Senaste nytt
Kolesterol kopplas till alzheimerförändringar
Kolesterol är inte bara kopplat till hjärt-kärlsjukdom. Blodfetter kan både befrämja och motverka alzheimerförändringar i hjärnan. Det tyder ny forskning på.
Höga nivåer av det skadliga kolesterolet, LDL, kan lagras i blodkärlens väggar och då leda till hjärtinfarkt och stroke. Nu visar en ny studie att höga LDL-nivåer även befrämjar tillväxten av senila plack i hjärnan. Placken – proteinklumparna – är ett typiskt drag vid alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen.
Samma studie visar också att det finns ytterligare skäl till att kalla HDL "det nyttiga kolesterolet". HDL, som anses skydda mot åderförkalkade kärl, tycks nämligen hämma tillväxten av plack i hjärnan.
Forskare har tidigare sett att LDL-kolesterolet ökar risken för demenssjukdom. Men denna studie är den första att påvisa kopplingen mellan kolesterol och, med PET-kamera, synbara alzheimerförändringar i hjärnan. Studien har omfattat 74 deltagare och publicerats i ansedda JAMA Neurology.
Höga nivåer av det skadliga kolesterolet, LDL, kan lagras i blodkärlens väggar och då leda till hjärtinfarkt och stroke. Nu visar en ny studie att höga LDL-nivåer även befrämjar tillväxten av senila plack i hjärnan. Placken – proteinklumparna – är ett typiskt drag vid alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen.
Samma studie visar också att det finns ytterligare skäl till att kalla HDL "det nyttiga kolesterolet". HDL, som anses skydda mot åderförkalkade kärl, tycks nämligen hämma tillväxten av plack i hjärnan.
Forskare har tidigare sett att LDL-kolesterolet ökar risken för demenssjukdom. Men denna studie är den första att påvisa kopplingen mellan kolesterol och, med PET-kamera, synbara alzheimerförändringar i hjärnan. Studien har omfattat 74 deltagare och publicerats i ansedda JAMA Neurology.
Länk till abstract i JAMA »
(nytt fönster)
Demenskurs på polska
...
Webbkursen Demenskunskap för alla finns nu på polska. Det är Migrationsskolan som översatt utbildningen som tidigare varit tillgänglig på persiska. Målgruppen är främst polsktalande personer i Sverige, vårdpersonal såväl som allmänhet.
I text, bilder och videoklipp berättas om demenssjukdomens symptom och hur man bäst bemöter den som drabbats. Det finns även fördjupande delar om till exempel hjärnans funktioner.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens. En översättning av webbkursen till bosniska-kroatiska-serbiska är på gång.
Gå till webbkursen Demenskunskap för alla » (nytt fönster)
Webbkursen Demenskunskap för alla finns nu på polska. Det är Migrationsskolan som översatt utbildningen som tidigare varit tillgänglig på persiska. Målgruppen är främst polsktalande personer i Sverige, vårdpersonal såväl som allmänhet.
I text, bilder och videoklipp berättas om demenssjukdomens symptom och hur man bäst bemöter den som drabbats. Det finns även fördjupande delar om till exempel hjärnans funktioner.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens. En översättning av webbkursen till bosniska-kroatiska-serbiska är på gång.
Gå till webbkursen Demenskunskap för alla » (nytt fönster)
Fotbollsminnen väcks i Malmö
”Heja grabbar friskt humör”. På Trygghetens vårdboende i Malmö viftar en grupp äldre personer med himmelsblåa flaggor medan de skanderar hejaramsor. ”Vi har haft härliga stunder och skrattat mycket”, säger Elisabeth Petersson, samtalsledare i pilotprojektet Fotbollsminnen.
Trygghetens vårdboende är ett av tre äldreboenden i Malmö som deltagit i Fotbollsminnen. Syftet med projektet, som Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans står bakom, var att se om samtal om fotboll kunde väcka minnen till liv och skapa gemenskap bland personer med demenssjukdom. Elisabeth Petersson som har lett grupperna, utan att vara någon fotbollsexpert, försäkrar att så är fallet.
– Det har varit en härlig atmosfär i grupperna och många fina ögonblick. Stoltheten hos mannen som kände igen Calle Palmér och Bosse Larsson (gamla fotbollsstjärnor i Malmö FF red anm.) på fotografierna gick inte att ta miste på. Inte heller glädjen hos mannen som började berätta om korpmatcherna på Limhamnsfältet och korven han alltid köpte på vägen hem.
Elisabeth Persson arbetar som aktivitetsledare på Trygghetens vårdboende och har lett samtalsgrupper utifrån en rad skiftande ämnen. Något som överraskade henne var att flera kvinnor var så engagerade i fotbollsgrupperna.
– Man har väl en föreställning att det bara var män som höll på med fotboll förr. Men en gammal dam berättade målande hur hon som liten spelade med pojkarna på gatan. Hon mindes väl hur de var klädda och att det inte var så mycket trafik på den tiden.
Elisabeth Petersson har under hösten/vintern arrangerat flera fotbollsträffar på Trygghetens vårdboende. Antalet deltagare har varierat mellan fyra och sex – tre personer har deltagit i samtliga träffar. ”Fotbollskitet”, som Svenskt Demenscentrum tagit fram, har fungerat som minnesväckare. Det innehåller fotografier på gamla Malmö FF-spelare, korta texter från klubbens historia, hejaramsor, tröjor, halsdukar, vimplar – och så en fotboll, förstås.
– Alla ville se och känna på fotbollen. När jag kom till en av träffarna hade deltagarna redan tagit fram bollen och passade den till varandra, andra viftade med vimplarna, säger Elisabeth Petersson.
Fotbollstemat tycks ha gått hem även på de båda andra äldreboendena som deltagit i pilotprojektet. Det visar Svenskt Demenscentrums uppföljning. Den korta handledningen med konkreta tips – som följde med fotbollskitet – uppskattades av samtalsledarna. Ingen av dem ser sig som fotbollsfantast, något som kunde vändas till en fördel. Det blev deltagarna som fick vara experter på området.
Samtalen stannade inte vid fotboll. En kvinna berättade att diktatorn Franco ogillade fotboll och minnesbilder dök upp från hennes uppväxt i Spanien.
Under 2014 kommer Fotbollsminnen Malmö FF att bli tillgängligt för alla äldreboenden i Malmöregionen. Genom ett samarbete med Idrottsmuseet i Malmö startar en avgiftsfri utlåningsverksamhet av fotbollskiten. Museet är även öppet för att arrangera särskilda fotbollsgrupper för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i museets lokaler.
Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans planerar för Fotbollsminnen med andra klubbar och för andra delar av landet. Vårdpersonal som vill ta egna initiativ och starta fotbollsgrupper kommer att kunna ladda ned handledning, hejaramsor och annat användbart material på Svenskt Demenscentrums webb. Materialet blir tillgängligt under vintern/våren 2104.
Magnus Westlander
Trygghetens vårdboende är ett av tre äldreboenden i Malmö som deltagit i Fotbollsminnen. Syftet med projektet, som Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans står bakom, var att se om samtal om fotboll kunde väcka minnen till liv och skapa gemenskap bland personer med demenssjukdom. Elisabeth Petersson som har lett grupperna, utan att vara någon fotbollsexpert, försäkrar att så är fallet.
– Det har varit en härlig atmosfär i grupperna och många fina ögonblick. Stoltheten hos mannen som kände igen Calle Palmér och Bosse Larsson (gamla fotbollsstjärnor i Malmö FF red anm.) på fotografierna gick inte att ta miste på. Inte heller glädjen hos mannen som började berätta om korpmatcherna på Limhamnsfältet och korven han alltid köpte på vägen hem.
Elisabeth Persson arbetar som aktivitetsledare på Trygghetens vårdboende och har lett samtalsgrupper utifrån en rad skiftande ämnen. Något som överraskade henne var att flera kvinnor var så engagerade i fotbollsgrupperna.
– Man har väl en föreställning att det bara var män som höll på med fotboll förr. Men en gammal dam berättade målande hur hon som liten spelade med pojkarna på gatan. Hon mindes väl hur de var klädda och att det inte var så mycket trafik på den tiden.
Elisabeth Petersson har under hösten/vintern arrangerat flera fotbollsträffar på Trygghetens vårdboende. Antalet deltagare har varierat mellan fyra och sex – tre personer har deltagit i samtliga träffar. ”Fotbollskitet”, som Svenskt Demenscentrum tagit fram, har fungerat som minnesväckare. Det innehåller fotografier på gamla Malmö FF-spelare, korta texter från klubbens historia, hejaramsor, tröjor, halsdukar, vimplar – och så en fotboll, förstås.
– Alla ville se och känna på fotbollen. När jag kom till en av träffarna hade deltagarna redan tagit fram bollen och passade den till varandra, andra viftade med vimplarna, säger Elisabeth Petersson.
Fotbollstemat tycks ha gått hem även på de båda andra äldreboendena som deltagit i pilotprojektet. Det visar Svenskt Demenscentrums uppföljning. Den korta handledningen med konkreta tips – som följde med fotbollskitet – uppskattades av samtalsledarna. Ingen av dem ser sig som fotbollsfantast, något som kunde vändas till en fördel. Det blev deltagarna som fick vara experter på området.
Samtalen stannade inte vid fotboll. En kvinna berättade att diktatorn Franco ogillade fotboll och minnesbilder dök upp från hennes uppväxt i Spanien.
Under 2014 kommer Fotbollsminnen Malmö FF att bli tillgängligt för alla äldreboenden i Malmöregionen. Genom ett samarbete med Idrottsmuseet i Malmö startar en avgiftsfri utlåningsverksamhet av fotbollskiten. Museet är även öppet för att arrangera särskilda fotbollsgrupper för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i museets lokaler.
Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans planerar för Fotbollsminnen med andra klubbar och för andra delar av landet. Vårdpersonal som vill ta egna initiativ och starta fotbollsgrupper kommer att kunna ladda ned handledning, hejaramsor och annat användbart material på Svenskt Demenscentrums webb. Materialet blir tillgängligt under vintern/våren 2104.
Magnus Westlander
Fyra spelare i Malmö FF årgång 1944.
Foto: Idrottsmuseet i Malmö.
Bertil "Klumpen" Nilson, en av MFF:s lysande stjärnor under 1950- och 60-talet. Foto: Bilder i Syd.
Ladda ned
Utvärdering av Fotbollsminnen » (pdf)
Läs mer
Fotboll ska väcka minnen till liv »
Länkar
Svenska Fans » (nytt fönster)
Idrottsmuseet i Malmö » (nytt fönster)
Tidiga minnesproblem vanligt vid parkinson
Glömska och koncentrationssvårigheter är tidiga symptom hos många med Parkinsons sjukdom. Dessa personer har även en betydligt högre risk att utveckla demens inom de närmaste åren. Det framgår av forskning vid Umeå universitet.
Parkinson är en en kronisk neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av bland annat skakningar, muskelstelhet, balans- och gångsvårigheter. Men sjukdomen kan även leda till demens och en färsk doktorsavhandling pekar ut en särskild riskgrupp bland parkinsonpatienter: de som redan i början av sjukdomsförloppet hade kognitiva problem, till exempel glömska och koncentrationssvårigheter (MCI).
– I vår studie utgjorde denna grupp 36 procent. Av dem utvecklade hälften demens inom några år. Det kan jämföras med mindre än en tiondel bland dem som hade normala kognitiva funktioner i tidig sjukdomsfas, säger Magdalena Eriksson Domellöf, kognitionsvetare som på Luciadagen disputerar vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå Universitet.
Hennes avhandling utgår från NYPUM-studien (NyParkisonism i Umeå) som innehåller data från i stort sett alla diagnosticerade parkinsonpatienter i Umeåregionen. Deltagarna har följts under en femårsperiod. Bland annat har flera neuropsykologiska tester genomförts för att undersöka olika kognitiva funktioner.
Av Magdalena Eriksson Domellöfs forskning framgår även att att olika typer av kognitiva nedsättningar var kopplade till olika rörelsestörningar. Det kan tyda på, säger hon, att rörelseförmåga och kognitiva funktioner vid Parkinsons sjukdom interagerar vilket skulle kunna bero på gemensamma underliggande mekanismer.
En slutsats av Magdalena Erikssons avhandling är att vården bör vara observant på kognitiva nedsättningar i tidig fas av Parksinins sjukdomen.
– Det är extra viktigt att följa upp dessa patienter. Se hur deras kognitiva funktioner förändras för att kunna sätta in adekvat behandling, till exempel symtomlindrande läkemedel, i ett tidigt skede om de utvecklar demens, säger hon.
Magnus Westlander
Kognitiv och motorisk funktion i tidig fas av Parkinsons Sjukdom,
Magdalena Eriksson Domellöf (Umeå universitet)
Parkinson är en en kronisk neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av bland annat skakningar, muskelstelhet, balans- och gångsvårigheter. Men sjukdomen kan även leda till demens och en färsk doktorsavhandling pekar ut en särskild riskgrupp bland parkinsonpatienter: de som redan i början av sjukdomsförloppet hade kognitiva problem, till exempel glömska och koncentrationssvårigheter (MCI).
– I vår studie utgjorde denna grupp 36 procent. Av dem utvecklade hälften demens inom några år. Det kan jämföras med mindre än en tiondel bland dem som hade normala kognitiva funktioner i tidig sjukdomsfas, säger Magdalena Eriksson Domellöf, kognitionsvetare som på Luciadagen disputerar vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå Universitet.
Hennes avhandling utgår från NYPUM-studien (NyParkisonism i Umeå) som innehåller data från i stort sett alla diagnosticerade parkinsonpatienter i Umeåregionen. Deltagarna har följts under en femårsperiod. Bland annat har flera neuropsykologiska tester genomförts för att undersöka olika kognitiva funktioner.
Av Magdalena Eriksson Domellöfs forskning framgår även att att olika typer av kognitiva nedsättningar var kopplade till olika rörelsestörningar. Det kan tyda på, säger hon, att rörelseförmåga och kognitiva funktioner vid Parkinsons sjukdom interagerar vilket skulle kunna bero på gemensamma underliggande mekanismer.
En slutsats av Magdalena Erikssons avhandling är att vården bör vara observant på kognitiva nedsättningar i tidig fas av Parksinins sjukdomen.
– Det är extra viktigt att följa upp dessa patienter. Se hur deras kognitiva funktioner förändras för att kunna sätta in adekvat behandling, till exempel symtomlindrande läkemedel, i ett tidigt skede om de utvecklar demens, säger hon.
Magnus Westlander
Kognitiv och motorisk funktion i tidig fas av Parkinsons Sjukdom,
Magdalena Eriksson Domellöf (Umeå universitet)
Rätt nivå av B-vitamin kan förebygga demens
Det är viktigt att äldre personer får i sig tillräckligt med B12-vitamin och folsyra. Rätt nivåer av dessa B-vitaminer kan förebygga demenssjukdom. Det framgår av en avhandling från Karolinska Institutet.
Babak Hooshmand, forskare vid Aging Research Center, visar i en av delstudierna att holotranscobalamin, som är det aktiva ämnet i B12-vitamin, minskar risken för demenssjukdom. Dessutom ökade ämnets skyddande effekt med deltagarnas ålder.
B12-vitamin finns i bland annat fisk, skaldjur och kött. Hos äldre personer är det vanligt med B12-brist som även i tidigare studier visat sig öka risken för demenssjukdom. Men Babak Hooshmands studier – sammanlagt fyra ingår i avhandlingen – är de första där deltagarna följts under en längre tidsperiod, närmare bestämt i sju år.
Avhandlingen bygger på data från bland annat den svensk-finska studien Cardiovascular Risk Factors, Aging and Dementia (CAIDE). Läs mer på ARC:s webbplats » (engelsk text).
The impact of homocysteine and B vitamins on
Alzheimer’s disease, cognitive performance and structural
brain changes, Babak Hooshmand (Karolinska Institutet)
Babak Hooshmand, forskare vid Aging Research Center, visar i en av delstudierna att holotranscobalamin, som är det aktiva ämnet i B12-vitamin, minskar risken för demenssjukdom. Dessutom ökade ämnets skyddande effekt med deltagarnas ålder.
B12-vitamin finns i bland annat fisk, skaldjur och kött. Hos äldre personer är det vanligt med B12-brist som även i tidigare studier visat sig öka risken för demenssjukdom. Men Babak Hooshmands studier – sammanlagt fyra ingår i avhandlingen – är de första där deltagarna följts under en längre tidsperiod, närmare bestämt i sju år.
Avhandlingen bygger på data från bland annat den svensk-finska studien Cardiovascular Risk Factors, Aging and Dementia (CAIDE). Läs mer på ARC:s webbplats » (engelsk text).
The impact of homocysteine and B vitamins on
Alzheimer’s disease, cognitive performance and structural
brain changes, Babak Hooshmand (Karolinska Institutet)
Relaterad artikel
Nytt initiativ ska förebygga tvång
Under 2014 kommer Svenskt Demenscentrum ta fram en handbok och en webbutbildning som är baserad på ett australiensiskt material.
Det håller på att anpassas till svensk förhållanden och syftet är att lära ut metoder och arbetssätt som kan förebygga tvång och visa hur personal kan hantera svåra situationer i demensomsorgen. Arbetet är ett regeringsuppdrag och sker i samverkan med Handisam, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen.
Det håller på att anpassas till svensk förhållanden och syftet är att lära ut metoder och arbetssätt som kan förebygga tvång och visa hur personal kan hantera svåra situationer i demensomsorgen. Arbetet är ett regeringsuppdrag och sker i samverkan med Handisam, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen.
Dags att söka Bästa demensteam i hemtjänsten
Priset Bästa demensteam i hemtjänsten gick förra året till Sollefteå. Nu är det dags att skicka in ansökan till årets tävling. Vinnarna får ta emot 50 000 kr och diplom ur Drottningens hand.
Priset utlyses för sjätte året i rad av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Det ges till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga. I ansökan ska framgå hur man arbetar utifrån de nationella riktlinjerna för demensvård. Vikt kommer också att läggas på demensteamets samarbete och kommunikation med andra verksamheter, till exempel dagvård, primärvård och hemsjukvård.
Alla hemtjänstteam är välkomna att söka priset. Det gäller även de team som deltagit i tävlingen tidigare, med undantag för prisvinnarna.
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat och hur utvecklingsprocessen sett ut. Ansökan skickas senast den 3 mars 2014 till ann-christin.karrman@demenscentrum.se
Prisceremonin äger rum under Silviahemmets stora inspirationsdag den 28 april 2014.
Priset utlyses för sjätte året i rad av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Det ges till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga. I ansökan ska framgå hur man arbetar utifrån de nationella riktlinjerna för demensvård. Vikt kommer också att läggas på demensteamets samarbete och kommunikation med andra verksamheter, till exempel dagvård, primärvård och hemsjukvård.
Alla hemtjänstteam är välkomna att söka priset. Det gäller även de team som deltagit i tävlingen tidigare, med undantag för prisvinnarna.
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat och hur utvecklingsprocessen sett ut. Ansökan skickas senast den 3 mars 2014 till ann-christin.karrman@demenscentrum.se
Prisceremonin äger rum under Silviahemmets stora inspirationsdag den 28 april 2014.
Tre tidigare prisvinnare
Nummer 100 av Äldre i Centrum
Äldre i Centrum, landets ledande populärvetenskapliga tidskrift för äldreforskning, firade nyligen ett tresiffrigt jubileum. Det senaste numret, 4/2013, var det hundrade numret av tidskriften.
Det uppmärksammas med en genomgång av äldreforskningens utveckling under ett kvarts sekel.
När tidningen startade för 27 år sedan pratade vi fortfarande om personer med demenssjukdom som "senila" och att "han eller hon gick i barndom", skriver chefredaktör Inger Raune i sin ledare. Hon påpekar samtidigt att det fanns äldreforskare, som Astrid Norberg – landets första professor i omvårdnad – som tidigt sade att det var nödvändigt och viktigt att i demensvården se personen bakom diagnosen, "personligheten finns kvar".
Det senaste numret av Äldre i Centrum spänner över många ämnesområden och innehåller bland annat artiklar med professorerna Bengt Winblad och Miia Kivipelto, två av landets ledande alzheimerforskare.
Det uppmärksammas med en genomgång av äldreforskningens utveckling under ett kvarts sekel.
När tidningen startade för 27 år sedan pratade vi fortfarande om personer med demenssjukdom som "senila" och att "han eller hon gick i barndom", skriver chefredaktör Inger Raune i sin ledare. Hon påpekar samtidigt att det fanns äldreforskare, som Astrid Norberg – landets första professor i omvårdnad – som tidigt sade att det var nödvändigt och viktigt att i demensvården se personen bakom diagnosen, "personligheten finns kvar".
Det senaste numret av Äldre i Centrum spänner över många ämnesområden och innehåller bland annat artiklar med professorerna Bengt Winblad och Miia Kivipelto, två av landets ledande alzheimerforskare.
Gå till Äldre i Centrums webbplats »
(nytt fönster)
Ospecificerad demens vanligaste diagnosen
På vårdcentraler är ospecificerad demens (UNS) den särklassigt vanligaste demensdiagnosen. Det tyder på att en hel del förbättringsarbete finns att göra inom vården menar Maria Eriksdotter, läkare och registerhållare för Svenska Demensregistret.
Det är känt att Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, följt av vaskulär demens (blodkärlsdemens). Tillsammans beräknas de stå för 80–90 procent av samtliga demensfall. Men inom primärvården förs det betydligt oftare in en annan diagnos i patientjournalerna. Det visar data från Svenska Demensregistret (SveDem).
Nästan hälften av de nydiagnostiserade patienterna som primärvården registrerade i SveDem under 2012 hade diagnosen UNS, det vill säga ”demens utan närmare specifikation”. I dessa fall framgår alltså inte vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen, något som är en förutsättning för att kunna erbjuda patienten bästa möjliga vård och behandling. Till exempel finns symptomlindrande läkemedel som har effekt vid vissa demenssjukdomar men inte andra.
Läkaren Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, menar att UNS i vissa fall är motiverat. Den kan fungera som en temporär diagnos, till exempel för en patient som remitteras till en minnesmottagning för vidare utredning av demenssjukdom.
– Men att andelen patienter med ”ospecificerad demens” är så pass hög tyder på att det finns en hel del förbättringsarbete att göra inom vården, säger Maria Eriksdotter och pekar bland annat på brister i de basala demensutredningar som görs på landets vårdcentraler.
Av Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer framgår vilka tester och undersökningar som bör ingå i en basal utredning. Men det är långtifrån alltid som riktlinjerna följs. Data från SveDem visar att en komplett basal demensutredning endast görs i 46 procent av fallen.
Framför allt saknas klocktest och undersökning av hjärnan med datortomografi eller hjärnröntgen i många demensutredningar. Det förra tar några minuter att genomföra och kräver endast papper och penna. Ändå är klocktest ett viktigt komplement till MMT (minimentaltest, även kallat MMSE) menar Maria Eriksdotter.
– Det ger en uppfattning om personens spatiala förmåga (ung. rumslig orientering) och kan utgöra en viktig pusselbit för att kunna ställa rätt diagnos. Att det ändå inte används i större utsträckning beror nog fortfarande mest på okunskap inom primärvården, säger Maria Eriksdotter.
Vid en vårdcentral med 9000 patienter i upptagningsområdet görs årligen i genomsnitt 20-24 demensutredningar. Utslaget på varje läkare handlar det om kanske 2-3 stycken utredningar per år.
– Det är ganska få tillfällen och säkert en förklaring till att många distriktsläkare är osäkra och därför ställer diagnosen UNS. Här krävs mer utbildning. Att allt fler vårdcentraler ansluter sig till SveDem bidrar också till ett ökat lärande, säger Maria Eriksdotter.
Hon framhåller Värmland som ett bra exempel. Där har man arbetat aktivt med att implementera SveDem på vårdcentralerna.
– Följden har blivit att andelen basala demensutredningar som följer riktlinjerna har ökat i Värmland. Det har sin tur lett till att andelen UNS-diagnoser minskat, säger Maria Eriksdotter.
Magnus Westlander
Det är känt att Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, följt av vaskulär demens (blodkärlsdemens). Tillsammans beräknas de stå för 80–90 procent av samtliga demensfall. Men inom primärvården förs det betydligt oftare in en annan diagnos i patientjournalerna. Det visar data från Svenska Demensregistret (SveDem).
Nästan hälften av de nydiagnostiserade patienterna som primärvården registrerade i SveDem under 2012 hade diagnosen UNS, det vill säga ”demens utan närmare specifikation”. I dessa fall framgår alltså inte vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen, något som är en förutsättning för att kunna erbjuda patienten bästa möjliga vård och behandling. Till exempel finns symptomlindrande läkemedel som har effekt vid vissa demenssjukdomar men inte andra.
Läkaren Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, menar att UNS i vissa fall är motiverat. Den kan fungera som en temporär diagnos, till exempel för en patient som remitteras till en minnesmottagning för vidare utredning av demenssjukdom.
– Men att andelen patienter med ”ospecificerad demens” är så pass hög tyder på att det finns en hel del förbättringsarbete att göra inom vården, säger Maria Eriksdotter och pekar bland annat på brister i de basala demensutredningar som görs på landets vårdcentraler.
Av Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer framgår vilka tester och undersökningar som bör ingå i en basal utredning. Men det är långtifrån alltid som riktlinjerna följs. Data från SveDem visar att en komplett basal demensutredning endast görs i 46 procent av fallen.
Framför allt saknas klocktest och undersökning av hjärnan med datortomografi eller hjärnröntgen i många demensutredningar. Det förra tar några minuter att genomföra och kräver endast papper och penna. Ändå är klocktest ett viktigt komplement till MMT (minimentaltest, även kallat MMSE) menar Maria Eriksdotter.
– Det ger en uppfattning om personens spatiala förmåga (ung. rumslig orientering) och kan utgöra en viktig pusselbit för att kunna ställa rätt diagnos. Att det ändå inte används i större utsträckning beror nog fortfarande mest på okunskap inom primärvården, säger Maria Eriksdotter.
Vid en vårdcentral med 9000 patienter i upptagningsområdet görs årligen i genomsnitt 20-24 demensutredningar. Utslaget på varje läkare handlar det om kanske 2-3 stycken utredningar per år.
– Det är ganska få tillfällen och säkert en förklaring till att många distriktsläkare är osäkra och därför ställer diagnosen UNS. Här krävs mer utbildning. Att allt fler vårdcentraler ansluter sig till SveDem bidrar också till ett ökat lärande, säger Maria Eriksdotter.
Hon framhåller Värmland som ett bra exempel. Där har man arbetat aktivt med att implementera SveDem på vårdcentralerna.
– Följden har blivit att andelen basala demensutredningar som följer riktlinjerna har ökat i Värmland. Det har sin tur lett till att andelen UNS-diagnoser minskat, säger Maria Eriksdotter.
Magnus Westlander
Carina Stenmark (mitten), regionalkoordinator, och Josefin Hellberg (t.h.), utvecklingsledare i Värmland, prisas för framgångsrikt arbete med implementering av SveDem i primärvården. T.v. Maria Eriksdotter.
EU-studie testar blodtrycksmedicin mot alzheimer
Högt blodtryck kan behandlas med Nilvadipine. Om samma läkemedel kan bromsa Alzheimers sjukdom prövas nu i en EU-studie där Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltar.
Forskning har tidigare visat att Nilvadipine motverkar bildandet av amyloida plack i hjärnan hos djur.
Totalt 500 alzheimerpatienter i nio europeiska länder deltar i studien. De kommer att behandlas med Nilvadipine eller placebo (overksam substans) under ett och ett halvt år. Uppföljning och kontroller sker på minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi kommer att genomföra upprepade tester på patienterna för att undersöka om det skett förändringar av minne och kognition under försöksperioden, säger Anne Börjesson-Hanson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Studien leds från irländska Trinity College i Dublin. Förutom Irland och Sverige deltar även forskarlag i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Ungern, Italien och Tyskland.
Läs pressmeddelandet från Sahlgrenska » (nytt fönster)
Forskning har tidigare visat att Nilvadipine motverkar bildandet av amyloida plack i hjärnan hos djur.
Totalt 500 alzheimerpatienter i nio europeiska länder deltar i studien. De kommer att behandlas med Nilvadipine eller placebo (overksam substans) under ett och ett halvt år. Uppföljning och kontroller sker på minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi kommer att genomföra upprepade tester på patienterna för att undersöka om det skett förändringar av minne och kognition under försöksperioden, säger Anne Börjesson-Hanson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Studien leds från irländska Trinity College i Dublin. Förutom Irland och Sverige deltar även forskarlag i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Ungern, Italien och Tyskland.
Läs pressmeddelandet från Sahlgrenska » (nytt fönster)