Senaste nytt
Utvärdering pekar på stora skillnader i demensvård
Bättre demensutredningar men oroväckande signaler kring förskrivningen av antipsykosmedel. Samtidigt finns stora regionala skillnader. Det framgår av Socialstyrelsens senaste utvärdering av landets demensvård.
Jämfört med Socialstyrelsens förra utvärdering, som kom 2014, går det att utläsa både förbättringar och försämringar av demensvården i landet. Få tvärsäkra slutsatser kan dras eftersom heltäckande nationell statistik ofta saknas. Det gäller till exempel den som rör diagnostik.
Svenska Demensregistret (SveDem) visar att andelen personer som får en fullständig demensutredning ökat från 48 till 70 procent från 2014 till 2017. Bättre utredningar kan vara en förklaring till att andelen med en ospecificerad demensdiagnos (UNS) minskat markant. Men bortsett från att det finns stora regionala skillnader är det osäkert hur väl dessa positiva trender speglar riket i stort. Många demensutredningar som görs registreras inte i SveDem.
Av Socialstyrelsens utvärdering framgår också att andelen kommuner med multiprofessionella demensteam har minskat sedan 2014. Dessutom har det blivit ovanligare att personal från landsting och kommun ingår i samma team.
– Det innebär att samverkan mellan landstingen och kommunerna kring vården av personer med demenssjukdom försämras vilket är oroväckande, säger Vera Gustafsson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
En positiv trend som har brutits är den minskade förskrivningen av antipsykotiska läkemedel till personer med demenssjukdom. Nu ökar den igen, trots att en del satsningar gjorts för att minska användningen vid demenssjukdom. De regionala skillnaderna är stora med störst förskrivning i Norrbotten.
– Personer i särskilda boenden som inte är födda i Sverige får mer anti-
psykosmedel än andra och den skillnaden har också ökat något, säger Vera Gustafsson.
Hemtjänsten är ett annat område som Socialstyrelsen lyfter fram. Mer än hälften av de som har en demenssjukdom bor hemma och är alltså hänvisade till hemtjänstens omsorg.
– Tyvärr saknas ofta såväl kompetens som praktiska förutsättningar inom hemtjänsten, vilket innebär att de med demenssjukdomar som bor kvar hemma inte får de insatser de skulle behöva, säger Vera Gustafsson.
Länk Socialstyrelsen utvärdering:
Vård och omsorg vid demenssjukdom (Nytt fönster)
Jämfört med Socialstyrelsens förra utvärdering, som kom 2014, går det att utläsa både förbättringar och försämringar av demensvården i landet. Få tvärsäkra slutsatser kan dras eftersom heltäckande nationell statistik ofta saknas. Det gäller till exempel den som rör diagnostik.
Svenska Demensregistret (SveDem) visar att andelen personer som får en fullständig demensutredning ökat från 48 till 70 procent från 2014 till 2017. Bättre utredningar kan vara en förklaring till att andelen med en ospecificerad demensdiagnos (UNS) minskat markant. Men bortsett från att det finns stora regionala skillnader är det osäkert hur väl dessa positiva trender speglar riket i stort. Många demensutredningar som görs registreras inte i SveDem.
Av Socialstyrelsens utvärdering framgår också att andelen kommuner med multiprofessionella demensteam har minskat sedan 2014. Dessutom har det blivit ovanligare att personal från landsting och kommun ingår i samma team.
– Det innebär att samverkan mellan landstingen och kommunerna kring vården av personer med demenssjukdom försämras vilket är oroväckande, säger Vera Gustafsson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
En positiv trend som har brutits är den minskade förskrivningen av antipsykotiska läkemedel till personer med demenssjukdom. Nu ökar den igen, trots att en del satsningar gjorts för att minska användningen vid demenssjukdom. De regionala skillnaderna är stora med störst förskrivning i Norrbotten.
– Personer i särskilda boenden som inte är födda i Sverige får mer anti-
psykosmedel än andra och den skillnaden har också ökat något, säger Vera Gustafsson.
Hemtjänsten är ett annat område som Socialstyrelsen lyfter fram. Mer än hälften av de som har en demenssjukdom bor hemma och är alltså hänvisade till hemtjänstens omsorg.
– Tyvärr saknas ofta såväl kompetens som praktiska förutsättningar inom hemtjänsten, vilket innebär att de med demenssjukdomar som bor kvar hemma inte får de insatser de skulle behöva, säger Vera Gustafsson.
Länk Socialstyrelsen utvärdering:
Vård och omsorg vid demenssjukdom (Nytt fönster)
Utvärderingen i medierna:
Sveriges radio (nytt fönster)
Aftonbladet (nytt fönster)
Läkemedelsvärlden (nytt fönster)
Läkartidningen (nytt fönster)
Nu har Svenskt Demenscentrum fyllt tio år
Den 15 februari 2008 startade Svenskt Demenscentrum sin resa med invigningen i Äldreforskningens hus. I går firade vi tioårsjubileum i Stockholms stadshus, dagen till ära iförda pilotkepsar (!). Det blev många tal med många fina och värmande ord av Drottning Silvia, våra systercentrum från Norge och Danmark och samarbetspartner från hela landet. Ett stort tack till alla ni som bidrog till att förgylla denna dag!
Som andra tioåringar gillar vi att fylla år men riktar redan all vår energi mot framtiden. 2018 blir ett händelserikt år. Flera nya lanseringar står för dörren och, s å småningom, en ny hemsida.
Tio år med Svenskt Demenscentrum (pdf, 2 sidor)
Som andra tioåringar gillar vi att fylla år men riktar redan all vår energi mot framtiden. 2018 blir ett händelserikt år. Flera nya lanseringar står för dörren och, s å småningom, en ny hemsida.
Tio år med Svenskt Demenscentrum (pdf, 2 sidor)
Sommarläger för unga anhöriga på tre platser
...
I Avesta, Ystad och Örnsköldsvik arrangeras årets sommarläger för unga anhöriga med en demenssjuk förälder. Som vanligt står Alzheimerfonden för kost, logi och resa. Unga anhöriga från hela landet är välkomna att söka men antalet platser är begränsat.
Det är åttonde sommaren i rad som dessa omtyckta läger arrangeras. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och många träffas efteråt och håller kontakt genom de slutna facebookgrupperna "Ung anhörig i demensens skugga".
Under lägren blandas fritidsaktiviteter och otvungen samvaro med föreläsningar och samtal med personer med specialkunskap om demenssjukdomar. Anmälan öppnar den 15 februari 2018, www.avesta.se/sommarlager (nytt fönster)
I Avesta, Ystad och Örnsköldsvik arrangeras årets sommarläger för unga anhöriga med en demenssjuk förälder. Som vanligt står Alzheimerfonden för kost, logi och resa. Unga anhöriga från hela landet är välkomna att söka men antalet platser är begränsat.
Det är åttonde sommaren i rad som dessa omtyckta läger arrangeras. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och många träffas efteråt och håller kontakt genom de slutna facebookgrupperna "Ung anhörig i demensens skugga".
Under lägren blandas fritidsaktiviteter och otvungen samvaro med föreläsningar och samtal med personer med specialkunskap om demenssjukdomar. Anmälan öppnar den 15 februari 2018, www.avesta.se/sommarlager (nytt fönster)
Bli Stjärninstruktör – anmäl dig till nästa utbildningsomgång
Vill du bli Stjärninstruktör? I så fall är det hög tid att du anmäler dig till utbildningsomgång nummer två. Den äger rum hos Svenskt Demenscentrum (Gävlegatan 16, Stockholm) den 28 feb–1 mars.
Som instruktör kommer du att hålla i utbildningsmodellen Stjärnmärkt på arbetsplatser som vill bli Stjärnmärkta. Det handlar om både genomgångar utifrån vårt utbildningsmaterial och reflektionsträffar. Anmälan till utbildningen skickas till info@stjarnmarkt.se.
Här kan du läsa mer om Stjärnmärkt (nytt fönster)
Några röster från utvärderingen av första utbildningstillfället:
"Utbildningspaketet är både proffsigt och med bra material...en helhet som fått med så mycket."
"Mycket lärorikt och inspirerande."
"Utmärkt material med underbara föreläsare."
Deltagare vid första utbildningsomgången av Stjärninstruktörer.
Som instruktör kommer du att hålla i utbildningsmodellen Stjärnmärkt på arbetsplatser som vill bli Stjärnmärkta. Det handlar om både genomgångar utifrån vårt utbildningsmaterial och reflektionsträffar. Anmälan till utbildningen skickas till info@stjarnmarkt.se.
Här kan du läsa mer om Stjärnmärkt (nytt fönster)
Några röster från utvärderingen av första utbildningstillfället:
"Utbildningspaketet är både proffsigt och med bra material...en helhet som fått med så mycket."
"Mycket lärorikt och inspirerande."
"Utmärkt material med underbara föreläsare."
Deltagare vid första utbildningsomgången av Stjärninstruktörer.
Skallskada ökar demensrisken även långt senare
En traumatisk hjärnskada ökar risken för att insjukna i demens upp till 30 år efter att själva skadan inträffat. Det visar ny forskning vid Umeå universitet.
– Att det finns ett samband mellan skallskador och demens visste vi men att den förhöjda risken finns kvar ännu 30 år efter skadan var överraskande, säger Peter Nordström, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Under det första året efter skallskadan var riskökningen som störst – fyra till sex gånger så stor som för personer utan skallskada. Därefter sjönk den betydligt men fortfarande efter 30 år kunde forskarna se se en signifikant högre risk för demenssjukdom hos dem som drabbats av skallskada.
Risken för demenssjukdom ökade både efter en allvarlig och efter flera lindriga traumatisk skallskador. En enstaka lindrig skallskada gav bara en mindre riskökning.
Det som skiljer denna studie från tidigare studier är att man har kunnat följa personerna under en betydligt längre tidsrymd samt att underlaget är så omfattande. Studien omfattade 164 000 personer med diagnostiserad traumatisk skallskada.
– En reservation dock för att detta är en observationsstudie. Det innebär att det inte är säkert att alla samband vi har funnit är direkta orsakssamband. Man kan inte helt utesluta att det kan finnas andra skillnader mellan grupperna än själva skadan som kan bidra till att personer med skallskada också löper högre risk att drabbas av demens, säger Peter Nordström.
Läs pressmeddelan från Umeå universitet (nytt fönster)
Studien är publicerad i PLOS Medicine (nytt fönster)
– Att det finns ett samband mellan skallskador och demens visste vi men att den förhöjda risken finns kvar ännu 30 år efter skadan var överraskande, säger Peter Nordström, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Under det första året efter skallskadan var riskökningen som störst – fyra till sex gånger så stor som för personer utan skallskada. Därefter sjönk den betydligt men fortfarande efter 30 år kunde forskarna se se en signifikant högre risk för demenssjukdom hos dem som drabbats av skallskada.
Risken för demenssjukdom ökade både efter en allvarlig och efter flera lindriga traumatisk skallskador. En enstaka lindrig skallskada gav bara en mindre riskökning.
Det som skiljer denna studie från tidigare studier är att man har kunnat följa personerna under en betydligt längre tidsrymd samt att underlaget är så omfattande. Studien omfattade 164 000 personer med diagnostiserad traumatisk skallskada.
– En reservation dock för att detta är en observationsstudie. Det innebär att det inte är säkert att alla samband vi har funnit är direkta orsakssamband. Man kan inte helt utesluta att det kan finnas andra skillnader mellan grupperna än själva skadan som kan bidra till att personer med skallskada också löper högre risk att drabbas av demens, säger Peter Nordström.
Läs pressmeddelan från Umeå universitet (nytt fönster)
Studien är publicerad i PLOS Medicine (nytt fönster)
Två professorer prisas
...
Ingmar Skoog, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, får Alzheimerfondens stora forskningspris på 2,5 milj kr. Tillsammans med en forskargrupp driver han befolkningsstudien H70 som följer äldre personers hälsa och ohälsa över tid. Nya rön från studien visar att 40 procent av en grupp 70-åringar hade sjukliga värden av beta-amyloid eller tau. Båda är typiska tecken på Alzheimers sjukdom men ingen av personerna uppvisade några demensliknande symptom.
– Tack vare anslaget kommer vi kunna följa upp de här personerna efter fem år med kliniska undersökningar inklusive magnetkamera och ryggvätskeprov och se om de utvecklat kognitiva symtom, säger Ingmar Skog. Läs mer på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Lars-Olof Wahlund, senior professor i geriatrik och medlem i Swedish Brain Power, tilldelas Karolinska Institutets silvermedalj. Han prisas för att som lärare, kliniker och forskare vid Karolinska Institutet starkt ha medverkat till Karolinska Institutets ledande ställning inom demensforskning. Läs mer på Swedish Brain Powers webb (nytt fönster)
Ingmar Skoog, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, får Alzheimerfondens stora forskningspris på 2,5 milj kr. Tillsammans med en forskargrupp driver han befolkningsstudien H70 som följer äldre personers hälsa och ohälsa över tid. Nya rön från studien visar att 40 procent av en grupp 70-åringar hade sjukliga värden av beta-amyloid eller tau. Båda är typiska tecken på Alzheimers sjukdom men ingen av personerna uppvisade några demensliknande symptom.
– Tack vare anslaget kommer vi kunna följa upp de här personerna efter fem år med kliniska undersökningar inklusive magnetkamera och ryggvätskeprov och se om de utvecklat kognitiva symtom, säger Ingmar Skog. Läs mer på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Lars-Olof Wahlund, senior professor i geriatrik och medlem i Swedish Brain Power, tilldelas Karolinska Institutets silvermedalj. Han prisas för att som lärare, kliniker och forskare vid Karolinska Institutet starkt ha medverkat till Karolinska Institutets ledande ställning inom demensforskning. Läs mer på Swedish Brain Powers webb (nytt fönster)
Pfizer avslutar satsning på alzheimerläkemedel
Pfizer, ett av världens största läkemedelsföretag, lägger ned sitt neurovetenskapliga program. Det innebär att företaget avbryter alla försök med att utveckla nya läkemedel för bland annat sjukdomarna alzheimer och parkinson. Pfizer är bara ett av flera företag som satsat stora resurser för att hitta ett vaccin (immunterapi) som kan bromsa Alzheimers sjukdom, se relaterad artikel. Men inga sådana försök har hittills lett till några nya läkemedel.
Läs Alzheimer´s Society (nytt fönster)
Nytt misslyckat läkemedelsförsök
Det går trögt med att utveckla nya läkemedel mot alzheimer. Till raden av misslyckade försök läggs nu ytterligare ett. Det är Dagens medicin som uppmärksammar forskning som undersökt effekterna av läkemedelskandidaten idalopirdin.
Idalopirdin är ingen immunterapi som annars under lång tid varit det hetaste spåret i jakten på bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom. Den har gått ut på att sätta in antikroppar mot de plack som bildas i en alzheimersjuk hjärna. Utan framgång så här långt. Idalopirdin hämmar i stället en särskild serotoninreceptor som är involverad i både minne och inlärning.
Den nya studien som publiceras i tidskriften Jama omfattade drygt 2 500 patienter. De lovande resultat som kunde ses i en tidigare mindre studie upprepades tyvärr inte i de större fas 3-studierna. Idalopirdin kunde inte bromsa försämringar av minne och andra kognitiva förmågor hos patienter med mild eller måttlig Alzheimers sjukdom.
Maria Eriksdotter, överläkare och professor vid Karolinska institutet, tycker att det är ett väldigt tråkigt besked.
– Idalopirdin har en intressant verkningsmekanism eftersom den slår mot flera neurotransmittorer som är involverade i sjukdomen. Så självklart fanns förhoppningar på preparatet, säger hon till Dagens medicin.
För att undvika biverkningar minskades doserna i fas 3-studierna, något som kan ha påverkat resultatet.
– Det kanske var ett misstag. Frågan är om effekten hade blivit annorlunda om dosen varit lika hög som i fas 2-studien, säger Maria Eriksdotter.
Läs om studien i JAMA (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Idalopirdin är ingen immunterapi som annars under lång tid varit det hetaste spåret i jakten på bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom. Den har gått ut på att sätta in antikroppar mot de plack som bildas i en alzheimersjuk hjärna. Utan framgång så här långt. Idalopirdin hämmar i stället en särskild serotoninreceptor som är involverad i både minne och inlärning.
Den nya studien som publiceras i tidskriften Jama omfattade drygt 2 500 patienter. De lovande resultat som kunde ses i en tidigare mindre studie upprepades tyvärr inte i de större fas 3-studierna. Idalopirdin kunde inte bromsa försämringar av minne och andra kognitiva förmågor hos patienter med mild eller måttlig Alzheimers sjukdom.
Maria Eriksdotter, överläkare och professor vid Karolinska institutet, tycker att det är ett väldigt tråkigt besked.
– Idalopirdin har en intressant verkningsmekanism eftersom den slår mot flera neurotransmittorer som är involverade i sjukdomen. Så självklart fanns förhoppningar på preparatet, säger hon till Dagens medicin.
För att undvika biverkningar minskades doserna i fas 3-studierna, något som kan ha påverkat resultatet.
– Det kanske var ett misstag. Frågan är om effekten hade blivit annorlunda om dosen varit lika hög som i fas 2-studien, säger Maria Eriksdotter.
Läs om studien i JAMA (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
RUDAS tillgängligt för nedladdning
RUDAS-S är ett mångkulturellt kognitivt bedömningstest som nu finns tillgängligt för gratis nedladdning. Testet rekommenderas av Socialstyrelsen i de nya nationella demensriktlinjerna och ges samma prioritet som de mer etablerade MMSE-SR och Klocktest.
RUDAS-S är avsett för basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå. I dessa fall kan de vara ett bättre alternativ än MMSE-SR. Ladda ned från Region Skånes webb (nytt fönster) eller denna webbplats under Skalor & instrument.
RUDAS-S är avsett för basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå. I dessa fall kan de vara ett bättre alternativ än MMSE-SR. Ladda ned från Region Skånes webb (nytt fönster) eller denna webbplats under Skalor & instrument.
Ny webbutbildning om att förebygga fall
"Ett fall för teamet" är en ny webbutbildning från Socialstyrelsen. Den syftar till att stärka kompetensen hos vårdpersonal för att förebygga ""fallolyckor.
Fallolyckor drabbar årligen 70 000 personer så pass illa att de behöver söka vård.
– Den absolut vanligaste riskgruppen är äldre personer generellt. Även exempelvis neurologiska och kognitiva sjukdomar som stroke, demens eller Parkinsons sjukdom innebär en ökad risk för fallolyckor, säger Lillemor Lundin-Olsson, professorer i fysioterapi vid Umeå universitet.
Hon är en av experterna som anlitats i arbetet med utbildningen som fokuserar på fallprevention, det vill säga att förebygga fallolyckor. Det kan handla om fysisk träning, att se över läkemedel och förbättra nutritionen.
"Ett fall för teamet" är tillgänglig via Socialstyrelsens utbildningsportal
(nytt fönster)
Fallolyckor drabbar årligen 70 000 personer så pass illa att de behöver söka vård.
– Den absolut vanligaste riskgruppen är äldre personer generellt. Även exempelvis neurologiska och kognitiva sjukdomar som stroke, demens eller Parkinsons sjukdom innebär en ökad risk för fallolyckor, säger Lillemor Lundin-Olsson, professorer i fysioterapi vid Umeå universitet.
Hon är en av experterna som anlitats i arbetet med utbildningen som fokuserar på fallprevention, det vill säga att förebygga fallolyckor. Det kan handla om fysisk träning, att se över läkemedel och förbättra nutritionen.
"Ett fall för teamet" är tillgänglig via Socialstyrelsens utbildningsportal
(nytt fönster)