Senaste nytt
Krav på läkemedelsgenomgångar fr o m i höst
Äldre personer med demens använder ofta många olika mediciner. Nya regler som träder i kraft den första september säger att sjukvården ska erbjuda dem läkemedelsgenomgångar.
Det är Socialstyrelsen som gett ut nya föreskrifter om äldres läkemedelshantering. Bakgrunden är en rad återkommande problem som framkommit i flera studier. Felaktig läkemedelsanvändning hos äldre orsakar skador och onödigt lidande och är en direkt orsak till många akutbesök på landets sjukhus. Äldre personer är mer känsliga för läkemedel och ju fler man använder desto större är risken att de påverkar varandra, något som kan leda till bl a allvarliga biverkningar.
Den nya föreskrifterna innebär att sjukvården ska erbjuda patienter som är 75 år och äldre och som är ordinerade minst fem mediciner en enkel läkemedelsgenomgång. En sådan ska göras vid besök hos läkare i primärvården, inskrivning på sjukhusklinik, påbörjad hemsjukvård och flyttning till särskilt boende.
Läkemedelsgenomgången ska kartlägga vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför samt vilka av dessa läkemedel som patienten använder. Läkaren ska bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker.
En vägledning för läkemedelsgenomgångar väntas i slutet av året.
Det är Socialstyrelsen som gett ut nya föreskrifter om äldres läkemedelshantering. Bakgrunden är en rad återkommande problem som framkommit i flera studier. Felaktig läkemedelsanvändning hos äldre orsakar skador och onödigt lidande och är en direkt orsak till många akutbesök på landets sjukhus. Äldre personer är mer känsliga för läkemedel och ju fler man använder desto större är risken att de påverkar varandra, något som kan leda till bl a allvarliga biverkningar.
Den nya föreskrifterna innebär att sjukvården ska erbjuda patienter som är 75 år och äldre och som är ordinerade minst fem mediciner en enkel läkemedelsgenomgång. En sådan ska göras vid besök hos läkare i primärvården, inskrivning på sjukhusklinik, påbörjad hemsjukvård och flyttning till särskilt boende.
Läkemedelsgenomgången ska kartlägga vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför samt vilka av dessa läkemedel som patienten använder. Läkaren ska bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker.
En vägledning för läkemedelsgenomgångar väntas i slutet av året.
Till Socialstyrelsens föreskrifter »
(nytt fönster)
Lägre vikt kopplas till tidig demens
Låg och normal kroppsvikt är vanligare än övervikt bland personer med tidiga alzheimerförändringar i hjärnan. Det visar ny forskning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Neurology.
Studien omfattar 506 personer som mättes och vägdes för att få fram Body Mass Index (se högerspalt). Dessutom användes modern kamerateknik för att avbilda hjärnan och analyser av ryggmärgsvätska för att hitta så kallade biomarkörer. På så sätt kunde forskarna se vilka deltagare som uppvisade tecken på Alzheimers sjukdom redan innan demenssymptomen hade visat sig.
Resultatet visar ett samband mellan kroppsvikt, eller rättare sagt BMI, och Alzheimers sjukdom i begynnande fas. 85 procent av deltagarna med tydliga minnesproblem (MCI) och begynnande alzheimerförändringar i hjärnan hade ett BMI under 25 (normal- och undervikt). Motsvarande andel bland överviktiga (med ett BMI på 25 eller mer) var 48 procent. Relationen var ungefär densamma bland deltagare utan minnesproblem.
Jeffrey M. Burns vid University of Kansas School är en av forskarna bakom studien. Han anser att resultaten tyder på att Alzheimers sjukdom är förknippad med metabola förändringar i de allra tidigaste faserna av sjukdomen.
– Detta kan bero på skador i det område av hjärnan som kallas hypotalamus som spelar en roll i regleringen av ämnesomsättningen och intag av föda, säger han.
Jeffrey M. Burns vill se ytterligare studier som klargör om de metabola förändringarna är en direkt reaktion på Alzheimers sjukdom eller beror på andra faktorer som i sin tur gör att personen utvecklar demens.
Det bör betonas att övervikt i medelåldern anses vara en riskfaktor för att utveckla demenssjukdom senare i livet.
Magnus Westlander
Källa: Alzheimer disease biomarkers are
associated with body mass index,
Neurology November 22, 201177:1913-1920
Studien omfattar 506 personer som mättes och vägdes för att få fram Body Mass Index (se högerspalt). Dessutom användes modern kamerateknik för att avbilda hjärnan och analyser av ryggmärgsvätska för att hitta så kallade biomarkörer. På så sätt kunde forskarna se vilka deltagare som uppvisade tecken på Alzheimers sjukdom redan innan demenssymptomen hade visat sig.
Resultatet visar ett samband mellan kroppsvikt, eller rättare sagt BMI, och Alzheimers sjukdom i begynnande fas. 85 procent av deltagarna med tydliga minnesproblem (MCI) och begynnande alzheimerförändringar i hjärnan hade ett BMI under 25 (normal- och undervikt). Motsvarande andel bland överviktiga (med ett BMI på 25 eller mer) var 48 procent. Relationen var ungefär densamma bland deltagare utan minnesproblem.
Jeffrey M. Burns vid University of Kansas School är en av forskarna bakom studien. Han anser att resultaten tyder på att Alzheimers sjukdom är förknippad med metabola förändringar i de allra tidigaste faserna av sjukdomen.
– Detta kan bero på skador i det område av hjärnan som kallas hypotalamus som spelar en roll i regleringen av ämnesomsättningen och intag av föda, säger han.
Jeffrey M. Burns vill se ytterligare studier som klargör om de metabola förändringarna är en direkt reaktion på Alzheimers sjukdom eller beror på andra faktorer som i sin tur gör att personen utvecklar demens.
Det bör betonas att övervikt i medelåldern anses vara en riskfaktor för att utveckla demenssjukdom senare i livet.
Magnus Westlander
Källa: Alzheimer disease biomarkers are
associated with body mass index,
Neurology November 22, 201177:1913-1920
BMI (Body Mass Index) anger relationen mellan en persons vikt och längd.
BMI = vikten / längden x längden
Ett BMI högre än 25 betraktas som övervikt, undervikt är lägre än 19.
Relaterade artiklar
Vikten har betydelse »
Bemanningsregler skjuts upp minst ett år
De nya bemanningsreglerna för landets äldreboenden skjuts upp minst ett år. Socialstyrelsen ska hålla utbildningar för handläggare och beslutsfattare innan föreskrifterna träder i kraft under 2015.
De nya reglerna, som skulle börjat gälla den 1 januari nästa år, tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen, bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och att bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.
Reglerna togs ursprungligen fram för personer med demenssjukdom men uppdraget kom senare att utvidgas och omfatta alla som bor i särskilda boenden. Socialstyrelsen vill införa båda regelverken som ett enda paket, något som myndigheten uppger vara en orsak till att de nya reglerna införs senare.
– Det är viktigt att införa hela regelverket samtidigt för att samma bestämmelser ska gälla personer med demenssjukdom och andra äldre på äldreboenden. Det handlar ju ofta om personer som bor vägg i vägg på samma boenden. Det kommer också att göra det enklare för kommunerna att tillämpa reglerna, säger Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Föreskrifterna har väckt motstånd hos kommunpolitiker och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Därför har Socialstyrelsen bjudit in SKL till ett samarbete med start nu i höst kring hur kvaliteten inom äldreomsorgen kan följas upp. I uppföljningen ingår frågor om just bemanningen.
Många kommuner har dessutom uttryckt att de behöver mer tid på sig att förbereda sig inför att kunna leva upp till föreskrifterna.
– En samsyn kring regelverket är nödvändig för att få det att fungera. Den här tiden vill vi därför använda till att förbättra kommunernas förutsättningar att leva upp till lagstiftningen. Vi behöver få till stånd en bra äldreomsorg tillsammans med kommunerna, inte i strid med dem, säger Bitte Fritzon, enhetschef på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen kommer under första delen av 2014 anordna utbildningar som vänder sig till handläggare och beslutsfattare på äldreboenden. Vid utbildningen kommer exempel på kommuner som redan bemannar sina äldreboenden utifrån de nya reglerna att lyftas fram.
Parallellt fortsätter arbetet med att färdigställa föreskrifterna som gäller alla äldreboenden. Förslaget ska sedan skickas på remiss.
De nya reglerna, som skulle börjat gälla den 1 januari nästa år, tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen, bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och att bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.
Reglerna togs ursprungligen fram för personer med demenssjukdom men uppdraget kom senare att utvidgas och omfatta alla som bor i särskilda boenden. Socialstyrelsen vill införa båda regelverken som ett enda paket, något som myndigheten uppger vara en orsak till att de nya reglerna införs senare.
– Det är viktigt att införa hela regelverket samtidigt för att samma bestämmelser ska gälla personer med demenssjukdom och andra äldre på äldreboenden. Det handlar ju ofta om personer som bor vägg i vägg på samma boenden. Det kommer också att göra det enklare för kommunerna att tillämpa reglerna, säger Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Föreskrifterna har väckt motstånd hos kommunpolitiker och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Därför har Socialstyrelsen bjudit in SKL till ett samarbete med start nu i höst kring hur kvaliteten inom äldreomsorgen kan följas upp. I uppföljningen ingår frågor om just bemanningen.
Många kommuner har dessutom uttryckt att de behöver mer tid på sig att förbereda sig inför att kunna leva upp till föreskrifterna.
– En samsyn kring regelverket är nödvändig för att få det att fungera. Den här tiden vill vi därför använda till att förbättra kommunernas förutsättningar att leva upp till lagstiftningen. Vi behöver få till stånd en bra äldreomsorg tillsammans med kommunerna, inte i strid med dem, säger Bitte Fritzon, enhetschef på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen kommer under första delen av 2014 anordna utbildningar som vänder sig till handläggare och beslutsfattare på äldreboenden. Vid utbildningen kommer exempel på kommuner som redan bemannar sina äldreboenden utifrån de nya reglerna att lyftas fram.
Parallellt fortsätter arbetet med att färdigställa föreskrifterna som gäller alla äldreboenden. Förslaget ska sedan skickas på remiss.
Socialstyrelsen föreslår bindande regler för demensvården
Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter för demensvård i särskilt boende. I förslaget betonas att boendeenheter där en person med demenssjukdom bor aldrig får lämnas obemannade. Däremot anges ingen exakt siffra för lägsta bemanningsnivå.
Socialstyrelsen utgår ifrån att det är behoven – inte bemanningen – som ska styra vilken omsorg de äldre får.
– Personer med demenssjukdom på äldreboenden har rätt att duscha, äta, gå ut eller lägga sig när de själva behöver. Ingen ska heller behöva ropa på hjälp utan att någon hör. Det är kommunernas ansvar att ge varje individ omsorg utifrån deras behov. För att kunna göra det måste det stå klart vad var och en behöver, men så är det inte alltid i dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på Socialstyrelsens webbplats.
Några av de viktigaste punkterna i föreskrifterna är att:
-
Socialnämnden i varje kommun ska se till att alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor har tillräckligt med personal för att ge varje individ den hjälp han eller hon behöver.
-
För att beräkna hur mycket personal som är tillräckligt måste socialnämnden ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om det. Det ska framgå vad insatserna får för praktisk betydelse för den enskilde. På så sätt blir det tydligt för alla inblandade, inklusive anhöriga, vilken hjälp den äldre har rätt till.
-
En boendeenhet där en person med demenssjukdom bor får aldrig lämnas obemannad.
-
Kommunerna måste skärpa kontrollen av alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor, både de offentliga och de privata. Socialnämnden ska regelbundet följa upp hur varje enskild person har det och om personalen räcker till.
– Omsorgen ska styras av de äldres behov, inte av hur mycket personal det finns eller vilka tider personalen arbetar. Reglerna tydliggör hur äldreboenden där det bor demenssjuka personer måste vara bemannade för att leva upp till lagen, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens förslag går nu ut på remiss. Föreskrifterna planeras sedan träda i kraft i januari 2013.
Socialstyrelsen utgår ifrån att det är behoven – inte bemanningen – som ska styra vilken omsorg de äldre får.
– Personer med demenssjukdom på äldreboenden har rätt att duscha, äta, gå ut eller lägga sig när de själva behöver. Ingen ska heller behöva ropa på hjälp utan att någon hör. Det är kommunernas ansvar att ge varje individ omsorg utifrån deras behov. För att kunna göra det måste det stå klart vad var och en behöver, men så är det inte alltid i dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på Socialstyrelsens webbplats.
Några av de viktigaste punkterna i föreskrifterna är att:
-
Socialnämnden i varje kommun ska se till att alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor har tillräckligt med personal för att ge varje individ den hjälp han eller hon behöver.
-
För att beräkna hur mycket personal som är tillräckligt måste socialnämnden ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om det. Det ska framgå vad insatserna får för praktisk betydelse för den enskilde. På så sätt blir det tydligt för alla inblandade, inklusive anhöriga, vilken hjälp den äldre har rätt till.
-
En boendeenhet där en person med demenssjukdom bor får aldrig lämnas obemannad.
-
Kommunerna måste skärpa kontrollen av alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor, både de offentliga och de privata. Socialnämnden ska regelbundet följa upp hur varje enskild person har det och om personalen räcker till.
– Omsorgen ska styras av de äldres behov, inte av hur mycket personal det finns eller vilka tider personalen arbetar. Reglerna tydliggör hur äldreboenden där det bor demenssjuka personer måste vara bemannade för att leva upp till lagen, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens förslag går nu ut på remiss. Föreskrifterna planeras sedan träda i kraft i januari 2013.
Läs förslag till föreskrifter »
(nytt fönster)
Relaterade artiklar
Regler om bemanning kommer
nästa sommar »
Politisk majoritet bakom
riktlinjer om bemanning »
DEBATT: MP vill ha lag om bemanning
Genom ett initiativ i socialutskottet kräver Miljöpartiet att regeringen tar fram en lag som ålägger kommunerna att ange miniminivåer för personal på sina äldreboenden. Det är rimligt att vårdtagare och deras anhöriga vet vilken lägsta bemanning som ska finnas, skriver riksdags-ledamöterna Gustav Fridolin och Agneta Luttorp på DN-debatt.
För snart ett år sedan röstade riksdagen för att Socialstyrelsen skulle ta fram riktlinjer för bemanningen i demensvården. Arbetet med detta pågår men det nya bindande reglerna kommer, enligt Socialstyrelsen, inte innehålla några krav på exakt antal personal per vårdtagare.
Miljöpartiet vill därför att kommunerna kompletterar Socialstyrelsens kommande regler med egna miniminivåer om bemanning i äldreboenden och andra särskilda boenden. Miniminivåerna ska vara anpassade efter bland annat vårdtyngd, omsorgsbehov och storlek på boende.
För snart ett år sedan röstade riksdagen för att Socialstyrelsen skulle ta fram riktlinjer för bemanningen i demensvården. Arbetet med detta pågår men det nya bindande reglerna kommer, enligt Socialstyrelsen, inte innehålla några krav på exakt antal personal per vårdtagare.
Miljöpartiet vill därför att kommunerna kompletterar Socialstyrelsens kommande regler med egna miniminivåer om bemanning i äldreboenden och andra särskilda boenden. Miniminivåerna ska vara anpassade efter bland annat vårdtyngd, omsorgsbehov och storlek på boende.
Utbildning kan reducera ärftlig demensrisk
En ny svensk studie tyder på att utbildning minskar risken för demens, även bland personer som har en ökad medfödd benägenhet att utveckla sjukdomen.
Forskarna som är knutna till Swedish Brain Power har studerat sambanden mellan demens, utbildningsnivå och ApoE-genen, närmare bestämt en variant av den: ApoE4-allelen. Detta arvsanlag återfinns hos ca 15 procent av befolkningen och har i tidigare studier visat sig öka risken för Alzheimers sjukdom med 1,5 – 4 gånger, beroende på om man har ApoE4-allelen i enkel eller dubbel uppsättning.
Individens genuppsättning kan man inte påverka men resultaten från den svenska studien tyder på att den ökade demensrisken, till följd av ApoE4-allelen, går att reducera. Bland personer som bär på riskgenen hade de med med hög utbildning (gymnasienivå eller mer) hälften så stor risk att utveckla demenssjukdom jämfört med lågutbildade (motsvarande grundskola).
Att hög utbildning minskar risken för demenssjukdom har tidigare forskning påvisat. Nytt med den svenska studien är att detta samband även tycks gälla bärare av riskgenen ApoE4-allelen. Studien omfattar drygt 3 400 deltagare, 65 år och äldre, från tre stora befolkningsstudier. Den har publicerats i on-line i Neurobiology of Aging,
Källa: Education halves the risk of dementia due to apolipoprotein 4 allele:
a collaborative study from the Swedish Brain Power initiative
(Neurobiology of Aging)
Magnus Westlander
Forskarna som är knutna till Swedish Brain Power har studerat sambanden mellan demens, utbildningsnivå och ApoE-genen, närmare bestämt en variant av den: ApoE4-allelen. Detta arvsanlag återfinns hos ca 15 procent av befolkningen och har i tidigare studier visat sig öka risken för Alzheimers sjukdom med 1,5 – 4 gånger, beroende på om man har ApoE4-allelen i enkel eller dubbel uppsättning.
Individens genuppsättning kan man inte påverka men resultaten från den svenska studien tyder på att den ökade demensrisken, till följd av ApoE4-allelen, går att reducera. Bland personer som bär på riskgenen hade de med med hög utbildning (gymnasienivå eller mer) hälften så stor risk att utveckla demenssjukdom jämfört med lågutbildade (motsvarande grundskola).
Att hög utbildning minskar risken för demenssjukdom har tidigare forskning påvisat. Nytt med den svenska studien är att detta samband även tycks gälla bärare av riskgenen ApoE4-allelen. Studien omfattar drygt 3 400 deltagare, 65 år och äldre, från tre stora befolkningsstudier. Den har publicerats i on-line i Neurobiology of Aging,
Källa: Education halves the risk of dementia due to apolipoprotein 4 allele:
a collaborative study from the Swedish Brain Power initiative
(Neurobiology of Aging)
Magnus Westlander
Till Neurobiology of Aging »
(nytt fönster)
Anhöriga missnöjda med demensvården
Enkätsvar från Demensförbundets medlemmar pekar på allvarliga brister i demensvården. Situationen har förvärrats sedan år 2003 då förbundet gjorde en motsvarande undersökning.
Närmare 80 procent av de som svarade på enkäten anser att det är för lite personal på det boende där deras demenssjuka anhöriga vårdas. År 2003 ansåg endast 20 procent att det behövdes mer personal.
Drygt 40 procent av de anhöriga anser att det är svårt att få kontakt med ansvarig läkare (knappt 10 procent år 2003) och drygt 70 procent tycker att det är för lite aktivering (drygt 30 procent år 2003). Mer än var femte demenssjuk får inte gå på toaletten när han/hon vill.
Se enkätsvaren i diagram » (pdf, nytt fönster)
Demensförbundets hemsida » (nytt fönster)
Närmare 80 procent av de som svarade på enkäten anser att det är för lite personal på det boende där deras demenssjuka anhöriga vårdas. År 2003 ansåg endast 20 procent att det behövdes mer personal.
Drygt 40 procent av de anhöriga anser att det är svårt att få kontakt med ansvarig läkare (knappt 10 procent år 2003) och drygt 70 procent tycker att det är för lite aktivering (drygt 30 procent år 2003). Mer än var femte demenssjuk får inte gå på toaletten när han/hon vill.
Se enkätsvaren i diagram » (pdf, nytt fönster)
Demensförbundets hemsida » (nytt fönster)
Sjuksköterska i Malmö blev nummer 20 000
När Catherine Wemming svarade rätt på sista frågan i kunskapstestet blev hon den 20 000:e personen att genomföra webbutbildningen Demens ABC. Svenskt Demenscentrum gratulerar och bjuder henne till Silviahemmets inspirationsdag i mars nästa år.
Catherine Wemming har drygt tio års erfarenhet av äldreomsorg. Hon har gått den långa vägen och började som vårdbiträde vid 17 års ålder. I snart ett år har hon arbetat som sjuksköterska på Kaspers vårdboende i Malmö.
Vilka demensutbildningar har du gått tidigare?
– Ingen specifik demensutbildning. När jag läste till sjuksköterska ingick demenssjukdomar i kursplanen men det var inte särskilt mycket och framför allt ingenting om bemötande som är så viktigt för en god demensvård.
Vad är din uppfattning om Demens ABC?
– Det är en bra utbildning. Klart att jag kände till en hel del sedan tidigare men det är ändå nyttigt att få friska upp sina kunskaper. Sedan är reflektionsfrågorna jättebra och ett tillfälle att rannsaka sig själv: hur gör vi egentligen på vår arbetsplats, arbetar vi verkligen på det här sättet?
Demens ABC är ju en webbaserad utbildning. Vad tycker du om det?
– Jag är ju uppvuxen med dator så för mig var det inga problem alls. Det var faktiskt rätt skönt att slippa hålla reda på en massa papper. För min sjuksköterskekollega var det kanske inte lika självklart men med lite hjälp i början så klarade hon sig sedan på egen hand.
Hur många har gått Demens ABC på din arbetsplats?
– Hittills är vi fem stycken: jag och min sjuksköterskekollega, två gruppledare och så vår verksamhetschef. Vi har tryckt ut alla reflektionsfrågor som vi nu ska använda i gruppdiskussioner på arbetsplatsen. Tanken är att på sikt ska alla som arbetar på Kaspers vårdboende gå Demens ABC.
Magnus Westlander
Foto: Julia Lindemalm / Scanpix
Catherine Wemming har drygt tio års erfarenhet av äldreomsorg. Hon har gått den långa vägen och började som vårdbiträde vid 17 års ålder. I snart ett år har hon arbetat som sjuksköterska på Kaspers vårdboende i Malmö.
Vilka demensutbildningar har du gått tidigare?
– Ingen specifik demensutbildning. När jag läste till sjuksköterska ingick demenssjukdomar i kursplanen men det var inte särskilt mycket och framför allt ingenting om bemötande som är så viktigt för en god demensvård.
Vad är din uppfattning om Demens ABC?
– Det är en bra utbildning. Klart att jag kände till en hel del sedan tidigare men det är ändå nyttigt att få friska upp sina kunskaper. Sedan är reflektionsfrågorna jättebra och ett tillfälle att rannsaka sig själv: hur gör vi egentligen på vår arbetsplats, arbetar vi verkligen på det här sättet?
Demens ABC är ju en webbaserad utbildning. Vad tycker du om det?
– Jag är ju uppvuxen med dator så för mig var det inga problem alls. Det var faktiskt rätt skönt att slippa hålla reda på en massa papper. För min sjuksköterskekollega var det kanske inte lika självklart men med lite hjälp i början så klarade hon sig sedan på egen hand.
Hur många har gått Demens ABC på din arbetsplats?
– Hittills är vi fem stycken: jag och min sjuksköterskekollega, två gruppledare och så vår verksamhetschef. Vi har tryckt ut alla reflektionsfrågor som vi nu ska använda i gruppdiskussioner på arbetsplatsen. Tanken är att på sikt ska alla som arbetar på Kaspers vårdboende gå Demens ABC.
Magnus Westlander
Foto: Julia Lindemalm / Scanpix
Många alzheimersjuka får motverkande läkemedel
Effekten av symptomlindrande alzheimerläkemedel motverkas av vissa läkemedel mot inkontinens och högt blodtryck. Ändå är det vanligt att patienter får dem samtidigt. Det visar en studie i Journal of the American Geriatrics Society.
Det är känt sedan tidigare att antikollinerga läkemedel är olämpliga för äldre personer. Läkemedlen används mot inkontinens, allergier och högt blodtryck men har också en rad oönskade biverkningar. Bland annat hämmar de produktionen av acetylkolin, en signalsubstans i hjärnan som är viktig för minnet, koncentrationsförmågan och andra kognitiva funktioner.
En motsatt effekt har acetylkolinesterashämmare, de vanligaste symptomlindrande läkemedlen vid Alzheimers sjukdom. De hämmar istället nedbrytningen av acetylkolin, något som delvis kan kompensera bristen på denna signalsubstans som Alzheminers sjukdom ger upphov till.
Läkemedel med motsatt effekt bör inte tas samtidigt men i verkligheten sker det rätt ofta. Det visar en amerikansk studie gjord vid Group Health Research Institute. Den omfattar drygt 5600 personer, 50 år eller äldre, som fick ett nytt recept på acetylkolinesterashämmare mellan år 2000 och 2007.
Drygt en av tre som deltog i studien tog samtidigt minst ett läkemedel med antikollinerg effekt. Drygt en av tio tog två eller fler antikollinergika vid sidan av alzheimerläkemedlet. Syftet till att antikolinergika skrivs ut, trots motverkande effekt, kan vara att motverka biverkningar av kolinesterashämmare.
Denise Boudreau som lett studien hoppas att den den ökar medvetenheten om olämpliga förskrivningar och stimulera diskussioner om bästa sättet att göra terapeutiska beslut för personer med Alzheimers sjukdom.
Magnus Westlander
Denna effekt gör att antikollinerga läkemedel även är olämpliga att blanda
Det är känt sedan tidigare att antikollinerga läkemedel är olämpliga för äldre personer. Läkemedlen används mot inkontinens, allergier och högt blodtryck men har också en rad oönskade biverkningar. Bland annat hämmar de produktionen av acetylkolin, en signalsubstans i hjärnan som är viktig för minnet, koncentrationsförmågan och andra kognitiva funktioner.
En motsatt effekt har acetylkolinesterashämmare, de vanligaste symptomlindrande läkemedlen vid Alzheimers sjukdom. De hämmar istället nedbrytningen av acetylkolin, något som delvis kan kompensera bristen på denna signalsubstans som Alzheminers sjukdom ger upphov till.
Läkemedel med motsatt effekt bör inte tas samtidigt men i verkligheten sker det rätt ofta. Det visar en amerikansk studie gjord vid Group Health Research Institute. Den omfattar drygt 5600 personer, 50 år eller äldre, som fick ett nytt recept på acetylkolinesterashämmare mellan år 2000 och 2007.
Drygt en av tre som deltog i studien tog samtidigt minst ett läkemedel med antikollinerg effekt. Drygt en av tio tog två eller fler antikollinergika vid sidan av alzheimerläkemedlet. Syftet till att antikolinergika skrivs ut, trots motverkande effekt, kan vara att motverka biverkningar av kolinesterashämmare.
Denise Boudreau som lett studien hoppas att den den ökar medvetenheten om olämpliga förskrivningar och stimulera diskussioner om bästa sättet att göra terapeutiska beslut för personer med Alzheimers sjukdom.
Magnus Westlander
Denna effekt gör att antikollinerga läkemedel även är olämpliga att blanda
Till Journal of the American Geriatrics Society » (nytt fönster)
Professor Fratiglioni får alzheimerpris
Professor Laura Fratiglioni har fått Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående alzheimerforskare 2011. Priset delades ut vid Umeå universitets årshögtid.
Laura Fratiglioni är professor vid ARC/Karolinska Institutet och forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Hon har ägnat en stor del av sin forskning åt att studera livsstilens betydelse för utveckling av demenssjukdom och identifierat både risk- och friskfaktorer, t ex högt blodtryck och utbildningsnivå. Hennes upptäckter kan bland annat ligga till grund för ett förebyggande hälsoarbete kring demenssjukdomar.
Waijlit och Eric Forsgrens pris instiftades 2009 och delas ut till forskare vid svenska lärosäten som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom. Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg. Prissumman är på 100 000 kr.
Laura Fratiglioni är professor vid ARC/Karolinska Institutet och forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Hon har ägnat en stor del av sin forskning åt att studera livsstilens betydelse för utveckling av demenssjukdom och identifierat både risk- och friskfaktorer, t ex högt blodtryck och utbildningsnivå. Hennes upptäckter kan bland annat ligga till grund för ett förebyggande hälsoarbete kring demenssjukdomar.
Waijlit och Eric Forsgrens pris instiftades 2009 och delas ut till forskare vid svenska lärosäten som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom. Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg. Prissumman är på 100 000 kr.