Den 2 maj deltog flera av landets ledande läkare och hjärnforskare i en offentlig utfrågning i riksdagens andra kammare. Temat för dagen var Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning.
Socialutskottet hade bjudit in stiftelsen Alzheimer Life som arrangör i syfte att förmedla en aktuell bild av alzheimerforskningen och vården kopplad till kognitiva sjukdomar. Stiftelsens grundare Henrik Frenkel, som också var dagens moderator, var glad över att få politikernas uppmärksamhet denna eftermiddag.
– Min förhoppning är att kognitiva sjukdomar ska komma högst upp på den politiska agendan, sa han.
Fr v: Wilhelmina Hoffman, direktör, Svenskt Demenscentrum, och Nina Gunke, skådespelare.
Fr v: Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet, och Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet.
Henrik Frenkel, Alzheimer Life (främst i bild), hade samlat flera av landets ledande hjärnforskare och alzheimerexperter till riksdagens offentliga utfrågning om kognitiva sjukdomar.
Skådespelerskan Nina Gunke berättade vid frågestunden om hur det är att leva med Alzheimers sjukdom. Claes Brodd, vars alzheimersjuka fru bara erbjudits tre läkarbesök på två år, kritiserade vården för bristen på kommunikation, bemötande och avsaknad av en plan vid en demensdiagnos. Han jämförde med den strukturerade vård han själv erhöll för sin diabetes.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, instämde in i kritiken.
– Att få en alzheimerdiagnos och sedan uppmanas till återbesök efter ett år är absurt. Man behöver ett bättre stöd. Jag vill se att man får en vårdplan och ett stöd som fungerar hela vägen
– Kan det fungera vid kroniska sjukdomar som diabetes eller vid cancer måste det kunna fungera vid demenssjukdom. Vården måste också ta särskilt ansvar för kommunikationen när patienten har kognitiva svårigheter, fortsatte Wilhelmina Hoffman.
Några nya symptomlindrande läkemedel har inte tagits fram på nästan 20 år, medan det kommer nya cancermediciner varje månad.
– Har forskningen misslyckats? undrade Henrik Frenkel.
– Det kan tyckas så, svarade Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet.
– Samtidigt har det hänt extremt mycket inom alzheimerforskningen de senaste tio åren. Det är en hel rad läkemedel som ligger i pipelinen nu. Dessutom är cancer är en enklare sjukdom än alzheimer. Hjärnan är ett komplext organ. Det är många saker som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom och det är väldigt svårt att veta exakt vad man ska angripa.
Henrik Zetterberg berättade också att de forskningsresurser som läggs på Alzheimers sjukdom är mycket små i jämförelse med cancer.
– Inte konstigt att vi står där vi står. Och det går att ändra på.
Samtidigt framkom att det nu pågår tre olika studier som är i fas 3 och som blir klara i höst. Om någon av dem visar på positivt resultat skulle ett bromsande läkemedel kunna finnas tillgängligt om cirka 1,5 år. Det finns också data som visar att hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom till och med skulle kunna tas bort.
Oskar Hansson, professor vid Skånes universitetssjukhus, har fått stor internationell uppmärksamhet för att tillsammans med sitt team ha tagit fram ett sätt att via ett enkelt blodprov spåra alzheimer. Innan det finns ett botemedel är det bara tänkt att användas på dem som söker hjälp för minnesproblem.
– På specialistmottagningarna för Alzheimers sjukdom kommer detta att förhoppningsvis vara igång redan i höst, berättade Oskar Hansson.
En metod som redan finns för att stärka hjärnans motståndskraft mot kognitiva sjukdomar har utvecklats av professor Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Modellen kommer från den så kallade FINGER-studien.
Det är den första studien i världen som visar att det går att förebygga minnesproblem och kognitiv svikt med ett livsstilsprogram byggt på fysisk aktivitet, hälsosam kost, kognitiva aktiviteter, hjärngymnastik och sociala aktiviteter. Därutöver kontroll av blodtryck, diabetes och fetma. Modellen är nu introducerad i 45 länder, senast i Kina.
– Enligt de senaste beräkningarna är 40 procent av all demens kopplad till livsstilsfaktorer. Där finns en stor preventionspotential. Skulle vi kunna flytta fram insjuknandet med fem år skulle antalet patienter minska med 50 procent, sa Miia Kivipelto.
Övriga som deltog i diskussionerna var Moa Wibom, överläkare vid Enheten för kognitiv medicin Ängelholms Sjukhus, Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet, Maria Eriksdotter, professor och ansvarig för Svenska Demensregistret, Acko Ankarberg Johansson (kd), ordförande i socialutskottet och Kristina Nilsson (s), vice ordförande i socialutskottet.
Tex och foto: Christina Nemell
Skådespelerskan Nina Gunke berättade vid frågestunden om hur det är att leva med Alzheimers sjukdom. Claes Brodd, vars alzheimersjuka fru bara erbjudits tre läkarbesök på två år, kritiserade vården för bristen på kommunikation, bemötande och avsaknad av en plan vid en demensdiagnos. Han jämförde med den strukturerade vård han själv erhöll för sin diabetes.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, instämde in i kritiken.
– Att få en alzheimerdiagnos och sedan uppmanas till återbesök efter ett år är absurt. Man behöver ett bättre stöd. Jag vill se att man får en vårdplan och ett stöd som fungerar hela vägen
– Kan det fungera vid kroniska sjukdomar som diabetes eller vid cancer måste det kunna fungera vid demenssjukdom. Vården måste också ta särskilt ansvar för kommunikationen när patienten har kognitiva svårigheter, fortsatte Wilhelmina Hoffman.
Några nya symptomlindrande läkemedel har inte tagits fram på nästan 20 år, medan det kommer nya cancermediciner varje månad.
– Har forskningen misslyckats? undrade Henrik Frenkel.
– Det kan tyckas så, svarade Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet.
– Samtidigt har det hänt extremt mycket inom alzheimerforskningen de senaste tio åren. Det är en hel rad läkemedel som ligger i pipelinen nu. Dessutom är cancer är en enklare sjukdom än alzheimer. Hjärnan är ett komplext organ. Det är många saker som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom och det är väldigt svårt att veta exakt vad man ska angripa.
Henrik Zetterberg berättade också att de forskningsresurser som läggs på Alzheimers sjukdom är mycket små i jämförelse med cancer.
– Inte konstigt att vi står där vi står. Och det går att ändra på.
Samtidigt framkom att det nu pågår tre olika studier som är i fas 3 och som blir klara i höst. Om någon av dem visar på positivt resultat skulle ett bromsande läkemedel kunna finnas tillgängligt om cirka 1,5 år. Det finns också data som visar att hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom till och med skulle kunna tas bort.
Oskar Hansson, professor vid Skånes universitetssjukhus, har fått stor internationell uppmärksamhet för att tillsammans med sitt team ha tagit fram ett sätt att via ett enkelt blodprov spåra alzheimer. Innan det finns ett botemedel är det bara tänkt att användas på dem som söker hjälp för minnesproblem.
– På specialistmottagningarna för Alzheimers sjukdom kommer detta att förhoppningsvis vara igång redan i höst, berättade Oskar Hansson.
En metod som redan finns för att stärka hjärnans motståndskraft mot kognitiva sjukdomar har utvecklats av professor Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Modellen kommer från den så kallade FINGER-studien.
Det är den första studien i världen som visar att det går att förebygga minnesproblem och kognitiv svikt med ett livsstilsprogram byggt på fysisk aktivitet, hälsosam kost, kognitiva aktiviteter, hjärngymnastik och sociala aktiviteter. Därutöver kontroll av blodtryck, diabetes och fetma. Modellen är nu introducerad i 45 länder, senast i Kina.
– Enligt de senaste beräkningarna är 40 procent av all demens kopplad till livsstilsfaktorer. Där finns en stor preventionspotential. Skulle vi kunna flytta fram insjuknandet med fem år skulle antalet patienter minska med 50 procent, sa Miia Kivipelto.
Övriga som deltog i diskussionerna var Moa Wibom, överläkare vid Enheten för kognitiv medicin Ängelholms Sjukhus, Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet, Maria Eriksdotter, professor och ansvarig för Svenska Demensregistret, Acko Ankarberg Johansson (kd), ordförande i socialutskottet och Kristina Nilsson (s), vice ordförande i socialutskottet.
Tex och foto: Christina Nemell
Gå till Alzheimer Lifes podcast (nytt fönster)
Hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för när frontotemporal demens debuterar. Det visar ny forskning från Lunds universitet och Karolinska Institutet.
I studien har magnetkamera använts för att undersöka hjärnan hos 307 deltagare i åldrarna 27–87 år. Av dem hade 92 Alzheimers sjukdom och 105 frontotemporal demens, de övriga ingick i en kontrollgrupp. Forskarna fann att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder personer insjuknar i frontotemporal demens. Motsvarande samband kunde inte ses vid alzheimer.
– Det specifika område som vi undersökt kallas för gyrus cinguli, gördelvindlingen på svenska, och ligger i främre delen av hjärnan. De studiedeltagare som hade en extra veckning i detta område i den högra hjärnhalvan utvecklade symtom i genomsnitt tre år senare än de övriga, säger Luke Harper, ST-läkare i neurologi, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Sedan tidigare är det känt att genetiken har stor betydelse för uppkomsten av frontotemporal demens. Men kopplingen till hur hjärnan utvecklas i fosterstadiet har inte studerats.
– Man vet att en del av personerna som drabbas av frontotemporal kognitiv sjukdom gör det på grund av en genetisk mutation, men för de allra flesta är orsaken okänd, liksom faktorer som kan påverka förloppet. Våra fynd tyder också på att man behöver ta hänsyn till variationer i hjärnans veckningar när man utvecklar nya behandlingar. Men först behöver våra upptäckter bekräftas i andra studier, säger Alexander Santillo, docent i psykiatri vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne.
Luke Harper har påbörjat arbetet med att bekräfta fynden i samarbete med amerikanska och holländska forskargrupper. Tanken är även att undersöka om veckningen i detta hjärnområde påverkar hur snabbt sjukdomen fortskrider och hur länge patienterna överlever efter att de fått sin diagnos.
Varje år beräknas ca 1000 personer drabbas av frontotemporal demens. Kunskapen om sjukdomen är bristfällig, delvis på grund av att den hamnat i skymundan av alzheimer som är en betydligt vanligare demenssjukdom. På senare år har dock anslagen till forskningen om frontotemporaldemens ökat.
Europeiska forskningsrådets ERC Advanced Grant har tilldelat 25 miljoner kronor till en forskargrupp vid Göteborgs unversitet. Den leds av professorerna Kaj Blennow och Henrik Zetterberg som varit drivande i utvecklingen av ryggvätskemarkörer. De används för att diagnosticera Alzheimers sjukdom.
Nu siktar Göteborsforskarna på att ta fram motsvarande markörer för frontotemporal demens och Lewykroppsdemens.
– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
I studien har magnetkamera använts för att undersöka hjärnan hos 307 deltagare i åldrarna 27–87 år. Av dem hade 92 Alzheimers sjukdom och 105 frontotemporal demens, de övriga ingick i en kontrollgrupp. Forskarna fann att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder personer insjuknar i frontotemporal demens. Motsvarande samband kunde inte ses vid alzheimer.
– Det specifika område som vi undersökt kallas för gyrus cinguli, gördelvindlingen på svenska, och ligger i främre delen av hjärnan. De studiedeltagare som hade en extra veckning i detta område i den högra hjärnhalvan utvecklade symtom i genomsnitt tre år senare än de övriga, säger Luke Harper, ST-läkare i neurologi, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Sedan tidigare är det känt att genetiken har stor betydelse för uppkomsten av frontotemporal demens. Men kopplingen till hur hjärnan utvecklas i fosterstadiet har inte studerats.
– Man vet att en del av personerna som drabbas av frontotemporal kognitiv sjukdom gör det på grund av en genetisk mutation, men för de allra flesta är orsaken okänd, liksom faktorer som kan påverka förloppet. Våra fynd tyder också på att man behöver ta hänsyn till variationer i hjärnans veckningar när man utvecklar nya behandlingar. Men först behöver våra upptäckter bekräftas i andra studier, säger Alexander Santillo, docent i psykiatri vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne.
Luke Harper har påbörjat arbetet med att bekräfta fynden i samarbete med amerikanska och holländska forskargrupper. Tanken är även att undersöka om veckningen i detta hjärnområde påverkar hur snabbt sjukdomen fortskrider och hur länge patienterna överlever efter att de fått sin diagnos.
Varje år beräknas ca 1000 personer drabbas av frontotemporal demens. Kunskapen om sjukdomen är bristfällig, delvis på grund av att den hamnat i skymundan av alzheimer som är en betydligt vanligare demenssjukdom. På senare år har dock anslagen till forskningen om frontotemporaldemens ökat.
Europeiska forskningsrådets ERC Advanced Grant har tilldelat 25 miljoner kronor till en forskargrupp vid Göteborgs unversitet. Den leds av professorerna Kaj Blennow och Henrik Zetterberg som varit drivande i utvecklingen av ryggvätskemarkörer. De används för att diagnosticera Alzheimers sjukdom.
Nu siktar Göteborsforskarna på att ta fram motsvarande markörer för frontotemporal demens och Lewykroppsdemens.
– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Nu finns Biominnen att beställa från Svenskt Demenscentrums webbshop. Boxen med 30 bildkort från den svenska filmhistorien har tagits fram i samarbete med Svenska Filminstitutet.
Biominnen har tillkommit efter önskemål från personal och anhöriga som möter personer med demenssjukdomar. Bland dem finns många som har starka minnen från tidiga biobesök och allt det som hörde till.
Bildarkivet på Filminstitutet har genom åren fått flera förfrågningar om att skicka filmbilder och affischer till äldrebende och olika demensverksamheter. Det har ofta handlat om personer med ett stort filmintresse i ungdomen som inte längre orkar se hela långfilmer men gärna vill prata om film- och biografupplevelser.
– Vi tänkte att det kunde behövas ett mer strukturerat samtalsmaterial som kunde hjälpa anhöriga och personal att prata film tillsammans med personer med kognitiva problem, säger Krister Collin, Bildarkivarie på Filminstitutet, och vände sig till Svenskt Demenscentrum.
Svenskt Demencentrum nappade på idén. Ett samarbete inleddes och utmynnade i Biominnen, en box med 30 laminerade bildkort i A4-format. På bilderna syns hyllade skådespelare och scener ur de mest populära filmerna från 40- 50- och 60-talen. Även korta filmbeskrivningar och enkla frågor ingår för att hjälpa till att väcka minnen, om filmerna förstås men också om tidstypiska kläder, miljöer och olika företeelser från förr.
Före lanseringen testades Biominnen på tre verksamheter i Göteborg, Jokkmokk och Stockholm.
– Vi har haft många fina stunder med Biominnen, både enskilt och i grupp. Ibland var det tydlig igenkänning, som med bilden på Tjorven och alla Saltkråkans figurer. Stig Järrels otäcka lärare i Hets kände inte alla igen men det ledde till ett spännande samtal om läxor, betyg och om hur skolan var förr, säger Lotta Roupe, biträdande verksamhetschef vid Silviahemmets dagverksamhet.
Biominnen kostar 499 kr, inkl moms, och kan beställas från Svenskt Demenscentrums webbshop (nytt fönster). På demenscentrum.se/biominnen finns kompletterande material, bland annat länkar till gamla reklamfilmer.
Biominnen har tillkommit efter önskemål från personal och anhöriga som möter personer med demenssjukdomar. Bland dem finns många som har starka minnen från tidiga biobesök och allt det som hörde till.
Bildarkivet på Filminstitutet har genom åren fått flera förfrågningar om att skicka filmbilder och affischer till äldrebende och olika demensverksamheter. Det har ofta handlat om personer med ett stort filmintresse i ungdomen som inte längre orkar se hela långfilmer men gärna vill prata om film- och biografupplevelser.
– Vi tänkte att det kunde behövas ett mer strukturerat samtalsmaterial som kunde hjälpa anhöriga och personal att prata film tillsammans med personer med kognitiva problem, säger Krister Collin, Bildarkivarie på Filminstitutet, och vände sig till Svenskt Demenscentrum.
Svenskt Demencentrum nappade på idén. Ett samarbete inleddes och utmynnade i Biominnen, en box med 30 laminerade bildkort i A4-format. På bilderna syns hyllade skådespelare och scener ur de mest populära filmerna från 40- 50- och 60-talen. Även korta filmbeskrivningar och enkla frågor ingår för att hjälpa till att väcka minnen, om filmerna förstås men också om tidstypiska kläder, miljöer och olika företeelser från förr.
Före lanseringen testades Biominnen på tre verksamheter i Göteborg, Jokkmokk och Stockholm.
– Vi har haft många fina stunder med Biominnen, både enskilt och i grupp. Ibland var det tydlig igenkänning, som med bilden på Tjorven och alla Saltkråkans figurer. Stig Järrels otäcka lärare i Hets kände inte alla igen men det ledde till ett spännande samtal om läxor, betyg och om hur skolan var förr, säger Lotta Roupe, biträdande verksamhetschef vid Silviahemmets dagverksamhet.
Biominnen kostar 499 kr, inkl moms, och kan beställas från Svenskt Demenscentrums webbshop (nytt fönster). På demenscentrum.se/biominnen finns kompletterande material, bland annat länkar till gamla reklamfilmer.
Föreningen Frisk mat öppnar en digital mötesplats för alla som arbetar med måltider inom vård, skola och omsorg. Den som väljer att bli medlem via hemsidan ingår i ett växande nätverk för utbyte av recept, tankar och idéer för god och näringsrik mat i offentliga miljöer.
Personal i storkök och på äldreboenden, kostchefer och dietister – det är några målgrupper som Frisk mat vänder sig till. Medlemskapet är dock inte begränsat till vissa yrkeskategorier utan öppet för alla med intresse och engagemang för måltidsfrågor.
– Vi tycker att det har saknats ett rikstäckande forum där man kan både få mer kunskap och dela med sig av sina egna erfarenheter, säger Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande i den ideella föreningen Frisk mat.
Anna Lindelöw Mannheimer anser att det finns mycket att förbättra när det gäller kosthållningen inom den skattefinansierade sektorn. Det har hon fått erfara på nära håll i samband med att hennes numera bortgångne make vårdades för diabetes och leukemi.
– Visst kan måltiderna vara fantastiska på många håll, men allt för ofta är maten på tallriken både oaptitlig och näringsfattig, något som visat sig vara kopplat till ohälsa. Med hemsidan vill vi inspirera till förändring och lyfta de förebilder som finns.
Anna Lindelöw Mannheimer och hennes tre kollegor på Frisk mats kansli arbetar till vardags som kommunikatörer. Genom bidrag från Jonas & Christina af Jochnick foundation och andra stiftelser har de kunnat avsätta tid för att bygga upp den nya hemsidan.
Samarbete med Dietisternas riksförbund och andra aktörer inom kostområdet bidrar med den specialistkompetens de själva saknar. De recept som medlemmarna lägger ut på hemsidan har först granskats av en dietist som ser till att de uppfyller de nordiska näringsrekommendationerna.
– Vi satsar också på ett hållbarhetsperspektiv. Genom en applikation utvecklad vid KTH kan medlemmarna se receptens koldioxidavtryck och jämföra skillnaden mellan till exempel importerade och svenskodlade grönsaker, säger Anna Lindelöw Mannheimer.
Medlemskap i föreningen Frisk mat är gratis och tecknas via hemsidan Friskmat.se (nytt fönster)
Personal i storkök och på äldreboenden, kostchefer och dietister – det är några målgrupper som Frisk mat vänder sig till. Medlemskapet är dock inte begränsat till vissa yrkeskategorier utan öppet för alla med intresse och engagemang för måltidsfrågor.
– Vi tycker att det har saknats ett rikstäckande forum där man kan både få mer kunskap och dela med sig av sina egna erfarenheter, säger Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande i den ideella föreningen Frisk mat.
Anna Lindelöw Mannheimer anser att det finns mycket att förbättra när det gäller kosthållningen inom den skattefinansierade sektorn. Det har hon fått erfara på nära håll i samband med att hennes numera bortgångne make vårdades för diabetes och leukemi.
– Visst kan måltiderna vara fantastiska på många håll, men allt för ofta är maten på tallriken både oaptitlig och näringsfattig, något som visat sig vara kopplat till ohälsa. Med hemsidan vill vi inspirera till förändring och lyfta de förebilder som finns.
Anna Lindelöw Mannheimer och hennes tre kollegor på Frisk mats kansli arbetar till vardags som kommunikatörer. Genom bidrag från Jonas & Christina af Jochnick foundation och andra stiftelser har de kunnat avsätta tid för att bygga upp den nya hemsidan.
Samarbete med Dietisternas riksförbund och andra aktörer inom kostområdet bidrar med den specialistkompetens de själva saknar. De recept som medlemmarna lägger ut på hemsidan har först granskats av en dietist som ser till att de uppfyller de nordiska näringsrekommendationerna.
– Vi satsar också på ett hållbarhetsperspektiv. Genom en applikation utvecklad vid KTH kan medlemmarna se receptens koldioxidavtryck och jämföra skillnaden mellan till exempel importerade och svenskodlade grönsaker, säger Anna Lindelöw Mannheimer.
Medlemskap i föreningen Frisk mat är gratis och tecknas via hemsidan Friskmat.se (nytt fönster)
Många personer med Alzheimers sjukdom drabbas av olika psykiska symptom. Ny forskning från Lunds universitet tyder på att dessa kan ha ett samband med vävnadsförändringar i hjärnan.
Minnessvårigheter och andra kognitiva symptom är typiskt för Alzheimers sjukdom. Men många alzheimersjuka drabbas även av apati, ångest och andra psykiska symtom. Under det senaste decenniet har en teori om att förändringar i humör och beteende skulle kunna utgöra mycket tidiga tecken på sjukdom, symptom som vetenskapligt inte fått så mycket uppmärksamhet som de kognitiva.
Nu har forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm tillsammans undersökt de komplicerade sambanden mellan psykiska symptom, alzheimerproteiner och kognitiva symptom. Detta gjordes inom ramen för den internationellt välkända BioFINDER-studien under ledning av professor Oskar Hansson.
I studien undersöktes 356 personer över 65 år och som inte hade några kognitiva besvär vid studiens början. Förutom att analysera amyloid-beta och (fosforylerat) tau i ryggvätska – är typiska särdrag vid alzheimer – undersöktes deltagarnas nivåer av ångest och apati samt deras kognitiva funktioner.
Det har länge varit omdiskuterat om psykiska symptom vid alzheimer uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symptomen. Lundaforskarna fann stöd för det förra. Studien visade en koppling mellan förhöjda nivåer av amyloid-beta vid studiens början och framtida utveckling av ångest och apati.
– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symtom, precis som de kognitiva besvären, är en konsekvens av förändringar i hjärnan till följd av inlagring av amyloid-beta, säger Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet, läkare och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann också att amyloid-beta driver utvecklingen av apati genom i huvudsak direkta effekter och att apati endast i begränsad omfattning orsakas av kognitiv försämring. När det gäller ångest sågs dock inga samband med kognitiva förändringar.
– Fynden talar alltså emot att dessa tidiga förändringar i känsloliv och beteende vid Alzheimers sjukdom främst skulle utgöra psykologiska reaktioner på en sviktande kognitiv förmåga. I stället talar resultaten för att åtminstone apati och ångest uppstår på grund av en sjuklig ansamling av vissa Alzheimer relaterade proteiner, säger professor Oskar Hansson.
Studien heter Development of apathy, anxiety, and depression in cognitively unimpaired older adults: effects of Alzheimer’s disease pathology and cognitive decline och är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry.
Minnessvårigheter och andra kognitiva symptom är typiskt för Alzheimers sjukdom. Men många alzheimersjuka drabbas även av apati, ångest och andra psykiska symtom. Under det senaste decenniet har en teori om att förändringar i humör och beteende skulle kunna utgöra mycket tidiga tecken på sjukdom, symptom som vetenskapligt inte fått så mycket uppmärksamhet som de kognitiva.
Nu har forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm tillsammans undersökt de komplicerade sambanden mellan psykiska symptom, alzheimerproteiner och kognitiva symptom. Detta gjordes inom ramen för den internationellt välkända BioFINDER-studien under ledning av professor Oskar Hansson.
I studien undersöktes 356 personer över 65 år och som inte hade några kognitiva besvär vid studiens början. Förutom att analysera amyloid-beta och (fosforylerat) tau i ryggvätska – är typiska särdrag vid alzheimer – undersöktes deltagarnas nivåer av ångest och apati samt deras kognitiva funktioner.
Det har länge varit omdiskuterat om psykiska symptom vid alzheimer uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symptomen. Lundaforskarna fann stöd för det förra. Studien visade en koppling mellan förhöjda nivåer av amyloid-beta vid studiens början och framtida utveckling av ångest och apati.
– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symtom, precis som de kognitiva besvären, är en konsekvens av förändringar i hjärnan till följd av inlagring av amyloid-beta, säger Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet, läkare och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann också att amyloid-beta driver utvecklingen av apati genom i huvudsak direkta effekter och att apati endast i begränsad omfattning orsakas av kognitiv försämring. När det gäller ångest sågs dock inga samband med kognitiva förändringar.
– Fynden talar alltså emot att dessa tidiga förändringar i känsloliv och beteende vid Alzheimers sjukdom främst skulle utgöra psykologiska reaktioner på en sviktande kognitiv förmåga. I stället talar resultaten för att åtminstone apati och ångest uppstår på grund av en sjuklig ansamling av vissa Alzheimer relaterade proteiner, säger professor Oskar Hansson.
Studien heter Development of apathy, anxiety, and depression in cognitively unimpaired older adults: effects of Alzheimer’s disease pathology and cognitive decline och är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry.
Många personer med demenssjukdom har en ställföreträdare, det vill säga en god man eller en förvaltare. För att skapa bättre förutsättningar för medbestämmande, delaktighet och inflytande för huvudmännen pågår ett arvsfondsprojekt. Rätt att delta – med stöd av ställföreträdare drivs av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS).
Svenskt Demenscentrum deltar i projektet som i höst lanserar två webbutbildningar; den ena riktad till huvudmän, den andra till ställföreträdare. Redan nu kan man lyssna på Rätt att deltas poddradio, Godmanspodden.
Det andra avsnittet har temat demenssjukdom. Att vara god man åt en person med en demenssjukdom är ett viktigt uppdrag. Hör Wilhelmina Hoffman berätta om olika faser av demenssjukdom och vad som är viktigt att tänka på som god man. Lyssna på avsnittet på RFS webb (nytt fönster)
Svenskt Demenscentrum deltar i projektet som i höst lanserar två webbutbildningar; den ena riktad till huvudmän, den andra till ställföreträdare. Redan nu kan man lyssna på Rätt att deltas poddradio, Godmanspodden.
Det andra avsnittet har temat demenssjukdom. Att vara god man åt en person med en demenssjukdom är ett viktigt uppdrag. Hör Wilhelmina Hoffman berätta om olika faser av demenssjukdom och vad som är viktigt att tänka på som god man. Lyssna på avsnittet på RFS webb (nytt fönster)
I en stor internationell studie har forskare hittat 42 tidigare okända riskgener för Alzheimers sjukdom. Fyndet stärker tesen att många olika processer i hjärnan påverkar utvecklingen av sjukdomen.
Studien publiceras i den anseddda tidskriften Nature Genetics och bygger på data från drygt 700 000 personer, varav drygt 100 000 med Alzheimers sjukdom. Efter att deras arvsmassa kartlagts har forskarna identifierat sammanlagt 75 gener som ökar risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Av dessa var 42 tidigare okända.
Julie Williams, professor vid UK Dementia Research Institute (UK DRI) i Cardiff, är en av medförfattarna till studien. Hon betraktar den som en milstolpe för alzheimerforskningen.
– Livsstilsfaktorer som rökning, träning och kost påverkar utvecklingen av alzheimer. Men 60–80 procent av sjukdomsrisken är kopplad till genetiska faktorer, därför måste vi fortsätta att söka efter de biologiska orsakerna och utveckla välbehövliga behandlingar för de miljontals människor som drabbas över hela världen, säger professor Julie Williams i ett pressmeddelande från UK Dementia Research Institute.
Bland tidigare kända riskgener finns de som har en inverkan på betaamyloid och tau, två proteiner som länge ansetts spela en avgörande roll för Alzheimers sjukdom. De har också varit den främsta måltavlan för de senaste årens läkemedelsförsök, bland annat Aduhelm som gokänts som läkemedel i USA.
Men forskarnas nya fynd stärker tesen att även andra processer har stor betydelse och att sannolikt många olika faktorer samverkar när sjukdomen utvecklas.
Professor Julie Williams lyfter fram betydelsen av inflammatoriska processer i hjärnan för utvecklingen av alzheminer. Även komponenter i vårt immunsystem som påverkas av genetiken spelar sannolikt en stor roll menar hon:
– Till exempel är immunceller i hjärnan, som kallas mikroglia, ansvariga för att rensa ut skadad vävnad, men hos vissa människor kan det vara mindre effektiva vilket kan påskynda sjukdomen.
Arbetet med studien i Nature Genetics har involverat forskare vid institutioner i Australien, USA och Europa, däribland Karolinska Institutet.
Studien publiceras i den anseddda tidskriften Nature Genetics och bygger på data från drygt 700 000 personer, varav drygt 100 000 med Alzheimers sjukdom. Efter att deras arvsmassa kartlagts har forskarna identifierat sammanlagt 75 gener som ökar risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Av dessa var 42 tidigare okända.
Julie Williams, professor vid UK Dementia Research Institute (UK DRI) i Cardiff, är en av medförfattarna till studien. Hon betraktar den som en milstolpe för alzheimerforskningen.
– Livsstilsfaktorer som rökning, träning och kost påverkar utvecklingen av alzheimer. Men 60–80 procent av sjukdomsrisken är kopplad till genetiska faktorer, därför måste vi fortsätta att söka efter de biologiska orsakerna och utveckla välbehövliga behandlingar för de miljontals människor som drabbas över hela världen, säger professor Julie Williams i ett pressmeddelande från UK Dementia Research Institute.
Bland tidigare kända riskgener finns de som har en inverkan på betaamyloid och tau, två proteiner som länge ansetts spela en avgörande roll för Alzheimers sjukdom. De har också varit den främsta måltavlan för de senaste årens läkemedelsförsök, bland annat Aduhelm som gokänts som läkemedel i USA.
Men forskarnas nya fynd stärker tesen att även andra processer har stor betydelse och att sannolikt många olika faktorer samverkar när sjukdomen utvecklas.
Professor Julie Williams lyfter fram betydelsen av inflammatoriska processer i hjärnan för utvecklingen av alzheminer. Även komponenter i vårt immunsystem som påverkas av genetiken spelar sannolikt en stor roll menar hon:
– Till exempel är immunceller i hjärnan, som kallas mikroglia, ansvariga för att rensa ut skadad vävnad, men hos vissa människor kan det vara mindre effektiva vilket kan påskynda sjukdomen.
Arbetet med studien i Nature Genetics har involverat forskare vid institutioner i Australien, USA och Europa, däribland Karolinska Institutet.
Den 1 april arrangerade Svenskt Demenscentrum och SveDem webbinariet Sikta mot stjärnorna – om Stjärnmärkt och personcentrerad omsorg. Här kan du ladda ned presentationer från webbinariet.
Se webbinariet på You Tube (nytt fönster)
Gott personcentrerat ledarskap • Monica Berglund, Banga Akademi AB, Göteborg (pdf, 13 sid)
Kan miljön vara personcentrerad? • Helle Wijk, sjuksköterska och professor, Göteborgs universitet/Chalmers Arkitektur (pdf, 43 sid)
Se webbinariet på You Tube (nytt fönster)
Gott personcentrerat ledarskap • Monica Berglund, Banga Akademi AB, Göteborg (pdf, 13 sid)
Kan miljön vara personcentrerad? • Helle Wijk, sjuksköterska och professor, Göteborgs universitet/Chalmers Arkitektur (pdf, 43 sid)
Svenskt Demenscentrum har lanserat en ny webbshop. Den innehåller som tidigare vår hela utgivning av böcker, informationshäften med mera.
Du som tidigare har haft ett konto i den gamla webbshoppen behöver skapa ett nytt konto i den nya, om du inte vill handla som gäst i fortsättningen. Gå till webbshoppen (nytt fönster)
Du som tidigare har haft ett konto i den gamla webbshoppen behöver skapa ett nytt konto i den nya, om du inte vill handla som gäst i fortsättningen. Gå till webbshoppen (nytt fönster)
Tre av fyra personer med demenssjukdom på äldreboenden har beteendemässiga eller psykiska symptom (BPSD). Personer med frontotemporal demens är mest drabbade. Det visar forskning som bygger data från svenska kvalitetsregister.
Demenssjukdomar ger inte bara upphov till minnessvikt, försämrad språkförmåga och andra kognitiva symptom. Även beteendemässiga och psykiska symptom vid demens är vanliga. De brukar förkortas BPSD och omfattar bland annat apati, ångest, vanföreställningar och motorisk rastlöshet.
Emilia Schwertner, forskare vid Karolinska Institutet, har i en nyutkommen avhandling studerat BPSD på svenska äldreboenden. Den visar att 75 procent av de med demenssjukdom uppvisar minst ett BPSD-symptom.
– Andelen är inte oväntad och ligger i linje med internationella studier på området. De vanligaste symptomen var motorisk rastlöshet, agitation (upprördhet) och labilitet (lättretlighet), säger Emilia Schwertner.
BPSD har ofta en stark negativ påverkan på personens livskvalitet. Symptomen kan också vara svåra att bemöta och hantera för både vårdpersonal och medboende. Trots det är BPSD ganska lite beforskat, även i Sverige påpekar Emilia Schwertner.
Men svenska kvalitetsregister har förbättrat förutsättningarna för att studera BPSD. Emilia Schwertner har använt data från bland annat BPSD-registret. Det används för att kartlägga BPSD på enskilda äldreboenden och ger ett underlag för att pröva åtgärder som kan lindra symptomen.
– BPSD-registret innehåller både typ av symptom och i vilken grad de yttrar sig. De har vi samkört med data från SveDem (Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar) som innehåller mer tillförlitliga diagnoser, säger Emilia Schwertner.
Hennes studie är den första i sitt slag som har mätt förekomsten av BPSD vid olika demenssjukdomar. Förekomsten visade sig vara hög, oavsett demensdiagnos. Det fanns dock vissa andra skillnader.
– Vid Lewkroppsdemens var hallucinationer det vanligaste BPSD-symptomet, vid blanddemens var det i stället aggression. Vid alzheimer och övriga demensdiagnoser var motorisk rastlöshet det mest förekommande. Mest drabbade av BPSD var personer med diagnosen frontotemporal demens, säger Emilia Schwertner.
Varför vissa drabbas av starka BPSD och andra milda, eller inga alls, är inte helt klarlagt. I sin avhandling fann Emilia Schwertner en tydlig koppling mellan BPSD och ouppfyllda behov (på engelska ”unmet needs”). Ju mer ouppfyllda behov, i form av bland annat obehandlad smärta, sömnproblem, hörsel- och synnedsättningar, desto mer BPSD.
– Detta är inte heller förvånande. Även personer med demenssjukdom påverkas givetvis av smärta och sömnproblem. Men eftersom sjukdomen gör det svårare att uttrycka sig och att kontrollera sina beteenden yttrar det sig ofta på andra sätt än det vanligen gör, säger Emilia Schwertner.
Magnus Westlander
Demenssjukdomar ger inte bara upphov till minnessvikt, försämrad språkförmåga och andra kognitiva symptom. Även beteendemässiga och psykiska symptom vid demens är vanliga. De brukar förkortas BPSD och omfattar bland annat apati, ångest, vanföreställningar och motorisk rastlöshet.
Emilia Schwertner, forskare vid Karolinska Institutet, har i en nyutkommen avhandling studerat BPSD på svenska äldreboenden. Den visar att 75 procent av de med demenssjukdom uppvisar minst ett BPSD-symptom.
– Andelen är inte oväntad och ligger i linje med internationella studier på området. De vanligaste symptomen var motorisk rastlöshet, agitation (upprördhet) och labilitet (lättretlighet), säger Emilia Schwertner.
BPSD har ofta en stark negativ påverkan på personens livskvalitet. Symptomen kan också vara svåra att bemöta och hantera för både vårdpersonal och medboende. Trots det är BPSD ganska lite beforskat, även i Sverige påpekar Emilia Schwertner.
Men svenska kvalitetsregister har förbättrat förutsättningarna för att studera BPSD. Emilia Schwertner har använt data från bland annat BPSD-registret. Det används för att kartlägga BPSD på enskilda äldreboenden och ger ett underlag för att pröva åtgärder som kan lindra symptomen.
– BPSD-registret innehåller både typ av symptom och i vilken grad de yttrar sig. De har vi samkört med data från SveDem (Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar) som innehåller mer tillförlitliga diagnoser, säger Emilia Schwertner.
Hennes studie är den första i sitt slag som har mätt förekomsten av BPSD vid olika demenssjukdomar. Förekomsten visade sig vara hög, oavsett demensdiagnos. Det fanns dock vissa andra skillnader.
– Vid Lewkroppsdemens var hallucinationer det vanligaste BPSD-symptomet, vid blanddemens var det i stället aggression. Vid alzheimer och övriga demensdiagnoser var motorisk rastlöshet det mest förekommande. Mest drabbade av BPSD var personer med diagnosen frontotemporal demens, säger Emilia Schwertner.
Varför vissa drabbas av starka BPSD och andra milda, eller inga alls, är inte helt klarlagt. I sin avhandling fann Emilia Schwertner en tydlig koppling mellan BPSD och ouppfyllda behov (på engelska ”unmet needs”). Ju mer ouppfyllda behov, i form av bland annat obehandlad smärta, sömnproblem, hörsel- och synnedsättningar, desto mer BPSD.
– Detta är inte heller förvånande. Även personer med demenssjukdom påverkas givetvis av smärta och sömnproblem. Men eftersom sjukdomen gör det svårare att uttrycka sig och att kontrollera sina beteenden yttrar det sig ofta på andra sätt än det vanligen gör, säger Emilia Schwertner.
Magnus Westlander
