Nytt om forskning

21 okt 2024

Symposium lyfte framsteg och utmaningar inom demensområdet 

 FORSKNING

Den positiva utvecklingen av vården och framstegen inom utbildning, diagnostik och behandling. Professor Bengt Winblad, fjolårets Solstickepristagare, tog ett brett grepp om demensområdet under ett symposium på Läkaresällskapet den 16 oktober. Bland åhörarna fanns Drottning Silvia.

Rubriken för symposiet var Vårdens utveckling vid alzheimer och andra demenssjukdomar. Programmet bär Bengt Winblads prägel konstaterade Ewa Frunk Lind, ordförande för Solstickan som i år tilldelade Sveriges första geriatrikprofessor stiftelsens pris som ”hedrar en person som har gjort en personlig insats utöver det vanliga" (se faktaruta, längst ned).

Bild på Bengt Winblad och DrottningenStörsta framstegen i vården

Bengt Winblad inledde med att peka på de många framsteg som gjorts inom området sedan 1981 då han började bygga upp sin klinik vid Huddinge sjukhus vid sidan av forskningen. Utvecklingen av nya biomarkörer har förbättrat diagnostiken och sjukdomsmodifierande läkemedel, som redan godkänts i USA, kan vara på gång även i Sverige.

– Men de allra största framstegen har ändå gjorts inom vården och omsorgen om personer med demenssjukdom, sade Bengt Winblad.

Vårt nya evangelium

Detta bekräftades av PO Sandman, professor emeritus vid Umeå universitet, som gladdes åt att personcentrerad vård har blivit ”vårt nya evangelium”. Att sätta personen i fokus, och inte diagnosen, har bara positiva effekter.

– Forskning visar att det bland annat minskar användningen av psykofarmaka och antalet fallolyckor. Personcentrerad vård leder också till ett bättre vårdklimat, sade PO Sandman.

Samtidigt finns mycket kvar att göra för personer med kognitiva sjukdomar och deras anhöriga. Sjuksköterskan Malin Aspö lyfte fram de särskilda utmaningar som de som insjuknar i yrkesverksam ålder möter. I sin forskning har hon intervjuat nydiagnosticerade som fortfarande har ett föräldraansvar och som tvingats att lämna arbetslivet och därmed förlorat ett viktigt socialt sammanhang. Hennes slutsats är att de behöver ett annat slags stöd än de som insjuknar senare i livet.

PreviousBILDSPELNext

Bengt Winblad inledningstalar vid symposiet på Läkaresällskapet i Stockholm.

Om nya bromsmediciner mot alzheimer godkänns kommer efterfrågan på att bli utredd öka kraftigt, det klarar inte primärvården av att möta med dagens resurser, menar Anders Wimo, distriktsläkare och professor emeritus (till höger i bild).

Tonen i samtalet är viktig även om patienten inte förstår innehållet. Det menar PO Sandman, professor i omvårdnad, som gläds över att personcentrerad vård har blivit vårt nya evangelium. 

Vesna Jelic, överläkare och docent vid Karolinska institutet, betonade att även de alzheimerläkemedel som finns idag har flera positiva effekter, bland annat minskad risk för hjärtsvikt. 

Paus och mingel på Läkaresällskapet.

Professor Miia Kivipelto ger ett hoppfullt budskap om möjligheterna att förebygga demenssjukdom.

Neuropsykolog Göran Hagman berättar om de olika kognitiva tester som används för att utreda demensssjukdom på Kognitiva mottagnigen, Nya Karolinska sjukhuset.

Johanna Hinteregger, Alzheimer Life, betonade vikten av mer forskning men att vi samtidigt inte får glömma patienterna, de som ska leva med sin sjukdom här och nu. Från vänster i bild: Joakim Ramsberg (Hjärnfonden), Liselotte Björk (Demensförbundet), Johanna Hinteregger (Alzheimer Life) och Liselotte Jansson (Alzhimerfonden).

Symposiets arrangörer: Bengt Winblad och Gunilla Johansson, forskningssekreterare vid Karolinska intsitutet,

Drottning Silvia välkomnas till Läkaresällskapet. Drottningens engagemang har betytt oerhört mycket för vården, omsorgen och forskningen om demenssjukdomar, menar Bengt Winblad,  

Wilhemina Hoffman, chef vid Silviahemmet och Svenskt Demencentrum, berättar om Silviahemmets samarbete med olika högskolor som gör att utbildningar i demenskunskap kan erbjudas till en rad olika yrkesgrupper.

Personer med demenssjukdom är inte bara patienter och vårdtagare utan även medborgare med rätt att vara delaktiga i samhället. Det framhåller Louise Nygård, professor emerita i arbetsterapi.

Panelen diskuterar demensvårdens utmaningar. Från vänster i bild: Fredrik Linde (Vård- o omsorgskontoret, Knivsta kommun), Ulrika Winblad (professor, Uppsala universitet), Charlotte Broberg (Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Stockholm), Frida Nobel (medcinalråd, Socialstyrelsen), Anna Tejne (äldreminister) och samtalsledare Jens Berggren (neuropsykolog).

Bengt Winbald och Ewa Frunk Lind, ordförande, föreningen Solstickan.

Patient och medborgare

Personer med demenssjukdom är inte bara patienter och vårdtagare – de är också medborgare med rätt att få vara delaktiga i samhället. Det framhöll Louise Nygård, professor emerita i arbetsterapi. 

– Tekniken kan vara både möjliggöra och hindra en ökad delaktighet i samhället. Men digitaliseringen med dess ständiga krav på nyinlärning är ofta problematisk för den som har en kognitiv nedsättning, sade Louise Nygård.

Drottningens engagemang hyllades

Flera av föreläsarna ansåg att på tok för lite tid ägnas åt kognitiva sjukdomar på grundutbildningarna. Däremot hyllades Drottning Silvia, som var på plats i Läkaresällskapet vackra hörsal, för sitt engagemang. Stiftelsen Silviahemmet, där Drottningen är ordförande, har via samarbetet med Sophiahemmets högskola utbildat 835 undersköterskor till Silviasystrar.

– I dag finns även 334 Silviasjuksköterskor och 39 Silvialäkare. Dessutom har arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister, logopeder och flera andra yrkesgrupper utbildats i demenskunskap genom Silviahemmets samarbete med olika högskolor, sade Wilhelmina Hoffman, chef vid Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum.

Hoppfullt budskap

Professor Miia Kivipeltos omtalade Fingerstudie visar att demenssjukdom inte är en ödesbestämd sjukdom som man länge har trott. Med livsstilsförändringar, bland annat social och fysisk aktivitet och kognitiv träning, går insjuknandet att förebygga eller åtminstone att skjuta upp. Det är aldrig för tidigt men heller aldrig för sent att börja träna löd hennes hoppfulla budskap. 

– Vår forskning visar dessutom att livsstilsförändringar tycks ha en extra tydlig effekt på de som bär på ApoE4, en genetisk förändring som ger en ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom, sade Miia Kivipelto.

Utmaningar med nya läkemdel

De nya bromsmedicinerna mot alzheimer, ännu ej godkända EU, är ett hett ämne som också togs upp under symposiet. Anders Wimo, distriktsläkare och professor emeritus, lyfte flera utmaningar som följer av ett godkännande. Risken är att det kan bli en anstormning av patienter som vill testa sig för alzheimer, något som en redan idag trängd primärvård kommer att ha svårt att hantera.

– En annan risk är att vi fokuserar för mycket på Alzheimer sjukdom som då kan undantränga andra demenssjukdomar, sade Anders Wimo.

Satsa på forskningen

Symposiet gav också utrymme för paneldiskussioner där bland andra äldreminister Anne Tejne deltog. Vikten av att satsa mer pengar på forskningen betonades och Bengt Winblad konstaterade att samhällets kostnader för demenssjukdomar är betydligt högre än för cancer och hjärt-kärlsjukdom. Men när det gäller anslag till forskningen är sambandet det omvända.

Text: Magnus Westlander, foto: Yanan Li    

Patient och medborgare

Personer med demenssjukdom är inte bara patienter och vårdtagare – de är också medborgare med rätt att få vara delaktiga i samhället. Det framhöll Louise Nygård, professor emerita i arbetsterapi. 

– Tekniken kan vara både möjliggöra och hindra en ökad delaktighet i samhället. Men digitaliseringen med dess ständiga krav på nyinlärning är ofta problematisk för den som har en kognitiv nedsättning, sade Louise Nygård.

Drottningens engagemang hyllades

Flera av föreläsarna ansåg att på tok för lite tid ägnas åt kognitiva sjukdomar på grundutbildningarna. Däremot hyllades Drottning Silvia, som var på plats i Läkaresällskapet vackra hörsal, för sitt engagemang. Stiftelsen Silviahemmet, där Drottningen är ordförande, har via samarbetet med Sophiahemmets högskola utbildat 835 undersköterskor till Silviasystrar.

– I dag finns även 334 Silviasjuksköterskor och 39 Silvialäkare. Dessutom har arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister, logopeder och flera andra yrkesgrupper utbildats i demenskunskap genom Silviahemmets samarbete med olika högskolor, sade Wilhelmina Hoffman, chef vid Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum.

Hoppfullt budskap

Professor Miia Kivipeltos omtalade Fingerstudie visar att demenssjukdom inte är en ödesbestämd sjukdom som man länge har trott. Med livsstilsförändringar, bland annat social och fysisk aktivitet och kognitiv träning, går insjuknandet att förebygga eller åtminstone att skjuta upp. Det är aldrig för tidigt men heller aldrig för sent att börja träna löd hennes hoppfulla budskap. 

– Vår forskning visar dessutom att livsstilsförändringar tycks ha en extra tydlig effekt på de som bär på ApoE4, en genetisk förändring som ger en ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom, sade Miia Kivipelto.

Utmaningar med nya läkemdel

De nya bromsmedicinerna mot alzheimer, ännu ej godkända EU, är ett hett ämne som också togs upp under symposiet. Anders Wimo, distriktsläkare och professor emeritus, lyfte flera utmaningar som följer av ett godkännande. Risken är att det kan bli en anstormning av patienter som vill testa sig för alzheimer, något som en redan idag trängd primärvård kommer att ha svårt att hantera.

– En annan risk är att vi fokuserar för mycket på Alzheimer sjukdom som då kan undantränga andra demenssjukdomar, sade Anders Wimo.

Satsa på forskningen

Symposiet gav också utrymme för paneldiskussioner där bland andra äldreminister Anne Tejne deltog. Vikten av att satsa mer pengar på forskningen betonades och Bengt Winblad konstaterade att samhällets kostnader för demenssjukdomar är betydligt högre än för cancer och hjärt-kärlsjukdom. Men när det gäller anslag till forskningen är sambandet det omvända.

Text: Magnus Westlander, foto: Yanan Li    

Läs mer om Solstickepriset

Solstickepriset inrättades av Stiftelsen Solstickan år 1986 och delas ut för att hedra en person som har gjort en personlig insats utöver det vanliga – och helst utom ramen för sitt vanliga yrkesarbete – inom de områden som avses med ändamålsbestämningen i stiftelsens stadgar.

2023 års Solstickepris tilldelades professor Bengt Winblad för sin livsgärning inom forskning och vård för insatser utöver det vanliga. Detta gäller särskilt vård och behandling för de som drabbas av demenssjukdom. Bengt Winblad forskning spänner över ett brett område och inkluderar såväl experimentella studier för att ta fram läkemedel som vårdforskning inom området demenssjukdom.

Som en av de första professorerna inom geriatrisk medicin har Bengt Winblad även initierat omfattande nationella och internationella samarbeten, utbildat ett stort antal doktorander, och initierat i projekt för kompetensutveckling inom äldreområdet. Några exempel på vad Bengt Winblad initierat är Swedish Brainpower - ett nationellt forskningsprogram och Äldrecentrum - ett regionalt kompetenscentrum i Stockholm.

Läs mer på solstickan.se (nytt fönster)
 
09 okt 2024

42 länder möts på Alzheimer Europe  

 ARBETA MED DEMENS • FORSKNING • LEVA MED DEMENS

Just nu pågår Alzheimer Europe’s årliga konferens, den här gången i Genève i Schweiz. 963 delegater från 42 länder utbyter kunskap och erfarenheter, så också vi från Svenskt Demenscentrum.

Konferensen inleddes med gripande anföranden av anhöriga och personer som lever med demenssjukdom. Deras berättelser syftade till att illustrera deras starka beslutsamhet att må så bra som möjligt och att fortsätta vara aktiva. De betonade att de inte önskar medlidande utan stöd. De vill ha empati snarare än sympati. 

Några av rösterna: 

– Det är viktigt att skratta tillsammans, säger Shelagh Robinson, 84 år och sjuk i alzheimer. 

– Hallucinationerna jobbar inte 8 till 5. De kommer och går som de vill. Men jag älskar mitt liv, med eller utan Lewybody, säger Lieselotte Klotz, 62 år, f.d. företagsledare (se bild t.h.)

Trevor Salomon hyllade en butikschef på Sainsbury’s i Storbritannien som på eget initiativ ordnade så att Trevors alzheimersjuka fru Yvonne kunde jobba kvar med anpassade arbetsuppgifter så länge det bara gick. 

3 av 4 har nationella planer

Hur går det då med WHO:s ”Global Dementia Action Plan” som antogs 2017? Dr Katrin M Seeher från WHO redogjorde för visionen och hur långt de olika medlemsländerna kommit. Uppmaningen att anta en nationell demensplan har följts av 75 procent av länderna. Nästan lika många har startat projekt för ett mer demensvänligt samhälle.

– Vi måste bli bättre. Bara 33 procent av målen är nådda, påpekade Katrin Seeher.

Hur framtiden blir med en eventuell förlängd plan efter 2025 diskuteras just nu inom WHO. Medlemsländernas beslut kommer att meddelas i maj 2025.

Stjärnmärkt LSS väckte intresse

Bild på Ann-Christin KärrmanFrån oss på Svenskt Demenscentrum har Ann-Christin Kärrman (se bild t.h.) medverkat. Hennes föredrag handlade om vår nya satsning Stjärnmärkt LSS. Utbildningen riktar sig till personal på LSS-boenden som jobbar med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Många åhörare blev intresserade och ställde frågor.

Svenska alzheimerforskare på plats

Även flera stora namn inom svensk alzheimerforskning fanns på plats i Genève. Professor Bengt Winblad (se bild t.h.) redogjorde för en statistisk studie om diagnostrender 2008-2022.

Bild på Bengt WinbladStudien visar att vaskulär demens minskade mest under den aktuella perioden, med hela 46 procent. Antalet diagnoser av Alzheimers sjukdom ökade, troligen på grund av de förbättrade diagnosmetoder som används idag.

När det gäller skillnader mellan kvinnor och män har vaskulär demens ökat tydligt bland män som oftare har hjärt-kärlsjukdomar.

Francesca Mangialasche, från Karolinska institutet, talade om plattformen AD Riddle och behovet av individuella och flexibla behandlingsmodeller för prevention och behandling av personer med kognitiv sjukdom.

Professor Linus Jönsson berörde också ämnet och höll ett anförande om The Prominent, en digital plattform för förbättrade diagnos- och prognosmetoder.

Nya läkemedel i fokus

Stort fokus på konferensen har legat på den aktuella frågan om förberedelser inför nya behandlingsmetoder som de nya kommande läkemedlen kan föra med sig. 

I Storbritannien har den nya bromsmedicinen Lecanemab godkänts men inte tagits i bruk på grund av de orimligt höga kostnaderna. Det finns också många frågor, en del utan svar, som följer med de nya läkemedlen. Hur länge ska de tas? Vad händer sen? När i förloppet bör de sättas in och framför allt, vilka ska få dem? I USA rör det sig om 10 procent av alla med en alzheimerdiagnos.

Professor Cath Mummery från Storbritannien betonade vid en storföreläsning att vi inte får glömma den stora grupp, majoriteten, som inte kommer att få ta del av de nya läkemedlen. Professor Linus Jönsson berörde också ämnet och höll ett anförande om The Prominent, en plattform för förbättrade diagnosmetoder.

Bra bemötande av transpersoner 

En fråga vi också följer är kognitiv sjukdom bland gruppen LGBTQ+. På konferensen betonade flera transpersoner vikten av ökad kunskap och stöd för att kunna bemötas på ett bra sätt.

Text&foto Christina Nemell

Bild från konferensnhallen

Konferensen inleddes med gripande anföranden av anhöriga och personer som lever med demenssjukdom. Deras berättelser syftade till att illustrera deras starka beslutsamhet att må så bra som möjligt och att fortsätta vara aktiva. De betonade att de inte önskar medlidande utan stöd. De vill ha empati snarare än sympati. 

Några av rösterna: 

– Det är viktigt att skratta tillsammans, säger Shelagh Robinson, 84 år och sjuk i alzheimer. 

– Hallucinationerna jobbar inte 8 till 5. De kommer och går som de vill. Men jag älskar mitt liv, med eller utan Lewybody, säger Lieselotte Klotz, 62 år, f.d. företagsledare (se bild t.h.)

Trevor Salomon hyllade en butikschef på Sainsbury’s i Storbritannien som på eget initiativ ordnade så att Trevors alzheimersjuka fru Yvonne kunde jobba kvar med anpassade arbetsuppgifter så länge det bara gick. 

3 av 4 har nationella planer

Hur går det då med WHO:s ”Global Dementia Action Plan” som antogs 2017? Dr Katrin M Seeher från WHO redogjorde för visionen och hur långt de olika medlemsländerna kommit. Uppmaningen att anta en nationell demensplan har följts av 75 procent av länderna. Nästan lika många har startat projekt för ett mer demensvänligt samhälle.

– Vi måste bli bättre. Bara 33 procent av målen är nådda, påpekade Katrin Seeher.

Hur framtiden blir med en eventuell förlängd plan efter 2025 diskuteras just nu inom WHO. Medlemsländernas beslut kommer att meddelas i maj 2025.

Stjärnmärkt LSS väckte intresse

Bild på Ann-Christin KärrmanFrån oss på Svenskt Demenscentrum har Ann-Christin Kärrman (se bild t.h.) medverkat. Hennes föredrag handlade om vår nya satsning Stjärnmärkt LSS. Utbildningen riktar sig till personal på LSS-boenden som jobbar med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Många åhörare blev intresserade och ställde frågor.

Svenska alzheimerforskare på plats

Även flera stora namn inom svensk alzheimerforskning fanns på plats i Genève. Professor Bengt Winblad (se bild t.h.) redogjorde för en statistisk studie om diagnostrender 2008-2022.

Bild på Bengt WinbladStudien visar att vaskulär demens minskade mest under den aktuella perioden, med hela 46 procent. Antalet diagnoser av Alzheimers sjukdom ökade, troligen på grund av de förbättrade diagnosmetoder som används idag.

När det gäller skillnader mellan kvinnor och män har vaskulär demens ökat tydligt bland män som oftare har hjärt-kärlsjukdomar.

Francesca Mangialasche, från Karolinska institutet, talade om plattformen AD Riddle och behovet av individuella och flexibla behandlingsmodeller för prevention och behandling av personer med kognitiv sjukdom.

Professor Linus Jönsson berörde också ämnet och höll ett anförande om The Prominent, en digital plattform för förbättrade diagnos- och prognosmetoder.

Nya läkemedel i fokus

Stort fokus på konferensen har legat på den aktuella frågan om förberedelser inför nya behandlingsmetoder som de nya kommande läkemedlen kan föra med sig. 

I Storbritannien har den nya bromsmedicinen Lecanemab godkänts men inte tagits i bruk på grund av de orimligt höga kostnaderna. Det finns också många frågor, en del utan svar, som följer med de nya läkemedlen. Hur länge ska de tas? Vad händer sen? När i förloppet bör de sättas in och framför allt, vilka ska få dem? I USA rör det sig om 10 procent av alla med en alzheimerdiagnos.

Professor Cath Mummery från Storbritannien betonade vid en storföreläsning att vi inte får glömma den stora grupp, majoriteten, som inte kommer att få ta del av de nya läkemedlen. Professor Linus Jönsson berörde också ämnet och höll ett anförande om The Prominent, en plattform för förbättrade diagnosmetoder.

Bra bemötande av transpersoner 

En fråga vi också följer är kognitiv sjukdom bland gruppen LGBTQ+. På konferensen betonade flera transpersoner vikten av ökad kunskap och stöd för att kunna bemötas på ett bra sätt.

Text&foto Christina Nemell

Bild från konferensnhallen
25 sep 2024

Ny bromsmedicin är inte för alla alzheimerpatienter 

 FORSKNING

Endast en av tio personer med alzheimer kan komma i fråga för den nya bromsmedicin som EU:s läkemedelsmyndighet snart åter ska ta ställning till. Det menar professor Linus Jönsson.

Den 20 september föreläste Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska institutet, i ett fullsatt Ingenjörshus under Stockholms Demensdag. Temat var Nya läkemedel – möjligheter och utmaningar. Bromsmedicinen han talade om är den svenskutvecklade antikroppen lecanemab som har godkänts som alzheimerläkemedel i bland annat USA, Kina, Japan och Sydkorea. 

EU:s läkemedelsmyndighet, EMA, har gjort en annan bedömning. Riskerna med lecanemab är större än nyttan för patienterna menar EMA som i augusti avslog läkemedelsbolaget Eisais ansökan. Bolaget har överklagat beslutet och ett nytt besked om lecanemab väntas från EMA i slutet av november 2024.

Beskedet förvånar

EMA:s avslag förvånar Linus Jönsson. Kliniska studier visar att patienter som fick lecanemab hade en signifikant långsammare försämring av kognitionen jämfört med placebogruppen.

Bild på Linus Jönsson– De biverkningar som noterades var framför allt ARIA, små blödningar och svullnader i hjärnan som kunde ses i magnetkamera. De drabbade 15 procent av deltagarna men endast 2–3 procent fick symptom av dem, ett fåtal allvarliga sådana som krävde intensivvård.

Linus Jönsson tror att läkemedelsbolaget har begränsat indikationen i sin överklagan till EMA, det vill säga uteslutit vissa patientgrupper från behandlingen.

Kan utesluta riskgen

– Patienter med två genuppsättningar av ApoE4 har visat sig ha en ökad risk för allvarliga biverkningar, dessutom svarar de sämre på behandlingen. Om man utesluter den gruppen kan risk-/nyttautfallet för lecanemab bli ett annat, säger Linus Jönsson.

Men även om lecanemab godkänns av EMA är det inte säkert att läkemedlet skulle bli tillgänglig i den svenska offentliga vården.

– Prislappen för lecanemab i USA ligger på ca 300 000 kr per patient och år. Till det ska läggas ytterligare drygt 100 000 kr för läkarbesök, infusion (läkemedlet ges intravenöst varannan vecka) och magnetkameraundersökningar för att kontrollera biverkningar, säger Linus Jönsson.

Nytta vägs mot kostnader

Totalkostnaden för varje behandlad patient är alltså relativt hög. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som förhandlar om läkemedel för regionernas räkning, kan därför göra bedömningen att nyttan av lecanemab inte står i proportion till kostnaderna.

Så har skett i England där läkemedelsmyndigheten nyligen godkände lecanemab medan National Health Service samtidigt slog fast att behandlingen är för dyr och därför inte kommer att ingå i landets statliga sjukvårdssystem. 

Om lecanemab trots allt tar sig förbi detta hinder och börjar förskrivas i Sverige, vilka kommer då att få ta del av den nya behandlingen? Ja, långtifrån alla alzheimerpatienter. Blodförtunnade medicinering, immunologisk eller neurologisk sjukdom och stroke eller TIA det senaste året år några orsaker till att inte behandla med lecanemab.

10 procent kan komma ifråga

– Vi har tittat på de som får en demensdiagnos på landets minnesmottagningar, det handlar om ca 3500 årligen. Uppskattningsvis skulle skulle ca tio procent av dem komma i fråga för lecanemab, säger Linus Jönsson.

Totalt sett handlar det om betydligt fler eftersom alzheimerpatienter vanligen har fått sin diagnos i primärvården. Dessutom lever många med sjukdomen utan att av olika skäl ha fått en diagnos.

Uppskattningsvis har 100 000 personer i landet Alzheimers sjukdom. Att hitta de som kan ha nytta av lecanemab och att sedan behandla dem ser Linus Jönsson som en stor utmaning för vården.

Det kommer bli ett högt tryck på landets minnesmottagningar som kommer att få nya uppgifter.

Köerna kan öka kraftigt

– I dag är de inte dimensionerade för att kunna följa upp läkemedelsbehandlingar. Våra beräkningar visar att om vi hittar 20 procent av de patienter som skulle kunna ha nytta av behandlingen med lecanemab skulle köerna till minnesmottagningarna öka med 50 månader, säger Linus Jönsson.

Linus Jönsson anser att vården redan idag måste börja anpassa sig till de nya alzheimerläkemedlen. För han är övertygad om att de kommer till Sverige, förr eller senare. I USA har ytterligare en antikroppsbehandling mot alzheimer redan godkänts. Liksom lecanemab rensar donanemab hjärnan från de amyloida plack som sprider sig och skadar hjärnvävnaden vid Alzheimers sjukdom.

Genombrott med blodbiomarkörer

I slutet av 1990-talet kom de första symtomlindrande behandlingarna mot Alzheimers sjukdom. Sedan dess har forskningen lagt ned 500 miljarder kronor (!) för att utveckla nya läkemedel. Linus Jönsson ser de nya bromsmedicinerna som en stor framgång. Det gäller även genombrottet med biomarkörer i blod. 

– Det gör det möjligt att avläsa alzheimerförändringar i hjärnan i ett vanligt blodprov. På så sätt blir det enklare och betydligt billigare att hitta rätt patienter för både behandling och kliniska studier, säger Linus Jönsson.

Spännande studier pågår där personer som har alzheimerförändringar i hjärnan men ännu inga symptom behandlas med bromsmediciner. Resultat väntas 2028.

Magnus Westlander
 

Den 20 september föreläste Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska institutet, i ett fullsatt Ingenjörshus under Stockholms Demensdag. Temat var Nya läkemedel – möjligheter och utmaningar. Bromsmedicinen han talade om är den svenskutvecklade antikroppen lecanemab som har godkänts som alzheimerläkemedel i bland annat USA, Kina, Japan och Sydkorea. 

EU:s läkemedelsmyndighet, EMA, har gjort en annan bedömning. Riskerna med lecanemab är större än nyttan för patienterna menar EMA som i augusti avslog läkemedelsbolaget Eisais ansökan. Bolaget har överklagat beslutet och ett nytt besked om lecanemab väntas från EMA i slutet av november 2024.

Beskedet förvånar

EMA:s avslag förvånar Linus Jönsson. Kliniska studier visar att patienter som fick lecanemab hade en signifikant långsammare försämring av kognitionen jämfört med placebogruppen.

Bild på Linus Jönsson– De biverkningar som noterades var framför allt ARIA, små blödningar och svullnader i hjärnan som kunde ses i magnetkamera. De drabbade 15 procent av deltagarna men endast 2–3 procent fick symptom av dem, ett fåtal allvarliga sådana som krävde intensivvård.

Linus Jönsson tror att läkemedelsbolaget har begränsat indikationen i sin överklagan till EMA, det vill säga uteslutit vissa patientgrupper från behandlingen.

Kan utesluta riskgen

– Patienter med två genuppsättningar av ApoE4 har visat sig ha en ökad risk för allvarliga biverkningar, dessutom svarar de sämre på behandlingen. Om man utesluter den gruppen kan risk-/nyttautfallet för lecanemab bli ett annat, säger Linus Jönsson.

Men även om lecanemab godkänns av EMA är det inte säkert att läkemedlet skulle bli tillgänglig i den svenska offentliga vården.

– Prislappen för lecanemab i USA ligger på ca 300 000 kr per patient och år. Till det ska läggas ytterligare drygt 100 000 kr för läkarbesök, infusion (läkemedlet ges intravenöst varannan vecka) och magnetkameraundersökningar för att kontrollera biverkningar, säger Linus Jönsson.

Nytta vägs mot kostnader

Totalkostnaden för varje behandlad patient är alltså relativt hög. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som förhandlar om läkemedel för regionernas räkning, kan därför göra bedömningen att nyttan av lecanemab inte står i proportion till kostnaderna.

Så har skett i England där läkemedelsmyndigheten nyligen godkände lecanemab medan National Health Service samtidigt slog fast att behandlingen är för dyr och därför inte kommer att ingå i landets statliga sjukvårdssystem. 

Om lecanemab trots allt tar sig förbi detta hinder och börjar förskrivas i Sverige, vilka kommer då att få ta del av den nya behandlingen? Ja, långtifrån alla alzheimerpatienter. Blodförtunnade medicinering, immunologisk eller neurologisk sjukdom och stroke eller TIA det senaste året år några orsaker till att inte behandla med lecanemab.

10 procent kan komma ifråga

– Vi har tittat på de som får en demensdiagnos på landets minnesmottagningar, det handlar om ca 3500 årligen. Uppskattningsvis skulle skulle ca tio procent av dem komma i fråga för lecanemab, säger Linus Jönsson.

Totalt sett handlar det om betydligt fler eftersom alzheimerpatienter vanligen har fått sin diagnos i primärvården. Dessutom lever många med sjukdomen utan att av olika skäl ha fått en diagnos.

Uppskattningsvis har 100 000 personer i landet Alzheimers sjukdom. Att hitta de som kan ha nytta av lecanemab och att sedan behandla dem ser Linus Jönsson som en stor utmaning för vården.

Det kommer bli ett högt tryck på landets minnesmottagningar som kommer att få nya uppgifter.

Köerna kan öka kraftigt

– I dag är de inte dimensionerade för att kunna följa upp läkemedelsbehandlingar. Våra beräkningar visar att om vi hittar 20 procent av de patienter som skulle kunna ha nytta av behandlingen med lecanemab skulle köerna till minnesmottagningarna öka med 50 månader, säger Linus Jönsson.

Linus Jönsson anser att vården redan idag måste börja anpassa sig till de nya alzheimerläkemedlen. För han är övertygad om att de kommer till Sverige, förr eller senare. I USA har ytterligare en antikroppsbehandling mot alzheimer redan godkänts. Liksom lecanemab rensar donanemab hjärnan från de amyloida plack som sprider sig och skadar hjärnvävnaden vid Alzheimers sjukdom.

Genombrott med blodbiomarkörer

I slutet av 1990-talet kom de första symtomlindrande behandlingarna mot Alzheimers sjukdom. Sedan dess har forskningen lagt ned 500 miljarder kronor (!) för att utveckla nya läkemedel. Linus Jönsson ser de nya bromsmedicinerna som en stor framgång. Det gäller även genombrottet med biomarkörer i blod. 

– Det gör det möjligt att avläsa alzheimerförändringar i hjärnan i ett vanligt blodprov. På så sätt blir det enklare och betydligt billigare att hitta rätt patienter för både behandling och kliniska studier, säger Linus Jönsson.

Spännande studier pågår där personer som har alzheimerförändringar i hjärnan men ännu inga symptom behandlas med bromsmediciner. Resultat väntas 2028.

Magnus Westlander
 
18 sep 2024

Ojämn tillgång till välfärdsteknik 

 FORSKNING

Möjligheten för personer med demenssjukdom att få tillgång till välfärdsteknik beror till stor del på var de bor. Det framgår av en ny studie från Högskolan i Borås.

Antony Tsertsidis, universitetslektor vid Institutionen för informationsteknolog, Högskolan i Borås, har bland annat undersökt hur väl information om välfärdsteknik för personer med demenssjukdom ges i landet. Exempel på sådan välfärdsteknik är kognitiva hjälpmedel som påminner den sjuke om inbokade möten eller medicinering. 

Bild på Antony TsertsidisStudien visar att de flesta kommuner endast ger en begränsad information om välfärdsteknik vilket gör det svårt för personer med demenssjukdom och deras anhöriga att fatta välgrundade beslut om deras vård. Dessuom varierar tillgången till dessa tekniker kraftigt beroende på var man bor, någor som leder till en ojämn tillgång till välfärdsteknik.

Studien visar också att det kan vara svårt att hitta relevant information online, då den ofta är svår att lokalisera eller navigera. För att åtgärda dessa problem föreslår Antony Tsertsidis att kommuner och regioner bör förbättra både kvaiteten och mängden av den information de tillhandahåller. Bättre kommunkation skulle hjälpa personer med demens och deras familjer att fatta mer informerade beslut om de tekniker som finns tillgängliga.

Läs intervju med Antony Tsertsidis (nytt fönster)

Antony Tsertsidis, universitetslektor vid Institutionen för informationsteknolog, Högskolan i Borås, har bland annat undersökt hur väl information om välfärdsteknik för personer med demenssjukdom ges i landet. Exempel på sådan välfärdsteknik är kognitiva hjälpmedel som påminner den sjuke om inbokade möten eller medicinering. 

Bild på Antony TsertsidisStudien visar att de flesta kommuner endast ger en begränsad information om välfärdsteknik vilket gör det svårt för personer med demenssjukdom och deras anhöriga att fatta välgrundade beslut om deras vård. Dessuom varierar tillgången till dessa tekniker kraftigt beroende på var man bor, någor som leder till en ojämn tillgång till välfärdsteknik.

Studien visar också att det kan vara svårt att hitta relevant information online, då den ofta är svår att lokalisera eller navigera. För att åtgärda dessa problem föreslår Antony Tsertsidis att kommuner och regioner bör förbättra både kvaiteten och mängden av den information de tillhandahåller. Bättre kommunkation skulle hjälpa personer med demens och deras familjer att fatta mer informerade beslut om de tekniker som finns tillgängliga.

Läs intervju med Antony Tsertsidis (nytt fönster)
03 sep 2024

Lättare att hitta i nyinvigd toalett 

 FORSKNING

I Helsingborg har "den vänliga toaletten" öppnat för allmänheten. Forskare och andra experter har utvecklat den tillsammans med personer med kognitiv sjukdom.

Lisa Ekstam, forskare vid CASE, Lunds universitet, är en av deltagarna i den arbetsgrupp som varit engagerade i att utforma toaletten som ligger i Husensjö Park, intill Minnenas och kunskapens trädgård.

Lätt att orientera sig 

Lisa Ekstam, Foto Lill Eriksson– Toaletten är väl synlig och därmed lätt att hitta. Orienteringen är viktig, liksom alla funktioner inne i toaletten. Där har stadens två vårdinnovatörer testat bland annat observationer och kreativa workshops tillsammans med målgruppen, vilka designer och funktioner som gör det enklast att använda toaletten, säger Lisa Ekstam och fortsätter:

– Man ska känna sig säker, lyckas låsa om sig, kunna spola, få igång vatten, använda tvål- och torkfunktioner och låsa upp dörren.

Led i större satsning

Toasatsningen är en följd av projektet Demensvänligt Helsingborg som forskarna jobbat med inom ramen för Den utforskande staden. Finansieringen har skett med medel från Vinnova.

Läs mer: Vänliga toaletten – inte vilket dass som helst, Lunds universitet (nytt fönster)

Titta in i den vänliga toaletten

Lisa Ekstam, forskare vid CASE, Lunds universitet, är en av deltagarna i den arbetsgrupp som varit engagerade i att utforma toaletten som ligger i Husensjö Park, intill Minnenas och kunskapens trädgård.

Lätt att orientera sig 

Lisa Ekstam, Foto Lill Eriksson– Toaletten är väl synlig och därmed lätt att hitta. Orienteringen är viktig, liksom alla funktioner inne i toaletten. Där har stadens två vårdinnovatörer testat bland annat observationer och kreativa workshops tillsammans med målgruppen, vilka designer och funktioner som gör det enklast att använda toaletten, säger Lisa Ekstam och fortsätter:

– Man ska känna sig säker, lyckas låsa om sig, kunna spola, få igång vatten, använda tvål- och torkfunktioner och låsa upp dörren.

Led i större satsning

Toasatsningen är en följd av projektet Demensvänligt Helsingborg som forskarna jobbat med inom ramen för Den utforskande staden. Finansieringen har skett med medel från Vinnova.

Läs mer: Vänliga toaletten – inte vilket dass som helst, Lunds universitet (nytt fönster)

Titta in i den vänliga toaletten
14 aug 2024

Stor potential för att förebygga demenssjukdom 

 ARBETA MED DEMENS • FORSKNING

I framtiden skulle demenssjukdom nästan kunna halveras om 14 påverkbara riskfaktorer eliminerades. Det framgår av beräkningar i Lancetkommissionens senaste rapport.

Kommissionen, som är knuten till den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet, analyserar forskningsresultat och publicerar med jämna mellanrum uppdateringar om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom.
Sedan förra rapporten från 2020 har forskarna prioriterat systematiska översikter och metaanalyser av olika studier.

Kärlskador minskar

De understryker att kognitiva och fysiska reserver utvecklas under hela livsloppet och att minskningen av kärlskador – på grund av bland annat att färre röker och effektivare behandling av högt blodtryck – sannolikt har bidragit till en minskning av demenssjukdom i de olika åldersgrupperna.

Men människor lever längre och antalet personer som drabbas av demenssjukdom fortsätter därför att öka. Ändå är utvecklingen långt ifrån ödesbestämd, trots frånvaron av effektiva botemedel.

Ingen prognos

Lancetkommissionen pekar på 14 riskfaktorer, två har tillkommit sedan 2020: högt LDL-kolesterol och obehandlad synförlust. Samtliga är påverkbara och skulle, om de eliminerades, kunna minska demenssjukdom med 45 procent i framtiden. Siffran är ingen prognos men pekar på att det finns en stor potential för att förebygga demenssjukdom.

Kommissionen, som är knuten till den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet, analyserar forskningsresultat och publicerar med jämna mellanrum uppdateringar om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom.
Sedan förra rapporten från 2020 har forskarna prioriterat systematiska översikter och metaanalyser av olika studier.

Kärlskador minskar

De understryker att kognitiva och fysiska reserver utvecklas under hela livsloppet och att minskningen av kärlskador – på grund av bland annat att färre röker och effektivare behandling av högt blodtryck – sannolikt har bidragit till en minskning av demenssjukdom i de olika åldersgrupperna.

Men människor lever längre och antalet personer som drabbas av demenssjukdom fortsätter därför att öka. Ändå är utvecklingen långt ifrån ödesbestämd, trots frånvaron av effektiva botemedel.

Ingen prognos

Lancetkommissionen pekar på 14 riskfaktorer, två har tillkommit sedan 2020: högt LDL-kolesterol och obehandlad synförlust. Samtliga är påverkbara och skulle, om de eliminerades, kunna minska demenssjukdom med 45 procent i framtiden. Siffran är ingen prognos men pekar på att det finns en stor potential för att förebygga demenssjukdom.

14 riskfaktorer för demenssjukdom enligt Lancetkommissionen
  • Lägre utbildning
  • Obehandlad hörselnedsättning
  • Obehandlad synnedsättning (slutet av livet)
  • Traumatisk hjärnskada
  • Hög alkolholkonsumtion, mer än 21 enheter/vecka (1 enhet motsvarar ungefär 4 cl starksprit eller 1 glas vin)
  • Högt blodtryck
  • Högt kolesterolvärde (LDL)
  • Fetma, BMI minst 30 (BMI= kroppsvikt/kroppslängd2)
  • Rökning
  • Depression
  • Social isolering
  • Fysisk inaktivitet
  • Diabetes
  • Luftförorening
31 jul 2024

Blodprov i sjukvården kan upptäcka alzheimer 

 FORSKNING

Ett blodprov som testats i Regin Skåne kan med 90 procents säkerhet visa om en patient med minnessvårigheter har Alzheimers sjukdom. Proverna har tagits i både primärvården och specialistvården. 

Blodprovsmetoden som mäter nivåerna av ämnet p-tau217 kan påvisa alzheimerförändringar i hjärnan redan innan tydliga symptom visat sig. Av tidigare studier har framgått att blodprovet är lika träffsäkert för att identifiera alzhimer som ett ryggvätskeprov.

I den nya studien har forskarna undersökt blodprovet på patienter i sjukvården. Den omfattar 1213 personer som sökt vård för minnespåverkan, vilket kan vara symtom på begynnande alzheimer. 515 utreddes inom primärvården och 698 på en specialiserad minnesklinik. Dessa testades med det aktuella blodprovet och provsvaren bekräftades sedan med ryggvätskeprov som kan påvisa alzheimerpatologi. 

God träffsäkerhet

–  Resultaten visar att blodprovet med 90 procents träffsäkerhet kan svara på om en person med minnessvårigheter har alzheimer eller inte, säger Sebastian Palmqvist, docent och lektor i neurologi vid Lunds universitet samt överläkare på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Sebastian Palmqvist har lett studien tillsammans med Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet.

Blodprovets träffsäkerhet (drygt 90 procent) att identifiera Alzheimers sjukdom jämfördes med läkarnas bedömning inom primärvården eller specialistvården innan de fick se resultat av blodprov eller ryggvätskeprov.

Säkrare än läkarnas bedömning

– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.

Att utesluta alzheimers genom ett enkelt, träffsäkert blodprov som kan göras inom primärvården blir också av vikt för patienten och den behandlande läkaren. Minnessvårigheter kan bero på andra behandlingsbara orsaker, till exempel depression eller utmattningssyndrom.

Tillgängligt inom ett par år

– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1–2  år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Studien är publicerad i den ansedda tidskriften JAMA.
 

Blodprovsmetoden som mäter nivåerna av ämnet p-tau217 kan påvisa alzheimerförändringar i hjärnan redan innan tydliga symptom visat sig. Av tidigare studier har framgått att blodprovet är lika träffsäkert för att identifiera alzhimer som ett ryggvätskeprov.

I den nya studien har forskarna undersökt blodprovet på patienter i sjukvården. Den omfattar 1213 personer som sökt vård för minnespåverkan, vilket kan vara symtom på begynnande alzheimer. 515 utreddes inom primärvården och 698 på en specialiserad minnesklinik. Dessa testades med det aktuella blodprovet och provsvaren bekräftades sedan med ryggvätskeprov som kan påvisa alzheimerpatologi. 

God träffsäkerhet

–  Resultaten visar att blodprovet med 90 procents träffsäkerhet kan svara på om en person med minnessvårigheter har alzheimer eller inte, säger Sebastian Palmqvist, docent och lektor i neurologi vid Lunds universitet samt överläkare på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Sebastian Palmqvist har lett studien tillsammans med Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet.

Blodprovets träffsäkerhet (drygt 90 procent) att identifiera Alzheimers sjukdom jämfördes med läkarnas bedömning inom primärvården eller specialistvården innan de fick se resultat av blodprov eller ryggvätskeprov.

Säkrare än läkarnas bedömning

– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.

Att utesluta alzheimers genom ett enkelt, träffsäkert blodprov som kan göras inom primärvården blir också av vikt för patienten och den behandlande läkaren. Minnessvårigheter kan bero på andra behandlingsbara orsaker, till exempel depression eller utmattningssyndrom.

Tillgängligt inom ett par år

– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1–2  år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Studien är publicerad i den ansedda tidskriften JAMA.
 
31 jul 2024

Omtalad alzheimermedicin stoppas i EU 

 FORSKNING

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) godkänner inte lecanemab. Alzheimerläkemedlet som är tillgängligt för patienter i bland annat USA och Japan får därmed inte marknadsföras i Sverige och övriga EU-länder.

EMA motiverar sitt beslut med att den observerade positiva effekten av lecanemab, när det gäller att fördröja kognitiv försämring, inte uppväger riskerna för allvarliga biverkningar av läkemedlet. Läkemedelsbolaget Eisai som har ansökt om marknadsgodkännadet kommer att överklaga beslutet.

Förhoppningarna om att lecanemab skulle bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på över 20 år har varit stora, inte minst bland alzheimerpatienter och deras anhöriga. Bland många forskare och experter kommer EMA:s beslut oväntat med tanke på att lecanemab tidigare godkänts i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hongkong och Israel.

För höga förväntningar

Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, tillhör de som hade väntat sig ett positivt besked.

– Samtidigt har förmodligen förväntningarna trissats för högt. Jag förstår EMA:s bevekelsegrunder. Lecanemabs effekter är små och biverkningarna kan vara allvarliga, säger hon till Dagens medicin.

Lecanemab, som säljs i USA under namnet Leqembi, är en sjukdomsmodifierande behandling. Den tar bort de skadliga amyloida plack som anses vara en viktig orsak till att Alzheimers sjukdom utvecklas. Eisasis läkemedelsprövning (fas-3 studie) visade att de deltagare som fick lecanemab hade i snitt 27 procent långsammare kognitiv försämring än placebogruppen efter 18 månaders behandling.

Få allvarliga biverkningar

Men behandlingen ledde även i vissa fall till biverkningar, framför allt amyloidrelaterade avbildningsavvikelser. De förkortas ARIA och är svullnader och små blödningar i hjärnan. 12 procent av deltagarna som fick lecanemamb i Eisais studie hade ARIA men endast knappt 3 procent fick observerbara symptom.

Kristin Dunder, svensk delegat i den expertgrupp som undersökte lecanemab för EMA:s räkning, medger i Dagens medicin att de allvarliga biverkningarna var få.

– Men någon patient drabbades till exempel av en stor hjärnblödning. Och i slutändan ansåg kommittén att risken för detta var tillräckligt stor och inte uppvägdes av effekten. Företaget har så klart en annan åsikt, säger Kristina Dunder.

Utvecklad i Sverige

Lecanemab bygger på antikroppen BAN2401 som har utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet.

 

EMA motiverar sitt beslut med att den observerade positiva effekten av lecanemab, när det gäller att fördröja kognitiv försämring, inte uppväger riskerna för allvarliga biverkningar av läkemedlet. Läkemedelsbolaget Eisai som har ansökt om marknadsgodkännadet kommer att överklaga beslutet.

Förhoppningarna om att lecanemab skulle bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på över 20 år har varit stora, inte minst bland alzheimerpatienter och deras anhöriga. Bland många forskare och experter kommer EMA:s beslut oväntat med tanke på att lecanemab tidigare godkänts i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hongkong och Israel.

För höga förväntningar

Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, tillhör de som hade väntat sig ett positivt besked.

– Samtidigt har förmodligen förväntningarna trissats för högt. Jag förstår EMA:s bevekelsegrunder. Lecanemabs effekter är små och biverkningarna kan vara allvarliga, säger hon till Dagens medicin.

Lecanemab, som säljs i USA under namnet Leqembi, är en sjukdomsmodifierande behandling. Den tar bort de skadliga amyloida plack som anses vara en viktig orsak till att Alzheimers sjukdom utvecklas. Eisasis läkemedelsprövning (fas-3 studie) visade att de deltagare som fick lecanemab hade i snitt 27 procent långsammare kognitiv försämring än placebogruppen efter 18 månaders behandling.

Få allvarliga biverkningar

Men behandlingen ledde även i vissa fall till biverkningar, framför allt amyloidrelaterade avbildningsavvikelser. De förkortas ARIA och är svullnader och små blödningar i hjärnan. 12 procent av deltagarna som fick lecanemamb i Eisais studie hade ARIA men endast knappt 3 procent fick observerbara symptom.

Kristin Dunder, svensk delegat i den expertgrupp som undersökte lecanemab för EMA:s räkning, medger i Dagens medicin att de allvarliga biverkningarna var få.

– Men någon patient drabbades till exempel av en stor hjärnblödning. Och i slutändan ansåg kommittén att risken för detta var tillräckligt stor och inte uppvägdes av effekten. Företaget har så klart en annan åsikt, säger Kristina Dunder.

Utvecklad i Sverige

Lecanemab bygger på antikroppen BAN2401 som har utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet.

 

Läs mer

EMA:s beslut om lecanemab (nytt fönster)

Dagens medicin, 26 juli (nytt fönster) 

 
03 jul 2024

Nytt läkemedel mot alzheimer godkänt i USA 

 FORSKNING

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Läkemedlet, donanemab, som kommer att säljas under varumärket Kisunla, är en antikropp som i studier har visat sig kunna bromsa takten i den kognitiva försämringen något i tidiga stadier av sjukdomen. 

Kisunla, som tillverkas av Eli Lilly, liknar ett annat läkemedel, Leqembi, som godkändes förra året. Båda ges intravenöst och angriper ett protein som är involverat i Alzheimers sjukdom, och båda kan fördröja demensutvecklingen.

Begränsad effekt

Effekten i båda medicinerna är dock begränsad, det rör sig om en bromseffekt som räknas i månader. Kisunla bromsar enligt studier sjukdomen med omkring sju månader. Båda medför också risker för allvarliga biverkningar. 

Färre och kortare behandlingar

Leqembi, som framställs av Eisai och Biogen, ges varannan vecka medan Kisunla ges en gång i månaden.

Kisunla har också en annan fördel: Enligt tillverkaren kan patienterna sluta med läkemedlet efter att det har avlägsnat proteinet amyloid, som klumpar ihop sig till plack i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.

Varken Leqembi eller Kisunla är i nuläget godkända i Europa.

Källa: SvD, The New York Times
 

Läkemedlet, donanemab, som kommer att säljas under varumärket Kisunla, är en antikropp som i studier har visat sig kunna bromsa takten i den kognitiva försämringen något i tidiga stadier av sjukdomen. 

Kisunla, som tillverkas av Eli Lilly, liknar ett annat läkemedel, Leqembi, som godkändes förra året. Båda ges intravenöst och angriper ett protein som är involverat i Alzheimers sjukdom, och båda kan fördröja demensutvecklingen.

Begränsad effekt

Effekten i båda medicinerna är dock begränsad, det rör sig om en bromseffekt som räknas i månader. Kisunla bromsar enligt studier sjukdomen med omkring sju månader. Båda medför också risker för allvarliga biverkningar. 

Färre och kortare behandlingar

Leqembi, som framställs av Eisai och Biogen, ges varannan vecka medan Kisunla ges en gång i månaden.

Kisunla har också en annan fördel: Enligt tillverkaren kan patienterna sluta med läkemedlet efter att det har avlägsnat proteinet amyloid, som klumpar ihop sig till plack i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.

Varken Leqembi eller Kisunla är i nuläget godkända i Europa.

Källa: SvD, The New York Times
 
24 jun 2024

Nya verktyg för tidig alzheimerdiagnos testas i Sverige 

 FORSKNING

AD-RIDDLE är ett internationellt samarbetsprojekt som syftar till att förbättra diagnostik, förebyggande och behandling av Alzheimers sjukdom. Nu ska projektets metoder testas i den svenska sjukvården.

Idag har omkring sju miljoner människor i Europa Alzheimers sjukdom och år 2050 förväntas siffran vara det dubbla. Det finns därför ett akut behov av effektiva och omfattande strategier för att hantera demenssjukdomar och samtidigt uppnå långsiktiga hälsoekonomiska fördelar. 

Bristande diagnostik

Möjligheten att förebygga och upptäcka Alzheimers sjukdom är begränsad i jämförelse med andra kroniska sjukdomar, och många får sin diagnos väldigt sent. Dessutom är det bara 25–40% av de drabbade som någonsin får en formell diagnos, och ofta först när personen har fullt utvecklad demens.

Nya verktyg på digital plattform

AD-RIDDLE-programmet är inriktat på att ge patienter och sjukvården fler och bättre verktyg för att tidigare förebygga, upptäcka och behandla Alzheimers sjukdom. Verktygen kommer att samlas på en digital plattform som kan användas i olika vårdmiljöer, såsom minnesmottagningar, primärvård och även utanför den traditionella hälso- och sjukvården.

Miia Kivipelto, geriatriker och FoU-chef vid Tema Åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset, leder AD-RIDDLE-programmet tillsammans med Niranjan Bose från Gates Ventures. I samarbetet ingår 24 parter från flera europeiska länder.
– Med AD-RIDDLE hoppas vi göra stora framsteg som gynnar vårdgivare och patienter. Samarbetet ger oss unika förutsättningar att föra forskningen och vården framåt och erbjuda lösningar som gör skillnad både på individnivå och i samhället, säger Miia Kivipelto, som också är professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

Svenska testkliniker

Programmet ska testa den digitala plattformen på ett antal kliniker i sex europeiska länder, däribland Sverige. Plattformen kommer att innehålla verktyg för upptäckt och tidig diagnos, inklusive digitala kognitiva tester och blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom.

Som samordnare för AD-RIDDLE-programmet har Karolinska Universitetssjukhuset en central roll i projektet. Sjukhusets minnesmottagning är en av de kliniker som ska testa AD-RIDDLE-plattformen i patientkontakter. Även några primärvårdsmottagningar i Region Stockholm kommer att ingå bland testklinikerna.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Idag har omkring sju miljoner människor i Europa Alzheimers sjukdom och år 2050 förväntas siffran vara det dubbla. Det finns därför ett akut behov av effektiva och omfattande strategier för att hantera demenssjukdomar och samtidigt uppnå långsiktiga hälsoekonomiska fördelar. 

Bristande diagnostik

Möjligheten att förebygga och upptäcka Alzheimers sjukdom är begränsad i jämförelse med andra kroniska sjukdomar, och många får sin diagnos väldigt sent. Dessutom är det bara 25–40% av de drabbade som någonsin får en formell diagnos, och ofta först när personen har fullt utvecklad demens.

Nya verktyg på digital plattform

AD-RIDDLE-programmet är inriktat på att ge patienter och sjukvården fler och bättre verktyg för att tidigare förebygga, upptäcka och behandla Alzheimers sjukdom. Verktygen kommer att samlas på en digital plattform som kan användas i olika vårdmiljöer, såsom minnesmottagningar, primärvård och även utanför den traditionella hälso- och sjukvården.

Miia Kivipelto, geriatriker och FoU-chef vid Tema Åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset, leder AD-RIDDLE-programmet tillsammans med Niranjan Bose från Gates Ventures. I samarbetet ingår 24 parter från flera europeiska länder.
– Med AD-RIDDLE hoppas vi göra stora framsteg som gynnar vårdgivare och patienter. Samarbetet ger oss unika förutsättningar att föra forskningen och vården framåt och erbjuda lösningar som gör skillnad både på individnivå och i samhället, säger Miia Kivipelto, som också är professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

Svenska testkliniker

Programmet ska testa den digitala plattformen på ett antal kliniker i sex europeiska länder, däribland Sverige. Plattformen kommer att innehålla verktyg för upptäckt och tidig diagnos, inklusive digitala kognitiva tester och blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom.

Som samordnare för AD-RIDDLE-programmet har Karolinska Universitetssjukhuset en central roll i projektet. Sjukhusets minnesmottagning är en av de kliniker som ska testa AD-RIDDLE-plattformen i patientkontakter. Även några primärvårdsmottagningar i Region Stockholm kommer att ingå bland testklinikerna.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset
10 jun 2024

Pris till innovativ forskning om biomarkörer 

 FORSKNING

Henrik Zetterberg tilldelas priset Melvin R. Goodes för sin forskning inom Alzheimers sjukdom.

Henrik Zetterberg är professor och överläkare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Zetterberg har ägnat de senaste 15 åren åt att fokusera på utvecklingen av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Tillsammans med sitt team har han utvecklat flera nya diagnostiska test för Alzheimers sjukdom, och visat värdet av biomarkörer för att upptäcka och diagnostisera sjukdomen.
 

Professor Henrik Zetterberg har tidigare fått flera uppmärksammade utmärkelser, bland annat Erik K. Fernström-priset för unga forskare och Inga Sandeborg-priset för forskning om Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg är även ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd.

Varje år hedrar The Alzheimer’s Drug Discovery Foundation (ADDF) en innovativ forskare som har gjort en betydande och bestående inverkan på Alzheimer-forskningen med Melvin R. Goodes-priset. Årets pris delas ut under en galamiddag i Stockholms stadshus den 10 september.

Källa: Neurologi i Sverige

Henrik Zetterberg är professor och överläkare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Zetterberg har ägnat de senaste 15 åren åt att fokusera på utvecklingen av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Tillsammans med sitt team har han utvecklat flera nya diagnostiska test för Alzheimers sjukdom, och visat värdet av biomarkörer för att upptäcka och diagnostisera sjukdomen.
 

Professor Henrik Zetterberg har tidigare fått flera uppmärksammade utmärkelser, bland annat Erik K. Fernström-priset för unga forskare och Inga Sandeborg-priset för forskning om Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg är även ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd.

Varje år hedrar The Alzheimer’s Drug Discovery Foundation (ADDF) en innovativ forskare som har gjort en betydande och bestående inverkan på Alzheimer-forskningen med Melvin R. Goodes-priset. Årets pris delas ut under en galamiddag i Stockholms stadshus den 10 september.

Källa: Neurologi i Sverige