Senaste nytt

Bakom avhandlingen står Lotta Agholme som studerat två renhållningssystem i cellerna. Båda systemen – proteasomen och lysosomen – verkar vara skadade hos alzheimerpatienter och kan därför ha en nyckelroll i utvecklingen av sjukdomen.

Proteasomen är en ”tunna” med uppgift att fånga in begagnade proteiner och tugga dem i bitar. Lysosomen är en bubbla med sura enzymer som löser upp bland annat skadade proteiner. I en frisk hjärna fungerar det hela som ett kretslopp där olika beståndsdelar ständigt bryts ned och återanvänds.

I en cellmodell kunde Linköpingsforskarna studera vad som händer när de två systemen sätts ur spel. När de tillsatte ett ämne som hämmar funktionen hos proteasomen, ledde det till flera av de kända sjukliga förändringarna vid Alzheimers sjukdom: ansamling av proteinet beta-amyloid, skadliga förändringar av proteinet tau och en försämrad transport längs nervcellernas utskott.

Hittills har sökandet efter en behandling mot alzheimer främst inriktats på att stoppa bildningen av beta-amyloid.

– Det vore intressant att undersöka om en förbättrad funktion hos proteasomen och lysosomen kunde vara en alternativ strategi, säger Lotta Agholme i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.

Läs hela pressmeddelandet » (nytt fönster)

Avhandlingen heter The involvement of clearance pathways and neuron-to-neuron transmission in Alzheimer’s disease, Linköping University Medical Dissertations No 1317.

Det fanns stora förväntningar på både bapineuzumab och solaneuzumab, två antikroppar utvecklade för att stoppa eller åtminstone bromsa Alzheimers sjukdom. Hoppfulla signaler kom från tidigare försök men när antikropparna testades i stor skala i så kallade Fas III prövningar, på ett betydligt större antal patienter, visade sig ingen av dem hålla måttet.

 I början av augusti meddelade läkemedelsbolaget Pfizer att fas III-studien med bapineuzumab hade avbrutits. Några veckor lämnade Eli Lilly samma besked beträffande solaneuzumab.

Att tackla Alzheimers sjukdom med antikroppar mot ”giftiga” former av äggviteämnet betaamyloid – immunterapi – betraktas som det hetaste fältet inom demensforskningen. I takt med att framgångarna uteblivit har dock fler börjat ifrågasatta detta forskningsspår, en uppfattning som säkert får näring av sensommarens två avbrutna vaccinationsförsök. Men Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, tycker det är fel att se de avbrutna studierna som ett bakslag för immunterapin, även om de högst ställda förväntningarna inte infriades.

 – När det gäller solaneuzumab handlade det om två olika studier på personer med mild till medelsvår demens. Ingen av dem visade på något samband mellan vaccin och kognitiva funktioner. Men om man slog ihop data från de båda studierna kunde man se att patienter med mild demens försämrades långsammare.

 Kaj Blennow ser sambandet som något hoppfullt och menar att det också ligger i linje med en etablerad uppfattning inom forskarvärlden. Antikroppar mot alzheimer måste sannolikt sättas in mycket tidigt i sjukdomsförloppet, redan när de allra första minnessvårigheterna visar sig. När demenssjukdomen pågått länge är de också svårare att avläsa effekterna av ett vaccin.

 – Sedan måste vi kanske pröva att behandla patienterna längre än 18 månader, som har varit tidsperioden i dessa studier. Jämför med andra sjukdomar. För den som har haft två eller tre hjärtinfarkter räcker det ju inte med att högt blodtryck och kolesterol behandlas i endast ett och ett halvår, säger Kaj Blennow.

Kaj Blennow efterlyser därför vaccinationsförsök som pågår längre, kanske 3–4 år, och görs på ”mindre sjuka” patienter. Alzheimer sjukdom har ett utdraget förlopp. De typiska hjärnförändringarna uppstår långt innan patienten blir glömsk och får svårt att orientera sig. Idag finns ett antal biomarkörer, bl a olika substanser i ryggmärgsvätskan, som med 85 – 90 procent säkerhet kan avslöja om en person med endast lätta minnessvårigheter kommer att utveckla alzheimer. Det är denna grupp som Kaj Blennow vill pröva nya läkemedel på.

 – Sådana vaccinationsförsök blir givetvis mer tidskrävande och betydligt dyrare. Men frågan är om det finns något alternativ.

Enligt Alzheimer Research Forum kommer Eli Lilly fortsätta försöken med solaneuzumab. Deltagarna kommer att få vaccinet en gång i månaden i ytterligare 100 veckor. Resultat väntas till sommaren 2014.

Magnus Westlander

Veckans affärer har velat vill lyfta fram en person som använt avregleringen av vård, skola och omsorg som det var tänkt – till att göra något annorlunda. En arkitekt fick uppdraget att rita ett äldreboende. Det slutade med, konstaterar prisnämnden, att hon blev både byggherre och VD för en verksamhet med världsrykte dit människor söker sig, både för att bo och arbeta.

Verksamheten som åsyftas heter Vigs ängar och är ett antroposofiskt präglat äldreboende utanför Ystad. Lillemor Husberg står alltså inte bara bakom den nydanade arkitekturen utan har också drivit verksamheten som är omtalad i hela landet. På webbplatsen arkitekt.se säger hon att hon gillar att utmana vedertagna normer, men undrar varför det är så trögt att göra det. Om hon vill kan hon kalla sig både koncernchef och dubbel VD, men det är inte riktigt hennes stil.

– Engagemang och idéer, snarare än pengar har varit min drivkraft. Även om pengar inte precis är någon nackdel. Pengar för mig måste vara ett medel, inte ett mål, säger Lillemor Husberg.

Samtal pågick under drygt en timme och kretsade kring bland annat tvång och skydd i demensvården. Som ett led i ett uppdrag från Socialdepartementet förmedlade Demenscentrums utredare Lars Sonde erfarenheter från Norge, England och Holland där man lagstiftat inom området. Maria Larsson fick också se en demoversion av Demens ABC plus Primärvård, den nya webbutbildningen som lanseras i september.

Utredaren Lars Sonde (trea fr.v.) informerar om hur andra länder lagstiftat om tvångs- och skyddsåtgärder.