Senaste nytt
Enkät om att åldras med utvecklingsstörning
Vi behöver din hjälp! Sedan december förra året pågår ett projektarbete som stöds av Arvsfonden. Svenskt Demenscentrum ska tillsammans med FUB ta fram två kostnadsfria webbaserade utbildningar om att åldras med utvecklingsstörning. En utbildning är riktad till personer med utvecklingsstörning och den andra har personal och anhöriga som målgrupp.
Som en del i det här arbetet behöver vi samla in kunskap och erfarenheter från er som står en person med utvecklingsstörning nära. Du är kanske förälder, syskon eller god man. Men du kan även på annat sätt vara bekant med någon som har en utvecklingsstörning.
Vi skulle uppskatta om du ville besvara ett antal frågor i enkäten nedan. Vi vill ta reda på vad du själv, personal och andra i omgivningen behöver veta om åldrandet och utvecklingsstörning. Vi är också intresserade av att veta vad du anser är viktiga kunskaper för personer med utvecklingsstörning att ta del av i en utbildning om hur det kan vara att åldras.
Enkäten fylls i från webben och ligger ute till och med den 26 maj. Till enkäten » (nytt fönster)
Boel Karlin, webb- och mediepedagog
Lars Sonde, projektledare
Som en del i det här arbetet behöver vi samla in kunskap och erfarenheter från er som står en person med utvecklingsstörning nära. Du är kanske förälder, syskon eller god man. Men du kan även på annat sätt vara bekant med någon som har en utvecklingsstörning.
Vi skulle uppskatta om du ville besvara ett antal frågor i enkäten nedan. Vi vill ta reda på vad du själv, personal och andra i omgivningen behöver veta om åldrandet och utvecklingsstörning. Vi är också intresserade av att veta vad du anser är viktiga kunskaper för personer med utvecklingsstörning att ta del av i en utbildning om hur det kan vara att åldras.
Enkäten fylls i från webben och ligger ute till och med den 26 maj. Till enkäten » (nytt fönster)
Boel Karlin, webb- och mediepedagog
Lars Sonde, projektledare
Rekordmånga besök på vår webbplats
Svenskt Demenscentrums webbplats används allt oftare. Under april gjordes 103 952 besök enligt statistiktjänsten Google Analytics. Det är första gången som 100 000-strecket passerades under en kalendermånad. Antalet unika besökare i april uppgick till drygt 67 378, även det en rekordnotering.
Svenskt Demenscentrums webbplats lanserades i oktober 2008. Sedan dess har vi gjort smärre förändringar i form och funktion. Till hösten börjar vi skissa på en ny webbplats, bland annat för att förbättra läsupplevelsen för den v""äxande skara som besöker den via mobil eller surfplatta.
Svenskt Demenscentrums webbplats lanserades i oktober 2008. Sedan dess har vi gjort smärre förändringar i form och funktion. Till hösten börjar vi skissa på en ny webbplats, bland annat för att förbättra läsupplevelsen för den v""äxande skara som besöker den via mobil eller surfplatta.
Ladda ned broschyrer om alzheimerläkemedel
Region Skåne har tagit fram 4-sidiga broschyrer för de symptomlindrande läkemedel som idag förskrivs vid vissa demenssjukdomar, bl a Alzheimers sjukdom. Broschyrerna vänder sig i första hand till patienter och anhöriga och tar bland annat upp hur läkemedlen verkar, hur de ska tas och vilka biverkningar de kan ge.
Broschyrerna har faktgranskats av Emmy Andersson, leg apotekare och verksam vid enheten för kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus. De kan laddas ned på Svenskt Demenscentrums webb under Fakta om demens/läkemedel.
Broschyrerna har faktgranskats av Emmy Andersson, leg apotekare och verksam vid enheten för kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus. De kan laddas ned på Svenskt Demenscentrums webb under Fakta om demens/läkemedel.
Demensfonden stödjer 59 projekt
I år delar Demensförbundet ut 2,5 miljoner kronor till 59 olika forskningsprojekt. Pengarna kommer från insamlingsstiftelsen Demensfonden.
Projekten spänner även en rad olika teman, bland annat kost, immunologisk behandling och bilkörning. Projekten listas på Demensförbundets webbplats (nytt fönster)
Projekten spänner även en rad olika teman, bland annat kost, immunologisk behandling och bilkörning. Projekten listas på Demensförbundets webbplats (nytt fönster)
Nytt kursprogram från Kunskapscentrum geriatrik
Kunskapscentrum för geriatrik har kommit ut med ett nytt program med aktuella kurser.
Bland nyheterna märks en tredje kurs i Geriatrik och demenssjukdomar – klinisk bild och omvårdnad. Kursen som introduceras till hösten vänder sig till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, biståndshandläggare, socionomer och chefer. Enligt önskemål från tidigare kursdeltagare fokuserar den på äldre personer som har flera olika sjukdomar och samtidigt kognitiv svikt.
Utbildningarna vid Kunskapscentrum för geriatrik är öppna för vårdpersonal i hela landet och ges vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Ladda ned kurskatalogen » (pdf, 9 sid)
Bland nyheterna märks en tredje kurs i Geriatrik och demenssjukdomar – klinisk bild och omvårdnad. Kursen som introduceras till hösten vänder sig till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, biståndshandläggare, socionomer och chefer. Enligt önskemål från tidigare kursdeltagare fokuserar den på äldre personer som har flera olika sjukdomar och samtidigt kognitiv svikt.
Utbildningarna vid Kunskapscentrum för geriatrik är öppna för vårdpersonal i hela landet och ges vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Ladda ned kurskatalogen » (pdf, 9 sid)
Kursprogram från Kunskapscentrum demenssjukdomar
Kunskapscentrum demenssjukdomar vid Region Skåne erbjuder en rad olika kurser och utbildningar bland annat i RUDAS, det mångkulturella kognitiva bedömningsinstrumentet som rekommenderas i de senaste nationella riktlinjerna.
Här är länk till utbildningskalender (nytt fönster)
Här är länk till utbildningskalender (nytt fönster)
Se Pappan till rabatterat pris
Nu finns möjlighet att se Pappan på Stockholms stadsteater för endast 225 kr (ordinarie pris 300 kr). Erbjudandet gäller i mån av plats på utvalda datum. Pjäsen spelas på Klarascenen t o m den 11 juni.
I Pappan gestaltar Peter Andersson – känd för en större publik genom filmerna Änglagård och Män som hatar kvinnor – en man som insjuknat i demens. Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs om att leva med demenssjukdom.
För att boka biljett till rabatterat pris, gå in på www.kulturhusetstadsteatern.se/kampanj och uppge kampanjkod DEMENS. Följ sedan instruktionerna.
I Pappan gestaltar Peter Andersson – känd för en större publik genom filmerna Änglagård och Män som hatar kvinnor – en man som insjuknat i demens. Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs om att leva med demenssjukdom.
För att boka biljett till rabatterat pris, gå in på www.kulturhusetstadsteatern.se/kampanj och uppge kampanjkod DEMENS. Följ sedan instruktionerna.
Intervju med Peter Andersson
I senaste avsnittet av Demenspodden berättar skådespelaren Peter Andersson om hur rollen Pappan vuxit fram och om sina nära erfarenheter av demenssjukdom. Lyssna här »
Biomarkörer värderas i stor studie
I en ny studie visar forskare vid Sahlgrenska akademin vilka biomarkörer som bäst kan identifiera Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. Forskarna har även utvecklat en stor databas för biomarkörer.
Biomarkörer är ämnen, i ryggvätska eller blod, som kan avslöja Alzheimers sjukdom redan innan symptomen uppträder. Ännu finns ingen fullständigt tillförlitlig metod men forskningen om biomarkörer går framåt. På sikt kan det leda till att alzheimerdiagnoser kan ställas i ett tidigt skede, något som är av stor vikt när nya läkemedel testas och senare börjar användas.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en stor studie gått igenom cirka 5000 vetenskapliga artiklar som omfattar totalt närmare 17 000 patienter med Alzheimers sjukdom (drygt 13 000 i kontrollpersoner). Studien visar att T-tau, P-tau, Aβ42 och NFL i ryggvätska är mycket bra biomarkörer för att upptäcka patienter med Alzheimers sjukdom.
– Vi kan även visa att T-tau, P-tau, Aβ42 i cerebrospinalvätska (ryggvätska) är bra på att skilja ut de patienter med lättare kognitiv störning som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom mot de som inte förvärras kognitivt, säger Bob Olsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Parallellt med studien har forskarna utvecklat en online-databas tillsammans med intresseorganisationen Alzforum. Den nya databasen AlzBiomarker samlar data om biomarkörer vid alzheimer och andra demensformer.
– Databasen samlar flera decenniers forskning om biomarkörer vid Alzheimers sjukdom. Den kommer att vara en ovärderlig hjälp för alla som forskar om alzheimer och öka chansen att finna framgångsrika läkemedel, säger Bob Olsson.
Studien är publicerad i Lancet Neurology online 8 april.
Till artikel i Lancet » (nytt fönster)
Läs mer på Gbg:s universitets webb » (nytt fönster)
L
Biomarkörer är ämnen, i ryggvätska eller blod, som kan avslöja Alzheimers sjukdom redan innan symptomen uppträder. Ännu finns ingen fullständigt tillförlitlig metod men forskningen om biomarkörer går framåt. På sikt kan det leda till att alzheimerdiagnoser kan ställas i ett tidigt skede, något som är av stor vikt när nya läkemedel testas och senare börjar användas.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en stor studie gått igenom cirka 5000 vetenskapliga artiklar som omfattar totalt närmare 17 000 patienter med Alzheimers sjukdom (drygt 13 000 i kontrollpersoner). Studien visar att T-tau, P-tau, Aβ42 och NFL i ryggvätska är mycket bra biomarkörer för att upptäcka patienter med Alzheimers sjukdom.
– Vi kan även visa att T-tau, P-tau, Aβ42 i cerebrospinalvätska (ryggvätska) är bra på att skilja ut de patienter med lättare kognitiv störning som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom mot de som inte förvärras kognitivt, säger Bob Olsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Parallellt med studien har forskarna utvecklat en online-databas tillsammans med intresseorganisationen Alzforum. Den nya databasen AlzBiomarker samlar data om biomarkörer vid alzheimer och andra demensformer.
– Databasen samlar flera decenniers forskning om biomarkörer vid Alzheimers sjukdom. Den kommer att vara en ovärderlig hjälp för alla som forskar om alzheimer och öka chansen att finna framgångsrika läkemedel, säger Bob Olsson.
Studien är publicerad i Lancet Neurology online 8 april.
Till artikel i Lancet » (nytt fönster)
Läs mer på Gbg:s universitets webb » (nytt fönster)
L
Om färgers betydelse i SvD
I Svenska Dagbladet pågår en artikelserie om demenssjukdomar. Innhållet spänner över allt i från nya diagnostikmetoder till intervjuer med personer i tidig fas av sjukdomen.
I den senaste artikeln berättar Helle Wijk, docent i omvårdnad och verksam vid Svenskt Demenscentrum, om färger och formers betydelse för att skapa sammahnag och underlätta möjligheten att orientera sig"".
Till artikelsserien i SvD » (nytt fönster)
I den senaste artikeln berättar Helle Wijk, docent i omvårdnad och verksam vid Svenskt Demenscentrum, om färger och formers betydelse för att skapa sammahnag och underlätta möjligheten att orientera sig"".
Till artikelsserien i SvD » (nytt fönster)
Apotekare i vårdteam kan minska sjukhusinläggningar
Sjukhusinläggningar på grund av läkemedelsrelaterade problem kan minska om apotekare ingår i vårdteamen. Det framgår av ny forskning vid Umeå universitet.
De nya rönen bygger på en doktorsavhandling som läggs fram den 8 april. Studien omfattar 460 patienter, 65 år och äldre, med demens eller kognitiv svikt. Samtliga var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på sjuhus.
– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande, Umeå universitet.
Det vanligaste problemet var läkemedelsbiverkningar men även för höga doser och dålig följsamhet var vanligt förekommande.
I studien interventionsdel deltog kliniska apotekare i vårdteamen. Apotekarna kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde även en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas läkemedel och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare och vårdteamet.
– Resultaten av interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.
Hos patienter med både nedsatt kognition och hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen.
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande » (nytt fönster)
De nya rönen bygger på en doktorsavhandling som läggs fram den 8 april. Studien omfattar 460 patienter, 65 år och äldre, med demens eller kognitiv svikt. Samtliga var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på sjuhus.
– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande, Umeå universitet.
Det vanligaste problemet var läkemedelsbiverkningar men även för höga doser och dålig följsamhet var vanligt förekommande.
I studien interventionsdel deltog kliniska apotekare i vårdteamen. Apotekarna kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde även en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas läkemedel och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare och vårdteamet.
– Resultaten av interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.
Hos patienter med både nedsatt kognition och hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen.
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande » (nytt fönster)