Inga brickbord eller sömnpiller på Malmgården

På Malmgården låser man inga dörrar och varken brickbord eller sömnmedel förekommer. Engagemang och personligt bemötande gör tvingande skyddsåtgärder överflödiga. 

Malmgården ligger i Skara och är ett boende för personer med svåra beteendestörningar på grund av demens eller annan psykisk sjukdom. Vid sidan av tre avdelningar för permanent boende finns en enhet för korttidsboende och växelvård. Där finns även trygghetsplatser för akuta behov.

Anledningen till mitt besök är ren nyfikenhet. För på Malmgården lär man varken använda sig av sömnmedel eller tvingande skyddsåtgärder som låsta dörrar, bälten och brickbord. Är det möjligt? Ja, enhetschef och demenssjuksköterskan Kristina Nilsson-Lindström intygar att det stämmer.

– Vi har istället en levande diskussion kring förhållningssätt och bemötande vid svåra situationer. Frågor som diskuteras kan vara ”vad är viktigt för personen”, ”vilka känslor uttrycker hon” och ”hur kan vi arbeta för att personen ska må så gott som möjligt”.

 

bild på MalmgårdenPå Malmgården strävar man efter att arbeta med personcentrerad omsorg och ett relationsinriktad arbetssätt – ett  jagstödjande förhållningssätt och känslomässigt bemötande. Detta blir tydligt under rundvandringen i huset. Vi möter en demenssjuk person med sex potatisskalare i fickorna.

– Jag ser att du skalat potatis, säger Kristina och hälsar glatt utan att kommentera antalet potatisskalare.

Margareta Hellström är demenssjuksköterska och knuten till Malmgården. Hon träffar personer med nydiagnostiserad demenssjukdom i ett tidigt skede, när hon fått kännedom om dessa från primärvården, länssjukvården eller geriatriken.

– Det är positivt att i ett tidigt skede lära känna dessa personer fram till dess att personen flyttar till demensboendet. Då kan man lättare hantera och förstå olika beteenden och personen själv kan uppleva en större tillit och trygghet, menar Margareta Hellström.

Hon understryker vad Kristina Nilsson-Lindström säger. Först arbetar man aktivt med personligt bemötande innan man – i sista hand – tar till läkemedel för att dämpa olika beteenden.                      

– Det gäller att bekräfta personen – ”jag ser dig”, ”här är jag”, ”jag finns här” – om och om igen till dess att personen känner sig trygg, säger Margareta Hellström.

 

Ett stort ansvar vilar givetvis på vårdbiträden och undersköterskor. Demenssjuksköterskor och enhetschef finns nära till hands och rycker in när medarbetare behöver stöd och hjälp. Var fjärde vecka hålls teamträffar. Då diskuterar man olika fall för att sedan metodiskt pröva sig fram och utvärdera olika tillvägagångssätt. Enheten är även ansluten till svenska BPSD-registret. 

– Därutöver har personalen reflektionsträffar var tredje vecka och handledning var sjätte. Båda är viktiga förutsättningar för att hantera de utmaningar man ställs inför, säger Kristina Nilsson-Lindström.

Badrummet är ofta platsen för svåra situationer på äldreboenden. God personlig hygien kan krocka med personens intregritet och självbestämmande. På Malmgården brukar man lösa dilemmat genom att lugna, motivera och lirka. Men i ett fall har detta inte fungerat.

– Istället för att konfrontera vårdtagaren och riskera att kränka honom får han tvätta sig på egen hand. Att han mår bra är de absolut viktigaste, säger Kristina Nilsson-Lindström.

 

Anhöriga är viktiga. Demenssjuksköterskan och enhetschefen bjuder in till anhörigträffar vid tre tillfällen i samband med att make, maka eller förälder fått en demensdiagnos. Träffarna utgår ifrån de anhörigas önskemål. Fortsättningsvis har man anhörigträff en gång i månaden riktat specifikt till grupper med enbart make, maka eller barn. I herrgruppen har egna initiativ, som att bilda matlag tillkommit.

– Vad skulle ni säga är vinsten med ert sätt att arbeta?

– Tydlighet och ett tillåtande klimat, svarar enhetschefen Kristina Nilsson-Lindström

– Lugnt tempo, flexibilitet och trygghet, menar demenssjuksköterskan Margareta Hellström.

– Uppstår problem kan man lyfta det direkt med kollegorna – för att få stöd och råd, säger sjuksköterskan Åsa Holmberg och tilläger att varje dag är rolig när man känner att man kan få någon att må gott…

Ann-Christin Kärrman

 

 

Publicerad: 2013-01-07, Uppdaterad: 2024-06-27