Nytt om forskning

Tidigare studier tyder på att mikrogliaceller, immunceller i nervsystemet, spelar en viktig roll för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom. En överaktivering av dessa celler i hjärnan kan leda till inflammation som i sin tur gör att nervceller dör. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, universitetet i Sevilla och Lunds universitet hittat ett sätt att motverka denna process.

Inflammation kan motverkas genom att blockera vissa enzymer, kaspaser, som har visat sig styra mikrogliacellernas aktivering. Möss som fick substanser som hämmade kaspaser fick färre aktiverade mikrogliaceller och minskad celldöd i omgivande nervceller.

– Kaspaserna är en grupp av enzymer som är kända för att orsaka celldöd. Att de också fungerar som signalmolekyler som kontrollerar andra cellers aktivitet är en oväntad upptäckt som ger dem helt ny roll i kroppen, säger docent Bertrand Joseph, som har lett studien, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Forskarna har även undersökt prover från avlidna patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom och upptäckt ökad förekomst av aktiverade kaspaser inuti deras mikrogliaceller.

– Vi ska nu gå vidare och undersöka om substanser som hämmar kaspaserna kan bli aktuella som läkemedel mot vissa neurodegenerativa sjukdomar, säger Bertrand Joseph.

Studien är publicerad i tidskriften Nature.

Genom ett internationellt samarbete mellan elva länder har forskare kunnat studera hjärnor från 515 personer med frontallobsdemens (FTLD). Dessa har jämförts med analyser av drygt 2500 friska hjärnor. Resultaten visar att en proteinproducerande genvariant, TMEM106B, ökade risken att utveckla en form av frontallobsdemens, förkortad FTLD-TDP. Typiskt för denna form, som står för hälften av samtliga fall, är kraftigt förhöjda nivåer av proteinet TDP i hjärnvävnaden. Förra året hittade forskarna ett skadat arvsanlag (GRN) som i vissa släkter är en direkt orsak till sjukdomen.

Magnus Westlander

Obamas underskrift innebär att NAPA, som tidigare antagits enhälligt av kongressen, upphöjs till lag. Ansvaret för att den nationella alzheimerplanen genomförs ligger på Department of Health and Human Services (motsvarande socialdepartementet). Beslutet välkomnas av många, inte minst landets patient- och anhörigorganisation Alzheimer´s Association som länge lobbat för en nationell alzheimerplan.

Syftet med NAPA är att förbättra tidig diagnos och att samordna vården och omsorgen för de som är drabbade. Tanken är också att påskynda utvecklingen av behandlingar som förebygger, bromsar eller botar Alzheimers sjukdom, den särsklassigt vanligaste orsaken till demens.

Kongressens beslut innebär inte automatiskt mer pengar till alzheimerforskning men senator Susan Collins tillhör dem som tror att NAPA på sikt kommer att leda till det.

“För varje dollar som går till vård och omsorg till alzheimerpatienter satsas idag en penny på forskning. Det är orimligt. Vi måste verkligen öka investeringarna i forskningen, säger hon till New York Times.

I USA beräknas 5,3 miljoner ha Alzheimers sjukdom. Antalet förväntas öka till 15 miljoner år 2050, om inget genombrott i forskningen sker innan dess.

Magnus Westlander

Personen i fråga var 56 år när Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, tog de första bilderna med den då nya PET-kameran. Nu har den avlidne mannen blivit en fallstudie, publicerad i tidskriften BRAIN, som kastar nytt sken över alzheimer, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen.

Kameran fångade, enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet, höga nivåer av betaamyloid i tidig sjukdomsfas när patienten ännu hade små minnesbesvär. Betaamyloid är ett äggviteämne som vid Alzheimers sjukdom lagras i hjärnan i form av så kallade senila plack. Det är ännu okänt hur tidigt placken uppträder, om de är den huvudsakliga sjukdomsorsaken och vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.

Fallstudien visar att amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet. PET-kameran avslöjade att hjärnans energiomsättning däremot fortsatte att försämras i takt med att minnesbesvären tilltog. Ett tidigare okänt samband som upptäcktes var att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet.

Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av senila plack, något som tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än inlagring av betaamyloid.

I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.

– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg i pressmeddelandet.