Nytt om forskning

10 jan 2019

Uppsalaprofessor får Alzheimerfondens forskningspris 

 FORSKNING

Alzheimerfondens stora forskningspris tilldelas i år Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Hans forskning har väckt förhoppningar om bättre behandlingsmetoder.

Bild på Lars LannfeltLars Lannfelt tilldelas priset för sitt mångåriga forskningsarbete rörande de grundläggande sjukdomsframkallande förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom; hur de kan orsakas av genetiska förändringar och hur förändringarna kan diagnostiseras samt angripas med nya läkemedel.

Lars Lannfelt väckte stor uppmärksamhet vid sommarens stora alzheimerkonferens (AAIC) i Chicago. Då presenterades resultaten från läkemedelskandidaten BAN2401 som han varit med att utveckla. Det är en antikropp som syftar till att eliminera de giftiga ansamlingarna av beta-amyloid som anses vara orsaken till Alzheimers sjukdom. En så kallad fas 2b-studie visade att BAN2401 hade en signifikant positiv inverkan på patienter i ett tidigt skede av sjukdomen.

Alzheimerfondens stora forskningspris är på 2,5 miljoner kronor.

Foto: Johanna Wulff

Läs mer om BAN2401 under Nyheter

Läs mer om priset på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)

Bild på Lars LannfeltLars Lannfelt tilldelas priset för sitt mångåriga forskningsarbete rörande de grundläggande sjukdomsframkallande förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom; hur de kan orsakas av genetiska förändringar och hur förändringarna kan diagnostiseras samt angripas med nya läkemedel.

Lars Lannfelt väckte stor uppmärksamhet vid sommarens stora alzheimerkonferens (AAIC) i Chicago. Då presenterades resultaten från läkemedelskandidaten BAN2401 som han varit med att utveckla. Det är en antikropp som syftar till att eliminera de giftiga ansamlingarna av beta-amyloid som anses vara orsaken till Alzheimers sjukdom. En så kallad fas 2b-studie visade att BAN2401 hade en signifikant positiv inverkan på patienter i ett tidigt skede av sjukdomen.

Alzheimerfondens stora forskningspris är på 2,5 miljoner kronor.

Foto: Johanna Wulff

Läs mer om BAN2401 under Nyheter

Läs mer om priset på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)

10 jan 2019

Kriminella handlingar är vanligast vid frontotemporal demens 

 FORSKNING

Beteendeförändringar är vanligt vid demenssjukdom och kan ibland ta sig uttryck i olagliga handlingar. En ny doktorsavhandling visar att risken för kriminella beteenden är särskilt stor hos personer med frontotemporal demens.

Läkaren Madeleine Liljegren har i sin forskning haft tillgång till data från två minneskliniker, i USA och Sverige. Resultaten, som hon redovisar i Läkartidningen, visade att runt 40 procent av deltagarna med frontotemporal demens hade uppvisat kriminellt beteende, det vill säga lagöverträdelser eller beteenden som skulle kunna få rättsliga konsekvenser. Motsvarande andel vid Alzheimers sjukdom var 7,7 (delstudie 1) och 15 procent (delstudie 2).

Fysisk aggressivitet var vanligare vid alzheimer men tenderade att vara mer brutal vid frontotemporal demens. Dessutom uppstod den till synes mer oprovocerat och var vanligare tidigare i sjukdomsförloppet.

Madeleine Liljegren hoppas att resultaten kan öka medvetenheten hos rättssystemet och samhället när det gäller äldre individer som uppvisar kriminellt beteende och som potentiellt drabbats av en demenssjukdom.

Läs mer i Läkartidningen (nytt fönster) 

Läkaren Madeleine Liljegren har i sin forskning haft tillgång till data från två minneskliniker, i USA och Sverige. Resultaten, som hon redovisar i Läkartidningen, visade att runt 40 procent av deltagarna med frontotemporal demens hade uppvisat kriminellt beteende, det vill säga lagöverträdelser eller beteenden som skulle kunna få rättsliga konsekvenser. Motsvarande andel vid Alzheimers sjukdom var 7,7 (delstudie 1) och 15 procent (delstudie 2).

Fysisk aggressivitet var vanligare vid alzheimer men tenderade att vara mer brutal vid frontotemporal demens. Dessutom uppstod den till synes mer oprovocerat och var vanligare tidigare i sjukdomsförloppet.

Madeleine Liljegren hoppas att resultaten kan öka medvetenheten hos rättssystemet och samhället när det gäller äldre individer som uppvisar kriminellt beteende och som potentiellt drabbats av en demenssjukdom.

Läs mer i Läkartidningen (nytt fönster) 

04 dec 2018

Kvaliteten på demensutredningar förbättras 

 FORSKNING

Nya data tyder på att kvaliteten på primärvårdens demensutredningar förbättras. Andelen nydiagnosticerade som genomgått en basal utredning fortsätter att öka. Det framgår av Svenska Demensregistrets (SveDem) årsrapport.

År 2017 hade drygt 74 procent av de nydiagnosticerade inom primärvården, och som registrerades i SveDem, genomgått en basal demensutredning baserad på Socialstyrelsens riktlinjer. Det är en ökning med fyra procentenheter på ett år. 2011 låg motsvarande andel på endast 46 procent.

De geografiska skillnader är fortfarande stora. Primärvården i Uppsala län genomförde basala demensutredningar i 44 procent av fallen medan Blekinge län toppar listan med 94 procent. Inom landets specialistvård (minnesmottagningar) ligger andelstalen generellt sett högre men även här finns stora skillnader mellan länen.

Mycket tyder på att noggrannare utredningar inom primärvården har gett ett bättre underlag för diagnostik. Andelen patienter som får diagnosen UNS (ospecificerad demens) har sedan 2011 minskat, från 50 till 28 procent. I stället ställs oftare specifika demensdiagnoser, till exempel Alzheimers sjukdom och vaskulär demens, något som ökar möjligheterna till adekvat behandling.

Uppföljning är ett av bristområdena som pekas ut i årsrapporten. Efter att demensdiagnosen är ställd bör patienten följas upp minst en gång per år. Men SveDem visar att det görs i färre än hälften av fallen under det första året. Andra året följs 28 procent av patienterna upp.

Betonas bör att data i SveDem ska tolkas med viss försiktighet. I dag är samtliga specialistkliniker i landet anslutna men täckningsgraden i primärvården är betydligt lägre och varierar mellan olika län. Antalet primärvårdsenheter som registrerar uppgifter i SveDem ökar dock stadigt. På senare år har även särskilda boenden börjat ansluta sig i och med den SÄBO-modul som tillkommit. Målet med SveDem är att få kunskap om demensvården genom hela vårdkedjan.

Läs hela årsrapporten på SveDems webb (nytt fönster) 

År 2017 hade drygt 74 procent av de nydiagnosticerade inom primärvården, och som registrerades i SveDem, genomgått en basal demensutredning baserad på Socialstyrelsens riktlinjer. Det är en ökning med fyra procentenheter på ett år. 2011 låg motsvarande andel på endast 46 procent.

De geografiska skillnader är fortfarande stora. Primärvården i Uppsala län genomförde basala demensutredningar i 44 procent av fallen medan Blekinge län toppar listan med 94 procent. Inom landets specialistvård (minnesmottagningar) ligger andelstalen generellt sett högre men även här finns stora skillnader mellan länen.

Mycket tyder på att noggrannare utredningar inom primärvården har gett ett bättre underlag för diagnostik. Andelen patienter som får diagnosen UNS (ospecificerad demens) har sedan 2011 minskat, från 50 till 28 procent. I stället ställs oftare specifika demensdiagnoser, till exempel Alzheimers sjukdom och vaskulär demens, något som ökar möjligheterna till adekvat behandling.

Uppföljning är ett av bristområdena som pekas ut i årsrapporten. Efter att demensdiagnosen är ställd bör patienten följas upp minst en gång per år. Men SveDem visar att det görs i färre än hälften av fallen under det första året. Andra året följs 28 procent av patienterna upp.

Betonas bör att data i SveDem ska tolkas med viss försiktighet. I dag är samtliga specialistkliniker i landet anslutna men täckningsgraden i primärvården är betydligt lägre och varierar mellan olika län. Antalet primärvårdsenheter som registrerar uppgifter i SveDem ökar dock stadigt. På senare år har även särskilda boenden börjat ansluta sig i och med den SÄBO-modul som tillkommit. Målet med SveDem är att få kunskap om demensvården genom hela vårdkedjan.

Läs hela årsrapporten på SveDems webb (nytt fönster) 

13 nov 2018

Artificell intelligens kan ge snabbare diagnostik 

 FORSKNING

Artificiell intelligens (AI) är ordet på modet. Självlärande maskiner och hjälpmedel är inte längre science fiction. Nu har forskare testat AI även inom alzheimerdiagnostiken. Resultatet är lovande. 

Det är en amerikansk forskargrupp som analyserat hjärnbilder från drygt 1000 personer med misstänkt demenssjukdom med hjälp av AI. Bilderna har tagits med en så kallad PET-kamera och visar graden av ämnesomsättning i olika delar av hjärnan. Tekniken används för att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede men bilderna kan vara tidskrävande att analysera.

Därför ville forskarna testa om AI kunde sköta analysen. En algoritm fick träna upp sig på 90 procent av bilderna och lära sig att identifiera tecken på Alzheimers sjukdom. Sedan prövades den på de återstående bilderna med mycket gott resultat. Algoritmen fick även testa att analysera 40 hjärnbilder på personer som inte hade deltagit i studien. Den lyckades pricka in samtliga som uppvisade tidiga tecken på demenssjukdom.

Forskarna hoppas att AI kan bli ett värdefullt komplement i alzheimerdiagnostiken men betonar att deras studie baseras på ett relativt material och behöver valideras i större studier. 

Läs mer i Science Daily (nytt fönster)

Läs mer om PET-teknik under Fakta om demens

Det är en amerikansk forskargrupp som analyserat hjärnbilder från drygt 1000 personer med misstänkt demenssjukdom med hjälp av AI. Bilderna har tagits med en så kallad PET-kamera och visar graden av ämnesomsättning i olika delar av hjärnan. Tekniken används för att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede men bilderna kan vara tidskrävande att analysera.

Därför ville forskarna testa om AI kunde sköta analysen. En algoritm fick träna upp sig på 90 procent av bilderna och lära sig att identifiera tecken på Alzheimers sjukdom. Sedan prövades den på de återstående bilderna med mycket gott resultat. Algoritmen fick även testa att analysera 40 hjärnbilder på personer som inte hade deltagit i studien. Den lyckades pricka in samtliga som uppvisade tidiga tecken på demenssjukdom.

Forskarna hoppas att AI kan bli ett värdefullt komplement i alzheimerdiagnostiken men betonar att deras studie baseras på ett relativt material och behöver valideras i större studier. 

Läs mer i Science Daily (nytt fönster)

Läs mer om PET-teknik under Fakta om demens

01 nov 2018

Läkemedel kan skjuta upp flytt hemifrån 

 FORSKNING

Läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan fördröja flytt till särskilt boende med upp till 8 månader, om personerna svarar positivt på behandlingen. Det visar en ny studie från Skånes universitetssjukhus.

I studien deltog 881 patienter med Alzheimers sjukdom från Swedish Alzheimer Treatment Study, en nationell studie som pågick 1997–2011. Patienterna hade mild till måttlig demens och behandlades med kolinesterashämmare, symptomlindrande läkemedel mot alzheimer. Hur de svarade på läkemedelsbehandlingen visade sig påverka hur länge de bodde kvar hemma.

Patienter som försämrades mer allmänt eller i grundläggande dagliga funktioner efter 6 månaders behandling hade en mer än fördubblad risk att placeras på särskilt boende, jämfört med de som förblev oförändrade eller förbättrades i sin sjukdom. Patientgruppen som fick förbättrad tankeförmåga av behandlingen flyttade 3 månader senare till särskilt boende än genomsnittet. För de som även fick en positiv effekt på tre andra förmågor som undersöktes – global förmåga samt instrumentell och basal ADL – fördröjdes flytten med 8 månader, jämfört med genomsnittet.

bild på Carina WattmoResultaten visade också att patienternas övriga sjukdomar inte hade något samband med hur de svarade på läkemedelsbehandlingen mot alzheimer eller risken för placering på särskilt boende.

– Detta tyder på att det huvudsakligen är följderna av själva demenssjukdomen som påskyndar placeringen på särskilt boende hos alzheimerpatienter. Fyndet uppmärksammar vikten av att ge alla patienter, oavsett andra samtidiga sjukdomar, en möjlighet till behandling mot Alzheimers sjukdom, säger Carina Wattmo, med dr vid Lunds universitet och en forskarna bakom studien, till Neurologi i Sverige.

Studien har publicerats i den medicinska tidskriften Current Alzheimer Research.

Länk till artikeln i Current Alzheimer Research (nytt fönster)

Länk till artikeln i Neurologi i Sverige (nytt fönster) 

 

I studien deltog 881 patienter med Alzheimers sjukdom från Swedish Alzheimer Treatment Study, en nationell studie som pågick 1997–2011. Patienterna hade mild till måttlig demens och behandlades med kolinesterashämmare, symptomlindrande läkemedel mot alzheimer. Hur de svarade på läkemedelsbehandlingen visade sig påverka hur länge de bodde kvar hemma.

Patienter som försämrades mer allmänt eller i grundläggande dagliga funktioner efter 6 månaders behandling hade en mer än fördubblad risk att placeras på särskilt boende, jämfört med de som förblev oförändrade eller förbättrades i sin sjukdom. Patientgruppen som fick förbättrad tankeförmåga av behandlingen flyttade 3 månader senare till särskilt boende än genomsnittet. För de som även fick en positiv effekt på tre andra förmågor som undersöktes – global förmåga samt instrumentell och basal ADL – fördröjdes flytten med 8 månader, jämfört med genomsnittet.

bild på Carina WattmoResultaten visade också att patienternas övriga sjukdomar inte hade något samband med hur de svarade på läkemedelsbehandlingen mot alzheimer eller risken för placering på särskilt boende.

– Detta tyder på att det huvudsakligen är följderna av själva demenssjukdomen som påskyndar placeringen på särskilt boende hos alzheimerpatienter. Fyndet uppmärksammar vikten av att ge alla patienter, oavsett andra samtidiga sjukdomar, en möjlighet till behandling mot Alzheimers sjukdom, säger Carina Wattmo, med dr vid Lunds universitet och en forskarna bakom studien, till Neurologi i Sverige.

Studien har publicerats i den medicinska tidskriften Current Alzheimer Research.

Länk till artikeln i Current Alzheimer Research (nytt fönster)

Länk till artikeln i Neurologi i Sverige (nytt fönster) 

 

22 okt 2018

Stora silvermedaljen till meriterad äldreforskare 

 FORSKNING

...

bild på Laura FratiglioniProfessor Laura Fratiglioni får Karolinska Institutets Stora silvermedalj 2018. Hon tilldelas utmärkelsen för "sina enastående bidrag rörande vetenskap, doktorandutbildning och ledarskap samt innovation vid Karolinska Institutet".

Laura Fratiglioni tillhör de internationellt ledande forskarna inom åldrandets epidemiologi. Hon är också en ofta efterfrågad expert inom frågor som rör både de friska och de sjuka åldrandet. En stor del av hennes yrkesliv har kretsat kring att identifiera både risk- och friskfaktorer för demenssjukdom, bland annat som forskningsledare för befolkningsstudien SNAC-K som följer och undersöker äldre personer bosatta i stadsdelen Kungsholmen.

Foto: Tom Bellander

Läs pressmeddelande från KI (nytt fönster)

Läs en tidigare intervju med L Fratiglioni under Forskning 

bild på Laura FratiglioniProfessor Laura Fratiglioni får Karolinska Institutets Stora silvermedalj 2018. Hon tilldelas utmärkelsen för "sina enastående bidrag rörande vetenskap, doktorandutbildning och ledarskap samt innovation vid Karolinska Institutet".

Laura Fratiglioni tillhör de internationellt ledande forskarna inom åldrandets epidemiologi. Hon är också en ofta efterfrågad expert inom frågor som rör både de friska och de sjuka åldrandet. En stor del av hennes yrkesliv har kretsat kring att identifiera både risk- och friskfaktorer för demenssjukdom, bland annat som forskningsledare för befolkningsstudien SNAC-K som följer och undersöker äldre personer bosatta i stadsdelen Kungsholmen.

Foto: Tom Bellander

Läs pressmeddelande från KI (nytt fönster)

Läs en tidigare intervju med L Fratiglioni under Forskning 

11 okt 2018

Behandling av hjärtrubbningar kan minska risken för demens 

 FORSKNING

Förmaksflimmer kan leda till demens men med rätt behandling minskar risken att drabbas. Det visar ny svensk forskning som ger ytterligare belägg för att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. 

bild på hjärtaFörmaksflimmer yttrar sig som hjärtklappning och oregelbunden puls. Diagnosen förekommer sällan före 40 år ålder för att därefter bli vanligare med åren. Bland personer som är 60–70 år beräknas närmare 5 procent vara drabbade. 

Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan förmaksflimmer, kognitiv försämring (av till exempel tanke- och minnesförmåga) och demenssjukdom. Studien omfattar 2700 deltagare i befolkningsstudien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care). Forskarna har följt dem och genomfört intervjuer och undersökningar under nio år. Resultaten av studien är både dåliga och goda nyheter.

Förmaksflimmer visade sig vara kopplat till en snabbare försämring av kognition (uppmätt i MMSE). Dessutom ökade denna relativt vanliga hjärtåkomma risken för demenssjukdom. Men studien visade också att behandling av förmaksflimmer hade positiva effekter.

– Vi noterade särskilt att äldre patienter med förmaksflimmer som tar blodförtunnande, det vill säga antikoagulerande medel, som förhindrar blodproppar att bildas i hjärtat och sedan transporteras till hjärnan, hade mindre sannolikhet att utveckla demens än de som inte tog blodförtunnande, säger Mozhu Ding, studiens huvudförfattare, verksam på Aging Research Center, Karolinska Institutet.

I dag anses det fastslaget att risken för demenssjukdom kan påverkas genom blodtryckskontroll i medelåldern – högt blodtryck ökar risken. Den nya studien, som publiceras i ansedda Neurology, visar att behandling av även andra åkommor kopplade till hjärtat kan bidra till att bibehålla hjärnans funktioner.

Magnus Westlander

Till abstract i Neurology (nytt fönster)

 

 

 

 

bild på hjärtaFörmaksflimmer yttrar sig som hjärtklappning och oregelbunden puls. Diagnosen förekommer sällan före 40 år ålder för att därefter bli vanligare med åren. Bland personer som är 60–70 år beräknas närmare 5 procent vara drabbade. 

Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan förmaksflimmer, kognitiv försämring (av till exempel tanke- och minnesförmåga) och demenssjukdom. Studien omfattar 2700 deltagare i befolkningsstudien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care). Forskarna har följt dem och genomfört intervjuer och undersökningar under nio år. Resultaten av studien är både dåliga och goda nyheter.

Förmaksflimmer visade sig vara kopplat till en snabbare försämring av kognition (uppmätt i MMSE). Dessutom ökade denna relativt vanliga hjärtåkomma risken för demenssjukdom. Men studien visade också att behandling av förmaksflimmer hade positiva effekter.

– Vi noterade särskilt att äldre patienter med förmaksflimmer som tar blodförtunnande, det vill säga antikoagulerande medel, som förhindrar blodproppar att bildas i hjärtat och sedan transporteras till hjärnan, hade mindre sannolikhet att utveckla demens än de som inte tog blodförtunnande, säger Mozhu Ding, studiens huvudförfattare, verksam på Aging Research Center, Karolinska Institutet.

I dag anses det fastslaget att risken för demenssjukdom kan påverkas genom blodtryckskontroll i medelåldern – högt blodtryck ökar risken. Den nya studien, som publiceras i ansedda Neurology, visar att behandling av även andra åkommor kopplade till hjärtat kan bidra till att bibehålla hjärnans funktioner.

Magnus Westlander

Till abstract i Neurology (nytt fönster)

 

 

 

 

27 sep 2018

Ny metod för att upptäcka alzheimer 

 FORSKNING

En ny metod för att upptäcka Alzheimers sjukdom har prövats med goda resultat. Forskningsledaren Oskar Hansson tror att den kan bli till stor nytta, om den godkänns för klinisk användning.

Metoden bygger på avbildning av hjärnan med så kallad PET-kamera. Det är en medicinsk bildteknik som har använts bland annat för att spåra spridningen av betaamyloid, ett protein och typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Denna gång har måltavlan varit tau, ett annat protein med kopplingar till alzheimer.

Den nya studien visar förekomsten av tau i PET-kameran genom radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.

Oskar Hansson

– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i en artikel i Neurologi i Sverige.

Sammantaget visar studien att tau-PET-metoden har klart större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-PET, två metoder som i dag används på många minneskliniker.

– Har man tau i hjärnan enligt tau-PET, så är det med något enstaka undantag fråga om Alzheimers sjukdom. Har man en normal tau-PET och mild till måttlig demens, så beror minnesproblemen på andra neurologiska sjukdomar, säger Oskar Hansson som tror att metoden kan bli till stor nytta vid utredningen av patienter med minnesproblem, om den godkänns för klinisk användning.

PET-kameror är relativt dyrbara och finns inte inom primärvården där de flesta demensdiagnoser ställs. Så det är framför allt inom sjukhusens minnesklinker som den nya metoden kan komma att användas i större utsträckning.

Förutom från Lund har forskare och 700 patienter från San Francisco och Seoul, Sydkorea, varit involverade i studien. Den publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Läs artikel i Neurologi i Sverige (nytt fönster)

Till studien i JAMA (nytt fönster)

Metoden bygger på avbildning av hjärnan med så kallad PET-kamera. Det är en medicinsk bildteknik som har använts bland annat för att spåra spridningen av betaamyloid, ett protein och typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Denna gång har måltavlan varit tau, ett annat protein med kopplingar till alzheimer.

Den nya studien visar förekomsten av tau i PET-kameran genom radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.

Oskar Hansson

– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i en artikel i Neurologi i Sverige.

Sammantaget visar studien att tau-PET-metoden har klart större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-PET, två metoder som i dag används på många minneskliniker.

– Har man tau i hjärnan enligt tau-PET, så är det med något enstaka undantag fråga om Alzheimers sjukdom. Har man en normal tau-PET och mild till måttlig demens, så beror minnesproblemen på andra neurologiska sjukdomar, säger Oskar Hansson som tror att metoden kan bli till stor nytta vid utredningen av patienter med minnesproblem, om den godkänns för klinisk användning.

PET-kameror är relativt dyrbara och finns inte inom primärvården där de flesta demensdiagnoser ställs. Så det är framför allt inom sjukhusens minnesklinker som den nya metoden kan komma att användas i större utsträckning.

Förutom från Lund har forskare och 700 patienter från San Francisco och Seoul, Sydkorea, varit involverade i studien. Den publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Läs artikel i Neurologi i Sverige (nytt fönster)

Till studien i JAMA (nytt fönster)

24 sep 2018

Varför inget genombrott i alzheimerforskningen? 

 FORSKNING

...

Bild på omslagVarför har vi inte sett något medicinskt genombrott i alzheimerforskningen under 20 år? Det är en av frågorna som diskuteras i World Alzheimer report 2018. Bakom den står Alzheimer´s Disease International (ADI) som konstaterar att sedan 1998 har 100 läkemedel testats mot alzheimer. Endast 4 har godkänts för användning och de är inga "magic pills". De kan lindra symptom under en begränsad tid men stoppar inte sjukdomen.

Alzheimer och andra demenssjukdomar tillhör de snabbast växande folksjukdomarna. De är den sjunde vanligaste dödsorsaken och var tredje sekund insjuknar en person i världen. Att medicinska genombrott ändå har uteblivit förklarar ADI med bland annat att det helt enkelt forskas för lite jämfört med vad som gäller för andra stora folksjukdomar. Exempelvis publiceras det tolv gånger fler vetenskapliga artiklar om cancer.

Läs World Alzheimer Report 2018 (nytt fönster)

Bild på omslagVarför har vi inte sett något medicinskt genombrott i alzheimerforskningen under 20 år? Det är en av frågorna som diskuteras i World Alzheimer report 2018. Bakom den står Alzheimer´s Disease International (ADI) som konstaterar att sedan 1998 har 100 läkemedel testats mot alzheimer. Endast 4 har godkänts för användning och de är inga "magic pills". De kan lindra symptom under en begränsad tid men stoppar inte sjukdomen.

Alzheimer och andra demenssjukdomar tillhör de snabbast växande folksjukdomarna. De är den sjunde vanligaste dödsorsaken och var tredje sekund insjuknar en person i världen. Att medicinska genombrott ändå har uteblivit förklarar ADI med bland annat att det helt enkelt forskas för lite jämfört med vad som gäller för andra stora folksjukdomar. Exempelvis publiceras det tolv gånger fler vetenskapliga artiklar om cancer.

Läs World Alzheimer Report 2018 (nytt fönster)

04 sep 2018

Stroke fördubblar risken för demens 

 FORSKNING

Sedan länge vet man att det är långifrån ovanligt att utveckla demenssjukdom efter en stroke. En ny studie, publicerad i Alzheimer´s & Dementia, sätter siffror på sambandet.

bild på hjärnaRisken för demenssjukdom ökar med 70 procent för personer som har haft en stroke. För de som nyligen drabbats av en stroke handlar det om en fördubblad riskökning.

Siffrorna har tagits fram av forskare från University of Exeter Medical School. De har analyserat 48 studier med totalt 3,2 miljoner deltagare från olika delar världen.

Forskarna bakom studien konstaterar att det starka sambandet visar att förebyggande arbete mot stroke också kan förebygga demens. Båda tillhör de stora folksjukdomarna. Enlig världshälsoorgansationen WHO får årligen 15 miljoner personer en stroke. Cirka 50 miljoner är drabbade av demenssjukdom, antalet väntas fördubblas till år 2040.

Läs pressmeddelande (nytt fönster)

Till studien i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)

bild på hjärnaRisken för demenssjukdom ökar med 70 procent för personer som har haft en stroke. För de som nyligen drabbats av en stroke handlar det om en fördubblad riskökning.

Siffrorna har tagits fram av forskare från University of Exeter Medical School. De har analyserat 48 studier med totalt 3,2 miljoner deltagare från olika delar världen.

Forskarna bakom studien konstaterar att det starka sambandet visar att förebyggande arbete mot stroke också kan förebygga demens. Båda tillhör de stora folksjukdomarna. Enlig världshälsoorgansationen WHO får årligen 15 miljoner personer en stroke. Cirka 50 miljoner är drabbade av demenssjukdom, antalet väntas fördubblas till år 2040.

Läs pressmeddelande (nytt fönster)

Till studien i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)