Nytt om forskning
Sverige satsar på nytt forskningssamarbete om alzheimer
Regeringen ger Vetenskapsrådet två miljoner kronor till ett nytt europeiskt forskningssamarbete. Genom ökad samordning ska alzheimerforskningen stärkas inom EU.
Pengarna är avsedda att användas för Sveriges deltagande i JPI för neurodegenerativa sjukdomar, ett gemensamt program som EU beslutade om under höstens svenska ordförandeskap. JPI är en förkortning för joint programming initiatives och innebär att medlemsländerna på frivillig basis samordnar sina resurser, utbyter erfarenheter och sprider goda exempel på framgångsrika vårdformer.
– Detta är ett initiativ som Europakommissionen lanserade i slutet av 2008 för att implementera "the European Research Area". Syftet är att öka samverkan och styrkan i forskning kring frågor som inte kan lösas på nationell nivå, säger professor Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för Medicin och hälsa, Vetenskapsrådet.
JPI för neurodegenerativa sjukdomar, varav Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste, koordineras från Frankrike. Inom ämnesområdet medicin och hälsa finns JPI även för mat och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar. Ämnet antibiotikaresistens har föreslagits men ännu inte antagits.
Magnus Westlander
Pengarna är avsedda att användas för Sveriges deltagande i JPI för neurodegenerativa sjukdomar, ett gemensamt program som EU beslutade om under höstens svenska ordförandeskap. JPI är en förkortning för joint programming initiatives och innebär att medlemsländerna på frivillig basis samordnar sina resurser, utbyter erfarenheter och sprider goda exempel på framgångsrika vårdformer.
– Detta är ett initiativ som Europakommissionen lanserade i slutet av 2008 för att implementera "the European Research Area". Syftet är att öka samverkan och styrkan i forskning kring frågor som inte kan lösas på nationell nivå, säger professor Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för Medicin och hälsa, Vetenskapsrådet.
JPI för neurodegenerativa sjukdomar, varav Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste, koordineras från Frankrike. Inom ämnesområdet medicin och hälsa finns JPI även för mat och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar. Ämnet antibiotikaresistens har föreslagits men ännu inte antagits.
Magnus Westlander
Ärftliga faktorer ofta bakom frontallobsdemens
Arvet har inte sällan en viktig betydelse för uppkomsten av frontallobsdemens. En brittisk studie visar att drygt 40 procent av de drabbade hade sjukdomen i släkten.
Frontallobssdemens, även kallad pannlobsdemens eller frontotemporal demens, har fått sitt namn av att de främre delarna av hjärnan skadas. Bristande omdöme, känslomässig avtrubbning och utarmat spåk är vanliga symptom. Till skillnad mot andra demenssjukdomar brukar den debutera redan i övre medelåldern. Nu visar en studie i Journal of Neurology att den oftare påverkas av ärtlighet än vad som är fallet vid t ex Alzheimers sjukdom.
Brittiska forskare har bland annat analyserat blodprov och studerat släkthistorien hos 225 personer med frontallobsdemens. Resultatet visar att 42 procent av dem hade haft en släkting med samma sjukdom. Det finns olika varianter av frontallobsdemens och de brittiska forskarna konstaterar att arvets betydelse varierar mellan dessa. Störst inverkan hade det vid former som karaktäriseras av svåra beteendestörningar. Vid uttalade språksvårigheter (semantisk demens) spelad ärflighet en mindre roll.
En av tio patienter i den brittiska studien följde mönstret för s k dominant nedärvning, det innebär att minst tre nära släktingar från tre generationer har haft frontallobsdemens. Hos drygt 17 % hittade forskarna genmutationer – sjukliga förändringar i arvsanlagen – som tros orsaka sjukdomen.
Magnus Westlander
Frontallobssdemens, även kallad pannlobsdemens eller frontotemporal demens, har fått sitt namn av att de främre delarna av hjärnan skadas. Bristande omdöme, känslomässig avtrubbning och utarmat spåk är vanliga symptom. Till skillnad mot andra demenssjukdomar brukar den debutera redan i övre medelåldern. Nu visar en studie i Journal of Neurology att den oftare påverkas av ärtlighet än vad som är fallet vid t ex Alzheimers sjukdom.
Brittiska forskare har bland annat analyserat blodprov och studerat släkthistorien hos 225 personer med frontallobsdemens. Resultatet visar att 42 procent av dem hade haft en släkting med samma sjukdom. Det finns olika varianter av frontallobsdemens och de brittiska forskarna konstaterar att arvets betydelse varierar mellan dessa. Störst inverkan hade det vid former som karaktäriseras av svåra beteendestörningar. Vid uttalade språksvårigheter (semantisk demens) spelad ärflighet en mindre roll.
En av tio patienter i den brittiska studien följde mönstret för s k dominant nedärvning, det innebär att minst tre nära släktingar från tre generationer har haft frontallobsdemens. Hos drygt 17 % hittade forskarna genmutationer – sjukliga förändringar i arvsanlagen – som tros orsaka sjukdomen.
Magnus Westlander
Till studien i Journal of Neurology » (nytt fönster)
Vid frontallobsdemens skadas hjärnans främre delar.
Mer om frontallobsdemens » (Fakta om demens)
Dubbla uppgifter kan avslöja demens
Demens förväxlas ibland med depression. Nu har brittiska forskare hittat skillnader i testresultat som på sikt kan underlätta att skilja sjukdomarna åt. Studien är publicerade i senaste numret av Journal of Neurology.
Det är forskare vid universitetet i Edinburgh som jämfört förmågan att utföra två uppgifter samtidigt ("dual tasks"). 89 deltagare delades in i tre grupper: personer utan minnesproblem, personer med depression respektive alzheimers sjukdom. Studien visar att den senare gruppen hade svårast att lösa dubbla uppgifter, t ex att tala samtidigt som man korsar ett rum. Resultatet var statistiskt säkerställt och kvarstod även när man tog hänsyn till skillnader i minneskapacitet.
Många personer med demens blir aldrig utredda, en del av dem får felaktigt diagnosen depression. Det är framför allt symptomen vid svår depression som påminner om yttringarna av tidig demensfas.
Den brittiska studien är den första att jämföra demenssjuka med äldre personer med depression och deras förmåga att utföra dubbla uppgifter. Forskarteamet arbetar för att utveckla ett enkelt test som kan hjälpa läkare att skilja alzheimers sjukdom från depression och normalt åldrande.
Magnus Westlander
Referens
Sergio Della Sala et al, University of Edinburgh 'Alzheimer's disease, but not ageing or depression, affects dual-tasking'. Journal of Neurology Volume 256, Number 11, November 2009.
Det är forskare vid universitetet i Edinburgh som jämfört förmågan att utföra två uppgifter samtidigt ("dual tasks"). 89 deltagare delades in i tre grupper: personer utan minnesproblem, personer med depression respektive alzheimers sjukdom. Studien visar att den senare gruppen hade svårast att lösa dubbla uppgifter, t ex att tala samtidigt som man korsar ett rum. Resultatet var statistiskt säkerställt och kvarstod även när man tog hänsyn till skillnader i minneskapacitet.
Många personer med demens blir aldrig utredda, en del av dem får felaktigt diagnosen depression. Det är framför allt symptomen vid svår depression som påminner om yttringarna av tidig demensfas.
Den brittiska studien är den första att jämföra demenssjuka med äldre personer med depression och deras förmåga att utföra dubbla uppgifter. Forskarteamet arbetar för att utveckla ett enkelt test som kan hjälpa läkare att skilja alzheimers sjukdom från depression och normalt åldrande.
Magnus Westlander
Referens
Sergio Della Sala et al, University of Edinburgh 'Alzheimer's disease, but not ageing or depression, affects dual-tasking'. Journal of Neurology Volume 256, Number 11, November 2009.
Till studien i Journal of Neurology » (nytt fönster)
Finsk-svensk alzheimerforskare prisas
Miia Kivipelto, docent från Kuopio universitet och verksam vid ARC-Karolinska Institutet, har belönats av Finlands Akademi. Den 22 oktober tog hon emot Akademipriset vid Vetenskapsgalan i Helsingfors.
I sin forskning undersöker Miia Kivipelto bland annat behandlingsbara riskfaktorer för demenssjukdom som ju är en snabbt växande utmaning för både folkhälsan och samhällsekonomin. Hon leder en forskningsgrupp som undersöker hur miljö och gener samverkar vid minnesstörningar. Forskningsmaterialet utgörs huvudsakligen av demografiskt breda epidemiologiska undersökningar, men gruppen har även inlett den första interventionsundersökningen om levnadsvanor. Syftet med den är att minska risken för minnesstörningar och demens.
Åldern är den största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom men Miia Kivipelto har visat att motion och rätt diet minskar risken att insjukna, speciellt hos personer som är ärftligt disponerade för Alzheimers sjukdom.
– Vår forskning har gett rikligt med kunskap om riskfaktorer i anslutning till demens och Alzheimers sjukdom. Vi har konstaterat att bland annat förhöjt blodtryck, kolesterol, övervikt, brist på motion och för mycket mättade fetter och alkohol är illa för hjärnan och ökar demensrisken. Det här är ett viktigt budskap till alla och kan motivera envar att se över sina levnadsvanor. Genom att tänka på hjärtat kan vi också förebygga demens, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Finlands Akademi.
Juryns motivering:
"Priset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas".
I sin forskning undersöker Miia Kivipelto bland annat behandlingsbara riskfaktorer för demenssjukdom som ju är en snabbt växande utmaning för både folkhälsan och samhällsekonomin. Hon leder en forskningsgrupp som undersöker hur miljö och gener samverkar vid minnesstörningar. Forskningsmaterialet utgörs huvudsakligen av demografiskt breda epidemiologiska undersökningar, men gruppen har även inlett den första interventionsundersökningen om levnadsvanor. Syftet med den är att minska risken för minnesstörningar och demens.
Åldern är den största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom men Miia Kivipelto har visat att motion och rätt diet minskar risken att insjukna, speciellt hos personer som är ärftligt disponerade för Alzheimers sjukdom.
– Vår forskning har gett rikligt med kunskap om riskfaktorer i anslutning till demens och Alzheimers sjukdom. Vi har konstaterat att bland annat förhöjt blodtryck, kolesterol, övervikt, brist på motion och för mycket mättade fetter och alkohol är illa för hjärnan och ökar demensrisken. Det här är ett viktigt budskap till alla och kan motivera envar att se över sina levnadsvanor. Genom att tänka på hjärtat kan vi också förebygga demens, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Finlands Akademi.
Juryns motivering:
"Priset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas".
Docent Miia Kivipelto tar emot Akademipriset 2009 vid Finlands Akademi (foto: Petri Asikainen/STT Info Kuva)
Långtidsstudie i Umeå förlängs till 2015
Forskningsprojektet Betula får pengar till en ny testomgång. Närmare 5 000 Umeåbor, i åldrarna 25–100 år, har deltagit i befolkningsstudien som startade 1988.
Det är projektledaren och professorn Lars-Göran Nilsson som för P4 Västerbotten uppger att projektet förlängs med en sjätte testomgång. Den ska göras mellan åren 2013 och 2015. Större delen av finasieringen sker via Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Betulaprojektet om drivs av Umeå universitet studerar bl a hur olika minnesfunktioner påverkas över tiden och hur demenssjukdom kan upptäckas tidigare. En uppmärksammad doktorsavhandling från hösten 2008 visade bl a att luktsinnet försämras långt innan demenssymptomen uppträder (se Luktsinnet kan avslöja begynnande demens »)
Magnus Westlander
Det är projektledaren och professorn Lars-Göran Nilsson som för P4 Västerbotten uppger att projektet förlängs med en sjätte testomgång. Den ska göras mellan åren 2013 och 2015. Större delen av finasieringen sker via Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Betulaprojektet om drivs av Umeå universitet studerar bl a hur olika minnesfunktioner påverkas över tiden och hur demenssjukdom kan upptäckas tidigare. En uppmärksammad doktorsavhandling från hösten 2008 visade bl a att luktsinnet försämras långt innan demenssymptomen uppträder (se Luktsinnet kan avslöja begynnande demens »)
Magnus Westlander
Mer om Betula i Äldre i Centrum, nr 2/2008:
Betula kastar nytt ljus över minnet » (nytt fönster)
Andra svenska befolkningsstudier:
Problem att lägga pussel kommer före glömska
Alzheimers sjukdom förknippas ofta med glömska. Men det finns andra kognitiva funktioner som försämras tidigare, flera år före diagnosen kan ställas. Det visar en studie i Archives of Neurology.
Det är forskare från universitet i Kansas, USA, som följt 444 personer. Efter 25 år hade 134 av dem utvecklat demens varav 44 hade Alzheimers sjukdom (bekräftad genom obduktion). Under åren hade deltagarna genomfört regelbundna tester av minnet, rumsuppfattningen och andra kognitiva (mentala) förmågor.
Analyser av testresultaten visade en märkbar försämring av olika minnesfunktioner redan ett år för demensdiagnosen hade ställts. Men ännu tidigare, tre år före diagnosen, försämrades den visuospatiala förmågan som används när man t ex läser kartor och lägger pussel.
I ett visuospatialt test fick deltagarna i 30 sekunder titta på ett papper med bl a cirklar och rektanglar. De ombads sedan att rita de geometriska formerna utifrån sin minnesbild. Deltagare som senare utvecklade demens hade problem även när man lade originalpappret bredvid och bad dem kopiera det.
Forskarna drar slutsatsen att enbart tester som mäter minnesfunktioner är otillräckligt när man forskar på tidiga tecken på kognitiv svikt vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Det är forskare från universitet i Kansas, USA, som följt 444 personer. Efter 25 år hade 134 av dem utvecklat demens varav 44 hade Alzheimers sjukdom (bekräftad genom obduktion). Under åren hade deltagarna genomfört regelbundna tester av minnet, rumsuppfattningen och andra kognitiva (mentala) förmågor.
Analyser av testresultaten visade en märkbar försämring av olika minnesfunktioner redan ett år för demensdiagnosen hade ställts. Men ännu tidigare, tre år före diagnosen, försämrades den visuospatiala förmågan som används när man t ex läser kartor och lägger pussel.
I ett visuospatialt test fick deltagarna i 30 sekunder titta på ett papper med bl a cirklar och rektanglar. De ombads sedan att rita de geometriska formerna utifrån sin minnesbild. Deltagare som senare utvecklade demens hade problem även när man lade originalpappret bredvid och bad dem kopiera det.
Forskarna drar slutsatsen att enbart tester som mäter minnesfunktioner är otillräckligt när man forskar på tidiga tecken på kognitiv svikt vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Visuospatial förmåga
= förmågan att med synen bedöma avstånd och avgöra storleksskillnader
Till studien i Archives of Neuorolgy » (nytt fönster)
Nytt ämne kan upptäcka alzheimer
Prov från ryggmärgsvätska ger oss allt mer insikter om alzheimers sjukdom. Forskare från Göteborg har nu hittat ett nytt ämne som kan bidra till att bl a förbättra diagnostiken.
Ämnet heter Abeta16 och är en variant av proteinet beta-amyloid som lagras i onormalt stora mänger i den alzheimersjuka hjärnan.Två oberoende studier visar att alzheimerpatienter har högre nivåer av Abeta16 i ryggvätskan jämfört med friska personer. Fyndet beskrivs i en avhandling som biokemisten Erik Portelius försvarar den 25 september vid Sahlgrenska akademin.
– Upptäckten av det här nya proteinet skulle kunna användas i vården för att diagnostisera patienter med Alzheimer, och även göra det lättare att avgöra vilka läkemedel som hjälper bäst mot sjukdomen, säger Erik Portelius i ett pressmeddelande.
Ämnet heter Abeta16 och är en variant av proteinet beta-amyloid som lagras i onormalt stora mänger i den alzheimersjuka hjärnan.Två oberoende studier visar att alzheimerpatienter har högre nivåer av Abeta16 i ryggvätskan jämfört med friska personer. Fyndet beskrivs i en avhandling som biokemisten Erik Portelius försvarar den 25 september vid Sahlgrenska akademin.
– Upptäckten av det här nya proteinet skulle kunna användas i vården för att diagnostisera patienter med Alzheimer, och även göra det lättare att avgöra vilka läkemedel som hjälper bäst mot sjukdomen, säger Erik Portelius i ett pressmeddelande.
Läs hela pressmeddelandet » (nytt fönster)
Missförstånd gör vården tyngre
Både hjälpmedel och vårdtagarnas kroppsvikt påverkar undersköterskors arbete. Men inom demensvården är det framför allt svårigheter att kommunicera som gör förflyttningarna tyngre. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin.
I studien beskriver undersköterskor vid tre olika demensboenden i Västsverige hur de upplever tunga förflyttningar på sin arbetsplats och vad de gör för att minska den fysiska ansträngningen. Vårdtagarnas kroppsvikt visade sig vara mindre viktigt för hur ansträngande arbetet är för personalen. Missförstånd och kommunikationsproblem visade sig betyda desto mer.
– När en vårdtagare inte klarar av att tolka signalerna från omgivningen eller inte minns vad det är han eller hon skulle göra resulterar det i rädsla, förvirring och motstånd. Genom att förklara med andra ord och kroppsspråk kan personalen lyckas undvika kommunikationsproblemen och då blir också förflyttningen mycket lättare, säger Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Undersköterskornas personkännedom om de olika vårdtagarna var också viktig för att minska den fysiska ansträngningen. Genom att ge passande instruktioner, ha rätt tonläge, stödja på det sätt som vårdtagaren föredrar och känna till om det är möjligt att skynda på vårdtagaren eller inte kan personalen skapa bästa möjliga förutsättningar för förflyttningen och minska den fysiska ansträngningen.
– Sjukgymnaster som tränar och utbildar personal inom demensvård måste vara medvetna om hur komplex problematiken kring förflyttningar är. Instruktionerna om hur vårdtagarna ska förflyttas behöver anpassas efter varje enskild individs behov och efter varje situation, säger Cristina Wångblad.
Artikeln heter Experiences of physical strain during person transfer situations in dementia care units och är publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Caring Sciences. Författare är Cristina Wångblad, Maria Ekblad, Helle Wijk och Synneve Dahlin Ivanoff.
I studien beskriver undersköterskor vid tre olika demensboenden i Västsverige hur de upplever tunga förflyttningar på sin arbetsplats och vad de gör för att minska den fysiska ansträngningen. Vårdtagarnas kroppsvikt visade sig vara mindre viktigt för hur ansträngande arbetet är för personalen. Missförstånd och kommunikationsproblem visade sig betyda desto mer.
– När en vårdtagare inte klarar av att tolka signalerna från omgivningen eller inte minns vad det är han eller hon skulle göra resulterar det i rädsla, förvirring och motstånd. Genom att förklara med andra ord och kroppsspråk kan personalen lyckas undvika kommunikationsproblemen och då blir också förflyttningen mycket lättare, säger Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Undersköterskornas personkännedom om de olika vårdtagarna var också viktig för att minska den fysiska ansträngningen. Genom att ge passande instruktioner, ha rätt tonläge, stödja på det sätt som vårdtagaren föredrar och känna till om det är möjligt att skynda på vårdtagaren eller inte kan personalen skapa bästa möjliga förutsättningar för förflyttningen och minska den fysiska ansträngningen.
– Sjukgymnaster som tränar och utbildar personal inom demensvård måste vara medvetna om hur komplex problematiken kring förflyttningar är. Instruktionerna om hur vårdtagarna ska förflyttas behöver anpassas efter varje enskild individs behov och efter varje situation, säger Cristina Wångblad.
Artikeln heter Experiences of physical strain during person transfer situations in dementia care units och är publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Caring Sciences. Författare är Cristina Wångblad, Maria Ekblad, Helle Wijk och Synneve Dahlin Ivanoff.
Läs hela pressmeddelandet » (nytt fönster)
Oklart om Medelhavskökets betydelse för alzheimer
På senare år har forskare intresserat sig för sambandet mellan Medelhavskost och Alzheimers sjukdom. Två nya studier i det senaste numret av tidskriften JAMA kommer fram till vitt skilda resultat.
Mycket frukt och grönt tillsammans med nötter och fet fisk – det är viktiga ingredienser i det traditionella Medelhavsköket och en kosthållning som anses nyttig för hjärtat. Kan den också vara bra för hjärnan och till och med skydda mot demens? En del forskning tyder på det, bl a en ny studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Forskare har följt 1880 äldre personer, bosatta i New York. Deras hälsa och kostvanor har undersökts mellan åren 1992 och 2006. Resultaten visar att deltagare som åt enligt Medelhavsmodellen hade 40 procent lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. För dem som dessutom motionerade var alzheimerrisken 60 procent lägre.
De amerikanska rönen motsägs dock av en fransk studie publicerad i samma nummer av JAMA. I den har 1410 äldre Bordeauxbor följts över tiden. Forskarna fann visserligen att Medelhavskosten hade en positiv inverkan för vissa kognitiva tester men något skydd mot demens gav den inte.
Professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet påpekar i SR:s Vetenskapsradion att det är svårt att isolera enskilda hälsoaspekter, som mat, när det gäller risken för Alzheimer. Hon tycker ändå att det finns mycket som tyder på att kost – och motion – spelar roll för den kognitiva förmågan när man blir gammal.
Magnus Westlander
Mycket frukt och grönt tillsammans med nötter och fet fisk – det är viktiga ingredienser i det traditionella Medelhavsköket och en kosthållning som anses nyttig för hjärtat. Kan den också vara bra för hjärnan och till och med skydda mot demens? En del forskning tyder på det, bl a en ny studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Forskare har följt 1880 äldre personer, bosatta i New York. Deras hälsa och kostvanor har undersökts mellan åren 1992 och 2006. Resultaten visar att deltagare som åt enligt Medelhavsmodellen hade 40 procent lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. För dem som dessutom motionerade var alzheimerrisken 60 procent lägre.
De amerikanska rönen motsägs dock av en fransk studie publicerad i samma nummer av JAMA. I den har 1410 äldre Bordeauxbor följts över tiden. Forskarna fann visserligen att Medelhavskosten hade en positiv inverkan för vissa kognitiva tester men något skydd mot demens gav den inte.
Professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet påpekar i SR:s Vetenskapsradion att det är svårt att isolera enskilda hälsoaspekter, som mat, när det gäller risken för Alzheimer. Hon tycker ändå att det finns mycket som tyder på att kost – och motion – spelar roll för den kognitiva förmågan när man blir gammal.
Magnus Westlander
Medelålderns livsstil påverkar demensrisken
Rökning och högt blodtryck i medelåldern ökar risken för att senare i livet drabbas av demenssjukdom. Det visar en stor amerikansk studie publicerad i det senaste numret av Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.
Forskarna har följt drygt 11 000 personer, 46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.
Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.
Magnus Westlander
Forskarna har följt drygt 11 000 personer, 46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.
Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.
Magnus Westlander