Nytt om forskning
Digitalt teknikstöd har svårt att nå ut
Digitalt teknikstöd vid demenssjukdom har svårt att nå användarna. De som får del av stödet har ofta blivit tipsade av vänner och bekanta, inte av vårdpersonal. Det framgår av en studie från Örebro universitet.
– Det är ju arbetsterapeuter som förskriver teknikstöd och visst finns det de som har god kännedom om olika digitalt baserade lösningar och vad som kan fungera i det enskilda fallet. Men generellt sett tycks kunskapen vara mycket ojämn bland arbetsterapeuter, säger Antonios Tsertsidis, doktorand i informatik vid Handelshögskolan i Örebro, som ligger bakom studien.
Antonios Tsertsidis, som har demenssjukdom i släkten, har i sin forskning intervjuat arbetsterapeuter, biståndshandläggare och anhöriga till personer med demenssjukdom om digitalt teknikstöd. Det handlar om dels kognitiva hjälpmedel som kan till exempel påminna den sjuke om medicinering och inbokade möten, dels tekniska lösningar för att anhöriga ska till exempel kunna hålla kontakt med sin närstående.
Flera hinder
Studien är gjord i Örebro med relativt få deltagare men lyfte ändå fram en del hinder för att rätt digitalt teknikstöd ska nå rätt användare. Kunskapsbristen bland många arbetsterapeuter är ett sådant och den kan ligga på flera plan.
– Det kan vara att man helt enkelt inte känner till vilket teknikstöd som finns, inte ens de som kommunen upphandlat. Men det kan också handla om brister när stödet introduceras, man lämnar över det till personen utan att följa upp hur stödet fungerar, säger Antonios Tsertsidis som tror att det egna intresset för ny teknik hos arbetsterapeuten påverkar synen på digitalt teknikstöd och därmed förskrivningen.
Ett annat problem är att digitalt teknikstöd många gånger sätts sin för sent, när personen har kommit för långt i sin sjukdom för att ha nytta av det.
– När demensdiagnosen har ställts är sjukvården rätt snabb med att ordinera läkemedel och kanske får personen någon timmes hemtjänst. Men digitala hjälpmedel dröjer ofta. Möjligen informeras personen och anhöriga att sådana hjälpmedel finns men konkreta förslag verkar snarare komma från vänner och bekanta, inte från arbetsterapeut eller annan vårdpersonal, säger Antonios Tsertsidis.
En mer aktiv roll
Biståndshandläggarna skulle kunna fånga upp behovet av digitalt teknikstöd tidigt. Men av intervjuerna framkom att deras arbetsbelastning är hög. Så även om de tycks ha ett gott samarbete med arbetsterapeuterna tror Antonios Tsertsidis att det är framför allt arbetsterapeuterna som behöver spela en mer aktiv roll för att teknikstödet ska nå användarna.
– Jag tror att det handlar om mer utbildning om digitalt teknikstöd för att utjämna kunskapsnivån bland arbetsterapeuter, säger han.
Antonios Tsertsidis, som ingår i den tvärvetenskapliga forskarskolan Successful Ageing vid Örebro universitet, fortsätter att ägna sig åt digital teknik vid demenssjukdom. Bland annat ingår han i ett projekt där personer med demenssjukdom involveras i utvecklingen av nya tekniska lösningar, utifrån deras erfarenheter och behov.
Magnus Westlander
– Det är ju arbetsterapeuter som förskriver teknikstöd och visst finns det de som har god kännedom om olika digitalt baserade lösningar och vad som kan fungera i det enskilda fallet. Men generellt sett tycks kunskapen vara mycket ojämn bland arbetsterapeuter, säger Antonios Tsertsidis, doktorand i informatik vid Handelshögskolan i Örebro, som ligger bakom studien.
Antonios Tsertsidis, som har demenssjukdom i släkten, har i sin forskning intervjuat arbetsterapeuter, biståndshandläggare och anhöriga till personer med demenssjukdom om digitalt teknikstöd. Det handlar om dels kognitiva hjälpmedel som kan till exempel påminna den sjuke om medicinering och inbokade möten, dels tekniska lösningar för att anhöriga ska till exempel kunna hålla kontakt med sin närstående.
Flera hinder
Studien är gjord i Örebro med relativt få deltagare men lyfte ändå fram en del hinder för att rätt digitalt teknikstöd ska nå rätt användare. Kunskapsbristen bland många arbetsterapeuter är ett sådant och den kan ligga på flera plan.
– Det kan vara att man helt enkelt inte känner till vilket teknikstöd som finns, inte ens de som kommunen upphandlat. Men det kan också handla om brister när stödet introduceras, man lämnar över det till personen utan att följa upp hur stödet fungerar, säger Antonios Tsertsidis som tror att det egna intresset för ny teknik hos arbetsterapeuten påverkar synen på digitalt teknikstöd och därmed förskrivningen.
Ett annat problem är att digitalt teknikstöd många gånger sätts sin för sent, när personen har kommit för långt i sin sjukdom för att ha nytta av det.
– När demensdiagnosen har ställts är sjukvården rätt snabb med att ordinera läkemedel och kanske får personen någon timmes hemtjänst. Men digitala hjälpmedel dröjer ofta. Möjligen informeras personen och anhöriga att sådana hjälpmedel finns men konkreta förslag verkar snarare komma från vänner och bekanta, inte från arbetsterapeut eller annan vårdpersonal, säger Antonios Tsertsidis.
En mer aktiv roll
Biståndshandläggarna skulle kunna fånga upp behovet av digitalt teknikstöd tidigt. Men av intervjuerna framkom att deras arbetsbelastning är hög. Så även om de tycks ha ett gott samarbete med arbetsterapeuterna tror Antonios Tsertsidis att det är framför allt arbetsterapeuterna som behöver spela en mer aktiv roll för att teknikstödet ska nå användarna.
– Jag tror att det handlar om mer utbildning om digitalt teknikstöd för att utjämna kunskapsnivån bland arbetsterapeuter, säger han.
Antonios Tsertsidis, som ingår i den tvärvetenskapliga forskarskolan Successful Ageing vid Örebro universitet, fortsätter att ägna sig åt digital teknik vid demenssjukdom. Bland annat ingår han i ett projekt där personer med demenssjukdom involveras i utvecklingen av nya tekniska lösningar, utifrån deras erfarenheter och behov.
Magnus Westlander
Blodprov kan ge säkrare alzheimerdiagnos
Forskare har funnit en markör i blodet som gör att man mer exakt kan diagnostisera Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium. Studien talar för att blodprovet på sikt kan användas för att särskilja alzheimer från andra hjärnsjukdomar som ger liknande symtom.
– Detta är ett stort genombrott och jag tror att detta blodprov kan användas kliniskt inom bara några år, säger forskningsledaren Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Blodprovet som har utvecklats upptäcker en speciell variant av tau, ett protein som är typiskt för Alzheimers sjukdom. Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Den tauvariant som forskarna upptäckt är fosforylerad, det vill säga proteinet har veckat sig och liknar ett nystan. Det gör det möjligt att påvisa ansamlingar av tau hos personer i ett tidigt skede av sjukdomen.
– Detta enkla blodprov kan användas för att skilja personer med Alzheimers sjukdom från individer med andra hjärnsjukdomar som har liknande symtom. Testet kan också användas för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande 4–6 åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och försteförfattare till studien som publiceras i.
Studien är publicerad i tidskriften Nature Medicine och bygger på ett samarbete mellan svenska forskare och forskare på Banner Alzheimers Institute och Eli Lilly.
– Detta är ett stort genombrott och jag tror att detta blodprov kan användas kliniskt inom bara några år, säger forskningsledaren Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Blodprovet som har utvecklats upptäcker en speciell variant av tau, ett protein som är typiskt för Alzheimers sjukdom. Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Den tauvariant som forskarna upptäckt är fosforylerad, det vill säga proteinet har veckat sig och liknar ett nystan. Det gör det möjligt att påvisa ansamlingar av tau hos personer i ett tidigt skede av sjukdomen.
– Detta enkla blodprov kan användas för att skilja personer med Alzheimers sjukdom från individer med andra hjärnsjukdomar som har liknande symtom. Testet kan också användas för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande 4–6 åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och försteförfattare till studien som publiceras i.
Studien är publicerad i tidskriften Nature Medicine och bygger på ett samarbete mellan svenska forskare och forskare på Banner Alzheimers Institute och Eli Lilly.
Uppmärksammad antikropp mot alzheimer prövas i Sverige
Svenska patienter ingår i den fas 3-studie som ska ge svar på om antikroppen BAN2401 kan bli ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Fas 3-studien påbörjades i USA för snart ett år sedan och har nu utvidgats till en rad andra länder, bland annat Sverige där patienter vid flera minnesklinker kommer att ingå i studien. Det framgår av ett pressmeddelande från Bioarctic, det svenska företag som utvecklat BAN2401 och som inlett ett samarbete med läkemedelsbolaget Eisai.
I dag finns symptomlindrande läkemedel men inget botemedel mot Alzheimers sjukdom. BAN2401 är en antikropp som syftar till att just stoppa sjukdomsprocessen. Den väckte uppmärksamhet vid den stora alzheimerkonferensen (AAIC) sommaren 2018 då hoppfulla resultat från en mindre studie presenterades.
En del hjärnforskare har dock tonat ned förväntningarna. Det har varit många bakslag för immunoterapin som går ut på att stoppa sjukdomen med antikroppar som angriper de amyloida placken i den alzheimersjuka hjärnan. Flera antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala. Så sent som för några veckor redovisade nya försök med gantenerumab och solanezumab. De båda antikropparna visade sig inte ha bättre effekt än placebo när de prövades på patienter med en starkt ärftlig form av alzheimer.
Men Bioarctic och Eisai har inte kastat in handduken. Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, som har varit med att utveckla BAN2401 framhåller dess skillnader mot andra antikroppar. Bland annat angriper BAN2401 oligomerer som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken. Om det lyckas får vi se 2022 då resultatet av fas 3-studien väntas.
Fas 3-studien påbörjades i USA för snart ett år sedan och har nu utvidgats till en rad andra länder, bland annat Sverige där patienter vid flera minnesklinker kommer att ingå i studien. Det framgår av ett pressmeddelande från Bioarctic, det svenska företag som utvecklat BAN2401 och som inlett ett samarbete med läkemedelsbolaget Eisai.
I dag finns symptomlindrande läkemedel men inget botemedel mot Alzheimers sjukdom. BAN2401 är en antikropp som syftar till att just stoppa sjukdomsprocessen. Den väckte uppmärksamhet vid den stora alzheimerkonferensen (AAIC) sommaren 2018 då hoppfulla resultat från en mindre studie presenterades.
En del hjärnforskare har dock tonat ned förväntningarna. Det har varit många bakslag för immunoterapin som går ut på att stoppa sjukdomen med antikroppar som angriper de amyloida placken i den alzheimersjuka hjärnan. Flera antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala. Så sent som för några veckor redovisade nya försök med gantenerumab och solanezumab. De båda antikropparna visade sig inte ha bättre effekt än placebo när de prövades på patienter med en starkt ärftlig form av alzheimer.
Men Bioarctic och Eisai har inte kastat in handduken. Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, som har varit med att utveckla BAN2401 framhåller dess skillnader mot andra antikroppar. Bland annat angriper BAN2401 oligomerer som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken. Om det lyckas får vi se 2022 då resultatet av fas 3-studien väntas.
Vasaloppsåkare förebygger demenssjukdom
Personer som är fysiskt aktiva i medelåldern löper mindre risk att utveckla vaskulär demenssjukdom senare i livet. Det visar ny svensk forskning på Vasaloppsåkare.
De som skidar nio mil mellan Sälen och Mora tränar betydligt mer än folk i allmänhet. Därför utgör de en lämplig grupp för studier av fysisk aktivitet och demenssjukdom. Forskare från universiteten i Lund och Uppsala har jämfört närmare 200 000 Vasaloppsåkare med en lika stor grupp ur övriga befolkningen.
Två decennier efter att de åkt Vasaloppet hade 233 drabbats av demens. Av dem hade 40 personer fått diagnosen vaskulär demens och 86 personer Alzheimers sjukdom. I kontrollgruppen hade 319 drabbats av demens, 72 hade utvecklat vaskulär demens och 95 Alzheimers sjukdom.
Snabbast åktid – lägst risk
Resultaten visade att fysisk aktivitet minskade risken för att utveckla vaskulär demens, som är den näst vanligaste demenssjukdomen. Sambandet var signifikant även när hänsyn togs till ålder, kön och utbildningsnivå. Lägst risk hade Vasaloppsåkare med de snabbaste åktiderna, något som kan tolkas som att även träningsdosen påverkar risken för att för utveckla vaskulär demens.
Forskarna fann dock inga belägg för att fysisk aktivitet påverkade risken för alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen. Det gällde även för en annan undersökning som gjorts inom ramen för befolkningsstudien Malmo Diet and Cancer study. Inte heller här fann man signifikanta skillnader i risken för alzheimer mellan grupper med olika fysisk aktivitetsnivå. Däremot visade sig fysisk aktivitet ha en skyddande effekt mot vaskulär demens, precis som i Vasalopsstudien.
Mer forskning behövs
– Resultaten tyder på att fysisk aktivitet inte påverkar de molekylära processerna som orsakar Alzheimers sjukdom, så som upplagring av proteinet amyloid. Däremot minskar fysisk aktivitet risken för vaskulära skador i hjärnan, liksom i resten av kroppen, säger minnesforskare Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Det bör påpekas att det finns tidigare studier som talar för att fysisk aktivitet minskar risken även för Alzheimers sjukdom. Mer forskning behövs för att kunna klargöra sambandet.
De som skidar nio mil mellan Sälen och Mora tränar betydligt mer än folk i allmänhet. Därför utgör de en lämplig grupp för studier av fysisk aktivitet och demenssjukdom. Forskare från universiteten i Lund och Uppsala har jämfört närmare 200 000 Vasaloppsåkare med en lika stor grupp ur övriga befolkningen.
Två decennier efter att de åkt Vasaloppet hade 233 drabbats av demens. Av dem hade 40 personer fått diagnosen vaskulär demens och 86 personer Alzheimers sjukdom. I kontrollgruppen hade 319 drabbats av demens, 72 hade utvecklat vaskulär demens och 95 Alzheimers sjukdom.
Snabbast åktid – lägst risk
Resultaten visade att fysisk aktivitet minskade risken för att utveckla vaskulär demens, som är den näst vanligaste demenssjukdomen. Sambandet var signifikant även när hänsyn togs till ålder, kön och utbildningsnivå. Lägst risk hade Vasaloppsåkare med de snabbaste åktiderna, något som kan tolkas som att även träningsdosen påverkar risken för att för utveckla vaskulär demens.
Forskarna fann dock inga belägg för att fysisk aktivitet påverkade risken för alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen. Det gällde även för en annan undersökning som gjorts inom ramen för befolkningsstudien Malmo Diet and Cancer study. Inte heller här fann man signifikanta skillnader i risken för alzheimer mellan grupper med olika fysisk aktivitetsnivå. Däremot visade sig fysisk aktivitet ha en skyddande effekt mot vaskulär demens, precis som i Vasalopsstudien.
Mer forskning behövs
– Resultaten tyder på att fysisk aktivitet inte påverkar de molekylära processerna som orsakar Alzheimers sjukdom, så som upplagring av proteinet amyloid. Däremot minskar fysisk aktivitet risken för vaskulära skador i hjärnan, liksom i resten av kroppen, säger minnesforskare Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Det bör påpekas att det finns tidigare studier som talar för att fysisk aktivitet minskar risken även för Alzheimers sjukdom. Mer forskning behövs för att kunna klargöra sambandet.
Antalet demenssjuka européer väntas öka kraftigt
Nypublicerade siffror från Alzheimer Europe visar att förekomsten av demenssjukdom minskar i så gott som alla åldersgrupper. Antalet drabbade i Europa beräknas ändå nästan fördubblas fram till 2050.
Siffrorna är hämtade ur en ny rapport som organisationen Alzheimer Europe presenterade vid en debatt i Europaparlamentet den 18 februari. Data från nationella undersökningar i europeiska länder har sammanställts, med början från år 2000. Utvecklingen är delvis positiv.
Bland män har förekomsten av demenssjukdom minskat något i samtliga åldersgrupper, räknat från och med 60 års ålder. Tendensen är densamma hos kvinnor, med undantag av åldersgruppen 75-79 år där förekomsten i dag är något högre än 2000.
Total sett, samtliga europeiska länder inräknade, är betydligt fler kvinnor drabbade av demenssjukdom: drygt 6,6 miljoner jämfört med drygt 3,1 miljoner män. Orsaken till det är framför allt att kvinnor lever längre och att risken att utveckla demenssjukdom ökar kraftigt med åren.
Ökad medellivslängd, för båda könen, ligger också bakom att Alzheimer Europé beräknar att antalet demensfall i Europa kommer att nästan fördubblas fram till 2050, från ca 9,8 miljoner till ca 18,9 miljoner.
Siffrorna är hämtade ur en ny rapport som organisationen Alzheimer Europe presenterade vid en debatt i Europaparlamentet den 18 februari. Data från nationella undersökningar i europeiska länder har sammanställts, med början från år 2000. Utvecklingen är delvis positiv.
Bland män har förekomsten av demenssjukdom minskat något i samtliga åldersgrupper, räknat från och med 60 års ålder. Tendensen är densamma hos kvinnor, med undantag av åldersgruppen 75-79 år där förekomsten i dag är något högre än 2000.
Total sett, samtliga europeiska länder inräknade, är betydligt fler kvinnor drabbade av demenssjukdom: drygt 6,6 miljoner jämfört med drygt 3,1 miljoner män. Orsaken till det är framför allt att kvinnor lever längre och att risken att utveckla demenssjukdom ökar kraftigt med åren.
Ökad medellivslängd, för båda könen, ligger också bakom att Alzheimer Europé beräknar att antalet demensfall i Europa kommer att nästan fördubblas fram till 2050, från ca 9,8 miljoner till ca 18,9 miljoner.
Kan medelhavskost förebygga demens hos diabetiker?
En hel del talar för att kost och träning kan påverka insjuknandet i demens hos äldre med typ 2-diabetes. Det är också utgångspunkten för en ny studie vid universiteten i Umeå och Uppsala.
Typ 2-diabetes medför en nästan fördubblad risk att utveckla demenssjukdom. Om personen dessutom redan har en mild minnesstörning ökar risken ytterligare. Tidigare forskning pekar på att den förhöjda risken hänger samman med en kombination av höga nivåer för blodsocker, blodfetter och blodtryck. Även låg fysisk aktivitetsnivå och övervikt tycks ha en betydelse.
Det talar för att risken att utveckla demens går att påverka genom att förändrad livsstil med kost och träning och en optimerad diabetesbehandling. Ännu finns dock inga studier på grupper som har genomfört sådana förändringar av alla dessa faktorer och jämförts med kontrollgrupper. Det är det glappet som den nya studien i Uppsala och Umeå ska fylla.
– Den här studien blir den första i sitt slag i världen, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
I studien kommer personer över 65 år med typ 2-diabets och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med läkemedel mot blodsocker, blodfetter och högt blodtryck. Gruppen jämförs med en kontrollgrupp som får vanlig information om behandling av sin typ 2-diabetes.
– Om studien visar att symtomen på utveckling av demens skiljer sig mellan grupperna, kan det på sikt innebära att rekommendationerna för behandling av typ 2-diabetes och minnesstörning ändras, men där är vi inte än, säger Mats Martinell, forskare vid Uppsala universitet.
En pilotstudie startar i mitten av februari.
Typ 2-diabetes medför en nästan fördubblad risk att utveckla demenssjukdom. Om personen dessutom redan har en mild minnesstörning ökar risken ytterligare. Tidigare forskning pekar på att den förhöjda risken hänger samman med en kombination av höga nivåer för blodsocker, blodfetter och blodtryck. Även låg fysisk aktivitetsnivå och övervikt tycks ha en betydelse.
Det talar för att risken att utveckla demens går att påverka genom att förändrad livsstil med kost och träning och en optimerad diabetesbehandling. Ännu finns dock inga studier på grupper som har genomfört sådana förändringar av alla dessa faktorer och jämförts med kontrollgrupper. Det är det glappet som den nya studien i Uppsala och Umeå ska fylla.
– Den här studien blir den första i sitt slag i världen, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
I studien kommer personer över 65 år med typ 2-diabets och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med läkemedel mot blodsocker, blodfetter och högt blodtryck. Gruppen jämförs med en kontrollgrupp som får vanlig information om behandling av sin typ 2-diabetes.
– Om studien visar att symtomen på utveckling av demens skiljer sig mellan grupperna, kan det på sikt innebära att rekommendationerna för behandling av typ 2-diabetes och minnesstörning ändras, men där är vi inte än, säger Mats Martinell, forskare vid Uppsala universitet.
En pilotstudie startar i mitten av februari.
Medelhavskost innehåller mycket grönsaker, nötter, olivolja, rotsaker, en hel del fisk och en del fullkornsprodukter. Sparsamt med kött och mejeriprodukter samt i princip inget socker alls.
Ledande hjärnforskare föreläser
Den 21 april är allmänheten välkommen till Nya Karolinska sjukhuset. Då arrangerar Karolinska Institutet StratNeuro, Karolinska Universitetssjukhuset och Svenskt Demenscentrum en öppen föreläsningsserie med flera av landets ledande hjärnforskare.
Föreläsningarna är avgiftsfria men anmälan är obligatorisk. Läs mer om evenemanget i vår Kalender!
Idéutbyte vid europeisk demenskonferens
I slutet av förra veckan höll samarbetsorganisationen Alzheimer Europe sin årliga konferens, den här gången i Haag i Nederländerna. Under två dagar presenterade närmare 300 forskare och demensorganisationer sina pågående projekt och kampanjer.
Forskningen spände över ett brett fält av områden, från omvårdnad, prevention coh tekniska innovationer till anhörigstöd och medvetenhet om demenssjukdomar. Några organisationer gör stora satsningar på att sprida kunskap. Brittiska Alzheimer’s Society berättade om sina ansträngningar för att skynda på förändringarna mot ett demensvänligt samhälle.
Ett konkret exempel är att bearbeta företag att införa flexibla arbetstider för personer med demenssjukdom som fortfarande är i arbetsför ålder. Att slippa ta sig till och från jobbet under rusningstid skulle göra det möjligt för många att fortsätta arbeta några extra år.
Kampanj på tåg
I Nederländerna har flera kampanjer genomförts. Den största gjordes nyligen i samarbete med landets motsvarighet till SJ. Bland annat visades informationsfilmer på 5 000 tåg och 1 500 bussar. Redan efter tre veckor hade 4 500 personer deltagit i en webbaserad utbildning om demenssjukdomar.
En analytiker från OECD berättade om sitt arbete med att kvalitetsgranska medlemsländernas nationella riktlinjer för demenssjukdomar. Mycket återstår för de flesta länder att göra, både inom vård och omsorg och när det gäller stöd till anhöriga.
Positivt om Sverige
På en punkt utmärkte sig Sverige på ett positivt sätt. Vi har den lägsta siffran när det gäller förskrivning av psykofarmaka för att dämpa beteendeproblem vid demenssjukdom. OECD anser också att vi har ett av medlemsländernas bästa demensregister.
Forskningen spände över ett brett fält av områden, från omvårdnad, prevention coh tekniska innovationer till anhörigstöd och medvetenhet om demenssjukdomar. Några organisationer gör stora satsningar på att sprida kunskap. Brittiska Alzheimer’s Society berättade om sina ansträngningar för att skynda på förändringarna mot ett demensvänligt samhälle.
Ett konkret exempel är att bearbeta företag att införa flexibla arbetstider för personer med demenssjukdom som fortfarande är i arbetsför ålder. Att slippa ta sig till och från jobbet under rusningstid skulle göra det möjligt för många att fortsätta arbeta några extra år.
Kampanj på tåg
I Nederländerna har flera kampanjer genomförts. Den största gjordes nyligen i samarbete med landets motsvarighet till SJ. Bland annat visades informationsfilmer på 5 000 tåg och 1 500 bussar. Redan efter tre veckor hade 4 500 personer deltagit i en webbaserad utbildning om demenssjukdomar.
En analytiker från OECD berättade om sitt arbete med att kvalitetsgranska medlemsländernas nationella riktlinjer för demenssjukdomar. Mycket återstår för de flesta länder att göra, både inom vård och omsorg och när det gäller stöd till anhöriga.
Positivt om Sverige
På en punkt utmärkte sig Sverige på ett positivt sätt. Vi har den lägsta siffran när det gäller förskrivning av psykofarmaka för att dämpa beteendeproblem vid demenssjukdom. OECD anser också att vi har ett av medlemsländernas bästa demensregister.
Nickförbud övervägs efter larmrapport
Förbud att nicka inom ungdomsfotbollen. Det kan bli följden av de nya forskningsrön som visar ett tydligt samband mellan demenssjukdom och fotboll på elitnivå.
Studien från University of Glasgow omfattar 7676 före detta professionella fotbollsspelare från Skotland. Av resultaten framgår bland annat att de hade en fem gånger högre risk att dö i Alzheimers sjukdom än personerna i kontrollgruppen.
Hjärnforskare hävdar att smällar mot huvudet ökar risken för förslitningsskador och att nervcellsutskott går av, särskilt i unga år. De kan på längre sikt öka risken för demenssjukdom. Svenska fotbollförbundet säger sig vara medvetna om riskerna och inväntar just nu resultaten av parallella undersökningar som Uefa just nu håller i.
– I USA har de ju förbjudit nickningar på yngre spelare och den frågan är uppe i Uefa i två parallella forskningsprojekt men det finns inga resultat ännu. Men om det skulle visa sig att det är uppenbart att det blir skador av nickningar så får vi också förbjuda det när det gäller ungdomsfotboll, säger SvFF:s landslagsläkare Magnus Forssblad till SVT Sport.
Artikel på SVT Sport webb (nytt fönster)
Vetenskaplig artikel i The New England Journal of Medicine (nytt fönster)
Studien från University of Glasgow omfattar 7676 före detta professionella fotbollsspelare från Skotland. Av resultaten framgår bland annat att de hade en fem gånger högre risk att dö i Alzheimers sjukdom än personerna i kontrollgruppen.
Hjärnforskare hävdar att smällar mot huvudet ökar risken för förslitningsskador och att nervcellsutskott går av, särskilt i unga år. De kan på längre sikt öka risken för demenssjukdom. Svenska fotbollförbundet säger sig vara medvetna om riskerna och inväntar just nu resultaten av parallella undersökningar som Uefa just nu håller i.
– I USA har de ju förbjudit nickningar på yngre spelare och den frågan är uppe i Uefa i två parallella forskningsprojekt men det finns inga resultat ännu. Men om det skulle visa sig att det är uppenbart att det blir skador av nickningar så får vi också förbjuda det när det gäller ungdomsfotboll, säger SvFF:s landslagsläkare Magnus Forssblad till SVT Sport.
Artikel på SVT Sport webb (nytt fönster)
Vetenskaplig artikel i The New England Journal of Medicine (nytt fönster)
Oklart om ny läkemedelskandidat
I våras beskrevs läkemedelsprövningen som ett misslyckande. Nu visar nya analyser att antikroppen som testades kan bromsa Alzheimers sjukdom. Det hävdar läkemedelsbolaget Biogen men en del frågetecken kvarstår.
Aducanumab heter antikroppen som tagits fram för att elliminera de proteinklumpar, amyloida plack, som bildas vid alzheimer. Förhoppningarna är att de ska bromsa kognitiva försämringar av t.ex. minne, språk och orienteringsförmåga.
I mars 2019 avbröts en stor fas 3-studie med just aducanumab. Biogen, som utvecklat antikroppen, uppgav då att den inte hade önskad effekt. Att företaget nu hävdar motsatsen, och siktar på att få det godkänt som läkemedel nästa år, beror på nya analyser som bygger på ett större antal deltagare. Om de stämmer är det ett genombrott för alzheimerforskningen. För första gången har då en antikropp mot alzheimer visat sig kunna reducera placken och samtidigt dämpa försämringen av kognitiva funktioner.
Men det hoppfulla resultatet kan ännu så länge endast läsas i ett pressmeddelande från Biogen. Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, är en av de forskare som inte vill ta ut något i förskott utan först vill se mer uppgifter.
– Jag tror det är bra att vara lite sunt avvaktande. Som läkare och som forskare vill jag se data, helst i en publicerad vetenskaplig rapport, innan jag drar några slutsatser, säger Maria Eriksdotter till Vetenskapsradion.
Aducanumab heter antikroppen som tagits fram för att elliminera de proteinklumpar, amyloida plack, som bildas vid alzheimer. Förhoppningarna är att de ska bromsa kognitiva försämringar av t.ex. minne, språk och orienteringsförmåga.
I mars 2019 avbröts en stor fas 3-studie med just aducanumab. Biogen, som utvecklat antikroppen, uppgav då att den inte hade önskad effekt. Att företaget nu hävdar motsatsen, och siktar på att få det godkänt som läkemedel nästa år, beror på nya analyser som bygger på ett större antal deltagare. Om de stämmer är det ett genombrott för alzheimerforskningen. För första gången har då en antikropp mot alzheimer visat sig kunna reducera placken och samtidigt dämpa försämringen av kognitiva funktioner.
Men det hoppfulla resultatet kan ännu så länge endast läsas i ett pressmeddelande från Biogen. Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, är en av de forskare som inte vill ta ut något i förskott utan först vill se mer uppgifter.
– Jag tror det är bra att vara lite sunt avvaktande. Som läkare och som forskare vill jag se data, helst i en publicerad vetenskaplig rapport, innan jag drar några slutsatser, säger Maria Eriksdotter till Vetenskapsradion.
Pressmeddelande från Biogen (nytt fönster)