Senaste nytt
Kommunikation ABC – en ny webbutbildning
En ny webbutbildning vill ge en djupare förståelse för hur det är att leva med demenssjukdom. Kommunikation ABC har tagits fram i ett samarbete mellan Svenskt Demenscentrum och Linköpings universitet.
"Jag vill vara med som alla andra, jag vill vara med ...", säger Gun i den nya webbutbildningen Kommunikation ABC. I en av dess filmer berättar hon om hur det är att leva med demenssjukdom och, framför allt, hur hon vill bli sedd och bemött.
Kommunikation ABC vill ge en djupare förståelse för hur det kan vara att leva med demenssjukdom. Utbildningen är uppdelad i två delar, båda innehåller filmer och frågor att fundera över. Målgrupper är vård- och omsorgspersonal, anhöriga och alla andra som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom.
Tre personer berättar
I den första delen berättar tre personer om hur det är att leva med demenssjukdom; hur viktigt det är att få fortsätta bli sedd som den man är och att få vara med i olika sammanhang. Utbildningens andra del tar upp hur man med personcentrerad kommunikation kan stötta en person att få vara den hen vill vara i sjukdomens olika faser.
Utbildningen är avgiftsfri och tar drygt 2 timmar att genomföra. Vid godkänt resultat på det avslutande kunskapstestet kan diplom laddas ned.
Kommunikation ABC har tagits fram av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Allmänna Arvsfonden har stått för finansieringen.
"Jag vill vara med som alla andra, jag vill vara med ...", säger Gun i den nya webbutbildningen Kommunikation ABC. I en av dess filmer berättar hon om hur det är att leva med demenssjukdom och, framför allt, hur hon vill bli sedd och bemött.
Kommunikation ABC vill ge en djupare förståelse för hur det kan vara att leva med demenssjukdom. Utbildningen är uppdelad i två delar, båda innehåller filmer och frågor att fundera över. Målgrupper är vård- och omsorgspersonal, anhöriga och alla andra som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom.
Tre personer berättar
I den första delen berättar tre personer om hur det är att leva med demenssjukdom; hur viktigt det är att få fortsätta bli sedd som den man är och att få vara med i olika sammanhang. Utbildningens andra del tar upp hur man med personcentrerad kommunikation kan stötta en person att få vara den hen vill vara i sjukdomens olika faser.
Utbildningen är avgiftsfri och tar drygt 2 timmar att genomföra. Vid godkänt resultat på det avslutande kunskapstestet kan diplom laddas ned.
Kommunikation ABC har tagits fram av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Allmänna Arvsfonden har stått för finansieringen.
Nordiska chefer inspirerades i Stockholm
Den 26–27 september hölls den femte skandinaviska ledarskapskonferensen under temat Personcentrerad kultur i demensomsorgen – ledarens ansvar! Arrangörer var som tidigare Svenskt Demenscentrum och dess systercentrum i Norge och Danmark.
Konferensen ägde rum i City Conference Center, f.d. Norra Latin, i Stockholm och samlade chefer och arbetsledare inte bara från de skandinaviska länderna. Även Island, Färöarna och Åland fanns representarade bland de cirka 200 åhörarna.
Huvudföreläsare var Brendan McCormack, professor vid universitete i Sydney, som inledde med en fängslande exposé kring begreppet personcentrerad omsorg. Den följdes av föreläsningar som spände över ett brett ämnesfält med rubriker som Jakten på den perfekta gruppen och Behöver vi mer galenskap i äldreomsorgen?
Konferensen arrangerades av Nasjonalt senter for aldring og helse (Norge), Nationalt Videnscenter for Demens (Danmark) och Svenskt Demenscentrum. En ny ledarskapskonferens planeras till 2024.
Wilhelmina Hoffman, direktör vid Svenskt Demenscentrum, hälsar chefer och ledare från olika delar av Norden välkomna.
Leading and Facilitating Healthful Cultures – being sympathetically present as a Social Leader, Brendan McCormack, Professor, Sydney Nursing School, The University of Sydney
Mina tankar från livet i Alzheimerland, Henrik Frenkel, journalist och opinionsbildare, stiftelsen Alzheimer Life.
Livet pågår! Monica Berglund, sjuksköterska och vd, Banga Akademi.
Helle Wijk, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, var moderator för ett av konferensens dialogforum.
Behøver vi mer galenskap i äldreomsorgen? Øyvind Kvalnes, filosof, Norge.
Vem är jag till för? Emma Eggertsen, gundare av intraprenad i Ale kommuna, numera verksamhetschef vid Capio Amhult vårdcentral.
Mingel och middagbuffé i Gyllene salen, Stockholms stadshus.
Välfärdsteknologi från ett brukarperspektiv, Nis Nissen, direktör, Alzheimerföreningen, Danmark
Framtidens ledere, Anne Skare Nielsen, fremtidsforsker, forfatter og partner i Universal Futurist, Danmark
Arrangörerna avslutar konferensen, från vänster: Gunhild Waldemar, centerleder, Nationalt Videnscenter for Demens, Kari Midtbø Kristiansen, daglig leder, Nasjonalt senter for aldring og helse och Wilhelmina Hoffman, direktör, Svenskt Demenscentrum.
Fotograf Yanan Li
Fotograf Yanan Li
Genombrott för svensk antikropp mot alzheimer
Blir en antikropp utvecklad vid Uppsala universitet det första nya alzheimerläkemedlet i Europa på över 20 år? Hoppfulla resultat från en läkemedelsprövning tyder på det.
Det är läkemedelsbolaget Eisai som i ett pressmeddelande redovisar en fas 3-studie på Lecanemab. Den omfattar 1795 deltagare med alzheimer i tidig sjukdomsfas. Cirka hälften av dem fick Lecanemab under 18 månader, övriga deltare ingick i en kontrollgrupp.
Resultaten, som enligt Eisai är statistiskt säkerställda, visar att Lecanemab gav en långsammare försämring av kognitiva funktioner motsvarande 27 procent. Läkemedlets positiva effekter uppmättes redan efter ett halvår och kvarstod under 18 månader då studien avslutades. Biverkningar, i form av hjärnsvullnad, förekom hos 12,5 procent. Men endast 2,8 procent hade symptom av detta.
Ett glädjebud
– Beskedet är ett glädjebud. Resultaten verkar vara tydliga och odiskutabla. Detta är otroligt viktigt för alzheimerforskningen, säger Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet, i Dagens medicin.
Forskarvärlden har ännu inte hunnit granska studien som väntar på att publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Men både Bengt Winblad och Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, räknar med att resultaten gör att EU:s läkemedelsmyndighet EMA kommer att godkänna Lecanemab.
– Jag bedömer bromseffekten i studien på 27 procent som kliniskt relevant. När patienterna i klinisk praxis behandlas under längre tid än som var fallet i studien kommer effekten troligen bli tydligare, säger Kaj Blennow till Dagens medicin.
Utvecklad vid Uppsala universitet
Lecanemab bygger på BAN2401, en antikropp som Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, utvecklat i sitt bolag BioArctic som är samarbetspartner till Eisai. BAN2401 måltavla är de giftiga oligomererna. De utgör ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida plack som lagras i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
Tidigare försök med antikroppar mot alzheimer har misslyckats med undantag av Aduhelm. Den har godkänts som läkemedel i USA men inte i Europa. EMA, europeiska läkemedelsmyndigheten, ansåg att det fanns stora frågetecken kring de positiva effekterna för patienterna.
Eisai hoppas kunna få Lecanemab prövat som läkemedel i USA, Japan och Europa i slutet av mars 2023.
Det är läkemedelsbolaget Eisai som i ett pressmeddelande redovisar en fas 3-studie på Lecanemab. Den omfattar 1795 deltagare med alzheimer i tidig sjukdomsfas. Cirka hälften av dem fick Lecanemab under 18 månader, övriga deltare ingick i en kontrollgrupp.
Resultaten, som enligt Eisai är statistiskt säkerställda, visar att Lecanemab gav en långsammare försämring av kognitiva funktioner motsvarande 27 procent. Läkemedlets positiva effekter uppmättes redan efter ett halvår och kvarstod under 18 månader då studien avslutades. Biverkningar, i form av hjärnsvullnad, förekom hos 12,5 procent. Men endast 2,8 procent hade symptom av detta.
Ett glädjebud
– Beskedet är ett glädjebud. Resultaten verkar vara tydliga och odiskutabla. Detta är otroligt viktigt för alzheimerforskningen, säger Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet, i Dagens medicin.
Forskarvärlden har ännu inte hunnit granska studien som väntar på att publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Men både Bengt Winblad och Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, räknar med att resultaten gör att EU:s läkemedelsmyndighet EMA kommer att godkänna Lecanemab.
– Jag bedömer bromseffekten i studien på 27 procent som kliniskt relevant. När patienterna i klinisk praxis behandlas under längre tid än som var fallet i studien kommer effekten troligen bli tydligare, säger Kaj Blennow till Dagens medicin.
Utvecklad vid Uppsala universitet
Lecanemab bygger på BAN2401, en antikropp som Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, utvecklat i sitt bolag BioArctic som är samarbetspartner till Eisai. BAN2401 måltavla är de giftiga oligomererna. De utgör ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida plack som lagras i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
Tidigare försök med antikroppar mot alzheimer har misslyckats med undantag av Aduhelm. Den har godkänts som läkemedel i USA men inte i Europa. EMA, europeiska läkemedelsmyndigheten, ansåg att det fanns stora frågetecken kring de positiva effekterna för patienterna.
Eisai hoppas kunna få Lecanemab prövat som läkemedel i USA, Japan och Europa i slutet av mars 2023.
Pressmeddelande från Eisai (nytt fönster)
Artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Nya lanseringar under Stockholms Demensdag
Min pärm och webbutbildningen Kommunikation ABC var ett par nyheter som Svensk Demenscentrum presenterade den 21 september, på Stockholms Demensdag. Evenemanget samlade drygt 200 deltagare i Ingenjörshuset och arrangerades tillsammans med Stiftelsen Äldrecentrum.
De båda organisationerna har tagit över värdskapet från Region Stockholm som arrangerat Demensdagen under många år. Årets föreläsningar handlade bland annat om om alzheimforskning, parkisonism, alkoholens roll vid demensutveckling och IT-stöd vid kognitiva utredningar.
Svenskt Demencentrum presenterade även Min pärm, en vägvisare för personer som har fått en demensdiagnos, och den nya webbutbildningen Kommunikation ABC, som tagits farm i samarbete med Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Mer om Min pärm och Kommunikation ABC publiceras senare.
Wilhelmina Hoffman presenterade Min pärm, en vägvisare för personer som fått en demensdiagnos. Kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webb senare i höst.
Atypisk parkinsonism och kognitiv svikt – Vesna Jelic, forskare vid Karolinska institutet beskrev olika varianter och symptom.
Rickard Forsman, vd, Geras solutions, talade om möjligheterna med IT-stöd vid demensutredningar.
Theofanis Tsevis, Karolinska Institutet, doktorerar på alkoholens roll vid demensutveckling.
Rätt att delta är ett projekt om ökad delaktighet vid godmanskap. I projketet samarbetar Elin Molander (se bild), Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare, och Boel Karlin, Svenskt Demenscentrum, för att bland annat ta fram en ny webbutbildning.
FoU nu och Stiftelsen Silviahemmet var ett par av utställarna under Stockholms Demensdag.
Moderatorerna hälsar välkommen Wilhelmina Hoffman, direktör, Svenskt Demenscentrum Åsa Hedberg Rundgren, direktör, Stiftelsen Äldrecentrum.
Lovande resultat med ny biomarkör
Forskningen om biomarkörer går stadigt framåt. Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM studerar forskarna glykaner, ett ganska outforskat ämne som de hoppas kan bidra till att upptäcka Alzheimers sjukdom redan innan symptomen uppträder.
– Det ser riktigt lovande ut. Jag tror att vår glykanstruktur kan bli ett bra komplement till andra biomakörer, säger Sophia Schedin Weiss, docent i biokemi, som tillsammans med sina forskarkollegor vid Karolinska Institutet just har sammanställt resultatet av en mindre studie med 255 personer.
Glykaner är olika sockermolekyler som finns på ytan av kroppens byggstenar: proteinerna. Glykaner finns på de flesta proteiner och fungerar bland annat som adresslappar. De visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.
Betydelsen underskattad
– Ett och samma protein som bildas i olika delar av kroppen har olika glykanstrukturer vilket gör att de får helt olika funktion, säger Sophia Schedin Weiss som anser att glykaners betydelse är större än vad många forskare är medvetna om.
– Men ska man ta hänsyn till glykaner blir proteinanalyserna mer komplicerade. Då är det lättare att blunda för dem. Forskningsanslagen förutsätter ofta snabba resultat, säger hon.
Sophia Schedin Weiss fick upp ögonen för glykaner redan som doktorand, ett intresse som har hållit i sig. Numera analyserar hon glykaner av en viss typ i alla de proteiner som finns i ryggvätska. En av glykanstrukturerna har visat sig vara betydligt vanligare vid Alzheimers sjukdom.
Koppling till annan biomarkör
– Vi har jämfört vår glykanstruktur med andra biomarkörer och hittat en korrelation med proteinet tau (total-tau red.anm.), det är särskilt tydligt i gruppen med lindrig kognitiv nedsättning (MCI) som ju ofta är ett förstadium till alzheimer, säger Sophia Schedin Weiss.
Tau är det protein som vid alzheimer veckar sig inne i hjärncellerna och som leder till att hjärnvävnad dör. Olika former av tau används därför som biomarkörer. Genom att mäta förekomsten av tau i ryggvätska kan man med relativt god säkerhet förutsäga om personen kommer att utveckla alzheimer. Numera kan man även med i stort sett samma tillförlitlighet få ut samma information om alzheimerutvecklingen ur en droppe blod.
– Vår nyligen avslutade glykanstudie bygger på just blodanalyser från 255 personer i SNACK. Det är en longitidunell kohortstudie där personerna har undersökts och lämnat prover regelbundet under många år. Den starka korrelation mellan total-tau och vår glykanstruktur som vi tidigare såg i ryggvätska fanns även här, säger Sophia Schedin Weiss.
Blodanalysen tillförlitlig
Hon tycker resultatet lovar gott. Glykanstrukturen tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Dessutom verkar blodanalysen lika tillförlitlig som analysen från ryggvätska. Den senare är dyrare och tillgängligt endast på vissa specialistkliniker.
– Nästa steg blir att testa glykanstrukturen i större skala. Det kommmer att ske i en primärvårdsstudie som också görs inom ramen för PREDEM. I den kommer man också mäta andra biomarkörer, säger Sophia Schedin Weiss.
Men varför behöver vi fler biomarkörer?
Urskilja olika alzheimertyper
– Forskningen kommer knappast att hitta endast en biomarkör som säkert kan påvisa en framtida alzheimerutveckling. Dessutom, ju fler biomarkörer vi har desto större möjlighet att urskilja olika subtyper av alzheimer. Det handlar om precisionsdiagnostik som ju också är ett viktigt mål för PREDEM, säger Sophia Schedin Weiss.
Text: Magnus Westlander
Bild på glykan. Visar glukanstrukturen för nicastrin som är en del av gammasekretas – ett enzym som behövs för att Abeta ska bildas. I högra bilden har 11 av 16 potentiella N-glykaner (magentafärg) på nicastrin (cyan) modellerats för att visa hur stor del glykaner kan uppta av ett proteins yta.
– Det ser riktigt lovande ut. Jag tror att vår glykanstruktur kan bli ett bra komplement till andra biomakörer, säger Sophia Schedin Weiss, docent i biokemi, som tillsammans med sina forskarkollegor vid Karolinska Institutet just har sammanställt resultatet av en mindre studie med 255 personer.
Glykaner är olika sockermolekyler som finns på ytan av kroppens byggstenar: proteinerna. Glykaner finns på de flesta proteiner och fungerar bland annat som adresslappar. De visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.
Betydelsen underskattad
– Ett och samma protein som bildas i olika delar av kroppen har olika glykanstrukturer vilket gör att de får helt olika funktion, säger Sophia Schedin Weiss som anser att glykaners betydelse är större än vad många forskare är medvetna om.
– Men ska man ta hänsyn till glykaner blir proteinanalyserna mer komplicerade. Då är det lättare att blunda för dem. Forskningsanslagen förutsätter ofta snabba resultat, säger hon.
Sophia Schedin Weiss fick upp ögonen för glykaner redan som doktorand, ett intresse som har hållit i sig. Numera analyserar hon glykaner av en viss typ i alla de proteiner som finns i ryggvätska. En av glykanstrukturerna har visat sig vara betydligt vanligare vid Alzheimers sjukdom.
Koppling till annan biomarkör
– Vi har jämfört vår glykanstruktur med andra biomarkörer och hittat en korrelation med proteinet tau (total-tau red.anm.), det är särskilt tydligt i gruppen med lindrig kognitiv nedsättning (MCI) som ju ofta är ett förstadium till alzheimer, säger Sophia Schedin Weiss.
Tau är det protein som vid alzheimer veckar sig inne i hjärncellerna och som leder till att hjärnvävnad dör. Olika former av tau används därför som biomarkörer. Genom att mäta förekomsten av tau i ryggvätska kan man med relativt god säkerhet förutsäga om personen kommer att utveckla alzheimer. Numera kan man även med i stort sett samma tillförlitlighet få ut samma information om alzheimerutvecklingen ur en droppe blod.
– Vår nyligen avslutade glykanstudie bygger på just blodanalyser från 255 personer i SNACK. Det är en longitidunell kohortstudie där personerna har undersökts och lämnat prover regelbundet under många år. Den starka korrelation mellan total-tau och vår glykanstruktur som vi tidigare såg i ryggvätska fanns även här, säger Sophia Schedin Weiss.
Blodanalysen tillförlitlig
Hon tycker resultatet lovar gott. Glykanstrukturen tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Dessutom verkar blodanalysen lika tillförlitlig som analysen från ryggvätska. Den senare är dyrare och tillgängligt endast på vissa specialistkliniker.
– Nästa steg blir att testa glykanstrukturen i större skala. Det kommmer att ske i en primärvårdsstudie som också görs inom ramen för PREDEM. I den kommer man också mäta andra biomarkörer, säger Sophia Schedin Weiss.
Men varför behöver vi fler biomarkörer?
Urskilja olika alzheimertyper
– Forskningen kommer knappast att hitta endast en biomarkör som säkert kan påvisa en framtida alzheimerutveckling. Dessutom, ju fler biomarkörer vi har desto större möjlighet att urskilja olika subtyper av alzheimer. Det handlar om precisionsdiagnostik som ju också är ett viktigt mål för PREDEM, säger Sophia Schedin Weiss.
Text: Magnus Westlander
Bild på glykan. Visar glukanstrukturen för nicastrin som är en del av gammasekretas – ett enzym som behövs för att Abeta ska bildas. I högra bilden har 11 av 16 potentiella N-glykaner (magentafärg) på nicastrin (cyan) modellerats för att visa hur stor del glykaner kan uppta av ett proteins yta.
Drottningen diplomerar nya yrkesgrupper
Den 6 september höll Silviahemmet sin årliga diplomeringsceremoni på Drottningholms Slottsteater. För första gången diplomerades tandläkare, tandhygienister och logoped. Och mannen bakom PER-modellen fick ta emot Alzhimer Life-stipendiet.
Varje år examineras deltagare från Stiftelsen Silviahemmets demensutbildningar som tagits fram i samarbete med Karolinska Institutet, Marie Cederschiöld högskola eller Sophiahemmets Högskola. Utbildningarna avslutas med en högtidlig diplomeringsceremoni i närvaro av Drottning Silvia.
Årets ceremoni på Drottningsholms slottsteater innehöll en del nyheter. Förutom Silviasystrar, Silviasjuksköterskor, biståndshandläggare och diakoner diplomerades i år även tandläkare, tandhygienister och en logoped. De har genomfört kursen Demenssjukdom från cell till samhälle som hålls vid Karolinska Institutet.
Sveriges första tandläkare, tandhygienister och logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och utbildningen Demenssjukdom från cell till samhälle. H.M. Drottningen med Silviahemmets rektor, KI:s rektor, lärare och examinerade logopeden Sara Stormoen, tandhygienisterna Annette Nordström, Maria Söråker och Nathalie Sheerin samt tandläkaren Christer Stenvinkel. Foto: Yanan Li.
Alzheimer Life-stipendium för PER-modellen
Drottningen delade även ut 2022 års Alzheimer Life-stipendium till Pär Hägglund, fil.mag. i socialt arbete. Han inledde sin yrkesbana som mentalskötare på ett demensboende. Där kom han att fundera över varför patienterna var i sämre skick än de borde vara? Varför kunde patienter som de anhöriga visste var mörkrädda inte bara få ha en nattlampa tänd?
Det hela landade i den s k PER-modellen som nu används i Härnösands kommun. Redan 3-4 veckor efter att läkaren lämnat den livsavgörande diagnosen blir patienten den närmast anhörige kallad till en stödgrupp. Där samtalar man först med både patient och den anhörige, sedan med dem var för sig. Läs mer om PER-modellen på Alzheimer Lifes webb (nytt fönster)
Drottning Silvia tillsammans med Alzheimer Life-stipendiaten Pär Hägglund och Henrik Frenkel, stiftelsen Alzheimer Life.
Alzheimer Life-stipendium för PER-modellen
Drottningen delade även ut 2022 års Alzheimer Life-stipendium till Pär Hägglund, fil.mag. i socialt arbete. Han inledde sin yrkesbana som mentalskötare på ett demensboende. Där kom han att fundera över varför patienterna var i sämre skick än de borde vara? Varför kunde patienter som de anhöriga visste var mörkrädda inte bara få ha en nattlampa tänd?
Det hela landade i den s k PER-modellen som nu används i Härnösands kommun. Redan 3-4 veckor efter att läkaren lämnat den livsavgörande diagnosen blir patienten den närmast anhörige kallad till en stödgrupp. Där samtalar man först med både patient och den anhörige, sedan med dem var för sig. Läs mer om PER-modellen på Alzheimer Lifes webb (nytt fönster)
Drottning Silvia tillsammans med Alzheimer Life-stipendiaten Pär Hägglund och Henrik Frenkel, stiftelsen Alzheimer Life.
Digitala visningar för boenden och dagverksamheter
Sedan ett par år tillbaka håller Nationalmuseum digitala konstvisningar för personer i ett tidigt skede av demenssjukdom. Syftet är att på distans få stimulerande möten med samtal och diskussioner kring bilder som man tillsammans tittar på.
Nu kan museer runt om i landet anordna visningar för demensboenden och dagverksamheter efter Nationalmuseums modell. För att göra det lättare att komma igång har Nationalmuseum, Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet tillsammans tagit fram två informationsblad med tips om hur visningarna kan arrangeras.
Det ena bladet riktar sig till museipedagoger, det andra till boenden och dagverksamheter som vill delta. I informationsbladen beskrivs vad som är bra att tänka på före, under och efter en visning när det gäller teknik, miljö och bemötande.
Projektet Möten med minnen
Till grund för visningarna ligger projektet Möten med minnen, som drevs av Alzheimerfonden 2013–2015 tillsammans med drygt 80 museer runt om i landet. Projektet var ett samarbete mellan Nationalmuseum, Demensförbundet, Svenskt Demenscentrum och Alzheimer¬fonden. Möten med minnen baserar sig i sin tur på Meet Me, ett prisbelönt projekt för personer med Alzheimers sjukdom som tagits fram vid MoMA, Museum of Modern Art i New York.
Här finns informationsbladen som kan laddas ned i pdf-format:
- För museer (pdf)
- För dagverksamheter och boenden (pdf)
Mer information
För mer information, kontakta Sara Borgegård Älgå, intendent på Nationalmuseum:
sara.borgegard@nationalmuseum.se
Nu kan museer runt om i landet anordna visningar för demensboenden och dagverksamheter efter Nationalmuseums modell. För att göra det lättare att komma igång har Nationalmuseum, Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet tillsammans tagit fram två informationsblad med tips om hur visningarna kan arrangeras.
Det ena bladet riktar sig till museipedagoger, det andra till boenden och dagverksamheter som vill delta. I informationsbladen beskrivs vad som är bra att tänka på före, under och efter en visning när det gäller teknik, miljö och bemötande.
Projektet Möten med minnen
Till grund för visningarna ligger projektet Möten med minnen, som drevs av Alzheimerfonden 2013–2015 tillsammans med drygt 80 museer runt om i landet. Projektet var ett samarbete mellan Nationalmuseum, Demensförbundet, Svenskt Demenscentrum och Alzheimer¬fonden. Möten med minnen baserar sig i sin tur på Meet Me, ett prisbelönt projekt för personer med Alzheimers sjukdom som tagits fram vid MoMA, Museum of Modern Art i New York.
Här finns informationsbladen som kan laddas ned i pdf-format:
- För museer (pdf)
- För dagverksamheter och boenden (pdf)
Mer information
För mer information, kontakta Sara Borgegård Älgå, intendent på Nationalmuseum:
sara.borgegard@nationalmuseum.se
Språkstöd till Demens ABC i ny upplaga
Språkstöd till Demens ABC finns nu i en ny reviderad upplaga. Boken har anpassats till Svenskt Demenscentrums populära ABC-utbildning som kom i en ny version förra året.
Goda språkkunskaper är en förutsättning för god vård och omsorg. Det är även en förutsättning för att vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningar. Därför har Språkstöd till Demens ABC tagits fram, en arbetsbok för personer med ett annat modersmål än svenska.
Den nya reviderade upplagan av språkstöd följer samma kapitelindelning som Demens ABC-utbildningen som kom i en ny version förra året. Innehållet består som tidigare av övningar som uppmuntrar till diskussion och reflektion varvat med läs-, ord- och begreppsförståelse.
Ett ord, flera betydelser
– Att kunna omvandla ord till begrepp är central del av språkutvecklingen. Ett ord har ju ofta flera begrepp eller betydelser, som till exempel ”damm”. Det räcket inte alltid att slå i ett lexikon, du behöver förstå sammanhanget för att förstå betydelsen, säger bokens författare Karin Bellinder, vårdlärare och lärare i svenska som andraspråk.
Boken tar också upp vanliga uttryck i vården som kan te sig obegripliga, även för den som har ett lexikon. Ett par exemepel ur boken är ”att ligga och dra sig” och att en dålig start på dagen "sitter i”.
Flera användningsområden
Närmare 250 000 personer har genomfört den avgifria webbutbildningen Demens ABC. Även om huvudsyftet är att vara ett språkstöd till utbildningen kan boken med fördel användas även i undervisningen på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och SFI (svenska för invandrare).
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Goda språkkunskaper är en förutsättning för god vård och omsorg. Det är även en förutsättning för att vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningar. Därför har Språkstöd till Demens ABC tagits fram, en arbetsbok för personer med ett annat modersmål än svenska.
Den nya reviderade upplagan av språkstöd följer samma kapitelindelning som Demens ABC-utbildningen som kom i en ny version förra året. Innehållet består som tidigare av övningar som uppmuntrar till diskussion och reflektion varvat med läs-, ord- och begreppsförståelse.
Ett ord, flera betydelser
– Att kunna omvandla ord till begrepp är central del av språkutvecklingen. Ett ord har ju ofta flera begrepp eller betydelser, som till exempel ”damm”. Det räcket inte alltid att slå i ett lexikon, du behöver förstå sammanhanget för att förstå betydelsen, säger bokens författare Karin Bellinder, vårdlärare och lärare i svenska som andraspråk.
Boken tar också upp vanliga uttryck i vården som kan te sig obegripliga, även för den som har ett lexikon. Ett par exemepel ur boken är ”att ligga och dra sig” och att en dålig start på dagen "sitter i”.
Flera användningsområden
Närmare 250 000 personer har genomfört den avgifria webbutbildningen Demens ABC. Även om huvudsyftet är att vara ett språkstöd till utbildningen kan boken med fördel användas även i undervisningen på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och SFI (svenska för invandrare).
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Uppsalaprofessor prisas för sin alzheimerforskning
Svenska Läkaresällskapet har tilldelat professor Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022. Han får de för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för hur Alzheimers sjukdom utvecklas.
Professor Lars Lannfelt ingår i forskningsgruppen för Molekylär Geriatrik, en del av Geriatrik vid Uppsala universitet. Gruppen arbetar för att utveckla metoder för både tidig diagnostik och förebyggande behandling av alzheimer.
Banbrytande upptäckt
Under slutet av 1990-talet gjorde Lars Lannfelt en banbrytande upptäck då han fann den Arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen leder till ökade nivåer av giftiga Aβ-protofibriller som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.
Baserat på dessa resultat grundade Lars Lannfelt bolaget BioArctic som utvecklat antikroppen BAN2401, en internationellt mycket uppmärksammad läkemedelskandidat mot alzheimer.
Framgångsrika studier
– Det är med stor glädje som vår forskning uppmärksammas och belönas med Bengt Winblads pris. Genom att använda Aβ-protofibriller som måltavla har vi lyckats ta fram en antikroppsbaserad behandling mot Alzheimers sjukdom. De inledande studierna har varit framgångsrika och en antikropp prövas nu i kliniska studier, fas III, säger Lars Lannfelt i ett pressmeddelande från Svenska Läkaresällskapet (nytt fönster).
Professor Lars Lannfelt ingår i forskningsgruppen för Molekylär Geriatrik, en del av Geriatrik vid Uppsala universitet. Gruppen arbetar för att utveckla metoder för både tidig diagnostik och förebyggande behandling av alzheimer.
Banbrytande upptäckt
Under slutet av 1990-talet gjorde Lars Lannfelt en banbrytande upptäck då han fann den Arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen leder till ökade nivåer av giftiga Aβ-protofibriller som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.
Baserat på dessa resultat grundade Lars Lannfelt bolaget BioArctic som utvecklat antikroppen BAN2401, en internationellt mycket uppmärksammad läkemedelskandidat mot alzheimer.
Framgångsrika studier
– Det är med stor glädje som vår forskning uppmärksammas och belönas med Bengt Winblads pris. Genom att använda Aβ-protofibriller som måltavla har vi lyckats ta fram en antikroppsbaserad behandling mot Alzheimers sjukdom. De inledande studierna har varit framgångsrika och en antikropp prövas nu i kliniska studier, fas III, säger Lars Lannfelt i ett pressmeddelande från Svenska Läkaresällskapet (nytt fönster).
PODD: Diakon betonar vikten av demenskunskap
Carina Hedman har gått en högskoleutbildning om demenssjukdomar för diakoner. I senaste Demenspodden berättar hon om vikten av kunskap, sitt arbete som diakon och om att själv vara anhörig.
