Nytt om forskning
Äldre alzheimerpatienter får lägre medicindoser
Äldre personer med Alzheimers sjukdom får lägre doser av symptomlindrande läkemedel än yngre, något som kan försämra behandlingsresultat och påverka sjukdomsförlopp. Det visar ny forskning från Skånes universitetssjukhus.
Genom långtidsstudien SATS har forskarna kunna följa behandling med så kallade kolinesterashämmare över tid. Det är läkemedel som kan lindra symptom vid alzheimer i tidig sjukdomsfas. En ny studie från VE Minnessjukdomar visar att högre medeldos medför långsammare försämring av tankeförmågan än lägre dos. Men läkemedelsdosen varierar med åldern.
Äldre patienter fick i genomsnitt en lägre dos av kolinesterashämmare än yngre. Detta kan bero på en sämre förmåga att tolerera en högre dos – biverkningar är inte ovanligt vid kolinesterashämmare. En annan möjlig förklaring är att behandlande läkares uppfattning om vad som är en lämplig dos varierar med patienternas ålder. Studien ger inget svar på detta.
Studien visar också att sjukdomsprognosen förbättras av att kolinesterashämmare sätts in tidigt, då förmågan att klara sitt vardagsliv (ADL) är bevarad och innan psykotiska symtom uppträder.
– Det här understryker den kliniska betydelsen av att optimera dosen av läkemedlet kolinesterashämmare för den enskilda individen, oavsett ålder, för att förbättra prognosen. För behandlande läkare är detta viktig information, säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Region Skåne.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
• Den aktuella studien har publicerats i Alzheimer’s Research & Therapy, 2017:9:70
• SATS står för Swedish Alzheimer Treatment Study och är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.
Genom långtidsstudien SATS har forskarna kunna följa behandling med så kallade kolinesterashämmare över tid. Det är läkemedel som kan lindra symptom vid alzheimer i tidig sjukdomsfas. En ny studie från VE Minnessjukdomar visar att högre medeldos medför långsammare försämring av tankeförmågan än lägre dos. Men läkemedelsdosen varierar med åldern.
Äldre patienter fick i genomsnitt en lägre dos av kolinesterashämmare än yngre. Detta kan bero på en sämre förmåga att tolerera en högre dos – biverkningar är inte ovanligt vid kolinesterashämmare. En annan möjlig förklaring är att behandlande läkares uppfattning om vad som är en lämplig dos varierar med patienternas ålder. Studien ger inget svar på detta.
Studien visar också att sjukdomsprognosen förbättras av att kolinesterashämmare sätts in tidigt, då förmågan att klara sitt vardagsliv (ADL) är bevarad och innan psykotiska symtom uppträder.
– Det här understryker den kliniska betydelsen av att optimera dosen av läkemedlet kolinesterashämmare för den enskilda individen, oavsett ålder, för att förbättra prognosen. För behandlande läkare är detta viktig information, säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Region Skåne.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
• Den aktuella studien har publicerats i Alzheimer’s Research & Therapy, 2017:9:70
• SATS står för Swedish Alzheimer Treatment Study och är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.
Strokemedicin lika bra för demenssjuka
Intravenös trombolys (IVT) är ett propplösande läkemedel som används vid stroke. En ny studie visar att risken för allvarliga biverkningar inte är större för demenssjuka patienter, något som tidigare befarats.
IVT används främst vid ischemisk stroke, den vanligaste formen av stroke, som gör att blodflödet i hjärnan stoppas av blodpropp. Behandling med det propplösande läkemedelet inom 4,5 timmar efter insjuknandet kan förhindra att patienter förlorar talet eller blir beroende av rullstol.
Ändå har läkare varit restriktiva med att ordinera IVT till demenssjuka patienter. Det beror på en etablerad uppfattning att alzheimerpatienter lättare drabbas av hjärnblödningar. Men nu visar forskning från Karolinska Institutet att så inte är fallet.
Risken för hjärnblödning hos demenssjuka strokepatienter som fick IVT var inte större än för andra strokepatienter. Det fanns heller ingen skillnad i risken att dö mellan de båda grupperna. Däremot uppvisade strokepatienter med demenssjukdom försämrad funktionsförmåga tre månader efter behandlingen och de skrevs oftare ut till sjukhem.
Studien bygger på samkörning av data från kvalitetsregistret SveDem och data från det Riksstroke, det svenska strokeregistret.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
IVT används främst vid ischemisk stroke, den vanligaste formen av stroke, som gör att blodflödet i hjärnan stoppas av blodpropp. Behandling med det propplösande läkemedelet inom 4,5 timmar efter insjuknandet kan förhindra att patienter förlorar talet eller blir beroende av rullstol.
Ändå har läkare varit restriktiva med att ordinera IVT till demenssjuka patienter. Det beror på en etablerad uppfattning att alzheimerpatienter lättare drabbas av hjärnblödningar. Men nu visar forskning från Karolinska Institutet att så inte är fallet.
Risken för hjärnblödning hos demenssjuka strokepatienter som fick IVT var inte större än för andra strokepatienter. Det fanns heller ingen skillnad i risken att dö mellan de båda grupperna. Däremot uppvisade strokepatienter med demenssjukdom försämrad funktionsförmåga tre månader efter behandlingen och de skrevs oftare ut till sjukhem.
Studien bygger på samkörning av data från kvalitetsregistret SveDem och data från det Riksstroke, det svenska strokeregistret.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Aggressivitet beror delvis på diagnos
Aggressivt beteende är inte direkt kopplat till en särskild demensdiagnos. Men det är vanligare och uppträder ofta tidigare i sjukdomsförloppet hos personer med frontotemporal demens. Det visar ny forskning från Lunds universitet.
I en studie har personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens jämförts. Att aggressivt beteende ofta uppträder tidigare vid frontotemporal demens kan bero på att sjukdomen börjar i hjärnans främre delar som styr empati, impulskontroll, personlighet och omdöme.
Studien visade att våldet var grövre hos personer med frontotemporal demens och att det oftare riktades mot helt okända människor. Drygt 20 procent av de fysiskt aggressiva personer med frontotemporal demens var våldsamma mot främlingar. Motsvarande andel för alzheimerpatienterna var endast 2 procent.
– En person med frontotemporal demens kan helt oprovocerat använda sig av fysisk aggressivitet medan en person med alzheimer i regel gör det om en annan person exempelvis närmar sig för snabbt, till exempel i en omvårdnadssituation, säger ST-läkaren Madeleine Liljegren, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Hon påpekar att personer med frontotemporal demens i regel är yngre när de drabbas än de med Alzheimer. Dessutom är tiden från första symptom till att diagnos ställs längre vilket gör att personer med frontotemporal demens rör sig längre ute i samhället utan att få tillgång till rätt hjälp och stöd.
Foto: Olle Dahlbäck
Läs mer på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
I en studie har personer med diagnoserna Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens jämförts. Att aggressivt beteende ofta uppträder tidigare vid frontotemporal demens kan bero på att sjukdomen börjar i hjärnans främre delar som styr empati, impulskontroll, personlighet och omdöme.
Studien visade att våldet var grövre hos personer med frontotemporal demens och att det oftare riktades mot helt okända människor. Drygt 20 procent av de fysiskt aggressiva personer med frontotemporal demens var våldsamma mot främlingar. Motsvarande andel för alzheimerpatienterna var endast 2 procent.
– En person med frontotemporal demens kan helt oprovocerat använda sig av fysisk aggressivitet medan en person med alzheimer i regel gör det om en annan person exempelvis närmar sig för snabbt, till exempel i en omvårdnadssituation, säger ST-läkaren Madeleine Liljegren, doktorand vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Hon påpekar att personer med frontotemporal demens i regel är yngre när de drabbas än de med Alzheimer. Dessutom är tiden från första symptom till att diagnos ställs längre vilket gör att personer med frontotemporal demens rör sig längre ute i samhället utan att få tillgång till rätt hjälp och stöd.
Foto: Olle Dahlbäck
Läs mer på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Stress och depression tolkas ibland som demens
Många personer som upplever sig ha demens, trots att det motsägs av neuropsykologiska undersökningar, har depressiva eller stressrelaterade symptom. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Psykolog Marie Eckerströms studie, som uppmärksammas i Läkartidningen, omfattar 250 patienter som undersökts vid minnesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ingen av dem uppfyllde kriterierna för demenssjukdom men knappt två tredelar hade lindrig kognitiv funktionsnedsättning (MCI), något som ökar risken för att senare insjukna i demenssjukdom.
Drygt en tredjedel (36 procent) av patienterna hade enbart subjektiv kognitiv försämring, det vill säga försämringen var upplevd men kunde inte bekräftas av neuropsykologiska undersökningar. I denna grupp hade hälften en stressproblematik, även ångest depressiva symptom var vanliga. Dessa patienter kan behöva andra insatser för att bättre förstå sin kognitiva funktioner menar Marie Eckerström.
Läs artikel i Läkartidningen (nytt fönster)
Eckerström, M. Subjective cognitive decline in memory
clinic patients – characteristics and clinical relevance.
Göteborgs universitet; 2017. Till avhandling (nytt fönster)
Psykolog Marie Eckerströms studie, som uppmärksammas i Läkartidningen, omfattar 250 patienter som undersökts vid minnesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ingen av dem uppfyllde kriterierna för demenssjukdom men knappt två tredelar hade lindrig kognitiv funktionsnedsättning (MCI), något som ökar risken för att senare insjukna i demenssjukdom.
Drygt en tredjedel (36 procent) av patienterna hade enbart subjektiv kognitiv försämring, det vill säga försämringen var upplevd men kunde inte bekräftas av neuropsykologiska undersökningar. I denna grupp hade hälften en stressproblematik, även ångest depressiva symptom var vanliga. Dessa patienter kan behöva andra insatser för att bättre förstå sin kognitiva funktioner menar Marie Eckerström.
Läs artikel i Läkartidningen (nytt fönster)
Eckerström, M. Subjective cognitive decline in memory
clinic patients – characteristics and clinical relevance.
Göteborgs universitet; 2017. Till avhandling (nytt fönster)
Yngre patienter får senare alzheimerdiagnos
Personer med Alzheimers sjukdom och som är yngre än 65 år får sin diagnos mer än ett år senare än äldre personer. Det visar en långtidsstudie inom verksamhetsområde Minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
– Resultaten visar betydelsen av att yngre personer med Alzheimers sjukdom så snart som möjligt får en korrekt diagnos för att de ska kunna erbjudas behandling med bromsmediciner och därmed förbättra prognosen, säger Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
I tre år har forskarna följt 1017 personer som behandlats med kolinesterashämmare (symptomlindrande läkemedel) för mild eller måttlig Alzheimers sjukdom. Av dem hade 14 % sjukdomsdebut före 65 års ålder vilket kallas tidig debut.
De yngre alzheimerpatienterna hade haft sjukdomssymptom mer än ett år längre än de äldre innan diagnos ställdes. Det innebär att sjukdomen hos de yngre upptäcktes i ett senare skede och behandling med kolinesterashämmare försenades.
Tidigare studier har visat att om behandling sätts in tidigt i sjukdomsförloppet så kan detta ge en långsammare försämring av både tankeförmågor och möjligheten att klara sin vardag (ADL).
Studien visade också att de äldre patienterna hade sämre förmåga att klara sitt vardagsliv än de yngre, när studien började. Däremot försämrades förmågorna i de båda grupperna i lik takt.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel (nytt fönster)
– Resultaten visar betydelsen av att yngre personer med Alzheimers sjukdom så snart som möjligt får en korrekt diagnos för att de ska kunna erbjudas behandling med bromsmediciner och därmed förbättra prognosen, säger Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
I tre år har forskarna följt 1017 personer som behandlats med kolinesterashämmare (symptomlindrande läkemedel) för mild eller måttlig Alzheimers sjukdom. Av dem hade 14 % sjukdomsdebut före 65 års ålder vilket kallas tidig debut.
De yngre alzheimerpatienterna hade haft sjukdomssymptom mer än ett år längre än de äldre innan diagnos ställdes. Det innebär att sjukdomen hos de yngre upptäcktes i ett senare skede och behandling med kolinesterashämmare försenades.
Tidigare studier har visat att om behandling sätts in tidigt i sjukdomsförloppet så kan detta ge en långsammare försämring av både tankeförmågor och möjligheten att klara sin vardag (ADL).
Studien visade också att de äldre patienterna hade sämre förmåga att klara sitt vardagsliv än de yngre, när studien började. Däremot försämrades förmågorna i de båda grupperna i lik takt.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel (nytt fönster)
Svensk e-hälsa tävlar i Europa
MULTI-MODE är ett e-hälsoverktyg för att förutse och förebygga demens hos riskpatienter. Som ett av tre svenska forskningsprojekt har det nominerats till den europeiska innovationstävlingen EIT Awards. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) är engagerat i globala utmaningar inom bland annat klimat, energi och hälsa. Prisceremonin hålls i Budapest den 16 oktober under EIT:s årliga innovationsforum. Totalt tävlar 21 forskningsprojekt. MULTI-MODE utvecklas vid Karolinska Institutet.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs mer om MULTI-MODE (nytt fönster)
Blodprov kan fungera som snabbtest
Ny forskning visar att blodprov kan få en större roll i alzheimerdiagnostiken. En ny analysmetod kan bli användbar, särskilt i samband med läkemedelsprövningar.
Blodprov används redan i demensutredningar men då för att utesluta bristtillstånd och andra sjukdomar som kan ge demensliknande symptom. Försök att med blodanalys upptäcka hjärnförändringar som tyder på demenssjukdom har däremot misslyckats. Men nu har forskare vid Washington University School of Medicine möjligen kommit en bit på väg.
Deras nya metod för blodanalys presenterade på sommarens stora alzheimerkonferensen (AAIC) i London. I Alzforums nyhetsbrev beskrivs den som den absolut största nyheten på konferensen. Forskarna har använt sig av så kallad spektrometri för att avläsa nivåerna av beta-amyloid, det ämne som bildar de typiska placken i en alzheimersjuk hjärna.
Metoden är långtifrån lika tillförlitlig jämfört med de som redan används. Med "hjärnkamera" (PET) och biomarkörer i ryggvätska (likvor) kan alzheimerförändringar i hjärnan avslöjas redan innan symptomen uppträder. Det låga priset talar ändå för att blodanalys kan få en viktig roll i framtiden tror forskarna bakom studien.
Spektrometrin visar sig nämligen vara rätt tillförlitligt för negativa resultat, det vill säga när analysen visar obetydliga nivåer av beta-amyloid. Blodprovet skulle därför, enligt forskarna, kunna användas som ett snabbtest för en första gallring av deltagare till exempelvis en läkemedelsprövning. Priset för blodanalysen lär uppgå till endast en tiondel av en undersökning med PET-kamera. Vid läkemedelsprövningar behövs tusentals deltagare så här finns både pengar och tid att spara.
Läs artikel i Alzforum (nytt fönster)
Blodprov används redan i demensutredningar men då för att utesluta bristtillstånd och andra sjukdomar som kan ge demensliknande symptom. Försök att med blodanalys upptäcka hjärnförändringar som tyder på demenssjukdom har däremot misslyckats. Men nu har forskare vid Washington University School of Medicine möjligen kommit en bit på väg.
Deras nya metod för blodanalys presenterade på sommarens stora alzheimerkonferensen (AAIC) i London. I Alzforums nyhetsbrev beskrivs den som den absolut största nyheten på konferensen. Forskarna har använt sig av så kallad spektrometri för att avläsa nivåerna av beta-amyloid, det ämne som bildar de typiska placken i en alzheimersjuk hjärna.
Metoden är långtifrån lika tillförlitlig jämfört med de som redan används. Med "hjärnkamera" (PET) och biomarkörer i ryggvätska (likvor) kan alzheimerförändringar i hjärnan avslöjas redan innan symptomen uppträder. Det låga priset talar ändå för att blodanalys kan få en viktig roll i framtiden tror forskarna bakom studien.
Spektrometrin visar sig nämligen vara rätt tillförlitligt för negativa resultat, det vill säga när analysen visar obetydliga nivåer av beta-amyloid. Blodprovet skulle därför, enligt forskarna, kunna användas som ett snabbtest för en första gallring av deltagare till exempelvis en läkemedelsprövning. Priset för blodanalysen lär uppgå till endast en tiondel av en undersökning med PET-kamera. Vid läkemedelsprövningar behövs tusentals deltagare så här finns både pengar och tid att spara.
Läs artikel i Alzforum (nytt fönster)
Demenssjukdom minskar bland 85-åringar
Demenssjukdom har blivit mindre vanligt bland 85-åringar. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet. Högre utbildningsnivå och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdom nämns som möjliga förklaringar.
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Sämre munhälsa efter demensdiagnos
En demensdiagnos leder ofta till glesare kontakt med tandvården med sämre munhälsa som följd. Det visar forskning från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Svenskdominerad rapport blev "hot stuff"
Fjolårets marsnummer av den ansedda tidskriften The Lancet Neurology handlade om hur kampen mot demenssjukdom bör bedrivas i framtiden. Denna publikation har nu rankats som "hot stuff" av den vetenskapliga sajten Web of Science. Det innebär att den tillhör de mest citerade publikationerna (0,1%) under de två senaste åren inom ämnesområdet neurovetenskap och beteende.
Lancetpublikationen togs fram av en expertkommission under ledning av professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. Flera av nätverkets forskare deltog i kommisionens arbete.
– Vår artikel är heltäckande och visar att en samlad forskningssatsning inom alla delar av området är vår stora – och enda – möjlighet att möta denna ”tickande kostnadsbomb” och förbättra människors hälsa, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, på Swedish Brain Powers webb.
Mer info på Swedish Brain Powers webb
Lancetpublikationen togs fram av en expertkommission under ledning av professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. Flera av nätverkets forskare deltog i kommisionens arbete.
– Vår artikel är heltäckande och visar att en samlad forskningssatsning inom alla delar av området är vår stora – och enda – möjlighet att möta denna ”tickande kostnadsbomb” och förbättra människors hälsa, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, på Swedish Brain Powers webb.
Mer info på Swedish Brain Powers webb