födda
Migrationsskolan vid Kunskapscentrum demenssjukdomar, som hör till Region Skåne, har publicerat en ny rapport om stödet till anhöriga som har en närstående med kognitiv sjukdom och som är utrikes född.
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)
Alzheimerskador kan mätas med blodprov
Ett enkelt blodprov kan avslöja graden av skador i hjärnans nervceller. Det bekräftas av ny svensk forskning publicerad i den ansedda tidskriften JAMA Neurology.
Forskarna har analyserat blodprover hos närmare 1600 patienter under flera år. Fokus har legat på NFL (neurofilament light), ett protein som är kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukom. När nervceller i hjärnan skadas eller dör läcker NFL‑protein ut i ryggvätskan och vidare ut i blodet.
– Vi upptäckte att NFL‑koncentrationen ökar över tid vid Alzheimers sjukdom och att de ökade nivåerna dessutom stämmer överens med den ansamling av hjärnskador som vi kan mäta genom ryggvätskeprov och med magnetkamera, säger Niklas Mattsson, forskare på Lunds universitet, på webbplatsen Neurologi i Sverige.
Fördelen med att kunna mäta NFL-koncentrationer i blodet är att metoden är enklare, snabbare och billigare än både ryggvätskeprov och undersökning med magnetkamera som normalt används för att spåra nervcellsskador i hjärnan. Niklas Mattsson ser flera möjliga användningsområden för metoden.
– Inom läkemedelsutveckling kan det vara värdefullt för att tidigt upptäcka effekter av de läkemedel som testas och för att kunna testa på personer som inte redan har utvecklat sjukdomen fullt ut, säger han och betonar samtidigt vikten av fler bekräftande studier innan metoden kan börja tillämpas kliniskt.
Studien bygger på ett samarbete mellan Lunds universitet och Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal.
Läs artikel på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Läs artikel ni JAMA Neurology (nytt fönster)
Forskarna har analyserat blodprover hos närmare 1600 patienter under flera år. Fokus har legat på NFL (neurofilament light), ett protein som är kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukom. När nervceller i hjärnan skadas eller dör läcker NFL‑protein ut i ryggvätskan och vidare ut i blodet.
– Vi upptäckte att NFL‑koncentrationen ökar över tid vid Alzheimers sjukdom och att de ökade nivåerna dessutom stämmer överens med den ansamling av hjärnskador som vi kan mäta genom ryggvätskeprov och med magnetkamera, säger Niklas Mattsson, forskare på Lunds universitet, på webbplatsen Neurologi i Sverige.
Fördelen med att kunna mäta NFL-koncentrationer i blodet är att metoden är enklare, snabbare och billigare än både ryggvätskeprov och undersökning med magnetkamera som normalt används för att spåra nervcellsskador i hjärnan. Niklas Mattsson ser flera möjliga användningsområden för metoden.
– Inom läkemedelsutveckling kan det vara värdefullt för att tidigt upptäcka effekter av de läkemedel som testas och för att kunna testa på personer som inte redan har utvecklat sjukdomen fullt ut, säger han och betonar samtidigt vikten av fler bekräftande studier innan metoden kan börja tillämpas kliniskt.
Studien bygger på ett samarbete mellan Lunds universitet och Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal.
Läs artikel på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Läs artikel ni JAMA Neurology (nytt fönster)
Fyra nya Silvialäkare diplomerade
Nu har fyra nya Silvialäkare diplomerats av H.M. Drottningen. Det skedde vid en högtidlig ceremoni i Bernadottebiblioteket på Slottet.
H.M. Drottningen tillsammans med de nyblivna Silvialäkarna (fr.v.) Vasil Pema (Gnesta), Niran El Kouni (Stockholm), Sedigheh Mazloumi Kavkani (Eskilstuna) och Terje Toomela (Karlstad). FOTO: Yanan Li
Titeln Silvialäkare erhåller de som har genomgått Karolinska Institutets Magisterutbildning i demensvård för läkare. Till dem hör numera Niran El Kouni, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef vid Din vårdcentral i Bagarmossen, Stockholm. Torsdagen den 11 april fick hon ta emot diplom ur Drottningens hand.
– Jag ville gå den här utbildningen, eftersom jag hade noterat ett ökat behov av att höja mina kunskaper när det gäller demenssjukdomar. Det är viktigt då jag jobbar med hemsjukvårdspatienter som ofta är äldre och multisjuka, säger Niran El Kouni på Karolinska Institutets webb och fortsätter:
– Det bästa med utbildningen var att man fick orientera sig i utredning, diagnostik och behandling. Och det viktigaste jag tar med mig till min arbetsplats nu, blir nya rutiner som jag kommer att ordna under de kommande veckorna.
Magisterutbildningen i demensvård har tagits fram i samarbete mellan Stiftelsen Silviahemmet och Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Det är en distansutbildning som bedrivs på halvfart i två år med målet att deltagande läkare bland annat ska utveckla sin kompetens kring hjärnan och demens och kunna hantera sitt arbete med större djup och trygghet.
I dag finns sammanlagt 27 Silvialäkare. Fyra av dem är verksamma utanför Sverige, i Luxemburg, Tyskland, Japan och Kina.
Läs mer på andra webbplatser:
Karolinska Institutet (nytt fönster)
Stiftelsen Silviahemmet (nytt fönster)
H.M. Drottningen tillsammans med de nyblivna Silvialäkarna (fr.v.) Vasil Pema (Gnesta), Niran El Kouni (Stockholm), Sedigheh Mazloumi Kavkani (Eskilstuna) och Terje Toomela (Karlstad). FOTO: Yanan Li
Titeln Silvialäkare erhåller de som har genomgått Karolinska Institutets Magisterutbildning i demensvård för läkare. Till dem hör numera Niran El Kouni, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef vid Din vårdcentral i Bagarmossen, Stockholm. Torsdagen den 11 april fick hon ta emot diplom ur Drottningens hand.
– Jag ville gå den här utbildningen, eftersom jag hade noterat ett ökat behov av att höja mina kunskaper när det gäller demenssjukdomar. Det är viktigt då jag jobbar med hemsjukvårdspatienter som ofta är äldre och multisjuka, säger Niran El Kouni på Karolinska Institutets webb och fortsätter:
– Det bästa med utbildningen var att man fick orientera sig i utredning, diagnostik och behandling. Och det viktigaste jag tar med mig till min arbetsplats nu, blir nya rutiner som jag kommer att ordna under de kommande veckorna.
Magisterutbildningen i demensvård har tagits fram i samarbete mellan Stiftelsen Silviahemmet och Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Det är en distansutbildning som bedrivs på halvfart i två år med målet att deltagande läkare bland annat ska utveckla sin kompetens kring hjärnan och demens och kunna hantera sitt arbete med större djup och trygghet.
I dag finns sammanlagt 27 Silvialäkare. Fyra av dem är verksamma utanför Sverige, i Luxemburg, Tyskland, Japan och Kina.
Läs mer på andra webbplatser:
Karolinska Institutet (nytt fönster)
Stiftelsen Silviahemmet (nytt fönster)
Ny Checklista demens för dagverksamheter
Dagverksamheter är målgruppen för en ny Checklista demens. ”Jättebra, en trygghet att veta att man faktiskt jobbar utifrån riktlinjerna”, säger Anna Forsberg, enhetschef i Ljusdal, som redan testat checklistan.
Checklista demens Dagverksamhet är den tredje i sitt slag. Sedan tidigare finns checklistor för hemtjänst och särskilt boende. Alla tre är avgiftsfria verktyg för att utveckla personcentrerad omvårdnad och ett stöd för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
I de nya riktlinjerna från 2017 har dagverksamhet för personer med demenssjukdom, i mild till måttlig fas, högsta prioritet. Svenskt Demenscentrum har länge fått förfrågningar om en checklista även för dagverksamheter. Den som nu lanseras har tagits fram tillsammans med en referensgrupp med personal från Silviahemmet och dagverksamheter från Enskede-Årsta-Vantör (Stockholm), Falun, Waxholm och Västerås. Checklistan har sedan testats i praktiken, även i Eslöv, Ljusdal och Osby.
Slottegruppen i Ljusdal firade 30-årsjubileum nyligen och är en av landets äldsta dagverksamheter.
– Vi gick igenom checklistan tillsammans i personalgruppen, gäst för gäst, säger enhetschef Anna Forsberg som ger den högt betyg.
– Den är verkligen användbar och tydlig. Genom att jämföra den med genomförandeplanen kan man enkelt se vad som saknas och behöver kompletteras. Och ett jätteplus för att avsnittet om anhöriga finns med.
Checklista demens Dagverksamhet tar upp personcentrerad omvårdnad, läkemedel och sju andra delområden. Den kan användas i sin helhet eller i valda delar, utifrån varje persons behov.
Magnus Westlander
Checklista demens Dagverksamhet kan laddas ned gratis från www.demenscentrum.se/checklistademens
Checklista demens Dagverksamhet är den tredje i sitt slag. Sedan tidigare finns checklistor för hemtjänst och särskilt boende. Alla tre är avgiftsfria verktyg för att utveckla personcentrerad omvårdnad och ett stöd för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
I de nya riktlinjerna från 2017 har dagverksamhet för personer med demenssjukdom, i mild till måttlig fas, högsta prioritet. Svenskt Demenscentrum har länge fått förfrågningar om en checklista även för dagverksamheter. Den som nu lanseras har tagits fram tillsammans med en referensgrupp med personal från Silviahemmet och dagverksamheter från Enskede-Årsta-Vantör (Stockholm), Falun, Waxholm och Västerås. Checklistan har sedan testats i praktiken, även i Eslöv, Ljusdal och Osby.
Slottegruppen i Ljusdal firade 30-årsjubileum nyligen och är en av landets äldsta dagverksamheter.
– Vi gick igenom checklistan tillsammans i personalgruppen, gäst för gäst, säger enhetschef Anna Forsberg som ger den högt betyg.
– Den är verkligen användbar och tydlig. Genom att jämföra den med genomförandeplanen kan man enkelt se vad som saknas och behöver kompletteras. Och ett jätteplus för att avsnittet om anhöriga finns med.
Checklista demens Dagverksamhet tar upp personcentrerad omvårdnad, läkemedel och sju andra delområden. Den kan användas i sin helhet eller i valda delar, utifrån varje persons behov.
Magnus Westlander
Checklista demens Dagverksamhet kan laddas ned gratis från www.demenscentrum.se/checklistademens