Senaste nytt
Fallstudie ger ny kunskap om alzheimer
År 2002 togs världens första bilder på senila plack i en alzheimersjuk hjärna. Bilder togs sedan vid upprepade tillfällen och när personen i fråga avlidit undersöktes hjärnvävnaden. Den samlade analysen ger en detaljerad bild av hur Alzheimers sjukdom utvecklas.
Personen i fråga var 56 år när Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, tog de första bilderna med den då nya PET-kameran. Nu har den avlidne mannen blivit en fallstudie, publicerad i tidskriften BRAIN, som kastar nytt sken över alzheimer, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen.
Kameran fångade, enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet, höga nivåer av betaamyloid i tidig sjukdomsfas när patienten ännu hade små minnesbesvär. Betaamyloid är ett äggviteämne som vid Alzheimers sjukdom lagras i hjärnan i form av så kallade senila plack. Det är ännu okänt hur tidigt placken uppträder, om de är den huvudsakliga sjukdomsorsaken och vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.
Fallstudien visar att amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet. PET-kameran avslöjade att hjärnans energiomsättning däremot fortsatte att försämras i takt med att minnesbesvären tilltog. Ett tidigare okänt samband som upptäcktes var att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet.
Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av senila plack, något som tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än inlagring av betaamyloid.
I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.
– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg i pressmeddelandet.
Personen i fråga var 56 år när Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, tog de första bilderna med den då nya PET-kameran. Nu har den avlidne mannen blivit en fallstudie, publicerad i tidskriften BRAIN, som kastar nytt sken över alzheimer, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen.
Kameran fångade, enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet, höga nivåer av betaamyloid i tidig sjukdomsfas när patienten ännu hade små minnesbesvär. Betaamyloid är ett äggviteämne som vid Alzheimers sjukdom lagras i hjärnan i form av så kallade senila plack. Det är ännu okänt hur tidigt placken uppträder, om de är den huvudsakliga sjukdomsorsaken och vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.
Fallstudien visar att amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet. PET-kameran avslöjade att hjärnans energiomsättning däremot fortsatte att försämras i takt med att minnesbesvären tilltog. Ett tidigare okänt samband som upptäcktes var att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet.
Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av senila plack, något som tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än inlagring av betaamyloid.
I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.
– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg i pressmeddelandet.
Alzheimer Café får pris av Allmänna arvsfonden
Alzheimer Café Ersta har utnämnts till årets Guldkorn av Allmänna Arvsfonden. Priset delades ut 23 november där fyra nyskapande projekt fick ta emot 55000 kronor var att användas för spridning av erfarenheterna från sina projekt.
Arvsfondens Guldkorn är en utmärkelse för att uppmärksamma och sprida goda erfarenheter av utvecklingsprojekt. Priset delades ut för femte gången och Alzheimer Café Ersta är alltså ett av årets Guldkorn. Syftet med cafékvällarna, som erbjuds en gång i månaden, är att skapa en mötesplats för personer med demenssjukdom och deras anhöriga/närstående.
– Det känns jättebra att få pris. Jag tycker att det är viktigt att verksamheten uppmärksammas å målgruppens vägnar, eftersom det är människor som ofta glöms bort, säger Kristina Telerud, projektledare för Alzheimer Café.
Arvsfondens Guldkorn är en utmärkelse för att uppmärksamma och sprida goda erfarenheter av utvecklingsprojekt. Priset delades ut för femte gången och Alzheimer Café Ersta är alltså ett av årets Guldkorn. Syftet med cafékvällarna, som erbjuds en gång i månaden, är att skapa en mötesplats för personer med demenssjukdom och deras anhöriga/närstående.
– Det känns jättebra att få pris. Jag tycker att det är viktigt att verksamheten uppmärksammas å målgruppens vägnar, eftersom det är människor som ofta glöms bort, säger Kristina Telerud, projektledare för Alzheimer Café.
Kristina Telerud, Alzheimer Café
och Krister Westerlund, Alzheimer föreningen
fotograf: Mikkel Örstedholm
Politisk majoritet bakom riktlinjer om bemanning
En majoritet i riksdagens socialutskott vill ha riktlinjer för bemanningen inom demensvården och hänvisar till bland annat en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum. Utskottets borgerliga ledamöter reserverar sig.
Det är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som nu gör gemensam sak med Sverigedemokraterna i socialutskottet. Samtliga vill att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera sina nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom med riktlinjer för personalbemanning. Det formella tillkännagivandet kommer fredagen den 17 december då utskottets ledamöter väntas rösta ja till regeringen budgetproposition om hälsa, vård och omsorg.
I den motion som de fyra oppositionspartierna ställer sig bakom framhålls att personaltätheten i äldreomsorgen inte kan vara hur låg som helst – det finns en gräns där äldre människor far direkt illa. Samtidigt betonas att Socialstyrelsen inte ska ta fram riktlinjer för en "miniminivå" utan "för en god äldreomsorg med en personaltäthet som låter äldre människor följa sin egen dygnsrytm, där tid finns för både varje enskild person och för gemensamma aktiviteter".
Motionen stödjer sig på en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum (se högerspalt) som, enligt motionens författare, visar att det är fullt möjlig att fastställa riktlinjer för lämplig bemanning vid demenssjukdom.
- Riktlinjerna kommer fungera som ett stöd för kommunerna att veta hur de ska bemanna sina demensboenden. Detta ger en tydlighet till kommunerna och skapar också likvärdighet runt om i landet och en bättre demensvård, säger Lena Hallengren (s), vice ordförande i socialutskottet.
De borgerliga ledamöterna – från M, FP, C och KD – menar att utskottsmajoriteten misstolkar Äldrecentrums rapport. De menar att rapporten tvärtom framhåller att lämplig bemanning inte kan översättas till norm eftersom en anpassning bör ske till lokala förhållanden. Såväl lokala förhållanden som de boendes individuella behov varierar mellan olika vård- och omsorgsboenden.
Kenneth Johansson (c), ordförande i socialutskottet, är kritisk till de "rödgrönas" hållning även av andra skäl. Den motion från Vänsterpartiet som samtliga oppositionspartier nu står bakom föregicks av en motion från Sverigedemokraterna med samma huvudbudskap.
– Det är upprörande att Socialdemokraterna tre månader efter valet verkar ha glömt allt vad de sade i valrörelsen om att de aldrig någon gång, någonstans eller på något sätt skulle samarbeta med Sverigedemokraterna, säger han i tidningen Dagens samhälle.
Magnus Westlander
Det är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som nu gör gemensam sak med Sverigedemokraterna i socialutskottet. Samtliga vill att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera sina nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom med riktlinjer för personalbemanning. Det formella tillkännagivandet kommer fredagen den 17 december då utskottets ledamöter väntas rösta ja till regeringen budgetproposition om hälsa, vård och omsorg.
I den motion som de fyra oppositionspartierna ställer sig bakom framhålls att personaltätheten i äldreomsorgen inte kan vara hur låg som helst – det finns en gräns där äldre människor far direkt illa. Samtidigt betonas att Socialstyrelsen inte ska ta fram riktlinjer för en "miniminivå" utan "för en god äldreomsorg med en personaltäthet som låter äldre människor följa sin egen dygnsrytm, där tid finns för både varje enskild person och för gemensamma aktiviteter".
Motionen stödjer sig på en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum (se högerspalt) som, enligt motionens författare, visar att det är fullt möjlig att fastställa riktlinjer för lämplig bemanning vid demenssjukdom.
- Riktlinjerna kommer fungera som ett stöd för kommunerna att veta hur de ska bemanna sina demensboenden. Detta ger en tydlighet till kommunerna och skapar också likvärdighet runt om i landet och en bättre demensvård, säger Lena Hallengren (s), vice ordförande i socialutskottet.
De borgerliga ledamöterna – från M, FP, C och KD – menar att utskottsmajoriteten misstolkar Äldrecentrums rapport. De menar att rapporten tvärtom framhåller att lämplig bemanning inte kan översättas till norm eftersom en anpassning bör ske till lokala förhållanden. Såväl lokala förhållanden som de boendes individuella behov varierar mellan olika vård- och omsorgsboenden.
Kenneth Johansson (c), ordförande i socialutskottet, är kritisk till de "rödgrönas" hållning även av andra skäl. Den motion från Vänsterpartiet som samtliga oppositionspartier nu står bakom föregicks av en motion från Sverigedemokraterna med samma huvudbudskap.
– Det är upprörande att Socialdemokraterna tre månader efter valet verkar ha glömt allt vad de sade i valrörelsen om att de aldrig någon gång, någonstans eller på något sätt skulle samarbeta med Sverigedemokraterna, säger han i tidningen Dagens samhälle.
Magnus Westlander
Sveriges riksdag
Relaterade artiklar
Behov på undantag när bemanningen är låg » (Äldrecentrums rapport)
Vanligt med inlåsning på landets demensboenden »
Rapport från oanmäld nattlig tillsyn
Läs Socialstyrelsens beslut för samtliga 90 boende » (Socialstyrelsens webb)
Läkemedelsstudie får kritik
Läkarna i Västerbotten ordinerar betydligt oftare symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom än sina kollegor i Örebro och Skåne.
De regionala skillnaderna är stora i förskrivning av alzheimerläkemedel. Det visar en kartläggning från IMS Health som Svenskt Demenscentrum tidigare rapporterat om, se Tillgången till alzheimerläkemedel varierar stort ».
Nu kritiseras studien i Dagens medicin av fyra distriksläkare som anser den vara en partsinlaga (beställaren är LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige. Kritiken bemöts i sin tur av en rad experter. Läs debatt på Dagens Medicins webbplats » (nytt fönster)
De regionala skillnaderna är stora i förskrivning av alzheimerläkemedel. Det visar en kartläggning från IMS Health som Svenskt Demenscentrum tidigare rapporterat om, se Tillgången till alzheimerläkemedel varierar stort ».
Nu kritiseras studien i Dagens medicin av fyra distriksläkare som anser den vara en partsinlaga (beställaren är LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige. Kritiken bemöts i sin tur av en rad experter. Läs debatt på Dagens Medicins webbplats » (nytt fönster)
Stefan Sauk söker kreativ hjälp
Alzheimerfonden gör nystart och tar nya grepp i insamlingsarbetet. Syftet är mer pengar till forskning och till lägsta möjliga kostnad. Fondens ordförande Stefan Sauk bjuder nu in DesignSverige till tävling om ny logotype.
Logotypen ska förmedla hopp, forskning och seriositet. Den ska fungera i såväl färg som svart/vitt, i digitala medier och i print i varierande format. Den nya logotypen ska leda Alzheimerfondens nystart. Därför finns alla möjligheter att tänka nytt och fritt. Men viktigt är tydligheten eftersom logotypen måste fungera i alla medier och synas i bland annat ”logo-rallyn” som hos Svenska PoskodLotteriet.
Vinnande bidrag premieras med 10.000 kr. Bidragen ska vara inlämnade senast den 15 januari 2011.
Mer information finns på www-alzheimerfonden.se »
Logotypen ska förmedla hopp, forskning och seriositet. Den ska fungera i såväl färg som svart/vitt, i digitala medier och i print i varierande format. Den nya logotypen ska leda Alzheimerfondens nystart. Därför finns alla möjligheter att tänka nytt och fritt. Men viktigt är tydligheten eftersom logotypen måste fungera i alla medier och synas i bland annat ”logo-rallyn” som hos Svenska PoskodLotteriet.
Vinnande bidrag premieras med 10.000 kr. Bidragen ska vara inlämnade senast den 15 januari 2011.
Mer information finns på www-alzheimerfonden.se »
Fullsatt på konferens om socialt innehåll
Musik, bakning och trädgård kan stimulera sinnena och motverka passivitet. Men för många demenssjuka kan det betyda ännu mer att få hjälp att utföra vardagssysslorna i sin egen takt. Det var ett av budskapen från Svenskt Demenscentrums konferens i Göteborg.
Konferensen arrangerades tillsammans med Socialstyrelsen i en fullsatt sal på hotell Riverton. Under temat Socialt innehåll i demensvård och -omsorg. Vad? Varför? Hur? behandlades vårdarbetets sociala dimensioner.
Det är väl känt att olika aktiviteter kan stimulerar sinnena och stärka självkänslan hos demenssjuka personer. Nu har även en enad expertis pekat på detta som en av omsorgens centrala uppgifter. Att erbjuda möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter, inklusive fysisk aktivitet, har högsta prioritet enligt Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Det framhöll Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, i sitt inledningsanförande.
Vårdhundar, vårdarsång, trädgård och taktila dockor är bara några av de utvecklingsprojekt som pågår i landet. Niklas Bjurström, Socialstyrelsen, som arbetat med statliga stimulansmedel i många år är imponerad över den kreativitet som finns.
– Utvecklingsarbetet är viktigt för att göra vårdarbetet attraktivt. Och kreativiteten måste komma underifrån, betonade han.
Inger Dahlenborg, arbetsterapeut, fick en lång applåd för sin föreläsning som kretsade kring aktiviternas förutsättningar. Ge hjärnan arbetsro och hitta det unika i varje människa, uppmanade hon. Det har en trio i Stockholm tagit fasta på. Hornskroksmodellen utgår från den enskildes livshistoria, det är den som ger uppslag t ex att ge den numera demenssjuka kallskänkan möjlighet att göra snittar.
En rad andra spännande utvecklingsprojekt presenterades, t ex att införa salutogen omsorg, ett arbetssätt som Göteborgs kommun tagit ett centralt beslut om. Personal från Rågsved visade vad som händer när grå förortsbetong förvandlas till en prunkade oas för de äldre. Och demenssjuksköterskan Ove Fransson berättade om ”herrgruppen”, för yngre män med demenssjukdom, på Öland.
Vilken aktivitet som är att föredra behandlades på ett smula lekfullt sätt i Juryn har ordet. Niklas Bjurström lade fram tre utvecklingsprojekt – samtliga faktiska ansökningar om stimulansmedel – för en jury bestående av en rad experter på vård och omsorg. Juryn kommenterade projekten och korade sedan en vinnare. När konferensdeltagarna sedan fick rösta blev vinnaren en annan.
Under konferensen betonades återkommande vikten av att komma ihåg att social aktivitet inte är ett självändamål. Det är till för personen med demenssjukdom, inte de anhöriga eller personalen. Att ordna en sommarfest kan stimulera sinnena men många gånger är den bästa aktiviteten att hjälpa den demenssjuke att utföra vardagssysslorna i sin egen takt.
Magnus Westlander
Konferensen arrangerades tillsammans med Socialstyrelsen i en fullsatt sal på hotell Riverton. Under temat Socialt innehåll i demensvård och -omsorg. Vad? Varför? Hur? behandlades vårdarbetets sociala dimensioner.
Det är väl känt att olika aktiviteter kan stimulerar sinnena och stärka självkänslan hos demenssjuka personer. Nu har även en enad expertis pekat på detta som en av omsorgens centrala uppgifter. Att erbjuda möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter, inklusive fysisk aktivitet, har högsta prioritet enligt Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Det framhöll Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, i sitt inledningsanförande.
Vårdhundar, vårdarsång, trädgård och taktila dockor är bara några av de utvecklingsprojekt som pågår i landet. Niklas Bjurström, Socialstyrelsen, som arbetat med statliga stimulansmedel i många år är imponerad över den kreativitet som finns.
– Utvecklingsarbetet är viktigt för att göra vårdarbetet attraktivt. Och kreativiteten måste komma underifrån, betonade han.
Inger Dahlenborg, arbetsterapeut, fick en lång applåd för sin föreläsning som kretsade kring aktiviternas förutsättningar. Ge hjärnan arbetsro och hitta det unika i varje människa, uppmanade hon. Det har en trio i Stockholm tagit fasta på. Hornskroksmodellen utgår från den enskildes livshistoria, det är den som ger uppslag t ex att ge den numera demenssjuka kallskänkan möjlighet att göra snittar.
En rad andra spännande utvecklingsprojekt presenterades, t ex att införa salutogen omsorg, ett arbetssätt som Göteborgs kommun tagit ett centralt beslut om. Personal från Rågsved visade vad som händer när grå förortsbetong förvandlas till en prunkade oas för de äldre. Och demenssjuksköterskan Ove Fransson berättade om ”herrgruppen”, för yngre män med demenssjukdom, på Öland.
Vilken aktivitet som är att föredra behandlades på ett smula lekfullt sätt i Juryn har ordet. Niklas Bjurström lade fram tre utvecklingsprojekt – samtliga faktiska ansökningar om stimulansmedel – för en jury bestående av en rad experter på vård och omsorg. Juryn kommenterade projekten och korade sedan en vinnare. När konferensdeltagarna sedan fick rösta blev vinnaren en annan.
Under konferensen betonades återkommande vikten av att komma ihåg att social aktivitet inte är ett självändamål. Det är till för personen med demenssjukdom, inte de anhöriga eller personalen. Att ordna en sommarfest kan stimulera sinnena men många gånger är den bästa aktiviteten att hjälpa den demenssjuke att utföra vardagssysslorna i sin egen takt.
Magnus Westlander
Ni som missade konferensen
En ny möjlighet kommer den 14 april 2011 då Socialt innehåll i demensvård och -omsorg arrangeras i Stockholm.
Läs mer
Exklusivt för konferensdeltagare »
Niklas Bjurström, Socialstyrelsen
Inge Dahlenborg, arbetsterapeut
Samtal under lunchen
Fariba Heydari, demens-
vårdutvecklare och Lotta Olofsson, arbetsterapeut
Nytt nationellt nätverk startat–SWEDAGE
Sverige liksom de flesta välfärdsländer står inför en gigantisk utmaning: att skapa goda sociala förutsättningar för att kunna åldras på bästa möjliga sätt. Därför startar nu en ny nationell plattform som ska ge möjlighet till kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Syftet med det nystartade nationella nätverket, SWEDAGE, är att fördjupa kunskapsdialogen och att bättre ta till vara forskningsresultat inom äldreområdet. Nätverkets mål är alltså att fördjupa dialogen såväl mellan forskning och praktik som mellan forskning och politik men målet är även att utveckla kontakterna med Europeisk äldreforskning.
Initiativtagare till SWEDAGE är Forskningsrådet FAS, Statens Folkhälsoinstitut, Region Skåne, VINNOVA och Vårdalstiftelsen. Den första nätverksträffen ägde rum den 24 november i Malmö.
Under dagen fick de drygt 80 deltagarna lyssna till en rad intressanta och givande seminarier, bland andra inledningstalade Torbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och Kenneth Abrahamsson, programchef för FAS där de gav en bakgrund till SWEDAGE. Gerd Ahlström, nytillträdd chef vid Vårdalinstitutet gav sin syn på att åldras med värdighet och respekt- en utmaning för forskningen.
Lena Borell, professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet tog över stafettpinnen till detta initiativ och nätverket träffas därför nästa år i Stockholm för vidare kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Gunilla Nordberg
Syftet med det nystartade nationella nätverket, SWEDAGE, är att fördjupa kunskapsdialogen och att bättre ta till vara forskningsresultat inom äldreområdet. Nätverkets mål är alltså att fördjupa dialogen såväl mellan forskning och praktik som mellan forskning och politik men målet är även att utveckla kontakterna med Europeisk äldreforskning.
Initiativtagare till SWEDAGE är Forskningsrådet FAS, Statens Folkhälsoinstitut, Region Skåne, VINNOVA och Vårdalstiftelsen. Den första nätverksträffen ägde rum den 24 november i Malmö.
Under dagen fick de drygt 80 deltagarna lyssna till en rad intressanta och givande seminarier, bland andra inledningstalade Torbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och Kenneth Abrahamsson, programchef för FAS där de gav en bakgrund till SWEDAGE. Gerd Ahlström, nytillträdd chef vid Vårdalinstitutet gav sin syn på att åldras med värdighet och respekt- en utmaning för forskningen.
Lena Borell, professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet tog över stafettpinnen till detta initiativ och nätverket träffas därför nästa år i Stockholm för vidare kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Gunilla Nordberg
Nytt verktyg för demens vid utvecklingsstörning
Demens hos utvecklingsstörda är svårare att upptäcka och blir därför ofta obehandlad. Vid en nordisk konferens i Uppsala den 22-23 november presenterades Tidiga tecken, ett hjälpmedel för att fånga upp tidiga demenssymptom vid bland annat Downs syndrom.
Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg utvecklat för den vård- och omsorgspersonal som arbetar närmast brukarna. Kartläggningen tar ungefär en timme, för varje brukare, och bör göras årligen. Bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter ska bedömas. Genom att jämföra resultaten över tid kan man upptäcka viktiga förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom.
– Tidiga tecken är inget diagnosinstrument, betonar Lisa Ingbrethsen. Verktyget fångar upp förändringar som personalen bör reagera på. Det kan handla om att initiera en syn- eller hörselundersökning, för att hitta orsaken till problemen, men det kan också vara en signal till att påbörja en demensutredning.
Lisa Ingbrethsen arbetar vid Aldring og Helse – Norges motsvarighet till Svenskt Demenscentrum – där Tidiga tecken har utvecklats. I år har det översatts och anpassats till svenska förhållanden, ett arbete som letts av neuropsykolog Barry Karlsson och överläkare Monica Björkman från Uppsala.
Båda ingår i en samverkansgrupp med representanter för Vuxenhabiliteringen, Uppsala kommun och Äldrepsykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Samverkansgruppen arbetar med utveckla vård och bemötandeformer och var huvudarrangör till den nordiska tvådagarskonferensen om utvecklingstörning och demens som hölls vid Uppsala universitet. Gruppen har även tagit fram ett vårdprogram för just utvecklingsstörning och demens – det första i sitt slag i Sverige.
– Vårdprogrammet ska nu ut på remiss och till våren hoppas vi kunna börja implementera det. I det arbetet ingår kurser för personal inom sjukvården och på boenden, säger Malgorzata Szmidt, verksamhetschef vid äldrepsykiatrin, Akademiska sjukhuset.
En viktig del av vårdprogrammet är Tidiga tecken. Barry Karlsson berättar att man har planer på att utbilda handledare som kan stötta personal på gruppbostäder och andra boendeformer när verktyget ska användas.
Att ett verktyg som Tidiga tecken behövs framstod nog som klart för alla som deltog i Uppsalakonferensen. Av flera skäl är det svårt att upptäcka och diagnosticera demens hos personer med utvecklingsstörning. I regel har de en komplicerad sjukdomsbild med flera olika funktionshinder. Många använder en rad olika läkemedel. De har svårare att både upptäcka och meddela omgivningen när till exempel den egna synen eller hörseln försämras, något som kan leda till svårigheter som kan förväxlas med demens.
Demens blir också allt vanligare bland personer med utvecklingsströning, i synnerhet bland dem med Down syndrom. Medellivslängden hos denna grupp har ökat dramatiskt det senaste 50 åren, samtidigt som de ofta utvecklar Alzheimers sjukdom redan i medelåldern.
Uppsalagruppen arbetar för att göra Tidiga tecken tillgängligt för hela landet. Vi återkommer senare med länk till nedladdning av verktyget.
Magnus Westlander
Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg utvecklat för den vård- och omsorgspersonal som arbetar närmast brukarna. Kartläggningen tar ungefär en timme, för varje brukare, och bör göras årligen. Bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter ska bedömas. Genom att jämföra resultaten över tid kan man upptäcka viktiga förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom.
– Tidiga tecken är inget diagnosinstrument, betonar Lisa Ingbrethsen. Verktyget fångar upp förändringar som personalen bör reagera på. Det kan handla om att initiera en syn- eller hörselundersökning, för att hitta orsaken till problemen, men det kan också vara en signal till att påbörja en demensutredning.
Lisa Ingbrethsen arbetar vid Aldring og Helse – Norges motsvarighet till Svenskt Demenscentrum – där Tidiga tecken har utvecklats. I år har det översatts och anpassats till svenska förhållanden, ett arbete som letts av neuropsykolog Barry Karlsson och överläkare Monica Björkman från Uppsala.
Båda ingår i en samverkansgrupp med representanter för Vuxenhabiliteringen, Uppsala kommun och Äldrepsykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Samverkansgruppen arbetar med utveckla vård och bemötandeformer och var huvudarrangör till den nordiska tvådagarskonferensen om utvecklingstörning och demens som hölls vid Uppsala universitet. Gruppen har även tagit fram ett vårdprogram för just utvecklingsstörning och demens – det första i sitt slag i Sverige.
– Vårdprogrammet ska nu ut på remiss och till våren hoppas vi kunna börja implementera det. I det arbetet ingår kurser för personal inom sjukvården och på boenden, säger Malgorzata Szmidt, verksamhetschef vid äldrepsykiatrin, Akademiska sjukhuset.
En viktig del av vårdprogrammet är Tidiga tecken. Barry Karlsson berättar att man har planer på att utbilda handledare som kan stötta personal på gruppbostäder och andra boendeformer när verktyget ska användas.
Att ett verktyg som Tidiga tecken behövs framstod nog som klart för alla som deltog i Uppsalakonferensen. Av flera skäl är det svårt att upptäcka och diagnosticera demens hos personer med utvecklingsstörning. I regel har de en komplicerad sjukdomsbild med flera olika funktionshinder. Många använder en rad olika läkemedel. De har svårare att både upptäcka och meddela omgivningen när till exempel den egna synen eller hörseln försämras, något som kan leda till svårigheter som kan förväxlas med demens.
Demens blir också allt vanligare bland personer med utvecklingsströning, i synnerhet bland dem med Down syndrom. Medellivslängden hos denna grupp har ökat dramatiskt det senaste 50 åren, samtidigt som de ofta utvecklar Alzheimers sjukdom redan i medelåldern.
Uppsalagruppen arbetar för att göra Tidiga tecken tillgängligt för hela landet. Vi återkommer senare med länk till nedladdning av verktyget.
Magnus Westlander
Astrid Edland, Elisabeth Wigaard och Lisa Ingbrethsen har utvecklat verktyget Tidiga tecken i Norge.
Malgorzata Szmidt och Barry Karlsson har tagit fram ett vårdprogram för utvecklingsstörning och demens.
Fotograf: Yanan Li
TV4 Nyheterna: Därför behövs en lag om tvång och skydd
I TV4 Nyheterna (24 november) förklarar Wilhelmina Hoffman varför Svenskt Demenscentrum anser att man behöver lagstifta om tvångs- och skyddsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv störning. Klicka på pilen nedan för att se inslaget. Inslagen har tyvärr utgått ut TV4s arkiv.
Vanligt med inlåsning på landets demensboenden
Svenskt Demenscentrum välkomnar Socialstyrelsens oanmälda tillsyn på 94 demensboenden i landet. På sex av tio enheter lämnades demenssjuka personer inlåsta nattetid utan uppsikt.
Inspektionen visade även att på ett av fyra demensboenden ges ingen personalförstärkning vid tillfällen med hög arbetsbelastning. Personalen vid 40 procent av boendena berättar att de upplever att bemanningen är för låg för att kunna ge de demenssjuka god vård och omsorg. Men Socialstyrelsen bedömer att det gäller 58 procent.
– Det är skrämmande att en så stor del av Sveriges demenssjuka inte ges ordentlig trygghet och säkerhet. Det är en mycket vårdkrävande grupp som behöver närhet till personal dygnet runt, säger Per-Anders Sunesson, tillsynschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Samtliga kommuner och huvudmän för de 94 inspekterade boendena kommer att få ett skriftligt beslut från Socialstyrelsen före årsskiftet, med krav att åtgärda de iakttagna bristerna.
Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, är positiv till Socialstyrelsens omfattande inspektion.
– Socialstyrelsen har öppnat en dörr till något de flesta inte känt till omfattningen av. Det som nu påvisas är att det finns en utbredd brist på kunskap i kommunledningarna om gällande lagstiftning.
Svenskt Demenscentrum vill se en ny lagstiftning som reglerar användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. Innebär det att låsta dörrar ska tillåtas på demensboenden, och i så fall under vilka förutsättningar?
– Vi efterlyser rättsskydd för den enskilde, vilket Socialstyrelsens tillsyn tydligt visar inte finns, trots de lagar som vi har idag. I vissa fall måste en person med demens och allvarlig kognitiv störning skyddas mot skada. Vi menar då att begränsningsåtgärd endast ska få användas när alla former av "icke-tvingande" metoder i arbets- och förhållningssätt visat sig vara otillräckliga och då individen löper allvarlig risk för att skada sig, säger Wilhelmina Hoffman och fortsätter:
– Låg bemanning, dåliga lokaler och brist på utbildning får aldrig motivera en låst dörr.
Finns det inte en risk att en lagstiftning bidrar till en ökad användning av inlåsning och andra tvångs- och begränsningsåtgärder?
– Erfarenheter från andra länder talar för det motsatta, menar Wilhelmina Hoffman. En tydlig lagreglering synliggör ansvarfrågorna för beslut och tillsyn och inte minst behovet av utbildning i förhållningssätt och metoder för att undvika begränsningsåtgärder.
Inspektionen visade även att på ett av fyra demensboenden ges ingen personalförstärkning vid tillfällen med hög arbetsbelastning. Personalen vid 40 procent av boendena berättar att de upplever att bemanningen är för låg för att kunna ge de demenssjuka god vård och omsorg. Men Socialstyrelsen bedömer att det gäller 58 procent.
– Det är skrämmande att en så stor del av Sveriges demenssjuka inte ges ordentlig trygghet och säkerhet. Det är en mycket vårdkrävande grupp som behöver närhet till personal dygnet runt, säger Per-Anders Sunesson, tillsynschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Samtliga kommuner och huvudmän för de 94 inspekterade boendena kommer att få ett skriftligt beslut från Socialstyrelsen före årsskiftet, med krav att åtgärda de iakttagna bristerna.
Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, är positiv till Socialstyrelsens omfattande inspektion.
– Socialstyrelsen har öppnat en dörr till något de flesta inte känt till omfattningen av. Det som nu påvisas är att det finns en utbredd brist på kunskap i kommunledningarna om gällande lagstiftning.
Svenskt Demenscentrum vill se en ny lagstiftning som reglerar användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. Innebär det att låsta dörrar ska tillåtas på demensboenden, och i så fall under vilka förutsättningar?
– Vi efterlyser rättsskydd för den enskilde, vilket Socialstyrelsens tillsyn tydligt visar inte finns, trots de lagar som vi har idag. I vissa fall måste en person med demens och allvarlig kognitiv störning skyddas mot skada. Vi menar då att begränsningsåtgärd endast ska få användas när alla former av "icke-tvingande" metoder i arbets- och förhållningssätt visat sig vara otillräckliga och då individen löper allvarlig risk för att skada sig, säger Wilhelmina Hoffman och fortsätter:
– Låg bemanning, dåliga lokaler och brist på utbildning får aldrig motivera en låst dörr.
Finns det inte en risk att en lagstiftning bidrar till en ökad användning av inlåsning och andra tvångs- och begränsningsåtgärder?
– Erfarenheter från andra länder talar för det motsatta, menar Wilhelmina Hoffman. En tydlig lagreglering synliggör ansvarfrågorna för beslut och tillsyn och inte minst behovet av utbildning i förhållningssätt och metoder för att undvika begränsningsåtgärder.
Relaterad artikel
Rapport om tvångsåtgärder överlämnas till regeringen »
Se inslag i SVT:s Aktuellt
Professor Mats Thorslund m fl intervjuas » (nytt fönster, SVT)
Kommentarer i pressen
Vård i laglöst land » (nytt fönster, Dagens Nyheter)
Dum debatt om inlåsning » (nytt fönster, Expressen)
Svängdörrar en livsfara » (nytt fönster, Göteborgsposten)