Senaste nytt

Både ordförande Pär Rahmström och vice ordförande Carina Lindgren fick fortsatt förtroende under tre år framåt. Bland de nya styrelseledamöterna återfinns professor Lars-Olof Wahlund, en av landets ledande alzheimerforskare.   

Hela styrelsen presenteras på Demensförbundets webb (nytt fönster) 

VR-pedagog Daniel Kemppi i samspel med Åke.     

– Äsch, nu slank den undan igen, skrattar han utan att låta särskilt uppgiven.

Åke, hyresgäst på Glasberga vård- och omsorgboende, låter oss titta på när han kämpar med att dra upp en bångstyrig fisk. Som åskådare skymtar vi båt, flöte och fiskespö på en bärbar dator på stolen framför honom. Men Åke både ser och upplever så mycket mer. Det cyklopliknande VR-glasögonen han har på sig tar med honom till en annan verklighet, en virtuell värld (VR). Där är han omsluten av grönskande natur, sjöar och en eka med fiskedon som han kan hantera med sina handkontroller.

VR-pedagogen Daniel Kemppi lägger en hand på hans axel och ger uppmuntrande råd:

– Håll in knappen bara. Så där ja, nu kan du styra spöet bättre. Du måste ha fiskat förr, Åke?

– Jo då, fiske var min stora hobby, säger Åke som rör sig fram och tillbaka  på kontorsstolen och sträcker sig mot golvet för att komma åt något som bara han kan se i sina VR-glasögon.

VR på äldreboenden, kan det verkligen vara något? Det håller man på att undersöka i Södertälje inom ramen för Kultur-365. Det är en kommunal förvaltningsöverskridande verksamhet med syfte att hitta nya perspektiv och synsätt på aktiviteter för seniorer.

– Vi har bland annat anställt två ”PlayMäkers”, ungdomar som besöker kommunens äldreboenden och bidrar till möten över generationsgränserna. De är nyfikna på ny teknik och har med framgång använt iPad och Playstation för att skapa glädje och stimulans för våra brukare, säger Lars Ahlin, Kulturmäklare vid Kultur-365.

Nu har man även prövat VR och så kallad 360-film. Filmer har spelats in på bland annat Torekällbergets friluftsmuseum och Stendörrens naturreservat, omtyckta utflyktsmål för Södertäljeborna. Den som tittar på filmerna genom VR-glasögon kan få en stark närvarokänsla av platserna utan att vara där. Det är lätt att inse betydelsen för brukare som har svårt att ta sig dit.

– Men filmvisningen har ibland också väckt sådant intresse hos brukare och personal att de gjort en utflykt till någon av platserna, säger Lars Ahlin.

Förtjusningen över VR-tekniken går inte att ta miste på hos Åke som nu äntligen får upp sin fisk – en brax. Men hur fungerar VR och 360-filmer för personer med demenssjukdom? (Åke själv har inte demens). Hur reagerar en alzheimersjuk person på att gå från vardagen till en stark upplevelse i en virtuell värld och tillbaka igen? Katarina Talts, Silvasyster och metodutvecklare i Södertälje kommun, kopplades in som rådgivare på ett tidigt stadium:

– Jag kände en viss skepsis i början men den har försvunnit efterhand. Det beror nog mycket på hur tekniken används. Att brukaren inte lämnas ensam utan under hela upplevelsen har en dialog med en person som hon är trygg med och som kan ”känna av” situationen. 

Det är framför allt personer med demens i tidig sjukdomsfas som har sett 360-filmerna med VR-glasögon. Alla får inte samma starka positiva upplevelse.

– Men de som får det bär med sig den positiva känslan länge, även efter att de glömt bort vad de gjort. Det är så härligt att se, säger Katarina Talts.

Den VR-teknik som Åke använde och som bygger på att man interagerar med omgivningen ställer högre krav på kognitiv förmåga. Kanske alltför för höga krav för att fungera vid tidig demenssjukdom. Men Kultur-365 fortsätter att pröva sig fram. VR-tekniken utvecklas snabbt och rasar i pris. VR-glasögon med handkontroller och andra tillbehör kostar idag ca 5000 kr. Till det kommer en speldator, ca 10 000 – 15 000 kr.

– Vi försöker samla erfarenheter av VR-användningen hos våra brukare och följa upp det vi gör, bland annat genom en studie som görs av Kungliga Tekniska Högskolan, säger Lars Ahlin.

Magnus Westlander

Se filmen "VR ger nya möjligheter" (nytt fönster)

Läs mer om VR och Kultur-365 (nytt fönster)

Gudrun Strandberg och Katrin Lindholm (Avesta kommun) tillsammans med deltagare på sommarlägret. T.h. Wilhelmina Hoffman (Svenskt Demenscentrum).

Sommarlägren för barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder tycks ha kommit till Avesta för att stanna. Det är åttonde året i rad som de arrangeras i Dalakommunen, mycket tack vare de engagerade initiativtagarna Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska, och Katrin Lindholm, anhörigsamordnare.

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, var på plats i Avesta även i fjol.

– I år höll jag i en "fråga doktorn"-stund för deltagarna. Det är verkligen fantastiskt att få komma hit, inget tvivel om att detta är en oerhört viktig mötesplats för ungdomarna, säger hon.

Läger för unga med en demenssjuk förälder har i sommar arrangerats även i Ystad och Örnsköldsvik är värd för ett läger som börjar den 24 augusti. Alzheimerfonden stödjer verksamheten genom att finansiera resa, kost och logi för deltagarna. Svenskt Demencentrums gåva på 10 000 kr har möjliggjorts av Stiftelsen Solstickan och försäljning av armbandet Remember me.

Köp armbandet Remember me så stöttar du samtidigt
sommarlägren för unga anhöriga (nytt fönster)

Vid den pågående AAIC-konferensen i Chicago presenteras de senaste forskningsrönen om Alzheimers sjukdom. En studie med svenskt deltagande har fått stort genomslag i internationella medier. Den rör BAN 241, en antikropp framtagen för att ta kål på de proteinklumpar – amyloida plack – som sprider sig i en alzheimersjuk hjärna (se gula partier på bilden). Målet är att stoppa sjukdomsförloppet.

Antikroppen har testats i en studie med 856 personer med Alzheimers sjukdom. Tre olika doser prövades under sammanlagt 18 månader. Deltagarna i kontrollgruppen fick en sockerlösning. Den ursprungliga fas 2-studien, som mätte resultatet efter 12 månader, var en besvikelse. Men nya analyser, efter 18 månader, visade sig vara betydligt mer positiva. I gruppen som fick den högsta dosen av BAN 241 kunde man inte bara avläsa en minskad inlagring av plack i hjärnan, personerna hade också ett långsammare sjukdomsförlopp än de i kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt säkerställda.

BAN 241 är långtifrån den första antikropp som testats mot alzheimer. Flera har misslyckats redan i ett tidigt stadium, till exempel för att de orsakat allvarliga biverkningar. Andra antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala (fas 3-studier). Bakslagen har lett till att en rad läkemedelsföretag lagt ner sina alzheimersatsningar och att immunterapin med antikroppar börjat ifrågasättas. Är verkligen de amyloida placken rätt måltavla för nya läkemedelskandidater?

Tveklöst ja enligt Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Han har deltagit i utvecklingen av antikroppen BAN2401 i ett samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och svenska Bioarctic där han är delägare. Till Dagens Medicin säger han att de antikroppar som testats har olika profil. BAN241 riktar sig mot de giftiga oligomererna som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken.

Lars Lannfelt lyfter fram en aspekt som han menar visar att forskarna är inne på rätt spår. Halterna av tau-protein, som vid sidan av amyloida plack är det andra typiska kännetecknet vid alzheimer, minskade hos de som fick de högsta doserna av BAN241.

– Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin.

Normalt krävs en fas 3-studie med betydligt fler deltagare innan ett nytt läkemedel kan godkännas och börja säljas i handeln.

– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.

Magnus Westlander

Läs intervju med Lars Lannfelt (Dagens Medicin)

Till AAIC-konferensens webb (nytt fönster)