Nytt om forskning

17 mar 2023

Elitspelare i fotboll har en förhöjd demensrisk 

 FORSKNING

Ny svensk forskning visar att fotbollspelare i Allsvenskan löper en större risk att drabbas av demenssjukdom. Upprepade nickar och hjärnskakningar är troliga orsaker.

I studien som är gjord vid Karolinska Intitutet ingår drygt 6000 spelare med erfarenhet från allsvenskt fotbollspel under åren 1924–2019. De har jämförts med en kontrollgrupp på 56 000 personer. Resultatet visar att elitspelarna har mer än 50 procent högre risk att utveckla demenssjukdom. Den svenska studien ligger i linje med jämförbar forskning från bland Skottland.

Upprepade slag mot huvudet är en känd riskfaktor för demenssjukdom, kallat punch-drunk-syndromet. Forskarna tror därför att fotbollens upprepade nickar, ibland med hjärnskakningar som följd, kan vara en orsak till den förhöjda demensrisken.

Även om riskökningen endast har kunnat ses hos elitspelare har forskningsfynden väckt debatt och även påverat ungdomsidrotten. I England är nickar förbjudna till och med 11 års ålder. I Sverige finns inget förbud men i Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan introduceras nick först när spelarna är 13 år gamla.

Studien från Karolinska Institutet är publicerad i The Lancet Public Health (nytt fönster)

I studien som är gjord vid Karolinska Intitutet ingår drygt 6000 spelare med erfarenhet från allsvenskt fotbollspel under åren 1924–2019. De har jämförts med en kontrollgrupp på 56 000 personer. Resultatet visar att elitspelarna har mer än 50 procent högre risk att utveckla demenssjukdom. Den svenska studien ligger i linje med jämförbar forskning från bland Skottland.

Upprepade slag mot huvudet är en känd riskfaktor för demenssjukdom, kallat punch-drunk-syndromet. Forskarna tror därför att fotbollens upprepade nickar, ibland med hjärnskakningar som följd, kan vara en orsak till den förhöjda demensrisken.

Även om riskökningen endast har kunnat ses hos elitspelare har forskningsfynden väckt debatt och även påverat ungdomsidrotten. I England är nickar förbjudna till och med 11 års ålder. I Sverige finns inget förbud men i Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan introduceras nick först när spelarna är 13 år gamla.

Studien från Karolinska Institutet är publicerad i The Lancet Public Health (nytt fönster)

15 mar 2023

Välbesökta öppna föreläsningar 

 FORSKNING

Närmare 250 åhörare var på plats när Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Svenskt Demenscentrum arrangerade öppna föreläsningar för allmänheten om demenssjukdom.

Evenemanget ägde rum på eftermiddagen den 14 mars på Nya Karolinska Solna och samlade en rad framstående hjärnforskare och experter. Korta kärnfulla föreläsningar gav sammantaget en god bild av demensforskningens framsteg och vilka utmaningar den står inför.

Inger Nennesmo, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, underströk att en definitiv diagnos fortfarande kan ställas först efter döden, genom att patienternas hjärnvävnad analyseras. Sådana neuropatologiska undersökningar är också viktiga för att kunna upptäcka nya felveckade proteiner som kan orsaka minnesnedsättning och annan kognitiv svikt.

Framsteg inom diagnostiken

Diagnostiken har ändå gjort stora framsteg, bland annat med biomarkörer som med relativt god säkerhet kan avslöja Alzheimers sjukdom. Blodprovsanalys av biomarkörer är det senaste genombrottet. Metoden är både enklare och billigare än ryggvätskeprover som idag kräver specialistmottagningarnas kompetens och resurser.

Det allra största framsteget inom demensforskningen är utan tvekan svenskutvecklade Lecanemab, det första alzheimerläkemedlet som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet. Det väntas godkännas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år.

Skiljer sig mot alzheimer

Men kunskapen ökar även om andra mindre beforskade kognitiva sjukdomar. Professor Per Svenningsson berättade om Parkinsondemens och underdiagnosticerade Lewykropssdemens, både med symptom som skiljer sig en hel del mot de vid alzheimer. Frontallobsdemens (FTD) är en annan kognitiv sjukdom som kännnetecknas av antingen beteendeförändringar eller språksvårigheter.

Inom ramen för Swedish FTD Initiative pågår nu två läkemedelsförsök med sikte på att bromsa sjukdomsförloppet vid FTD. Professor Caroline Graff pekade på sjukdomens starka ärftliga koppling. Man räknar med att 30-40 procent av de som drabbas av FTD bär på en sjuklig genförändring som är en direkt orsak till sjukdomen.

Hoppfull forskning

Även om botemedel mot demenssjukdomar fortfarande saknas finns hoppfull forskning som tyder på att de går att påverka med "rätt" livstil. Medicine doktor Anna Matton lyfte fram FINGER-studien som bedrivs på många håll i världen. I den får en grupp deltagare kostråd och tränar bland annat kroppen och hjärnan. Resultaten visar att detta har en positiv inverkan på kognitionen.

Kunskap om livsstilsfaktorer och kost är också viktigt om man utvecklat en demenssjukdom. De ingår i Min pärm som vänder sigt till de som nyligen fått en demensdiagnos. Wilhelmina Hoffman berättade om bakgrunden tilll och innehållet i pärmen och hur viktigt det är att en vårdplan med tydliga tider för uppföljningar alltid följer med den som får en diagnos.

Magnus Westlander

 

 

  

 

 

 

 

 

     

Evenemanget ägde rum på eftermiddagen den 14 mars på Nya Karolinska Solna och samlade en rad framstående hjärnforskare och experter. Korta kärnfulla föreläsningar gav sammantaget en god bild av demensforskningens framsteg och vilka utmaningar den står inför.

Inger Nennesmo, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, underströk att en definitiv diagnos fortfarande kan ställas först efter döden, genom att patienternas hjärnvävnad analyseras. Sådana neuropatologiska undersökningar är också viktiga för att kunna upptäcka nya felveckade proteiner som kan orsaka minnesnedsättning och annan kognitiv svikt.

Framsteg inom diagnostiken

Diagnostiken har ändå gjort stora framsteg, bland annat med biomarkörer som med relativt god säkerhet kan avslöja Alzheimers sjukdom. Blodprovsanalys av biomarkörer är det senaste genombrottet. Metoden är både enklare och billigare än ryggvätskeprover som idag kräver specialistmottagningarnas kompetens och resurser.

Det allra största framsteget inom demensforskningen är utan tvekan svenskutvecklade Lecanemab, det första alzheimerläkemedlet som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet. Det väntas godkännas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år.

Skiljer sig mot alzheimer

Men kunskapen ökar även om andra mindre beforskade kognitiva sjukdomar. Professor Per Svenningsson berättade om Parkinsondemens och underdiagnosticerade Lewykropssdemens, både med symptom som skiljer sig en hel del mot de vid alzheimer. Frontallobsdemens (FTD) är en annan kognitiv sjukdom som kännnetecknas av antingen beteendeförändringar eller språksvårigheter.

Inom ramen för Swedish FTD Initiative pågår nu två läkemedelsförsök med sikte på att bromsa sjukdomsförloppet vid FTD. Professor Caroline Graff pekade på sjukdomens starka ärftliga koppling. Man räknar med att 30-40 procent av de som drabbas av FTD bär på en sjuklig genförändring som är en direkt orsak till sjukdomen.

Hoppfull forskning

Även om botemedel mot demenssjukdomar fortfarande saknas finns hoppfull forskning som tyder på att de går att påverka med "rätt" livstil. Medicine doktor Anna Matton lyfte fram FINGER-studien som bedrivs på många håll i världen. I den får en grupp deltagare kostråd och tränar bland annat kroppen och hjärnan. Resultaten visar att detta har en positiv inverkan på kognitionen.

Kunskap om livsstilsfaktorer och kost är också viktigt om man utvecklat en demenssjukdom. De ingår i Min pärm som vänder sigt till de som nyligen fått en demensdiagnos. Wilhelmina Hoffman berättade om bakgrunden tilll och innehållet i pärmen och hur viktigt det är att en vårdplan med tydliga tider för uppföljningar alltid följer med den som får en diagnos.

Magnus Westlander

 

 

  

 

 

 

 

 

     

03 mar 2023

Wilhelmina Hoffman blir ny hedersdoktor vid KI 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Karolinska Institutet har utsett Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, till hedersdoktor i medicin. I maj hålls den formella ceremonin Stockholms stadshus.

 – Det känns oerhört hedrande att få ta emot den här utmärkelsen och är ett kvitto på akademins erkännande av demenssjukdomarnas betydelse och den nödvändiga kopplingen mellan forskning, vård och omsorg i arbetet för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman, läkare, specialist i geriatrik och chef för stiftelserna Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum.

Pionjär inom flera områden

Karolinska Institutet (KI) lyfter fram Wilhelmina Hoffman som en pionjär inom flera områden, bland annat när det gäller att öppna nya vägar för samarbeten mellan universitet, hälso- och sjukvård och kommunal äldreomsorg. Även Wilhelmina Hoffmans insatser inom utbildningsområdet hyllas.

Samarbetet mellan Silviahemmet och Sophiahemmets högskola har lett till att undersköterskor och sedan sjuksköterskor erbjudits utbildningar i evidensbaserad demensvård. Tillsammans med KI har Silviahemmet tagit fram masterutbildningar för läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Samarbetet har fortsatt och omfattar nu demensutbildningar även för tandläkare, tandhygienister, logopeder och audionomer.

Behöver ta fler steg

Wilhelmina Hoffman ser sitt arbete som långt ifrån avslutat. Demografin och epidemiologin talar sitt tydliga språk menar hon. Sverige har tagit många steg men vi behöver ta ännu fler för att säkerställa en demensvård och omsorg i världsklass.

– Sverige har många världsledande forskare redan idag inom demensområdet liksom allt fler välutbildade medarbetare i vård och omsorg och det finns många spännande områden att fortsätta utveckla. Min förhoppning är att fler blir inspirerade att både forska och arbeta inom detta hyperaktuella område, säger Wilhelmina Hoffman.

Att få bli hedersdoktor just vid Karolinska Institutet tycker hon är extra roligt. 

Började för 40 år sedan

– Det var ju där jag började för fyrtio år sedan, öppnade min första medicinska lärobok och kunde inte föreställa mig att jag ens skulle klara det första året med alla tunga böcker och svåra ord, säger Wilhelmina Hoffman med ett leende och fortsätter:

– Att utveckla ett arbetsområde innebär ett lagarbete så jag hoppas att alla mina medarbetare på Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum känner sig delaktiga i denna utmärkelse.

Den 12 maj får hon ta på sig doktorshatten under den formella ceremonin som sker i samband med promovering i Stockholms stadshus.

 

 – Det känns oerhört hedrande att få ta emot den här utmärkelsen och är ett kvitto på akademins erkännande av demenssjukdomarnas betydelse och den nödvändiga kopplingen mellan forskning, vård och omsorg i arbetet för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman, läkare, specialist i geriatrik och chef för stiftelserna Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum.

Pionjär inom flera områden

Karolinska Institutet (KI) lyfter fram Wilhelmina Hoffman som en pionjär inom flera områden, bland annat när det gäller att öppna nya vägar för samarbeten mellan universitet, hälso- och sjukvård och kommunal äldreomsorg. Även Wilhelmina Hoffmans insatser inom utbildningsområdet hyllas.

Samarbetet mellan Silviahemmet och Sophiahemmets högskola har lett till att undersköterskor och sedan sjuksköterskor erbjudits utbildningar i evidensbaserad demensvård. Tillsammans med KI har Silviahemmet tagit fram masterutbildningar för läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Samarbetet har fortsatt och omfattar nu demensutbildningar även för tandläkare, tandhygienister, logopeder och audionomer.

Behöver ta fler steg

Wilhelmina Hoffman ser sitt arbete som långt ifrån avslutat. Demografin och epidemiologin talar sitt tydliga språk menar hon. Sverige har tagit många steg men vi behöver ta ännu fler för att säkerställa en demensvård och omsorg i världsklass.

– Sverige har många världsledande forskare redan idag inom demensområdet liksom allt fler välutbildade medarbetare i vård och omsorg och det finns många spännande områden att fortsätta utveckla. Min förhoppning är att fler blir inspirerade att både forska och arbeta inom detta hyperaktuella område, säger Wilhelmina Hoffman.

Att få bli hedersdoktor just vid Karolinska Institutet tycker hon är extra roligt. 

Började för 40 år sedan

– Det var ju där jag började för fyrtio år sedan, öppnade min första medicinska lärobok och kunde inte föreställa mig att jag ens skulle klara det första året med alla tunga böcker och svåra ord, säger Wilhelmina Hoffman med ett leende och fortsätter:

– Att utveckla ett arbetsområde innebär ett lagarbete så jag hoppas att alla mina medarbetare på Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum känner sig delaktiga i denna utmärkelse.

Den 12 maj får hon ta på sig doktorshatten under den formella ceremonin som sker i samband med promovering i Stockholms stadshus.

 

08 feb 2023

Digitalt kognitivt test fungerar lika bra hemma 

 FORSKNING

Numera är det möjligt att genomföra delar av en minnesutredning via en surfplatta i hemmet. En ny studie visar att resultatet är likvärdigt med att testa sig på en vårdmottagning.
 

Studien är gjord vid Umeå Universitet och omfattar 144 personer med olika utbildningsbakgrund och IT-vana. De fick genomföra ett digitalt kognitivt test, utvecklat av Geras Solutions, med hjälp av en surfplatta.

Deltagarna fick även göra testet hemifrån. Resultaten var där likvärdiga med de tester som genomfördes på en vårdmottagning. Tidigare studier har visat att de digitala testet har god precision för att identifiera möjlig kognitiv sjukdom i ett tidigt skede.

Bild på Victor Bloniecki Kallio– De senaste forskningsresultaten stärker metoden och talar för digital utredning på mottagning eller hemifrån, Bättre tillgänglighet är av stort värde för de individer som har behov av stöd och behandling, men också för att kunna lugna de som bär på onödig oro, säger Victor Bloniecki Kallio, läkare, med.dr. och huvudförfattare till studien.

Minnesutredning kan starta hemma

Den digitala testmetoden har medicinteknikföretaget Geras Solutions utvecklat tillsammans med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler i landet. Den är tillgänglig via webbsidan Minnesmottagningen.se. Härifrån kan den som upplever kognitiva svårigheter få kontakt med en sjuksköterska och, om det anses befogat, påbörja en minnesutredning hemifrån.

— Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik med stöd i aktuell forskning kan vi bidra inom ett område där behoven redan idag är väldigt stora, säger Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se.

Digitala tester kräver dock en viss IT-vana hos de som ska genomföra dem, något som också undersöktes i Umeåstudien. Drygt 90 procent av deltagarna i 70-års åldern angav att de hade god vana av att använda surfplattor och digital teknik.

Avdramatisera utredningen

Fördelar med den digitaliserad metoden, som deltagarna pekade på, är att den är integritetsfrämjande och avdramatiserar en utredning som ibland kan ses som stigmatiserande.

Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM, som koordineras från Karolinska Institutet, bedrivs ytterligare forskning kring hur Geras Solutions och andra innovativa verktyg kan integreras i vården. 
Exempel på ny teknologi är blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket förväntas bli avgörande för att hitta sjukdomen i rätt tid.

Viktigt komplement

Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, anser att digitala verktyg för utredning av misstänkt demenssjukdom utgör ett viktigt komplement till traditionella utredningsvägar och metoder.

– Detta är särskilt viktigt då vi inom kort förväntar oss att nya läkemedel blir tillgängliga för behandling av tidig Alzheimers sjukdom, vilket kommer att innebära en ökad belastning på minnesmottagningar såväl som på primärvården. Det är mycket välkommet med nya vetenskapliga studier såsom denna från Umeå vilket ökar evidensbasen för nya metoder, säger Linus Jönsson.

Studien är gjord vid Umeå Universitet och omfattar 144 personer med olika utbildningsbakgrund och IT-vana. De fick genomföra ett digitalt kognitivt test, utvecklat av Geras Solutions, med hjälp av en surfplatta.

Deltagarna fick även göra testet hemifrån. Resultaten var där likvärdiga med de tester som genomfördes på en vårdmottagning. Tidigare studier har visat att de digitala testet har god precision för att identifiera möjlig kognitiv sjukdom i ett tidigt skede.

Bild på Victor Bloniecki Kallio– De senaste forskningsresultaten stärker metoden och talar för digital utredning på mottagning eller hemifrån, Bättre tillgänglighet är av stort värde för de individer som har behov av stöd och behandling, men också för att kunna lugna de som bär på onödig oro, säger Victor Bloniecki Kallio, läkare, med.dr. och huvudförfattare till studien.

Minnesutredning kan starta hemma

Den digitala testmetoden har medicinteknikföretaget Geras Solutions utvecklat tillsammans med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler i landet. Den är tillgänglig via webbsidan Minnesmottagningen.se. Härifrån kan den som upplever kognitiva svårigheter få kontakt med en sjuksköterska och, om det anses befogat, påbörja en minnesutredning hemifrån.

— Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik med stöd i aktuell forskning kan vi bidra inom ett område där behoven redan idag är väldigt stora, säger Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se.

Digitala tester kräver dock en viss IT-vana hos de som ska genomföra dem, något som också undersöktes i Umeåstudien. Drygt 90 procent av deltagarna i 70-års åldern angav att de hade god vana av att använda surfplattor och digital teknik.

Avdramatisera utredningen

Fördelar med den digitaliserad metoden, som deltagarna pekade på, är att den är integritetsfrämjande och avdramatiserar en utredning som ibland kan ses som stigmatiserande.

Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM, som koordineras från Karolinska Institutet, bedrivs ytterligare forskning kring hur Geras Solutions och andra innovativa verktyg kan integreras i vården. 
Exempel på ny teknologi är blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket förväntas bli avgörande för att hitta sjukdomen i rätt tid.

Viktigt komplement

Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, anser att digitala verktyg för utredning av misstänkt demenssjukdom utgör ett viktigt komplement till traditionella utredningsvägar och metoder.

– Detta är särskilt viktigt då vi inom kort förväntar oss att nya läkemedel blir tillgängliga för behandling av tidig Alzheimers sjukdom, vilket kommer att innebära en ökad belastning på minnesmottagningar såväl som på primärvården. Det är mycket välkommet med nya vetenskapliga studier såsom denna från Umeå vilket ökar evidensbasen för nya metoder, säger Linus Jönsson.

Läs mer

Artikel i Journal of Prevention of Alzheimers Disease (nytt fönster)

► Minnesmottagningen.se (nytt fönster)

► Pressmeddelande Geras Solutions (pdf, nytt fönster)

07 feb 2023

Flera utmaningar med nytt alzheimerläkemedel 

 FORSKNING

Vilka patienter bör få ta del av nästa alzheimerläkemedel? Hur ska de långsiktiga effekterna följas upp? Det är frågor som engagerar innovationsmiljön PREDEM.
 

I år kommer EU:s läkemedelsmyndighet att godkänna det första alzheimerläkemedlet på över 20 år. Ja, den bedömningen gör i varje fall landets expertis. Förväntningarna på läkemedlet lecanemab är höga men utmaningarna också många.

De kliniska prövningarna med lecanemab har omfattat patienter i mild demensfas eller lindrig kognitiv störning (MMSE över 22 red. anm.) I Sverige motsvarar det närmare 100 000 personer.

bild på Linus Jönsson– Utgår man från läkemedlets listpris i USA, 26 500 dollar/år för varje behandlad patient, skulle de totala kostnaderna för lecanemab i Sverige hamna på drygt 26,5 miljarder kr/år. Det kan jämföras med 33 miljarder kr som var den totala notan för receptbelagda läkemedel 2021, säger Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi, Karolinska institutet

Slukar stora sjukvårdsresurser

Dessutom kommer lecanemab att sluka en hel del sjukvårdsresurser. Läkemedlet finns inte i tablettform utan måste ges via dropp på en vårdmottagning varannan vecka. Regelbundna magnetkameraundersökningar är också nödvändiga för att upptäcka eventuella biverkningar.

Att lecanemab kommer att ordineras till 100 000 patienter är osannolikt, i alla fall till en början. En utmaning blir att avgöra vilka patienter som ska erbjudas läkemedlet.

– Man kan tänka sig patientgrupper som svarar bättre än andra på behandlingen eller som har en högre risk att utveckla demens. Problemet är att vi inte har så mycket att gå på här. Vi behöver samla in mer data, via kvalitetsregister som SveDem, för att kunna göra bättre bedömningar, säger Linus Jönsson.

Förebygga demensutveckling

Både Karolinska Institutet och SveDem ingår i PREDEM, en innovationsmiljö med sikte på att förebygga demensutveckling. Ett specifikt arbetsområde är analys och understöd till olika betalningsmodeller, det vill säga de avtal som sluts mellan läkemedelsbolag och beställare. I fallet med lecanemab kommer det att handla om bolaget Bioarctic och, sannolikt, regionernas expertgrupp för nya terapier (NT-rådet) som förhandlar för regionernas räkning.

I betalningsmodellen ska parterna inte bara komma överens om priset för läkemedlet.

– Där bestäms även kriterier för att få ge behandlingen och hur uppföljningen ska ske, dels på patientnivå, exempelvis magnetkameraundersökningar, dels nationell nivå för att se hur väl läkemedlet fungerar, om det ges till rätt patienter och så vidare, säger Linus Jönsson.

Bidra med data och komptens

När det gäller uppföljningen kan arbetet inom PREDEM bidra med data och kompetens.

– Hur betalningsmodellen ska utformas är ju ytterst en fråga mellan NT-rådet och Bioarctic. Vi kan stötta och bidra med analys och relevanta data för att möjliggöra den uppföljning som parterna önskar göra, säger Linus Jönsson.

De kliniska prövningarna har visat att lecanemab ger en 27 procent långsammare försämring av kognitiva funktioner jämfört med placebo. Men de långsiktiga effekterna av läkemedlet är fortfarande okända. Linus Jönsson menar att det kan vara ett argument för att betalningsmodellen ska få en utfallsbaserad utformning.

Pris koppplas till behandlingsmål

– Det innebär att regionerna betalar en viss summa till läkemedelsbolaget i början och ytterligare medel senare beroende på om olika behandlingsmål har uppnåtts, till exempel att en viss andel av patienterna som får läkemedellet inte utvecklat demens inom 3 år.

Men vilken utformning betalningsmodellen kommer att få är ännu oklart. Fört måste lecanemab få klartecken till att marknadsföras i Sverige. Bollen ligger för närvarande hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

Magnus Westlander

I år kommer EU:s läkemedelsmyndighet att godkänna det första alzheimerläkemedlet på över 20 år. Ja, den bedömningen gör i varje fall landets expertis. Förväntningarna på läkemedlet lecanemab är höga men utmaningarna också många.

De kliniska prövningarna med lecanemab har omfattat patienter i mild demensfas eller lindrig kognitiv störning (MMSE över 22 red. anm.) I Sverige motsvarar det närmare 100 000 personer.

bild på Linus Jönsson– Utgår man från läkemedlets listpris i USA, 26 500 dollar/år för varje behandlad patient, skulle de totala kostnaderna för lecanemab i Sverige hamna på drygt 26,5 miljarder kr/år. Det kan jämföras med 33 miljarder kr som var den totala notan för receptbelagda läkemedel 2021, säger Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi, Karolinska institutet

Slukar stora sjukvårdsresurser

Dessutom kommer lecanemab att sluka en hel del sjukvårdsresurser. Läkemedlet finns inte i tablettform utan måste ges via dropp på en vårdmottagning varannan vecka. Regelbundna magnetkameraundersökningar är också nödvändiga för att upptäcka eventuella biverkningar.

Att lecanemab kommer att ordineras till 100 000 patienter är osannolikt, i alla fall till en början. En utmaning blir att avgöra vilka patienter som ska erbjudas läkemedlet.

– Man kan tänka sig patientgrupper som svarar bättre än andra på behandlingen eller som har en högre risk att utveckla demens. Problemet är att vi inte har så mycket att gå på här. Vi behöver samla in mer data, via kvalitetsregister som SveDem, för att kunna göra bättre bedömningar, säger Linus Jönsson.

Förebygga demensutveckling

Både Karolinska Institutet och SveDem ingår i PREDEM, en innovationsmiljö med sikte på att förebygga demensutveckling. Ett specifikt arbetsområde är analys och understöd till olika betalningsmodeller, det vill säga de avtal som sluts mellan läkemedelsbolag och beställare. I fallet med lecanemab kommer det att handla om bolaget Bioarctic och, sannolikt, regionernas expertgrupp för nya terapier (NT-rådet) som förhandlar för regionernas räkning.

I betalningsmodellen ska parterna inte bara komma överens om priset för läkemedlet.

– Där bestäms även kriterier för att få ge behandlingen och hur uppföljningen ska ske, dels på patientnivå, exempelvis magnetkameraundersökningar, dels nationell nivå för att se hur väl läkemedlet fungerar, om det ges till rätt patienter och så vidare, säger Linus Jönsson.

Bidra med data och komptens

När det gäller uppföljningen kan arbetet inom PREDEM bidra med data och kompetens.

– Hur betalningsmodellen ska utformas är ju ytterst en fråga mellan NT-rådet och Bioarctic. Vi kan stötta och bidra med analys och relevanta data för att möjliggöra den uppföljning som parterna önskar göra, säger Linus Jönsson.

De kliniska prövningarna har visat att lecanemab ger en 27 procent långsammare försämring av kognitiva funktioner jämfört med placebo. Men de långsiktiga effekterna av läkemedlet är fortfarande okända. Linus Jönsson menar att det kan vara ett argument för att betalningsmodellen ska få en utfallsbaserad utformning.

Pris koppplas till behandlingsmål

– Det innebär att regionerna betalar en viss summa till läkemedelsbolaget i början och ytterligare medel senare beroende på om olika behandlingsmål har uppnåtts, till exempel att en viss andel av patienterna som får läkemedellet inte utvecklat demens inom 3 år.

Men vilken utformning betalningsmodellen kommer att få är ännu oklart. Fört måste lecanemab få klartecken till att marknadsföras i Sverige. Bollen ligger för närvarande hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

Magnus Westlander

19 jan 2023

SveDem följer upp nya demensläkemedel 

 FORSKNING

Kvalitetsregistret SveDem har tagit fram en modul för nya demensläkemedel. Den kan börja användas redan i slutet av året, om europeiska läkemedelsmyndigheten godkänner den svenskutvecklade antikroppen lecanemab.
 

Den nya modulen, som har tagits fram i samarbete med kompetenscentrat Uppsala Clinical Research Center, kan ge ökade kunskaper om läkemedlens effekter.

Bild på Maria Eriksdotter– Den ger oss möjlighet att undersöka en stor population som använder de nya läkemedlen och som vi kan följa över en längre tid. På så sätt kan vi få mer kunskap om effekter som inte fångas upp av läkemedelsbolagens betydligt mindre studier och som man därför inte känner till, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, professor i geriatrik, Karolinska Institutet, och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Samlar in patientdata

Kvalitetsregistret SveDem – världens största demensregister – samlar en mängd olika data om patienter, från att diagnosen ställs till att personen flyttar till ett särskilt boende. I stort sett alla minnesmottagningar i landet är anslutna men även många vårdcentraler och särskilda boenden registrerar patientdata i SveDem.

De alzheimerläkemedel – kolinesterashämmare och memantin – som idag förskrivs ingick i SveDem redan från registrets startår 2007. De data som analyserats uppvisar små men positiva och långvariga effekter på kognitionen av kolinesterashämmare. Maria Eriksdotter pekar på bland annat en påtagligt lägre mortalitet (dödlighet) jämfört med de som inte har fått kolinesterashämmare förskrivna.

Vad skiljer då den nya läkemedelsmodulen mot det befintliga sättet att registrera läkemedel i SveDem?

Mer detaljerad

–  Den nya modulen är betydligt mer detaljerad. Här registreras inte bara när läkemedlet börjar förskrivas, vilken dos och datum för utsättning. Det innehåller även frågor om varför dosen korrigeras, varför läkemedlet sätts ut och så vidare samt uppföljning av kognition och funktion. Till detta kommer de särskilda krav som är förenade med olika läkemedel i framtiden, säger Maria Eriksdotter.

Den svenskutvecklade antikroppen lecanemab kan bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på drygt 20 år, om det får klartecken av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Efter ett eventuellt godkännande kommer sannolikt att följa en rad villkor för förskrivningen.

– Det kan handla om krav på magnetröntgenundersökning och tätare uppföljningar med instrument som bedömer kognition och funktionsförmåga. Exakt vad det kommer att handla om vet vi ju inte ännu men det är den typen av data som kan registreras och följas upp i den nya modulen, säger Maria Eriksdotter.

Minnesmottagningarna först ut  

Lecanemab är inte ett läkemedel som man tar genom munnen. Det ges som dropp varannan vecka och kräver alltså ett besök på en sjukvårdsmottagning.

– Troligen kommer minnesmottagningarna ta hand om detta, om det skulle bli aktuellt. Då är det också minnesmottagningarna som ska registrera i den nya läkemedelsmodulen. Men inget hindrar att vi öppnar modulen även för primärvården, om det skulle behövas, säger Maria Eriksdotter.

Text: Magnus Westlander
Foto (porträtt): David Thunander

 

Den nya modulen, som har tagits fram i samarbete med kompetenscentrat Uppsala Clinical Research Center, kan ge ökade kunskaper om läkemedlens effekter.

Bild på Maria Eriksdotter– Den ger oss möjlighet att undersöka en stor population som använder de nya läkemedlen och som vi kan följa över en längre tid. På så sätt kan vi få mer kunskap om effekter som inte fångas upp av läkemedelsbolagens betydligt mindre studier och som man därför inte känner till, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, professor i geriatrik, Karolinska Institutet, och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Samlar in patientdata

Kvalitetsregistret SveDem – världens största demensregister – samlar en mängd olika data om patienter, från att diagnosen ställs till att personen flyttar till ett särskilt boende. I stort sett alla minnesmottagningar i landet är anslutna men även många vårdcentraler och särskilda boenden registrerar patientdata i SveDem.

De alzheimerläkemedel – kolinesterashämmare och memantin – som idag förskrivs ingick i SveDem redan från registrets startår 2007. De data som analyserats uppvisar små men positiva och långvariga effekter på kognitionen av kolinesterashämmare. Maria Eriksdotter pekar på bland annat en påtagligt lägre mortalitet (dödlighet) jämfört med de som inte har fått kolinesterashämmare förskrivna.

Vad skiljer då den nya läkemedelsmodulen mot det befintliga sättet att registrera läkemedel i SveDem?

Mer detaljerad

–  Den nya modulen är betydligt mer detaljerad. Här registreras inte bara när läkemedlet börjar förskrivas, vilken dos och datum för utsättning. Det innehåller även frågor om varför dosen korrigeras, varför läkemedlet sätts ut och så vidare samt uppföljning av kognition och funktion. Till detta kommer de särskilda krav som är förenade med olika läkemedel i framtiden, säger Maria Eriksdotter.

Den svenskutvecklade antikroppen lecanemab kan bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på drygt 20 år, om det får klartecken av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Efter ett eventuellt godkännande kommer sannolikt att följa en rad villkor för förskrivningen.

– Det kan handla om krav på magnetröntgenundersökning och tätare uppföljningar med instrument som bedömer kognition och funktionsförmåga. Exakt vad det kommer att handla om vet vi ju inte ännu men det är den typen av data som kan registreras och följas upp i den nya modulen, säger Maria Eriksdotter.

Minnesmottagningarna först ut  

Lecanemab är inte ett läkemedel som man tar genom munnen. Det ges som dropp varannan vecka och kräver alltså ett besök på en sjukvårdsmottagning.

– Troligen kommer minnesmottagningarna ta hand om detta, om det skulle bli aktuellt. Då är det också minnesmottagningarna som ska registrera i den nya läkemedelsmodulen. Men inget hindrar att vi öppnar modulen även för primärvården, om det skulle behövas, säger Maria Eriksdotter.

Text: Magnus Westlander
Foto (porträtt): David Thunander

 

Läs mer
11 jan 2023

Forskningsfynd kan förbättra tidig diagnostik 

 FORSKNING

Forskning från Karolinska Institutet kan öka möjligheterna att ställa tidigare alzheimerdiagnoser. En ny studie visar att proteinet GFPA kan avslöja sjukdomen långt före de första symptomen.

I studien, som publiceras i tidskriften Brain, analyseras blodplasma i släkter med familjär alzheimer. De är bärare av ovanliga ärftliga genmutationer som orsakar Alzheimers sjukdom. Forskarna har samlat in 164 blodplasmaprover mellan 1994 och 2018 från 33 mutationsbärare och 42 släktingar utan det sjukdomsorsakande anlaget.

Resultaten visar tydliga förändringar hos mutationsbärarna när det gäller förekomst av flera olika proteiner i blodet.

10 år före symptom

– Den första förändringen som märktes var en ökning av GFAP (glial fibrillary acidic protein) cirka 10 år före de första sjukdomssymptomen. Den följdes av stegrade värden av P-tau181 och senare NFL (neurofilament light protein), som vi sedan tidigare vet har ett direkt samband med omfattningen av nervcellsskador vid Alzheimers sjukdom, säger Caroline Graff, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Både P-tau181 och NFL är proteiner som sedan tidigare används som biomarkörer för Alzheimers sjukdom. De kan med relativt god säkerhet upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede. Den nya studien tyder på att även GFAP kan fungera som biomarkör vilket kan ytterligare förbättra diagnostiken.

Framsteg inom medicinen

Tidig diagnostik är mer aktuellt än någonsin i och med de senaste framstegen inom medicinen. Den svenskutvecklade antikroppen Lecanemab blev nyligen godkänd som läkemedel i USA. Om Lecanemab även får börja saluföras i Sverige – beslut fattas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år – kommer sannolikt patienter i tidig sjukdomsfas att prioriteras vid förskrivningen.

I studien, som publiceras i tidskriften Brain, analyseras blodplasma i släkter med familjär alzheimer. De är bärare av ovanliga ärftliga genmutationer som orsakar Alzheimers sjukdom. Forskarna har samlat in 164 blodplasmaprover mellan 1994 och 2018 från 33 mutationsbärare och 42 släktingar utan det sjukdomsorsakande anlaget.

Resultaten visar tydliga förändringar hos mutationsbärarna när det gäller förekomst av flera olika proteiner i blodet.

10 år före symptom

– Den första förändringen som märktes var en ökning av GFAP (glial fibrillary acidic protein) cirka 10 år före de första sjukdomssymptomen. Den följdes av stegrade värden av P-tau181 och senare NFL (neurofilament light protein), som vi sedan tidigare vet har ett direkt samband med omfattningen av nervcellsskador vid Alzheimers sjukdom, säger Caroline Graff, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Både P-tau181 och NFL är proteiner som sedan tidigare används som biomarkörer för Alzheimers sjukdom. De kan med relativt god säkerhet upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede. Den nya studien tyder på att även GFAP kan fungera som biomarkör vilket kan ytterligare förbättra diagnostiken.

Framsteg inom medicinen

Tidig diagnostik är mer aktuellt än någonsin i och med de senaste framstegen inom medicinen. Den svenskutvecklade antikroppen Lecanemab blev nyligen godkänd som läkemedel i USA. Om Lecanemab även får börja saluföras i Sverige – beslut fattas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år – kommer sannolikt patienter i tidig sjukdomsfas att prioriteras vid förskrivningen.

Läs mer

Nyheter från Karolinska Institutet (nytt fönster)

Plasma biomarker profiles in autosomal dominant Alzheimer’s disease, Charlotte Johansson, Steinunn Thordardottir, José Laffita-Mesa, Elena Rodriguez-Vieitez, Henrik Zetterberg, Kaj Blennow och Caroline Graff. Brain, online 11 januari 2023, doi: 10.1093/brain/awac399 (nytt fönster)

09 jan 2023

Nytt alzheimerläkemedel godkänt i USA 

 FORSKNING

USA:s läkemedelsmyndighet FDA har gett klartecken till försäljning av svenska lecanemab. Alzheimerläkemedlet är det andra som inom två år har godkänts genom ett snabbspår.

Lecanemab har tagits fram av professor Lars Lannfelt i företaget Bioarctic. Utvecklingsarbetet har skett i samarbete med det större läkemedelsbolaget Eisai som nu fått klartecken till att marknadsföra och sälja lecanemab i USA. Det kommer att ske under varumärket Leqembi.

– Det här behandlingsalternativet är den senaste terapin som riktar sig mot och påverkar den underliggande sjukdomsprocessen vid alzheimer, i stället för att bara behandla symtomen på sjukdomen, säger Billy Dunn, avdelningschef vid läkemedelsmyngigehetFDA, i en kommentar till beslutet.

Påverkar placken i hjärnan

Lecanemab är en antikropp som påverkar bland annat de amyloida plack som bildas och sprider sig i en alzheimersjuk hjärna. Det visar en studie på 856 patienter med mild kognitiv funktionsnedsättning eller milda demenssymptom. Gruppen som fick 10 mg/kg lecanemab varannan vecka uppvisade en statistiskt signifikant minskning av amyloida plack under 1,5 år. Motsvarande förändring kunde inte ses i placebogruppen.

Det positiva resultatet får stöd av en nyligen publicerad fas 3-studie som visar att lecanemab ger en 27 procent långsammare försämring av kognitiva funktioner. FDA:s har dock inte hunnit värdera denna studie. Att lecanemab ändå godkänns i USA beror på att det prövats i ett särskilt snabbspår (Accelerated Approval pathway), en möjlighet som finns för läkemedel för allvarliga tillstånd och där det finns ett otillfredsställt medicinskt behov.

Frågetecken finns

Ett frågetecken kring lecanemab är rapporteringen om tre avlidna patienter som använt läkemedlet. Om det finns ett direkt orsakssamband mellan läkemedlet och dödsfallen är fortfarande oklart.

FDA:s förskrivningsinformationen till lecanemab innehåller varningar för biverkningar, bland annat huvudvärk och tillfällig svullnad i delar av hjärnan, som vanligtvis försvinner med tiden.

Enligt Eisai kommer prislappen för lecanemab i USA att ligga på 26 500 US dollar. Vad priset kommmer att bli i Sverige är ännu oklart. Lecanemab måste först godkännas av EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, innan läkemedelet kan börja marknadsföras och säljas i Sverige.  

Lecanemab har tagits fram av professor Lars Lannfelt i företaget Bioarctic. Utvecklingsarbetet har skett i samarbete med det större läkemedelsbolaget Eisai som nu fått klartecken till att marknadsföra och sälja lecanemab i USA. Det kommer att ske under varumärket Leqembi.

– Det här behandlingsalternativet är den senaste terapin som riktar sig mot och påverkar den underliggande sjukdomsprocessen vid alzheimer, i stället för att bara behandla symtomen på sjukdomen, säger Billy Dunn, avdelningschef vid läkemedelsmyngigehetFDA, i en kommentar till beslutet.

Påverkar placken i hjärnan

Lecanemab är en antikropp som påverkar bland annat de amyloida plack som bildas och sprider sig i en alzheimersjuk hjärna. Det visar en studie på 856 patienter med mild kognitiv funktionsnedsättning eller milda demenssymptom. Gruppen som fick 10 mg/kg lecanemab varannan vecka uppvisade en statistiskt signifikant minskning av amyloida plack under 1,5 år. Motsvarande förändring kunde inte ses i placebogruppen.

Det positiva resultatet får stöd av en nyligen publicerad fas 3-studie som visar att lecanemab ger en 27 procent långsammare försämring av kognitiva funktioner. FDA:s har dock inte hunnit värdera denna studie. Att lecanemab ändå godkänns i USA beror på att det prövats i ett särskilt snabbspår (Accelerated Approval pathway), en möjlighet som finns för läkemedel för allvarliga tillstånd och där det finns ett otillfredsställt medicinskt behov.

Frågetecken finns

Ett frågetecken kring lecanemab är rapporteringen om tre avlidna patienter som använt läkemedlet. Om det finns ett direkt orsakssamband mellan läkemedlet och dödsfallen är fortfarande oklart.

FDA:s förskrivningsinformationen till lecanemab innehåller varningar för biverkningar, bland annat huvudvärk och tillfällig svullnad i delar av hjärnan, som vanligtvis försvinner med tiden.

Enligt Eisai kommer prislappen för lecanemab i USA att ligga på 26 500 US dollar. Vad priset kommmer att bli i Sverige är ännu oklart. Lecanemab måste först godkännas av EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, innan läkemedelet kan börja marknadsföras och säljas i Sverige.  

23 nov 2022

Kognitivt test hittar utrikesfödda med demenssymptom  

 FORSKNING

Det kognitiva bedömningsinstrumentet RUDAS-S är bättre än det mer utbredda MMSE på att identifiera utrikesfödda med tidiga demenssymptom. Det visar den första valideringsstudien som gjorts i Sverige.  

Rozita Torkpoor, doktorand vid Lunds universitet med en avhandling om Kognitiv utredning av utrikes födda, är en av medförfattarna till studien. Hon är även utvecklare vid Kognition och migration, Region Skåne, och är inte överraskad av resultatet.

RUDAS utvecklades särskilt för att vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund. Det skiljer sig därför från MMSE som är det kognitiva bedömningsinstrument som oftast används vid basala utredningar av misstänkt demenssjukdom.

Orienteringsfrågor problematiska

Rozita TorkpoorDet finns flera delar i MMSE som kan vara problematiska menar Rozita Torkpoor. Det gäller exempelvis orienteringsfrågorna om landskap och årstider.

– Du kan ju komma från ett land där det inte finns fyra årstider. Dessutom är frågorna i MMSE svåra att ställa om testledaren och testpersonen inte delar samma språk och även svåra att ställa genom tolk. MMSE förutsätter också att du kan räkna, läsa och skriva vilket gör det olämpligt för personer som har haft en kort skolgång eller inte gått i skolan alls, säger Rozita Torkpoor.

Det här kan leda till fel bedömning av personens kognitiva funktioner. Samma person som testas med RUDAS kan få en högre poäng eftersom detta test är opåverkat av språk eller utbildningsnivå.

Bra på att hitta demens

RUDAS har utvecklats i Australien. Det har översatts och validerats i mer än 20 länder, bland annat Danmark. Valideringen av RUDAS-S, som är namnet på den svenska versionen, har publicerats i Journal of Alzheimer’s Disease . I studien ingick 123 patienter, både utrikesfödda och svenskfödda. Resultatet visade att testet hade en god förmåga att upptäcka demens hos samtliga patienter oavsett ursprungsland.

– Testet hade en hög sensitivitet, 0,92 (1,0 är högst red. anm.). Det är ett högt värde och betyder att RUDAS-S är bra på att hitta personer med demenssjukdom, säger Rozita Torkpoor.

RUDAS är, precis som MMSE, ett globalt screeningsinstrument som ger en samlad bedömning av hjärnans funktion. I praktiken behöver man oftast även kompletterande tester som mer specifikt kan utvärdera olika kognitiva funktioner.

Mångkulturellt test

För närvarande arbetar Rozita Torkpoor med att validera MCE-S, som är den svenska versionen av testet Multicutural Cognitive Examination. Det är ett mångkulturellt kognitivt test som omfattar RUDAS och tre andra test som bedömer minne, språkförmåga och visuospatial förmåga.

Med delfinansiering från innovationsmiljön PREDEM har enheten Kognition och migration i Region Skåne anställt en sjuksköterska som har startat ett utvecklingsarbete inom primärvården med hjälp av tio skånska vårdcentraler.

– Vi både utbildar och stöttar arbetsterapeuter, sjuksköterskor och läkare i användningen av MCE-S. Projektet följs upp för att bland annat se om MCE-S kan underlätta och förbättra diagnostiken inom primärvården. Resultatet publiceras under nästa år, säger Rozita Torkpoor.

Magnus Westlander


Diagnostic Accuracy of the Swedish Version of the Rowland Universal Dementia Assessment Scale (RUDAS-S) for Multicultural Cognitive Screening in Swedish Memory Clinics. Rozita Torkpoor, Kristin Frolich, T. Rune Nielsen and Elisabet Londos, Lunds universitet. Journal of Alzheimer’s Disease 89 (2022) 865–876. jad220233 – iospress.com (nytt fönster)

  
 

Rozita Torkpoor, doktorand vid Lunds universitet med en avhandling om Kognitiv utredning av utrikes födda, är en av medförfattarna till studien. Hon är även utvecklare vid Kognition och migration, Region Skåne, och är inte överraskad av resultatet.

RUDAS utvecklades särskilt för att vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund. Det skiljer sig därför från MMSE som är det kognitiva bedömningsinstrument som oftast används vid basala utredningar av misstänkt demenssjukdom.

Orienteringsfrågor problematiska

Rozita TorkpoorDet finns flera delar i MMSE som kan vara problematiska menar Rozita Torkpoor. Det gäller exempelvis orienteringsfrågorna om landskap och årstider.

– Du kan ju komma från ett land där det inte finns fyra årstider. Dessutom är frågorna i MMSE svåra att ställa om testledaren och testpersonen inte delar samma språk och även svåra att ställa genom tolk. MMSE förutsätter också att du kan räkna, läsa och skriva vilket gör det olämpligt för personer som har haft en kort skolgång eller inte gått i skolan alls, säger Rozita Torkpoor.

Det här kan leda till fel bedömning av personens kognitiva funktioner. Samma person som testas med RUDAS kan få en högre poäng eftersom detta test är opåverkat av språk eller utbildningsnivå.

Bra på att hitta demens

RUDAS har utvecklats i Australien. Det har översatts och validerats i mer än 20 länder, bland annat Danmark. Valideringen av RUDAS-S, som är namnet på den svenska versionen, har publicerats i Journal of Alzheimer’s Disease . I studien ingick 123 patienter, både utrikesfödda och svenskfödda. Resultatet visade att testet hade en god förmåga att upptäcka demens hos samtliga patienter oavsett ursprungsland.

– Testet hade en hög sensitivitet, 0,92 (1,0 är högst red. anm.). Det är ett högt värde och betyder att RUDAS-S är bra på att hitta personer med demenssjukdom, säger Rozita Torkpoor.

RUDAS är, precis som MMSE, ett globalt screeningsinstrument som ger en samlad bedömning av hjärnans funktion. I praktiken behöver man oftast även kompletterande tester som mer specifikt kan utvärdera olika kognitiva funktioner.

Mångkulturellt test

För närvarande arbetar Rozita Torkpoor med att validera MCE-S, som är den svenska versionen av testet Multicutural Cognitive Examination. Det är ett mångkulturellt kognitivt test som omfattar RUDAS och tre andra test som bedömer minne, språkförmåga och visuospatial förmåga.

Med delfinansiering från innovationsmiljön PREDEM har enheten Kognition och migration i Region Skåne anställt en sjuksköterska som har startat ett utvecklingsarbete inom primärvården med hjälp av tio skånska vårdcentraler.

– Vi både utbildar och stöttar arbetsterapeuter, sjuksköterskor och läkare i användningen av MCE-S. Projektet följs upp för att bland annat se om MCE-S kan underlätta och förbättra diagnostiken inom primärvården. Resultatet publiceras under nästa år, säger Rozita Torkpoor.

Magnus Westlander


Diagnostic Accuracy of the Swedish Version of the Rowland Universal Dementia Assessment Scale (RUDAS-S) for Multicultural Cognitive Screening in Swedish Memory Clinics. Rozita Torkpoor, Kristin Frolich, T. Rune Nielsen and Elisabet Londos, Lunds universitet. Journal of Alzheimer’s Disease 89 (2022) 865–876. jad220233 – iospress.com (nytt fönster)

  
 

Läs mer RUDAS-S

• RUDAS står för Rowland Universal Dementia Assessment Scale och är ett kognitivt bedömningsinstrument (screeningsinstrument).

• RUDAS rekommenderas i Socialstyrelsen nationella riktlinjer som en del i en basal demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska eller annan kulturell bakgrund.

• RUDAS-S, den svenska versionen, kan laddas ned avgiftsfritt från Region Skånes webbplats (nytt fönster).

28 sep 2022

Genombrott för svensk antikropp mot alzheimer 

 FORSKNING

Blir en antikropp utvecklad vid Uppsala universitet det första nya alzheimerläkemedlet i Europa på över 20 år? Hoppfulla resultat från en läkemedelsprövning tyder på det.

Det är läkemedelsbolaget Eisai som i ett pressmeddelande redovisar en fas 3-studie på Lecanemab. Den omfattar 1795 deltagare med alzheimer i tidig sjukdomsfas. Cirka hälften av dem fick Lecanemab under 18 månader, övriga deltare ingick i en kontrollgrupp.

Resultaten, som enligt Eisai är statistiskt säkerställda, visar att Lecanemab gav en långsammare försämring av kognitiva funktioner motsvarande 27 procent. Läkemedlets positiva effekter uppmättes redan efter ett halvår och kvarstod under 18 månader då studien avslutades. Biverkningar, i form av hjärnsvullnad, förekom hos 12,5 procent. Men endast 2,8 procent hade symptom av detta.

Ett glädjebud

– Beskedet är ett glädjebud. Resultaten verkar vara tydliga och odiskutabla. Detta är otroligt viktigt för alzheimerforskningen, säger Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet, i Dagens medicin.

Forskarvärlden har ännu inte hunnit granska studien som väntar på att publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Men både Bengt Winblad och Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, räknar med att resultaten gör att EU:s läkemedelsmyndighet EMA kommer att godkänna Lecanemab. 

– Jag bedömer bromseffekten i studien på 27 procent som kliniskt relevant. När patienterna i klinisk praxis behandlas under längre tid än som var fallet i studien kommer effekten troligen bli tydligare, säger Kaj Blennow till Dagens medicin.

Utvecklad vid Uppsala universitet

Lecanemab bygger på BAN2401, en antikropp som Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, utvecklat i sitt bolag BioArctic som är samarbetspartner till Eisai. BAN2401 måltavla är de giftiga oligomererna. De utgör ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida plack som lagras i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.

Tidigare försök med antikroppar mot alzheimer har misslyckats med undantag av Aduhelm. Den har godkänts som läkemedel i USA men inte i Europa. EMA, europeiska läkemedelsmyndigheten, ansåg att det fanns stora frågetecken kring de positiva effekterna för patienterna.

Eisai hoppas kunna få Lecanemab prövat som läkemedel i USA, Japan och Europa i slutet av mars 2023.

Det är läkemedelsbolaget Eisai som i ett pressmeddelande redovisar en fas 3-studie på Lecanemab. Den omfattar 1795 deltagare med alzheimer i tidig sjukdomsfas. Cirka hälften av dem fick Lecanemab under 18 månader, övriga deltare ingick i en kontrollgrupp.

Resultaten, som enligt Eisai är statistiskt säkerställda, visar att Lecanemab gav en långsammare försämring av kognitiva funktioner motsvarande 27 procent. Läkemedlets positiva effekter uppmättes redan efter ett halvår och kvarstod under 18 månader då studien avslutades. Biverkningar, i form av hjärnsvullnad, förekom hos 12,5 procent. Men endast 2,8 procent hade symptom av detta.

Ett glädjebud

– Beskedet är ett glädjebud. Resultaten verkar vara tydliga och odiskutabla. Detta är otroligt viktigt för alzheimerforskningen, säger Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet, i Dagens medicin.

Forskarvärlden har ännu inte hunnit granska studien som väntar på att publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Men både Bengt Winblad och Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, räknar med att resultaten gör att EU:s läkemedelsmyndighet EMA kommer att godkänna Lecanemab. 

– Jag bedömer bromseffekten i studien på 27 procent som kliniskt relevant. När patienterna i klinisk praxis behandlas under längre tid än som var fallet i studien kommer effekten troligen bli tydligare, säger Kaj Blennow till Dagens medicin.

Utvecklad vid Uppsala universitet

Lecanemab bygger på BAN2401, en antikropp som Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, utvecklat i sitt bolag BioArctic som är samarbetspartner till Eisai. BAN2401 måltavla är de giftiga oligomererna. De utgör ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida plack som lagras i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.

Tidigare försök med antikroppar mot alzheimer har misslyckats med undantag av Aduhelm. Den har godkänts som läkemedel i USA men inte i Europa. EMA, europeiska läkemedelsmyndigheten, ansåg att det fanns stora frågetecken kring de positiva effekterna för patienterna.

Eisai hoppas kunna få Lecanemab prövat som läkemedel i USA, Japan och Europa i slutet av mars 2023.

Läs mer

Pressmeddelande från Eisai (nytt fönster)

Artikel i Dagens medicin (nytt fönster)