Nytt om forskning
Göteborgare sökes till stor alzheimerstudie
Digitala minnestester och blodprover – med den kombinationen ska förutsättningarna för tidigare diagnoser vid Alzheimers sjukdom prövas. Vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen ingår i en studie som leds av Göteborgs universitet och som nu öppnar för anmälan.
Studien heter REAL AD och vänder sig till alla personer i åldern 50–80 år som inte har en demensdiagnos och som kan ta sig till en av de drygt hundra vårdcentralerna inom Närhälsan i Västra Götaland. Alla som uppfyller kriterierna kan delta oavsett vilken vårdcentral de är listade på. Minst 3 000 deltagare behövs.
– Det här är ett rejält ambitiöst projekt och det har varit en enorm utmaning att demokratisera studien. Den ska återspegla både stad och landsbygd, vara tillgänglig för så många deltagare som möjligt och involvera hela Närhälsan, vilket betyder att även de mest avlägsna vårdcentralerna måste kunna vara med vad gäller provhantering och provtransporter, säger Michael Schöll, professor vid Göteborgs universitet och forskningsledare för REAL AD.
Tester i hemmiljö
I studien testas först kognitionen, alltså minnet och tankeförmågan, med hjälp av digitala verktyg och på egen hand. Rekommendationen är att det görs hemma och i lugn och ro. Deltagarna erbjuds sedan att lämna ett blodprov på något av de totalt 111 provtagningsställena.
Deltagarna kan genomföra de digitala kognitionstesterna i ytterligare tre omgångar, efter 18, 27 och 36 månader, och även lämna ett andra blodprov efter 18 månader. Testerna går relativt snabbt och kan göras på alla fyra språken.
Det görs även en separat studie med ett mindre antal slumpmässigt utvalda deltagare som även undersöks kliniskt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att bekräfta resultaten av de digitala kognitionstesterna och blodanalyserna. Den kliniska delen av studien utförs på sjukhusets minnesmottagning i samarbete med professor och överläkare Silke Kern.
Framtiden i primärvården
Forskningen tar sikte på tidig diagnostik med avstamp i de digitala kognitiva testerna och blodmarkörerna. Om kombinationen av verktygen fungerar för att upptäcka tidiga sjukdomstecken hos den allmänna befolkningen är förhoppningen att de ska användas inom primärvård framöver.
– Att diagnoserna måste komma tidigare är vedertaget, också med tanke på att det väntar nya läkemedel runt hörnet. Flertalet diagnoser ställs inom primärvården, därför måste diagnostiken stärkas där, och kunskap behövs om det kan vara möjligt att screena för alzheimer hos den allmänna befolkningen, säger Michael Schöll.
REAL AD har en egen hemsida med information även på arabiska, finska och engelska, www.realad.se (nytt fönster)
Läs hela pressmedelandet, Göteborgs universitet (nytt fönster)
Studien heter REAL AD och vänder sig till alla personer i åldern 50–80 år som inte har en demensdiagnos och som kan ta sig till en av de drygt hundra vårdcentralerna inom Närhälsan i Västra Götaland. Alla som uppfyller kriterierna kan delta oavsett vilken vårdcentral de är listade på. Minst 3 000 deltagare behövs.
– Det här är ett rejält ambitiöst projekt och det har varit en enorm utmaning att demokratisera studien. Den ska återspegla både stad och landsbygd, vara tillgänglig för så många deltagare som möjligt och involvera hela Närhälsan, vilket betyder att även de mest avlägsna vårdcentralerna måste kunna vara med vad gäller provhantering och provtransporter, säger Michael Schöll, professor vid Göteborgs universitet och forskningsledare för REAL AD.
Tester i hemmiljö
I studien testas först kognitionen, alltså minnet och tankeförmågan, med hjälp av digitala verktyg och på egen hand. Rekommendationen är att det görs hemma och i lugn och ro. Deltagarna erbjuds sedan att lämna ett blodprov på något av de totalt 111 provtagningsställena.
Deltagarna kan genomföra de digitala kognitionstesterna i ytterligare tre omgångar, efter 18, 27 och 36 månader, och även lämna ett andra blodprov efter 18 månader. Testerna går relativt snabbt och kan göras på alla fyra språken.
Det görs även en separat studie med ett mindre antal slumpmässigt utvalda deltagare som även undersöks kliniskt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att bekräfta resultaten av de digitala kognitionstesterna och blodanalyserna. Den kliniska delen av studien utförs på sjukhusets minnesmottagning i samarbete med professor och överläkare Silke Kern.
Framtiden i primärvården
Forskningen tar sikte på tidig diagnostik med avstamp i de digitala kognitiva testerna och blodmarkörerna. Om kombinationen av verktygen fungerar för att upptäcka tidiga sjukdomstecken hos den allmänna befolkningen är förhoppningen att de ska användas inom primärvård framöver.
– Att diagnoserna måste komma tidigare är vedertaget, också med tanke på att det väntar nya läkemedel runt hörnet. Flertalet diagnoser ställs inom primärvården, därför måste diagnostiken stärkas där, och kunskap behövs om det kan vara möjligt att screena för alzheimer hos den allmänna befolkningen, säger Michael Schöll.
REAL AD har en egen hemsida med information även på arabiska, finska och engelska, www.realad.se (nytt fönster)
Läs hela pressmedelandet, Göteborgs universitet (nytt fönster)
Läs artikel från innovationsmilljön PREDEM, Blodanalys testas i ny alzheimerstudie på vårdcentraler
Största kartläggningen av demenssjukdom i Sverige
Vid Karolinska Institutet pågår den hittills största kartläggningen av kognitiv svikt och demenssjukdom i Sverige. Den ska ge ny kunskap genom att länka samman patientdata från olika register och studier.
Hur många personer i Sverige är diagnosticerade med Alzheimers sjukdom? När får de sin diagnos och vilka undersökningar har då gjorts? Det är bara några av de frågor som forskarna vid Karolinska Institutet hoppas få svar på.
– Sedan har vi gruppen med MCI (lindrig kognitiv funktionsnedsättning red anm), något som kan vara ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Hur många som är diagnosticerade med MCI har vi för närvarande inte ens några rimliga uppskattningar på men även det är något som kartläggningen kan ge svar på, säger Emil Aho, doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.
Länkar samman patientdata
Kartläggningen länkar samman patientdata från en rad olika register och forskningsstudier. Det handlar bland annat om Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Befolkningsstudien H-70, som följer äldre personer över tid, är en annan värdefull källa, liksom olika studier av biomarkörer.
Andra data hämtas från nationella kvalitetsregister som BPSD-registret och SveDem. I SveDem kan man följa den behandling och det stöd som patienterna får från att diagnosen är ställd. Det är världens största demensregister i sitt slag men har ändå sina begränsningar.
Många diagnoser i primävården
– Alla minnesmottagningar i landet registrerar i SveDem men betydligt färre vårdcentraler är anslutna. Och vi misstänker att det är i primärvården som de allra flesta demensdiagnoser ställs, säger Emil Aho.
Det senaste året har han därför ägnat sig åt att samla in diagnosdata från landets regioner.
– I regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland finns stora databaser där vi relativt enkelt kan få fram uppgifter om bland annat diagnoser. I övriga regioner är det något mer tidskrävande, bland annat på grund av att alla privata vårdcentraler måste godkänna att informationen skickas till oss, säger Emil Aho.
Analyser i höst
Framåt hösten hoppas Emil Aho ha samlat in så pass mycket data att analysarbetet kan påbörjas.
Ladda ned Research plan – disease progression, treatment, prognosis and resource utilisation in dementia (nytt fönster)
Text: Magnus Westlander
Hur många personer i Sverige är diagnosticerade med Alzheimers sjukdom? När får de sin diagnos och vilka undersökningar har då gjorts? Det är bara några av de frågor som forskarna vid Karolinska Institutet hoppas få svar på.
– Sedan har vi gruppen med MCI (lindrig kognitiv funktionsnedsättning red anm), något som kan vara ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Hur många som är diagnosticerade med MCI har vi för närvarande inte ens några rimliga uppskattningar på men även det är något som kartläggningen kan ge svar på, säger Emil Aho, doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.
Länkar samman patientdata
Kartläggningen länkar samman patientdata från en rad olika register och forskningsstudier. Det handlar bland annat om Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Befolkningsstudien H-70, som följer äldre personer över tid, är en annan värdefull källa, liksom olika studier av biomarkörer.
Andra data hämtas från nationella kvalitetsregister som BPSD-registret och SveDem. I SveDem kan man följa den behandling och det stöd som patienterna får från att diagnosen är ställd. Det är världens största demensregister i sitt slag men har ändå sina begränsningar.
Många diagnoser i primävården
– Alla minnesmottagningar i landet registrerar i SveDem men betydligt färre vårdcentraler är anslutna. Och vi misstänker att det är i primärvården som de allra flesta demensdiagnoser ställs, säger Emil Aho.
Det senaste året har han därför ägnat sig åt att samla in diagnosdata från landets regioner.
– I regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland finns stora databaser där vi relativt enkelt kan få fram uppgifter om bland annat diagnoser. I övriga regioner är det något mer tidskrävande, bland annat på grund av att alla privata vårdcentraler måste godkänna att informationen skickas till oss, säger Emil Aho.
Analyser i höst
Framåt hösten hoppas Emil Aho ha samlat in så pass mycket data att analysarbetet kan påbörjas.
Ladda ned Research plan – disease progression, treatment, prognosis and resource utilisation in dementia (nytt fönster)
Text: Magnus Westlander
Nya sätt att betala för nya läkemedel
Nya läkemedel mot alzheimer kan snart vara på gång, något som ställer hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. En rapport inom ramen för innovationsmiljön PREDEM lyfter bland annat fram behovet av nya betalningslösningar.
Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.
– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?
Förhandlingar med läkemedelsbolagen
Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.
– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska nyttan är, det vill säga läkemedlets hälsoeffekter för patienterna. Stora hälsoeffekter kan göra att läkemedlet blir kostnadseffektivt även vid ett mycket högt pris, säger Oskar Frisell.
Även hur vanligt och hur allvarligt tillståndet är vägs in. För läkemedel mot sällsynta och svåra sjukdomstillstånd är regionerna beredda att betala mer. TLV tar däremot endast hänsyn till hur allvarligt sjukdomstillståndet är i sina beslut.
Okända långsiktiga effekter
– När det gäller lecanemab ställs den värdebaserade prissättningen inför tydliga utmaningar, bland annat för att läkemedlets hälsoeffekter är okända på längre sikt. En felaktig uppskattning av effekterna kan leda till att skattebetalarna får betala för ett läkemedel som inte visar sig vara kostnadseffektivt eller, tvärtom, att läkemedelsbolagets ersättning blir för liten.
I fallet med Alzheimers sjukdom så kommer troligtvis en kostnadseffektiv behandling, där en värdebaserad ersättningsmodell används, ändå inte innebära att alla som potentiellt har nytta av behandlingen också får tillgång till den. Detta på grund av att budgetpåverkan väntas bli stor när både kostnad för läkemedel, diagnostik och uppföljning vägs in.
Två alternativa betalningslösningar
Hur kan man då lösa denna knut? I IHE-rapporten tar författarna upp alternativa betalningslösningar. I princip handlar det om två grundtyper: finansiella och utfallsbaserade. Oskar Frisell ger ett par exempel.
– En finansiell betalningsmodell kan vara att regionerna helt enkelt får en rabatt som sänker priset på läkemedlet och gör att det åtminstone på kort sikt kan bli kostnadseffektivt. Storleken på dessa rabatter är oftast hemliga.
Utfallsbaserade modeller länkar betalningen i stället till den faktiska nyttan av läkemedlet.
– Man kan tänka sig att regionerna betalar en viss summa för varje patient mot att patienterna om fem år får en viss bestämd hälsoförbättring. I annat fall får läkemedelsbolaget betala tillbaka värdet som motsvarar mellanskillnaden i förväntad och uppnådd hälsoförbättring, säger Oskar Frisell.
Sprider riskerna
I rapporten diskuteras för- och nackdelar med olika betalningslösningar. Gemensamt för dem är att de syftar till att sprida riskerna.
– För regionerna, och indirekt skattebetalarna, handlar det om att minimera risken att betala för något som inte har någon effekt. Läkemedelsbolaget får å sin sida möjlighet att tidigt sälja sin produkt och kan sedan ta fram data som visar att den verkligen fungerar.
En annan aspekt av lecanemab, och sannolikt även framtida sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, är att kostnader och besparingar förskjuts mellan olika samhällssektorer. Av en tidigare PREDEM-rapport framgår att ca 80 procent av samhällets kostnader för demenssjukdomar faller på landets kommuner och mindre än 2 procent på regionerna.
Kostnader förskjuts till regionerna
Detta kan komma att förändras, om lecanemab godkänns och fungerar som man hoppas. Besparingarna sker då sannolikt i kommunerna i form av ett minskat behov av särskilt boende och andra stödinsatser. Regionerna som betalar för diagnostik, läkemedel och den intravenösa behandlingen väntas däremot få ökade kostnader.
– Det kan ju visa sig att lecanemab är kostnadseffektivt och har en god effekt men eftersom den potentiella patientgruppen är stor saknar regionerna resurser att betala för det. Därför tror vi att staten på sikt behöver ta en större roll för finansieringen av den här typen av läkemedel där omfattande diagnostik krävs, säger Oskar Frisell.
Magnus Westlander
Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.
– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?
Förhandlingar med läkemedelsbolagen
Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.
– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska nyttan är, det vill säga läkemedlets hälsoeffekter för patienterna. Stora hälsoeffekter kan göra att läkemedlet blir kostnadseffektivt även vid ett mycket högt pris, säger Oskar Frisell.
Även hur vanligt och hur allvarligt tillståndet är vägs in. För läkemedel mot sällsynta och svåra sjukdomstillstånd är regionerna beredda att betala mer. TLV tar däremot endast hänsyn till hur allvarligt sjukdomstillståndet är i sina beslut.
Okända långsiktiga effekter
– När det gäller lecanemab ställs den värdebaserade prissättningen inför tydliga utmaningar, bland annat för att läkemedlets hälsoeffekter är okända på längre sikt. En felaktig uppskattning av effekterna kan leda till att skattebetalarna får betala för ett läkemedel som inte visar sig vara kostnadseffektivt eller, tvärtom, att läkemedelsbolagets ersättning blir för liten.
I fallet med Alzheimers sjukdom så kommer troligtvis en kostnadseffektiv behandling, där en värdebaserad ersättningsmodell används, ändå inte innebära att alla som potentiellt har nytta av behandlingen också får tillgång till den. Detta på grund av att budgetpåverkan väntas bli stor när både kostnad för läkemedel, diagnostik och uppföljning vägs in.
Två alternativa betalningslösningar
Hur kan man då lösa denna knut? I IHE-rapporten tar författarna upp alternativa betalningslösningar. I princip handlar det om två grundtyper: finansiella och utfallsbaserade. Oskar Frisell ger ett par exempel.
– En finansiell betalningsmodell kan vara att regionerna helt enkelt får en rabatt som sänker priset på läkemedlet och gör att det åtminstone på kort sikt kan bli kostnadseffektivt. Storleken på dessa rabatter är oftast hemliga.
Utfallsbaserade modeller länkar betalningen i stället till den faktiska nyttan av läkemedlet.
– Man kan tänka sig att regionerna betalar en viss summa för varje patient mot att patienterna om fem år får en viss bestämd hälsoförbättring. I annat fall får läkemedelsbolaget betala tillbaka värdet som motsvarar mellanskillnaden i förväntad och uppnådd hälsoförbättring, säger Oskar Frisell.
Sprider riskerna
I rapporten diskuteras för- och nackdelar med olika betalningslösningar. Gemensamt för dem är att de syftar till att sprida riskerna.
– För regionerna, och indirekt skattebetalarna, handlar det om att minimera risken att betala för något som inte har någon effekt. Läkemedelsbolaget får å sin sida möjlighet att tidigt sälja sin produkt och kan sedan ta fram data som visar att den verkligen fungerar.
En annan aspekt av lecanemab, och sannolikt även framtida sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, är att kostnader och besparingar förskjuts mellan olika samhällssektorer. Av en tidigare PREDEM-rapport framgår att ca 80 procent av samhällets kostnader för demenssjukdomar faller på landets kommuner och mindre än 2 procent på regionerna.
Kostnader förskjuts till regionerna
Detta kan komma att förändras, om lecanemab godkänns och fungerar som man hoppas. Besparingarna sker då sannolikt i kommunerna i form av ett minskat behov av särskilt boende och andra stödinsatser. Regionerna som betalar för diagnostik, läkemedel och den intravenösa behandlingen väntas däremot få ökade kostnader.
– Det kan ju visa sig att lecanemab är kostnadseffektivt och har en god effekt men eftersom den potentiella patientgruppen är stor saknar regionerna resurser att betala för det. Därför tror vi att staten på sikt behöver ta en större roll för finansieringen av den här typen av läkemedel där omfattande diagnostik krävs, säger Oskar Frisell.
Magnus Westlander
Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det? Frisell O, Bexelius C, Jönsson L, Lindgren P, Persson S, IHE-rapport 2024:2 | Ladda ned från IHE:s webb (nytt fönster)
MMSE-NR3 är nu tillgängligt på svenska
Bedömningsinstrumentet MMSE-NR3 kan nu laddas ned via Svenskt Demenscentrums webb. Det har utvecklats vid norska Nasjonalt senter for aldring og helse och används vid utredning av kognitiv svikt.
MMSE-NR3 omfattar 30 frågor och ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva funktioner.
– Genom att det norska MMSE-NR3 översatts till svenska kan vi nu erbjuda avgiftsfri nedladdning via vår webbportal. Det är naturligtvis glädjande eftersom det är ett efterfrågat instrument som även rekommenderas i de nationella riktlinjerna vid utredning av personer med misstänkt kognitiv svikt, säger Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.
Avgiftsfri nedladdning
MMSE-NR3 har ursprungligen tagits fram av Nasjonalt senter for aldring og helse, Svenskt Demenscentrums norska systercentrum. På initiativ av företaget Mindmore har det översatts till svenska och fått det norska centrumets godkännande att göra det avgiftsfritt tillgängligt i Sverige.
Under översättningen och bearbetningen av MMSE-NR3 har Mindmore samarbetat med Svensk förening för kognitiv medicin. En rad experter har varit involverade, bland andra neuropsykolog Beata Terzis som låg bakom utvecklingen av MMSE-SR som nu MMSE-NR3 ersätter.
Även digital version
Vid sidan av den pappersbaserade versionen av MMSE-NR3 har Mindmore tagit fram en avgiftsbelagd digital version. Enligt företaget har den flera fördelar, bland annat genom att vara enklare att administrera och rätta.
MMSE-NR3 omfattar 30 frågor och ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva funktioner.
– Genom att det norska MMSE-NR3 översatts till svenska kan vi nu erbjuda avgiftsfri nedladdning via vår webbportal. Det är naturligtvis glädjande eftersom det är ett efterfrågat instrument som även rekommenderas i de nationella riktlinjerna vid utredning av personer med misstänkt kognitiv svikt, säger Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.
Avgiftsfri nedladdning
MMSE-NR3 har ursprungligen tagits fram av Nasjonalt senter for aldring og helse, Svenskt Demenscentrums norska systercentrum. På initiativ av företaget Mindmore har det översatts till svenska och fått det norska centrumets godkännande att göra det avgiftsfritt tillgängligt i Sverige.
Under översättningen och bearbetningen av MMSE-NR3 har Mindmore samarbetat med Svensk förening för kognitiv medicin. En rad experter har varit involverade, bland andra neuropsykolog Beata Terzis som låg bakom utvecklingen av MMSE-SR som nu MMSE-NR3 ersätter.
Även digital version
Vid sidan av den pappersbaserade versionen av MMSE-NR3 har Mindmore tagit fram en avgiftsbelagd digital version. Enligt företaget har den flera fördelar, bland annat genom att vara enklare att administrera och rätta.
Läs mer och ladda ned MMSE-NR3 via Svenskt Demenscentrums webb eller direkt från Mindmores webb.
Nya läkemedel i fokus för internationellt möte
I år kan det första nya alzheimerläkemedlet på över 20 år bli tillgängligt i Sverige. För patienter och anhöriga finns ändå skäl att tona ned förväntningarna. Det framkom vid ett internationellt möte i Nobel Forum som öppnades av Drottning Silvia och samlade en rad ledande experter.
Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.
Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.
Förbättrad diagnostik
Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.
– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.
Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.
Försämras långsammare
Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:
- Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
- Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
- Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
- Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
- Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.
Patienter i tidig fas
Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.
Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar.
– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.
Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.
Text & bild: Magnus Westllander
Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.
Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.
Förbättrad diagnostik
Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.
– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.
Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.
Försämras långsammare
Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:
- Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
- Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
- Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
- Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
- Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.
Patienter i tidig fas
Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.
Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar.
– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.
Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.
Text & bild: Magnus Westllander
Forskning jämför digitala och traditionella minnestest
Digital surfplatta eller papper och penna? En studie vid värmländska vårdcentraler jämför nya sätt att genomföra kognitiva tester med traditionella.
Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.
– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.
Pilot gav positiv respons
Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.
Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.
Tre grupper ingår
I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.
Utgår från samma material
– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.
Starta minnesutredningar tidgare
Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.
– Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.
Magnus Westlander
Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.
– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.
Pilot gav positiv respons
Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.
Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.
Tre grupper ingår
I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.
Utgår från samma material
– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.
Starta minnesutredningar tidgare
Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.
– Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.
Magnus Westlander
Läs mer på Geras Solutions webb (nytt fönster)
Blodanalys testas i ny alzheimerstudie på vårdcentraler
Vid Karolinska Institutet förbereds en forskningsstudie på två vårdcentraler i Skärholmen och Södertälje. Med blodprov och digitala kognitiva tester hoppas man tidigt kunna identifiera patienter i behov av vidare utredning för Alzheimers sjukdom.
– Målet på längre sikt är att utveckla blodanalys i kombination med kognitiva tester så att tillförlitliga alzheimerdiagnoser kan ställas redan i primärvården, säger Lars Tjernberg, docent vid avdelningen för Neurogeriatrik, Karolinska Institutet samt Klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskningsstudien sker inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm, och Mindmore, företaget som tillhandahåller de digitala tester som ska användas.
Pilotstudie startar inom kort
– En pilotstudie är på gång och väntas starta före årsskiftet. På Klinisk kemi arbetar vi nu med att ta fram gränsvärden för de biomarkörer som ska analyseras i patienternas blodprov, säger Lars.
Biomarkörer i blodet, eller blodbiomarkörer, är en av alzheimerforskningens stora landvinningar. De gör det möjligt att avläsa sjukdomens typiska hjärnförändringar – ansamlingar av plack (amyloid β-peptid, Aβ) och nystan av fosforylerat tau (p-tau) – i ett vanligt blodprov. Studier visar att blodbiomarkörer med relativt god säkerhet kan upptäcka alzheimer redan innan symptomen på sjukdomen uppträder.
I den nya primärvårdsstudien kommer två olika blodmarkörer att analyseras: p-tau181 och glykaner, en slags sockermolekyl som bland annat fungerar som adresslappar för proteiner. Vid en viss given mängd av dessa ska patienten bedömas vara i behov av vidare utredning för alzheimer. Det är detta gränsvärde som forskarna på Karolinska Institutet arbetar med att ta fram. Till sin hjälp har de bland annat patientdata från biobanken GEDOC.
Patientdata från minneskliniker
– Det är minnesklinikerna i Huddinge och Solna som lagrat blodprover, resultat från kognitiva tester och andra data från patienter mellan 2009 och 2015. Utifrån dessa och med hjälp av patientregister kan vi avläsa och analysera patienternas värden på bioblodmarkörerna fram till att de utvecklade Alzheimers sjukdom, säger Sophia Schedin Weiss.
Forskare i Skåne har under ett par års tid analyserat olika varianter av p-tau från patienter på regionens vårdcentraler. Glykaner – den andra blodmarkören som ingår Stockholmsstudien – är mindre utforskade och har ännu inte undersökts i kliniska studier.
– Men vi publicerade nyligen en glykanstudie baserad på blodanalyser från 255 personer i befolkningsstudien SNACK. Resultaten var mycket lovande och visade på en stark korrelation mellan vår glykanstruktur och total-tau, säger Sophia Schedin Weiss.
Fånga upp alzheimer tidigt
Sophia Schedin Weiss menar att den glykanstruktur som ska ingå i primärvårdsstudien tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Hon får medhåll av Lars Tjernberg.
– Värdena för Aβ förändras i regel före p-tau men mycket talar för att förändringar i glykaner sker ännu tidigare, sannolikt många år före de första symptomen på alzheimer har visat sig, säger Lars Tjernberg och tillägger:
– Därför behöver vi följa patienterna under lång tid för att kunna gå tillbaka och se hur glykannivåerna såg ut långt innan de utvecklade och diagnosticerades med Alzheimers sjukdom. Vi kommer få mer kunskap för varje år vi samlar in data.
Kognitiva tester görs digitalt
Primärvårdsstudiens målgrupp är personer som upplever sig ha ökade minnessvårigheter men som varken har en demensdiagnos eller MCI (lindrig kognitiv störning red anm). Förutom blodprov ingår även en rad kognitiva tester. Eftersom de är digitala kan deltagarna genomföra dem på egen hand.
Testerna omfattar en rad olika kognitiva funktioner, exempelvis minne, inlärning, orienteringsförmåga och språk. Även MMSE, det vanligaste kognitiva testet, ingår.
– Efter några frågor om bland annat alkoholkonsumtion och rökning länkas patienten vidare till de kognitiva tester som Mindmore tillhandahåller via en app. De som inte klarar av att genomföra dessa digitalt ska kunna få hjälp av personal på vårdcentralerna i Skärholmen och Södertälje, säger Sophia Schedin Weiss.
Nya behandlingar ligger för dörren
Primärvårdsstudien fokus på tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom ligger helt rätt i tiden. Nya behandlingar ligger för dörren och under 2024 väntas EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, godkänna lecanemab – ett läkemedel som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet.
– Grunden för all framtida läkemedelsbehandling är bättre och tillförlitligare diagnostik. Dessutom behöver vi fånga in patienterna tidigt, helst innan skadorna har spridit sig i hjärnan, säger Lars Tjernberg.
Text: Magnus Westlander
– Målet på längre sikt är att utveckla blodanalys i kombination med kognitiva tester så att tillförlitliga alzheimerdiagnoser kan ställas redan i primärvården, säger Lars Tjernberg, docent vid avdelningen för Neurogeriatrik, Karolinska Institutet samt Klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskningsstudien sker inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm, och Mindmore, företaget som tillhandahåller de digitala tester som ska användas.
Pilotstudie startar inom kort
– En pilotstudie är på gång och väntas starta före årsskiftet. På Klinisk kemi arbetar vi nu med att ta fram gränsvärden för de biomarkörer som ska analyseras i patienternas blodprov, säger Lars.
Biomarkörer i blodet, eller blodbiomarkörer, är en av alzheimerforskningens stora landvinningar. De gör det möjligt att avläsa sjukdomens typiska hjärnförändringar – ansamlingar av plack (amyloid β-peptid, Aβ) och nystan av fosforylerat tau (p-tau) – i ett vanligt blodprov. Studier visar att blodbiomarkörer med relativt god säkerhet kan upptäcka alzheimer redan innan symptomen på sjukdomen uppträder.
I den nya primärvårdsstudien kommer två olika blodmarkörer att analyseras: p-tau181 och glykaner, en slags sockermolekyl som bland annat fungerar som adresslappar för proteiner. Vid en viss given mängd av dessa ska patienten bedömas vara i behov av vidare utredning för alzheimer. Det är detta gränsvärde som forskarna på Karolinska Institutet arbetar med att ta fram. Till sin hjälp har de bland annat patientdata från biobanken GEDOC.
Patientdata från minneskliniker
– Det är minnesklinikerna i Huddinge och Solna som lagrat blodprover, resultat från kognitiva tester och andra data från patienter mellan 2009 och 2015. Utifrån dessa och med hjälp av patientregister kan vi avläsa och analysera patienternas värden på bioblodmarkörerna fram till att de utvecklade Alzheimers sjukdom, säger Sophia Schedin Weiss.
Forskare i Skåne har under ett par års tid analyserat olika varianter av p-tau från patienter på regionens vårdcentraler. Glykaner – den andra blodmarkören som ingår Stockholmsstudien – är mindre utforskade och har ännu inte undersökts i kliniska studier.
– Men vi publicerade nyligen en glykanstudie baserad på blodanalyser från 255 personer i befolkningsstudien SNACK. Resultaten var mycket lovande och visade på en stark korrelation mellan vår glykanstruktur och total-tau, säger Sophia Schedin Weiss.
Fånga upp alzheimer tidigt
Sophia Schedin Weiss menar att den glykanstruktur som ska ingå i primärvårdsstudien tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Hon får medhåll av Lars Tjernberg.
– Värdena för Aβ förändras i regel före p-tau men mycket talar för att förändringar i glykaner sker ännu tidigare, sannolikt många år före de första symptomen på alzheimer har visat sig, säger Lars Tjernberg och tillägger:
– Därför behöver vi följa patienterna under lång tid för att kunna gå tillbaka och se hur glykannivåerna såg ut långt innan de utvecklade och diagnosticerades med Alzheimers sjukdom. Vi kommer få mer kunskap för varje år vi samlar in data.
Kognitiva tester görs digitalt
Primärvårdsstudiens målgrupp är personer som upplever sig ha ökade minnessvårigheter men som varken har en demensdiagnos eller MCI (lindrig kognitiv störning red anm). Förutom blodprov ingår även en rad kognitiva tester. Eftersom de är digitala kan deltagarna genomföra dem på egen hand.
Testerna omfattar en rad olika kognitiva funktioner, exempelvis minne, inlärning, orienteringsförmåga och språk. Även MMSE, det vanligaste kognitiva testet, ingår.
– Efter några frågor om bland annat alkoholkonsumtion och rökning länkas patienten vidare till de kognitiva tester som Mindmore tillhandahåller via en app. De som inte klarar av att genomföra dessa digitalt ska kunna få hjälp av personal på vårdcentralerna i Skärholmen och Södertälje, säger Sophia Schedin Weiss.
Nya behandlingar ligger för dörren
Primärvårdsstudien fokus på tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom ligger helt rätt i tiden. Nya behandlingar ligger för dörren och under 2024 väntas EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, godkänna lecanemab – ett läkemedel som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet.
– Grunden för all framtida läkemedelsbehandling är bättre och tillförlitligare diagnostik. Dessutom behöver vi fånga in patienterna tidigt, helst innan skadorna har spridit sig i hjärnan, säger Lars Tjernberg.
Text: Magnus Westlander
Framstående alzheimerforskare får Winblads pris
Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, tilldelas Bengt Winblads pris 2023. Hon får det för framstående insatser inom alzheimerforskningen.
– Laura Fratiglioni har under sin långa karriär lett flera stora internationella samarbetsprojekt och är i högsta grad en internationell auktoritet inom området neuroepidemiologi, med särskilt fokus på neurodegenerativa sjukdomar, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning, på föreningens webb.
En av Laura Fratiglionis mest betydande insatser är uppbyggnaden av SNAC-Kungsholmen, en befolkningsstudie som inkluderar tusentals individer, har långa uppföljningstider och vars resultat lett till banbrytande upptäckter inom demensfältet. Till exempel att man tidigt i sjukdomsprocessen och på ett säkrare sätt än tidigare kan diagnostisera olika former av demens och därmed sätta in lämplig behandling och åtgärd.
– Jag är glad och hedrad att få Bengt Winblads pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet. Det är ett speciellt pris för mig och jag känner stor tacksamhet mot det svenska vetenskapssamhället och i synnerhet Bengt Winblad, som har gett mig möjlighet att forska om hjärnan och hjärnans sjukdomar, som är ett område som alltid fascinerat mig. Jag fick också friheten att göra det ”my way”.
– Jag vill tillägna detta pris till alla mina kollegor på Aging Research Center, särskilt mina ”Magnificent 7”, som i många år hjälpt mig att utveckla högklassig forskning. Grazie di cuore, säger Laura Fratiglioni som är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Bengt Winblads pris delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Prissumman är 150 000 kr.
– Laura Fratiglioni har under sin långa karriär lett flera stora internationella samarbetsprojekt och är i högsta grad en internationell auktoritet inom området neuroepidemiologi, med särskilt fokus på neurodegenerativa sjukdomar, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning, på föreningens webb.
En av Laura Fratiglionis mest betydande insatser är uppbyggnaden av SNAC-Kungsholmen, en befolkningsstudie som inkluderar tusentals individer, har långa uppföljningstider och vars resultat lett till banbrytande upptäckter inom demensfältet. Till exempel att man tidigt i sjukdomsprocessen och på ett säkrare sätt än tidigare kan diagnostisera olika former av demens och därmed sätta in lämplig behandling och åtgärd.
– Jag är glad och hedrad att få Bengt Winblads pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet. Det är ett speciellt pris för mig och jag känner stor tacksamhet mot det svenska vetenskapssamhället och i synnerhet Bengt Winblad, som har gett mig möjlighet att forska om hjärnan och hjärnans sjukdomar, som är ett område som alltid fascinerat mig. Jag fick också friheten att göra det ”my way”.
– Jag vill tillägna detta pris till alla mina kollegor på Aging Research Center, särskilt mina ”Magnificent 7”, som i många år hjälpt mig att utveckla högklassig forskning. Grazie di cuore, säger Laura Fratiglioni som är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Bengt Winblads pris delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Prissumman är 150 000 kr.
Vårdcentraler i Skåne prövar nytt kognitivt test
I Region Skåne prövar åtta vårdcentraler ett nytt kognitivt test vid misstänkt kognitiv sjukdom. Förhoppningen är att MCE-testet ska bidra till en mer tillförlitlig diagnostik, både för utrikes- och inrikesfödda patienter.
Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.
Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.
Fyra deltester ingår
RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).
– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.
Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.
Kan det förbättra diagnostiken?
– Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.
Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.
Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.
Gensvaret positivt
Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.
– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.
Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.
– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.
Utbildningsmaterial planeras
I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.
Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.
– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.
Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne
Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.
Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.
Fyra deltester ingår
RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).
– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.
Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.
Kan det förbättra diagnostiken?
– Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.
Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.
Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.
Gensvaret positivt
Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.
– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.
Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.
– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.
Utbildningsmaterial planeras
I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.
Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.
– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.
Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne
MCE-test
MCE står för Multicutural Cognitive Examination. Det är ett kognitivt test som består av fyra deltester avsedda att användas vid basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. MCE har validerats (2019) i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens, och används även i Norge.
En av deltesterna i MCE är RUDAS (Rowland Universal Dementia Assessment Scale) som utvecklats (2004) i Australien och validerats (2017) vid Migrationsskolan, Region Skåne. Övriga tre deltester har utvecklats inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery):
- Recall of Picture Test • Testpersonen ska memorera färgbilder på olika föremål och efter en stund tala om vad hon har sett. Testar arbetsminne fördröjd återgivning.
- Supermarket Fluency • Testpersonen ska inom en viss tid namnge så många varor, max uppnås vid 28, som möjligt som finns i en stormarknad. Testar mental hastighet, språk, verbalt flöde och ordminne.
- Clock Reading Test • Testpersonen ska tala om klockslaget utifrån 12 olika urtavlor. Testar huvudsakligen visuospatial förmåga.
Källa:
Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf, G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G. (2019). Validation of a European Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery (CNTB). International journal of Geriatric Psychiatry. 2019;34:144-152. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5002 (nytt fönster)
Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf,G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G.
(2019). Validation of a brief Multicultural Cognitive Examination (MCE) for evaluation of dementia. International journal of geriatric psychiatry. 2019;34:982-989. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5099 (nytt fönster)
Kognition och migration
Kognition och migration är en fristående strategisk enhet verksam inom hela Region Skåne. Dess övergripande mål är att skapa förutsättningar för att uppnå att utredning samt vård och omsorg vid kognitiv sjukdom blir jämlik och säker för alla, oavsett bakgrund. Läs mer: www.skane.se/kom (nytt fönster)
Ryggvätska och lukttest kan upptäcka Lewykroppssjukdom
Forskning vid Lunds universitet visar att Lewykroppssjukdom kan upptäckas redan innan de första symptomen uppträder. Det nya rönen kan förbättra diagnostiken och möjligheterna att utveckla läkemedel.
Lewykroppssjukdom är ett samlingsnamn för Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens. Den förra börjar med rörelsesvårigheter, den senare med kognitiva nedsättningar men båda har samma ursprung.
– Lewykroppssjukdom beror på att proteinet alfa-synuklein felveckas i hjärnan. När detta händer klumpar proteinet ihop sig och bildar så kallade Lewykroppar, vilket skadar nervcellerna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Upptäcka Lewykroppar
Tidigare har man först efter obduktion kunnat fastställa om en patient har Lewykroppar i hjärnan. Men nu har Oskar Hanssons forskargrupp hittat ett annat sätt upptäcka dem: genom analys av ryggvätskeprov. Deras forskning är publicerad i Nature Medicine och presenterades nyligen vid den stora alzheimerkonferensen (AAIC) i Amstedam.
Studien omfattar drygt 1100 deltagare som initialt hade varken kognitiva nedsättningar eller rörelsesvårigheter. Enligt ryggvätskeprovet hade ändå nära tio procent av dem Lewykroppar i hjärnan.
– Trots att personerna inte hade några kognitiva eller neurologiska problem i början av studien, såg vi att de med Lewykroppar i hjärnan försämrades i sina kognitiva funktioner över tid. Det var också de som utvecklade Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens under de kommande åren, säger Oskar Hansson.
Luktsinnet påverkas
Studien tyder alltså på att ryggvätskeprov kan upptäcka Lewykroppssjukdom redan innan de första symptomen visar sig. Ett annat intressant fynd var den starka kopplingen mellan Lewykroppar och nedsatt luktsinne, även detta samband fanns innan andra symptom hade utvecklas. Luktsinnet försämrades även när sjukdomen framskrider.
Oskar Hansson anser sambandet vara så tydligt att det skulle kunna vara motiverat att screena personer över 60 år med ett lukttest, för att sedan gå vidare med ryggvätskeprov för att upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt.
– Just nu utvecklas flera läkemedel riktade mot Lewykroppar, som man hoppas ska kunna bromsa sjukdomen. Troligtvis har denna typ av läkemedel störst chans till en bra effekt om det sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Hade man kunnat hitta symptomfria personer med nedsatt luktsinne där testet för Lewykroppar är positivt, skulle dessa kunna vara delaktiga i läkemedelsprövningar, med syfte att utveckla nya mediciner för att tidigt stoppa sjukdomen.
Oskar Hansson understryker att luktbortfall kan ha många orsaker som inte har med Lewykroppsdemens att göra, varför testning med ryggvätskeprovet är viktigt.
Lewykroppssjukdom är ett samlingsnamn för Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens. Den förra börjar med rörelsesvårigheter, den senare med kognitiva nedsättningar men båda har samma ursprung.
– Lewykroppssjukdom beror på att proteinet alfa-synuklein felveckas i hjärnan. När detta händer klumpar proteinet ihop sig och bildar så kallade Lewykroppar, vilket skadar nervcellerna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Upptäcka Lewykroppar
Tidigare har man först efter obduktion kunnat fastställa om en patient har Lewykroppar i hjärnan. Men nu har Oskar Hanssons forskargrupp hittat ett annat sätt upptäcka dem: genom analys av ryggvätskeprov. Deras forskning är publicerad i Nature Medicine och presenterades nyligen vid den stora alzheimerkonferensen (AAIC) i Amstedam.
Studien omfattar drygt 1100 deltagare som initialt hade varken kognitiva nedsättningar eller rörelsesvårigheter. Enligt ryggvätskeprovet hade ändå nära tio procent av dem Lewykroppar i hjärnan.
– Trots att personerna inte hade några kognitiva eller neurologiska problem i början av studien, såg vi att de med Lewykroppar i hjärnan försämrades i sina kognitiva funktioner över tid. Det var också de som utvecklade Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens under de kommande åren, säger Oskar Hansson.
Luktsinnet påverkas
Studien tyder alltså på att ryggvätskeprov kan upptäcka Lewykroppssjukdom redan innan de första symptomen visar sig. Ett annat intressant fynd var den starka kopplingen mellan Lewykroppar och nedsatt luktsinne, även detta samband fanns innan andra symptom hade utvecklas. Luktsinnet försämrades även när sjukdomen framskrider.
Oskar Hansson anser sambandet vara så tydligt att det skulle kunna vara motiverat att screena personer över 60 år med ett lukttest, för att sedan gå vidare med ryggvätskeprov för att upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt.
– Just nu utvecklas flera läkemedel riktade mot Lewykroppar, som man hoppas ska kunna bromsa sjukdomen. Troligtvis har denna typ av läkemedel störst chans till en bra effekt om det sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Hade man kunnat hitta symptomfria personer med nedsatt luktsinne där testet för Lewykroppar är positivt, skulle dessa kunna vara delaktiga i läkemedelsprövningar, med syfte att utveckla nya mediciner för att tidigt stoppa sjukdomen.
Oskar Hansson understryker att luktbortfall kan ha många orsaker som inte har med Lewykroppsdemens att göra, varför testning med ryggvätskeprovet är viktigt.
► Pressmeddelande från Lunds universitet (nytt fönster)
► Artikel i Nature Medicine (nytt fönster)