Hösten 2021 gav statliga Vinnova klartecken till finansieringen av elva innovationsmiljöer. En av dem var PREDEM som arbetar med att utveckla diagnostik, precisionsmedicin och beslutsstöd. Målet är att förebygga demensutveckling hos personer med begynnande kognitiv svikt.
Innovationsmiljön samlar en rad olika aktörer från bland annat forskarsamhället, regioner, företag och intresseorganisationer (se komplett lista). Arbetet koordineras från Karolinska Institutet av initiativtagaren Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi.
Arbetet inom PREDEM startade på allvar i början av 2022, hur går det?
Linus Jönsson:
Vi har kommit i gång bra. Flera spännande studier ligger i pipeline och en del intressanta resultat presenterar vi redan i höst.
Innovationsmiljö är en ganska ny företeelse, vad står det för?
Linus Jönsson:
En innovationsmiljö är en samverkan mellan flera aktörer från olika sektorer, till exempel regioner, företag, akademi och intresseorganisationer. Tillsammans försöker man tackla en stor samhällsutmaning, en bred samverkan är då en förutsättning för att komma framåt.
Innovationsmiljön är öppen och kan bjuda in nya aktörer efterhand. Den saknar även slutdatum, till skillnad mot ett forskningsprojekt. Innovationsmiljön är en början på ett samarbete som förhoppningsvis kan fortsätta efter 5 år, det är i varje fall målsättningen med PREDEM.
Varför har ni valt demenssjukdom och prevention som tema för PREDEM?
Linus Jönsson:
För det första finns en självklar folkhälsoaspekt. Med en åldrande befolkning kan vi förvänta oss en tredubbling av antalet demenssjuka fram till 2050, om vi inte lyckas göra något åt det.
Sedan pågår ju en väldigt spännande utveckling inom fältet, både inom biomedicin och diagnostik, ja även när det gäller sjukdomsmodifierande behandling.
Men att kunna förebygga demenssjukdom, ligger inte det långt fram i tiden?
Linus Jönsson:
Menar du demensprevention i befolkningen i stort så är nog svaret ja. Men PREDEM siktar in sig på främst sekundärprevention. Vi vill utveckla metoder för att hitta personer med hög demensrisk. De ska sedan erbjudas adekvata behandlingar och åtgärder som minskar deras risk att utveckla demenssjukdom.
När det gäller att identifiera högsriskpersoner är tajmingen bra. Diagnostiken har på kort tid tagit stora kliv, bland annat med biomarkören tau-181 som med god träffsäkerhet kan spåra alzheimerförändringar i ett vanligt blodprov. I Skåne pågår en studie om blodprovsdiagnostik inom primärvården och i höst startar vi en motsvarande vid Karolinska Institutet inom ramen för PREDEM.
Digitala verktyg verkar ha en ganska stor plats i PREDEM...?
Linus Jönsson:
Ja, verksamheten är indelad i fyra områden, eller arbetspaket som vi kallar det, och det första omfattar just digitala verktyg för utredning och tidig upptäckt. Geras Solutions som ingår i PREDEM är ett exempel på det. Vi tror att sådana verktyg har en stor potential för att fånga upp fler personer med begynnande minnesproblem.
En stor grupp är sannolikt de som upplever sig ha problem men inte söker sig till vården. Här har digitala minnestester en klar fördel eftersom de kan utföras i hemmet utan vårdpersonal. De är också betydligt lättare att administrera och testerna kan även varieras för att undvika inlärningseffekter.
En annan viktig grupp att nå är utrikesfödda. Här gör vi en specifik satsning för att översätta och testa skalor på olika språk.
Ett annat arbetspaket är Biomarkörer för precisionsdiagnostik, vad sker där?
Linus Jönsson:
I arbetspaket två undersöker man glykaner som är en ny typ av biomarkör. En studie, som görs inom Akademiskt primärvårdscentrum, kombinerar biomarkörer (tau-181 och glykaner) med olika kognitiva tester. De senare görs med hjälp av Mindmore, som också är digitalt verktyg. Syftet med denna studie är att i ett tidigt skede få ett underlag för att kunna selektera patienter till olika former av vård och behandlingar.
Det tredje arbetspaketet handlar om att utveckla prediktionsmodeller och beslutsstöd. Målet är att utifrån patientens biomarkörprofil och kliniska status förutsäga både risken att utveckla demenssjukdom och sannolikheten att svara på olika typer av behandlingar.
Används kvalitetsregistret SveDem inom PREDEM?
Linus Jönsson:
Absolut. SveDem är ju världens största databas om demenssjukdomar och används både i arbetspaket tre och fyra. Det senare handlar om kostnadseffektivitet och betalningsmodeller för att kunna utvärdera diagnostik och läkemedelsbehandlingar. SveDem sjösätter en ny läkemedelsmodul senare i år. Den blir ett viktigt redskap som, när det första sjukdomsmodifierande läkemedlet förhoppningsvis kommer, kan ge information om läkemedlets effekter, kostnadseffektivitet etc.
Magnus Westlander