Senaste nytt
Snabbtestning införs
Igår meddelade regeringen att en överenskommelse träffats med SKR som innebär att storskalig testning av covid-19 kan inledas inom kort.
Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.
De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.
Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.
De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.
Coronakommissionen pekar på brister inom äldreomsorgen
Sverige har inte lyckats skydda de äldre under pandemin. Den främsta orsaken till det är strukturella problem som gjort verksamheter oförberedda och illa rustade att klara en pandemi. Detta konstaterar den coronakommission som regeringen tillsatte i somras för att granska myndigheternas hantering av smittspridningen inom äldreomsorgen. Igår presenterade kommissionen sitt första delbetänkande.
Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.
Ökad medicinsk kompetens behövs
Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.
Tillräcklig bemanning på demensboenden
Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.
Nya utredningar om stärkt äldreomsorg
Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.
– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.
Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.
Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »
Christina Nemell
Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.
Ökad medicinsk kompetens behövs
Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.
Tillräcklig bemanning på demensboenden
Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.
Nya utredningar om stärkt äldreomsorg
Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.
– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.
Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.
Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »
Christina Nemell
Professor Miia Kivipelto får Rymanpriset 2020
Miia Kivipelto, professor på Karolinska Institutet, fick nyligen ta emot det prestigefyllda Rymanpriset av Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern.
Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.
Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.
– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.
Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.
Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.
– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.
Ny app för polis och ordningsvakter
I dag lanserar Svenskt Demenscentrum mobilappen Om demens. Den är ett hjälpmedel för poliser och ordningsvakter som ofta ställs inför svåra situationer i möten med personer med kognitiva svårigheter.
Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)
Den nya appen är ett led i Svenskt Demenscentrums arbete med att skapa ett mer demensvänligt samhälle. Det handlar bland annat om att ta fram kunskapsstöd till olika grupper, utanför vården, som möter personer med demenssjukdom i sin yrkesutövning.
Sedan tidigare finns en avgiftsfri webbutbildning och informationshäfte för poliser och ordningsvakter. Svenskt Demenscentrum har även tagit fram ett kunskapsstöd för dagligvaruhandeln.
– I Sverige finns 150 000 personer med demenssjukdom. De flesta av dem bor hemma och rör sig ute i samhället under en stor del av sjukdomsförloppet. Därför är det många yrkesgrupper som behöver ökad kunskap om vad sjukdomen innebär, och hur man bäst bemöter personen, för att samhället ska kunna bli mer demensvänligt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.
Appen Om demens har möjliggjorts genom finansiering från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning. Den kan laddas ned gratis från AppStore och Google Play.
Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)
Den nya appen är ett led i Svenskt Demenscentrums arbete med att skapa ett mer demensvänligt samhälle. Det handlar bland annat om att ta fram kunskapsstöd till olika grupper, utanför vården, som möter personer med demenssjukdom i sin yrkesutövning.
Sedan tidigare finns en avgiftsfri webbutbildning och informationshäfte för poliser och ordningsvakter. Svenskt Demenscentrum har även tagit fram ett kunskapsstöd för dagligvaruhandeln.
– I Sverige finns 150 000 personer med demenssjukdom. De flesta av dem bor hemma och rör sig ute i samhället under en stor del av sjukdomsförloppet. Därför är det många yrkesgrupper som behöver ökad kunskap om vad sjukdomen innebär, och hur man bäst bemöter personen, för att samhället ska kunna bli mer demensvänligt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.
Appen Om demens har möjliggjorts genom finansiering från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning. Den kan laddas ned gratis från AppStore och Google Play.
KI utbildar tandläkare, hygienister och logopeder i demens
Demenssjukdom från cell till samhälle är en ny multiprofessionell uppdragsutbildning som ges vid Karolinska Institutet. Den har tagits fram i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.
Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.
Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.
Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.
Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.
Regeringen öppnar för lokala besöksförbud på äldreboenden
Regeringen ger Folkhälsomyndigheten möjlighet att vid behov besluta om lokala besöksförbud på äldreboenden. Förordningen träder i kraft den 21 november 2020.
– Läget i pandemin är just nu kritiskt. Vi ser en ökad smittspridning och de som bor på landets äldreboenden är de som i allra högst utsträckning behöver skyddas från viruset. Beslutet innebär att vi nu får ytterligare ett verktyg för att bekämpa smittan, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.
Det nationella besöksförbudet på äldreboenden, som regeringen införde den 1 april 2020, togs bort den 1 oktober. Sedan dess har smittspridningen av covid-19 ökat vilket, enligt regeringen, motiverar den nya förordningen som innebär att Folkhälsomyndigheten får möjlighet att förbjuda besök på särskilda boenden för äldre, om det behövs för att förhindra spridning av covid-19. Där lokalt besöksförbud införs kommer det att finnas möjlighet för verksamhetschef att genom undantag tillåta besök.
Kommuner har redan på eget initiativ infört besöksstopp på sina äldreboenden. Det gäller bland annat Göteborg och Stockholm. I huvudstaden gäller besöksstoppet 23 – 30 november.
– Antalet ökade bekräftade fall ökar inom äldreboenden igen. Antalet bekräftade fall har nästan fördubblats sedan förra veckan, säger finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), i en pressträff den 20 november, och fortsätter:
– Träffpunkter och mötesplatser är viktigt i många äldres vardag. Ensamhet och isolering är en väldig svår påfrestning, men det är av omsorg för stockholmarna som vi inte räds att fatta de beslut som krävs.
– Läget i pandemin är just nu kritiskt. Vi ser en ökad smittspridning och de som bor på landets äldreboenden är de som i allra högst utsträckning behöver skyddas från viruset. Beslutet innebär att vi nu får ytterligare ett verktyg för att bekämpa smittan, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.
Det nationella besöksförbudet på äldreboenden, som regeringen införde den 1 april 2020, togs bort den 1 oktober. Sedan dess har smittspridningen av covid-19 ökat vilket, enligt regeringen, motiverar den nya förordningen som innebär att Folkhälsomyndigheten får möjlighet att förbjuda besök på särskilda boenden för äldre, om det behövs för att förhindra spridning av covid-19. Där lokalt besöksförbud införs kommer det att finnas möjlighet för verksamhetschef att genom undantag tillåta besök.
Kommuner har redan på eget initiativ infört besöksstopp på sina äldreboenden. Det gäller bland annat Göteborg och Stockholm. I huvudstaden gäller besöksstoppet 23 – 30 november.
– Antalet ökade bekräftade fall ökar inom äldreboenden igen. Antalet bekräftade fall har nästan fördubblats sedan förra veckan, säger finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), i en pressträff den 20 november, och fortsätter:
– Träffpunkter och mötesplatser är viktigt i många äldres vardag. Ensamhet och isolering är en väldig svår påfrestning, men det är av omsorg för stockholmarna som vi inte räds att fatta de beslut som krävs.
Omskriven alzheimerkandidat övertygar inte expertråd
Är antikroppen aducanumab effektiv mot alzheimer? USA:s läkemedelsmyndighet som utreder frågan har inhämtat synpunkter från en rad oberoende experter. Deras svar blev ett i stort sett enhälligt nej.
Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.
Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, USA:s läkemedelsmyndighet som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.
Expertråd lämnade synpunkter
En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.
Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig sjukdomsfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).
I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.
Effekterna för små
Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.
– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.
Ett slutgiltigt besked om aducanumab ska godkännas som läkemedel mot alzheimer väntas i juni 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.
Magnus Westlander
Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.
Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, USA:s läkemedelsmyndighet som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.
Expertråd lämnade synpunkter
En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.
Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig sjukdomsfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).
I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.
Effekterna för små
Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.
– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.
Ett slutgiltigt besked om aducanumab ska godkännas som läkemedel mot alzheimer väntas i juni 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.
Magnus Westlander
Framstående alzheimerforskare prisas
Professor Maria Eriksdotter, ledamot i Svenskt Demenscentrum styrelse och registerhållare för SveDem, är en av tre alzheimerforskare som belönas för sin framstående forskning.
Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.
Inga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter, överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av SveDem där hon är registerhållare. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.
Maria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.
Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.
Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.
Inga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter, överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av SveDem där hon är registerhållare. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.
Maria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.
Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.
Skapa er egen utvärderingsskala
Skapa er egen utvärderingsskala och presentera resultatet i ett stapeldiagram. Med Svenskt Demenscentrums nya Excelmallar är det enklare för verksamheter att följa upp vårdklimat och personcentrerad omvårdnad.
Alla utbildningssatsningar och utvecklingsprojekt syftar till förbättringar. Men att ta reda på i vilken grad de lyckas är lättare sagt än gjort. För att kunna bedöma effekterna behöver man ta reda på förhållandena både innan förändringsarbetet startar och efter att det avslutats. Här kan särskilda skattningsskalor (frågeformulär) för personcentrerad omvårdnad (P-CAT och PDC) och vårdklimat (PCQ) komma väl till pass (mer om skalorna längst ned).
Skalorna är framtagna för forskningsändamål men innehåller frågor som även kan användas vid olika former av förändringsarbete på särskilda boenden, dagverksamheter och hemtjänst. Ett nytt Excelstöd från Svenskt Demenscentrum underlättar sedan beräkningen och presentationen av resultatet.
Svenskt Demenscentrums Excelmallar visar resultaten av utvärderingar både i procentenheter och som stapeldiagram för varje frågeställning.
Hur går man då tillväga? Skattningsskalorna innehåller olika frågor eller påståenden som vårdpersonal, i vissa fall närstående och boende, ska ta ställning till. Ett par exempel är ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”.
- Läs igenom Excelmallarna (se faktaruta). Välj ut ett antal frågor eller påståenden som är relevanta för ert förändringsarbete.
- Låt personalen (boende eller närstående) ta ställning till de utvalda frågorna anonymt, innan förändringsarbetet startar. Det finns flera svarsalternativ att välja mellan. Svaren förs in i Excelmallen.
- Efter att projektet avslutats får personalen åter ta ställning till samma frågeställningar. Även dessa svar förs in i Excelmallen.
Resultatet genereras sedan automatiskt i Excelmallen. Skillnaden mellan före och efter förändringsarbetet kan avläsas både i procentenheter och visuellt, som stapeldiagram för varje frågeställning. Detta ger en överblick som kan visa på styrkor samt eventuella svagheter att arbeta vidare med
Läs gärna handledningarna innan ni börjar använda Excelmallen. De innehåller steg för steg-exempel med illustrationer som visar hur man går till väga. Lycka till!
Hur går man då tillväga? Skattningsskalorna innehåller olika frågor eller påståenden som vårdpersonal, i vissa fall närstående och boende, ska ta ställning till. Ett par exempel är ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”.
- Läs igenom Excelmallarna (se faktaruta). Välj ut ett antal frågor eller påståenden som är relevanta för ert förändringsarbete.
- Låt personalen (boende eller närstående) ta ställning till de utvalda frågorna anonymt, innan förändringsarbetet startar. Det finns flera svarsalternativ att välja mellan. Svaren förs in i Excelmallen.
- Efter att projektet avslutats får personalen åter ta ställning till samma frågeställningar. Även dessa svar förs in i Excelmallen.
Resultatet genereras sedan automatiskt i Excelmallen. Skillnaden mellan före och efter förändringsarbetet kan avläsas både i procentenheter och visuellt, som stapeldiagram för varje frågeställning. Detta ger en överblick som kan visa på styrkor samt eventuella svagheter att arbeta vidare med
Läs gärna handledningarna innan ni börjar använda Excelmallen. De innehåller steg för steg-exempel med illustrationer som visar hur man går till väga. Lycka till!
Två skattningsskalor har utvecklats för att skatta förekomsten av personcentrerad omvårdnad på särskilda boenden. PDC (Person-directed-care) innehåller 50 frågor och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) 13 frågor. Båda vänder sig till vårdpersonal.
PCQ (Person-centred Climate Questionnaire) har utvecklats för att skatta vårdklimatet på särskilda boenden. Den består av tre frågeformulär med 14–17 liknande frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.
Personcentrerad omvårdnad – ett svårfångat ideal
Personcentrerad omvårdad är en ledstjärna för all demensvård. Men hur vet man om den faktiskt präglar verksamheter och vilka positiva effekter kan den ha? Karin Sjögren, universitetslektor vid Umeå universitet, har forskat i ämnet.
Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.
– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.
Personen i fokus
I riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.
– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.
Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.
– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.
Kartlägga utifrån skalor
En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.
P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.
– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.
Vad är hönan och ägget?
Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.
– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.
En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.
– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.
Flera positiva effekter
Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).
– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.
Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.
– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.
Magnus Westlander
Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.
– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.
Personen i fokus
I riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.
– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.
Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.
– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.
Kartlägga utifrån skalor
En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.
P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.
– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.
Vad är hönan och ägget?
Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.
– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.
En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.
– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.
Flera positiva effekter
Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).
– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.
Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.
– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.
Magnus Westlander