Senaste nytt
Alkoholförgiftning ökar risken för tidig demens
Alkoholförgiftning ger en fem gånger högre risk att drabbas av demenssjukdom före 65 års ålder. Det visar svenska forskare som identifierat ytterligare åtta riskfaktorer för tidig demens.
Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Jama Internal medicine. Den svenska studien visade att efter alkoholförgiftning var stroke och användning av antipsykotiska läkemedel de enskilt största riskfaktorerna för tidig demensjukdom (före 65 år ålder). Därefter följde depression och demenssjukdom hos den drabbades pappa.
Riskfaktorerna förstärkte varandra och gav då upphov till en kraftigt ökad demensrisk. Män med nedsatt kognitiv (mental) funktion och ytterligare minst två av de nio riskfaktorerna hade upp till 20 gånger större risk att drabbas under uppföljningsperioden.
Bakom studien står professor Peter Nordström och hans kollegor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. De har följt närmare 490 000 män som kallades till mönstring inför värnpliktstjänstgöring mellan åren 1969 och 1980. Under en uppföljningsperiod på 37 år drabbades 487 män av tidig demens och sjukdomen hos dessa män diagnostiserades när de var i genomsnitt 54 år gamla.
Demenssjukdom är en växande folksjukdom som brukar debutera sent i livet. Man räknar med att av de drygt 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom är mindre än 5 % yngre än 65 år. Demens hos denna åldergrupp förknippas oftast med ärftlighet. Det beror på att de ärftliga former av sjukdomen som finns i vissa släkter nästan uteslutande debuterar i medelåldern. Men de färska rönen från Umeå universitet visar att arvsmassan förklarar långtifrån allt och Peter Nordström menar att studien går att tolka positivt.
För samtidigt som de olika riskfaktorerna som Umeåforskarna identifierat förstärker varandra är många av dem möjliga att påverka. Och eftersom de flesta riskfaktorer kan identifieras redan tidigt i livet finns det goda möjligheter att förebygga sjukdomsutveckling säger Peter Nordström i en kommentar.
Magnus Westlander
Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Jama Internal medicine. Den svenska studien visade att efter alkoholförgiftning var stroke och användning av antipsykotiska läkemedel de enskilt största riskfaktorerna för tidig demensjukdom (före 65 år ålder). Därefter följde depression och demenssjukdom hos den drabbades pappa.
Riskfaktorerna förstärkte varandra och gav då upphov till en kraftigt ökad demensrisk. Män med nedsatt kognitiv (mental) funktion och ytterligare minst två av de nio riskfaktorerna hade upp till 20 gånger större risk att drabbas under uppföljningsperioden.
Bakom studien står professor Peter Nordström och hans kollegor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. De har följt närmare 490 000 män som kallades till mönstring inför värnpliktstjänstgöring mellan åren 1969 och 1980. Under en uppföljningsperiod på 37 år drabbades 487 män av tidig demens och sjukdomen hos dessa män diagnostiserades när de var i genomsnitt 54 år gamla.
Demenssjukdom är en växande folksjukdom som brukar debutera sent i livet. Man räknar med att av de drygt 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom är mindre än 5 % yngre än 65 år. Demens hos denna åldergrupp förknippas oftast med ärftlighet. Det beror på att de ärftliga former av sjukdomen som finns i vissa släkter nästan uteslutande debuterar i medelåldern. Men de färska rönen från Umeå universitet visar att arvsmassan förklarar långtifrån allt och Peter Nordström menar att studien går att tolka positivt.
För samtidigt som de olika riskfaktorerna som Umeåforskarna identifierat förstärker varandra är många av dem möjliga att påverka. Och eftersom de flesta riskfaktorer kan identifieras redan tidigt i livet finns det goda möjligheter att förebygga sjukdomsutveckling säger Peter Nordström i en kommentar.
Magnus Westlander
Internationell utmärkelse till svensk professor
Laura Fratiglioni, professor vid Karolinska Institutet, har fått ta emot Winblad Lifetime Achievement Award
Utmärkelsen går årligen till tre framstående forskare som ägnat sig åt att hjälpa människor runt om i världen genom sin forskning.
Årets prisutdelningen ägde rum i juli i Boston i samband med Alzheimer’s Association International Conference. Laura Fratiglioni, som bedriver forskning om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom, är chef för Aging Research Center (ARC) och medlem i Swedish Brain Powers nätverk.
Utmärkelsen går årligen till tre framstående forskare som ägnat sig åt att hjälpa människor runt om i världen genom sin forskning.
Årets prisutdelningen ägde rum i juli i Boston i samband med Alzheimer’s Association International Conference. Laura Fratiglioni, som bedriver forskning om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom, är chef för Aging Research Center (ARC) och medlem i Swedish Brain Powers nätverk.
Nytt arbetsredskap för hemtjänsten
Checklista demens Hemtjänst är ett nytt verktyg som bygger på de nationella demensriktlinjerna. Den är avsedd för hemtjänstens arbetsgrupper och kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrums webb.
Checklistan är den andra i sitt slag som Stiftelsen Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum har tagit fram. Förra året publicerades en motsvarande för personal på särskilda boenden. Den har rönt stort intresse, att döma av besöksfrekvensen på Svenskt Demenscentrums nedladdningssida. Syftet med de båda checklistorna är att erbjuda arbetsplatserna ett lättanvänt och verksamhetsnära verktyg för att följa upp Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer.
Checklista demens Hemtjänst består av sju kapitel med olika frågor och kan användas i sin helhet eller i valda delar.
– Vi rekommenderar att den följs upp minst en gång i halvåret för varje person. Förhoppningen är att den ger en bättre struktur i arbetet och att samarbete och lärande i arbetsgruppen främjas, säger Tove Ahner, utvecklingsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum.
Under arbetets gång har hon haft hjälp av en referensgrupp (se nedan) med olika representanter från hemtjänsten. Checklistan har också testats av två arbetsgrupper – Årsta hemtjänstgrupp och Aleris hemtjänst, Södermalm – som gett värdefulla synpunkter på utformningen.
– De som testat checklistan pekar på att den lättare tydliggör eventuella brister i verksamheten som då kan åtgärdas. Andra fördelar är att den stimulerar personcentrerad vård, genom ökat samarbete, och att den kunnat kopplas samman på ett positivt sätt med dokumentationen, säger Tove Ahner.
Magnus Westlander
Referensgruppen för Checklista demens Hemtjänst har representerats av:
Attendo hemtjänst, Kungsholmen, Stockholm
Enskede hemtjänstgrupp, Enskede-Årsta-Vantör stadsdel, Stockholm
FSB, Finsk hemtjänst AB, Älvsjö, Stockholm
Västerhaninge hemtjänst
AB Tonys hemtjänst, Västerhaninge
Tyresö kommuns hemtjänst
Bromma hemtjänst, Bromma, Stockholm
Checklistan är den andra i sitt slag som Stiftelsen Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum har tagit fram. Förra året publicerades en motsvarande för personal på särskilda boenden. Den har rönt stort intresse, att döma av besöksfrekvensen på Svenskt Demenscentrums nedladdningssida. Syftet med de båda checklistorna är att erbjuda arbetsplatserna ett lättanvänt och verksamhetsnära verktyg för att följa upp Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer.
Checklista demens Hemtjänst består av sju kapitel med olika frågor och kan användas i sin helhet eller i valda delar.
– Vi rekommenderar att den följs upp minst en gång i halvåret för varje person. Förhoppningen är att den ger en bättre struktur i arbetet och att samarbete och lärande i arbetsgruppen främjas, säger Tove Ahner, utvecklingsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum.
Under arbetets gång har hon haft hjälp av en referensgrupp (se nedan) med olika representanter från hemtjänsten. Checklistan har också testats av två arbetsgrupper – Årsta hemtjänstgrupp och Aleris hemtjänst, Södermalm – som gett värdefulla synpunkter på utformningen.
– De som testat checklistan pekar på att den lättare tydliggör eventuella brister i verksamheten som då kan åtgärdas. Andra fördelar är att den stimulerar personcentrerad vård, genom ökat samarbete, och att den kunnat kopplas samman på ett positivt sätt med dokumentationen, säger Tove Ahner.
Magnus Westlander
Referensgruppen för Checklista demens Hemtjänst har representerats av:
Attendo hemtjänst, Kungsholmen, Stockholm
Enskede hemtjänstgrupp, Enskede-Årsta-Vantör stadsdel, Stockholm
FSB, Finsk hemtjänst AB, Älvsjö, Stockholm
Västerhaninge hemtjänst
AB Tonys hemtjänst, Västerhaninge
Tyresö kommuns hemtjänst
Bromma hemtjänst, Bromma, Stockholm
OBS! Nya versioner av Checklista demens publicerades 2017, gå till nedladdningssida under Arbeta med demens.
Lennart Levi-pris till alzheimerforskare
Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet, har tilldelats Skandias Lennart Levi-pris 2013 för hälsofrämjande forskning. Hon får priset för "att i sin forskning om demenssjukdomar påvisat flera behandlingsbara riskfaktorer och därmed gett en mer optimistisk bild av möjligheterna att förebygga och behandla dessa sjukdomar".
– Miia Kivipeltos forskning är oerhört viktigt, framförallt nu när en allt större del av befolkningen uppnår en hög ålder, säger priskommitténs orförande professor Nancy Pedersen i ett pressmeddelande. Demens drabbar inte bara den som insjuknar, utan också anhöriga och samhället i övrigt. Därför är förebyggande arbete inom detta område en stor utmaning för framtidens folkhälsa och samhällsekonomi.
Priset uppgår till 100 000 kronor och delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid den 24 oktober 2013.
Läs pressmeddelandet » (nytt fönster)
– Miia Kivipeltos forskning är oerhört viktigt, framförallt nu när en allt större del av befolkningen uppnår en hög ålder, säger priskommitténs orförande professor Nancy Pedersen i ett pressmeddelande. Demens drabbar inte bara den som insjuknar, utan också anhöriga och samhället i övrigt. Därför är förebyggande arbete inom detta område en stor utmaning för framtidens folkhälsa och samhällsekonomi.
Priset uppgår till 100 000 kronor och delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid den 24 oktober 2013.
Läs pressmeddelandet » (nytt fönster)
Professor Miia Kivipelto
Foto: Stefan Zimmerman
Ny myndighet tar över tillsynen
Den 1 juni 2013 tar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) över tillsynen från Socialstyrelsen. IVO, som är en nybildad myndighet, ska ansvara för tillsynen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt verksamheter enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det innebär att Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Umeå och Jönköping kommer att övergå till IVO.
Socialstyrelsen kommer att ha kvar många av sina uppgifter inom vård och omsorg, bland annat att ta fram föreskrifter, nationella riktlinjer, och vägledningar samt att administrera statsbidrag och utfärda legitimationer.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Socialstyrelsen kommer att ha kvar många av sina uppgifter inom vård och omsorg, bland annat att ta fram föreskrifter, nationella riktlinjer, och vägledningar samt att administrera statsbidrag och utfärda legitimationer.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Demenssjuka kvinnor får mindre hjälp än män
Kvinnor med Alzheimers sjukdom får tre timmar mindre hemtjänst i veckan än män med samma demenssjukdom. Det framgår av resultat från den nationella studien SATS.
I studien deltog 332 alzheimersjuka personer med hemtjänst. Av dem var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Jämförelsen mellan grupperna visade att männen hade hjälp av hemtjänst åtta timmar per vecka medan kvinnorna bara hade fem timmars hjälp.
Resultatet överraskar Carina Wattmo, medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, som inte hade väntat sig så pass tydliga könsskillnader.
– Kvinnorna hade samma sjukdomsgrad och var i samma ålder och borde därför ha ett liknande hjälpbehov som männen. I det sammanhanget är tre timmar en stor skillnad, säger hon i ett pressmeddelande från Region Skåne.
Vad skillnaden beror på är oklart. En möjlig förklaring är att kvinnorna trots sjukdomen har en större förmåga än männen att ta hand om sig själva. Det kan också handla om att kommunens biståndsbedömare överskattar kvinnornas förmåga.
– Det är möjligt att könsföreställningarna hos biståndsbedömarna påverkar deras inställning, säger Carina Wattmo.
För att lösa problemet krävs en större noggrannhet vid utvärderingar av patientens ADL-funktioner och att bedömningen bortser från könet och i stället utgår från patientens verkliga förmåga att klara sin vardag.
Läs pressmeddelandet » (Region Skåne, nytt fönster)
I studien deltog 332 alzheimersjuka personer med hemtjänst. Av dem var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Jämförelsen mellan grupperna visade att männen hade hjälp av hemtjänst åtta timmar per vecka medan kvinnorna bara hade fem timmars hjälp.
Resultatet överraskar Carina Wattmo, medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, som inte hade väntat sig så pass tydliga könsskillnader.
– Kvinnorna hade samma sjukdomsgrad och var i samma ålder och borde därför ha ett liknande hjälpbehov som männen. I det sammanhanget är tre timmar en stor skillnad, säger hon i ett pressmeddelande från Region Skåne.
Vad skillnaden beror på är oklart. En möjlig förklaring är att kvinnorna trots sjukdomen har en större förmåga än männen att ta hand om sig själva. Det kan också handla om att kommunens biståndsbedömare överskattar kvinnornas förmåga.
– Det är möjligt att könsföreställningarna hos biståndsbedömarna påverkar deras inställning, säger Carina Wattmo.
För att lösa problemet krävs en större noggrannhet vid utvärderingar av patientens ADL-funktioner och att bedömningen bortser från könet och i stället utgår från patientens verkliga förmåga att klara sin vardag.
Läs pressmeddelandet » (Region Skåne, nytt fönster)
Demenscentrum når allt fler
Svenskt Demenscentrum bedriver en intensiv verksamhet som är viktig och efterfrågad. Det skriver Socialstyrelsen i sin uppföljning som även omfattar Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Socialstyrelsen lyfter fram Svenskt Demenscentrums arbete med att sprida Socialstyrelsens nationella riktlinjer, bland annat genom webbutbildningar som nått vårdpersonal i hela landet. Myndigheten pekar även på betydelsen av den välbesökta hemsidan, deltagandet i såväl regionala som internationella seminarier och det nära samarbetet med andra aktörer inom vård och omsorg.
Socialstyrelsen ställer sig positiv till att Svenskt Demenscentrum i år blev en egen stiftelse och därmed får ökade möjligheter att utveckla verksamheten.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Socialstyrelsen lyfter fram Svenskt Demenscentrums arbete med att sprida Socialstyrelsens nationella riktlinjer, bland annat genom webbutbildningar som nått vårdpersonal i hela landet. Myndigheten pekar även på betydelsen av den välbesökta hemsidan, deltagandet i såväl regionala som internationella seminarier och det nära samarbetet med andra aktörer inom vård och omsorg.
Socialstyrelsen ställer sig positiv till att Svenskt Demenscentrum i år blev en egen stiftelse och därmed får ökade möjligheter att utveckla verksamheten.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Holländsk demensby väcker uppmärksamhet
Den lilla byn De Hogeweyk, två mil söder om Amsterdam, ser ut som en vanlig nederländsk by med ett fik, en frisör och en mataffär. Men på en punkt skiljer den sig, alla de drygt 150 invånarna är demenssjuka.
I byn får de ta promenader utan att gå vilse, för vägarna är byggda på ett speciellt sätt så att de alltid leder tillbaka till utgångspunkten. Och här är det möjligt att betala med en knapp eller servetter i mataffären, för alla som jobbar i byn är i själva verket utklädda vårdare.
Det är SR International, Sveriges Radios flerspråkiga redaktion, som rapporterar om detta ovanliga sätt att bedriva demensvård. De Hogeweyk hyllas i både Nederländerna och Tyskland. Kan demensbyar vara något för Sverige? Wilhelmina Hoffman, chef för Stiftelsen Svenskt Demenscentrum och Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet, diskuterar.
Läs artikeln eller lyssna på inslaget » (SR International)
I byn får de ta promenader utan att gå vilse, för vägarna är byggda på ett speciellt sätt så att de alltid leder tillbaka till utgångspunkten. Och här är det möjligt att betala med en knapp eller servetter i mataffären, för alla som jobbar i byn är i själva verket utklädda vårdare.
Det är SR International, Sveriges Radios flerspråkiga redaktion, som rapporterar om detta ovanliga sätt att bedriva demensvård. De Hogeweyk hyllas i både Nederländerna och Tyskland. Kan demensbyar vara något för Sverige? Wilhelmina Hoffman, chef för Stiftelsen Svenskt Demenscentrum och Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet, diskuterar.
Läs artikeln eller lyssna på inslaget » (SR International)
Avgiftsfri webbutbildning för biståndshandläggare
Nu har Demens ABC plus Biståndshandläggare lanserats. Det är den andra utbildningen i en serie avgiftsfria webbutbildningar från Svenskt Demenscentrum. Guldbaggevinnaren Inga Landgré spelar en huvudroll.
Den nya plusutbildningen vänder sig, som namnet anger, till kommunernas biståndshandläggare. De möter i stort sett dagligen personer med demenssjukdom och ställs inför många svåra situationer, alltifrån att skapa kontakt med avvisande personer till att motivera en flytt till äldreboende när kvarboende har blivit ohållbart. Ibland tycks etiken krocka med de lagar och förordningar som styr deras arbete.
Demens ABC plus Biståndshandläggare bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och har tagit fram i samarbete med en rad experter och verksamma inom vård och omsorg. Utbildningen, som är tillgänglig via Svenskt Demenscentrums webb, är indelad i fyra kapitel: Första kontakten, Första mötet, Följa upp behoven samt Etik och juridik.
Korta filmer och bildspel varvas med frågor och situationer att ta ställning till. Utbildningen avslutas med ett kunskapstest. I kortfilmerna spelas demenssjuka Greta av Inga Landgré, Guldbaggevinnare som medverkat i flera av Ingmar Bergmans filmer och, på senare år, i The Girl with the Dragon Tattoo.
I serien Demens ABC plus har tidigare lanserats en webbutbildning för yrkesverksamma inom primärvården. I höst och under 2014 färdigställs utbildningar för hemtjänst, särskilt boende, anhöriga och sjukhus. Alla webbutbildningar från Svenskt Demenscentrum är avgiftsfria och öppna för alla.
Den nya plusutbildningen vänder sig, som namnet anger, till kommunernas biståndshandläggare. De möter i stort sett dagligen personer med demenssjukdom och ställs inför många svåra situationer, alltifrån att skapa kontakt med avvisande personer till att motivera en flytt till äldreboende när kvarboende har blivit ohållbart. Ibland tycks etiken krocka med de lagar och förordningar som styr deras arbete.
Demens ABC plus Biståndshandläggare bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och har tagit fram i samarbete med en rad experter och verksamma inom vård och omsorg. Utbildningen, som är tillgänglig via Svenskt Demenscentrums webb, är indelad i fyra kapitel: Första kontakten, Första mötet, Följa upp behoven samt Etik och juridik.
Korta filmer och bildspel varvas med frågor och situationer att ta ställning till. Utbildningen avslutas med ett kunskapstest. I kortfilmerna spelas demenssjuka Greta av Inga Landgré, Guldbaggevinnare som medverkat i flera av Ingmar Bergmans filmer och, på senare år, i The Girl with the Dragon Tattoo.
I serien Demens ABC plus har tidigare lanserats en webbutbildning för yrkesverksamma inom primärvården. I höst och under 2014 färdigställs utbildningar för hemtjänst, särskilt boende, anhöriga och sjukhus. Alla webbutbildningar från Svenskt Demenscentrum är avgiftsfria och öppna för alla.
Gå till Demens ABC plus Biståndshandläggare »
Biståndshandläggaren, spelad av skådespelaren Maria Comeau, hälsar på sonen till demenssjuka Greta (Inga Landgré)
Brett engagemang gav Stora kvinnopriset
Stora Kvinnopriset går i år till Sigrid Burlin, ordförande för Skellefteå Demensförening. Hon får det för sitt stora engagemang för de demenssjuka. Sigrid Burlin är bland annat omtyckt föreläsare, driver anhörigverksamhet i Skellefteå och ligger bakom landets första boende för unga demenssjuka.
Stora Kvinnopriset delas ut av Sveriges Pensionärsförbund och Swegmark of Sweden. Läs mer om pristagaren på veteranen.se » (nytt fönster)