Senaste nytt
Burlövschef utsedd till årets mest framgångsrika
Eva Wörlén, enhetschef på Harakärrsgården i Burlöv, har utsetts till årets mest framgångsrika ledare inom demensvården. Stipendiet delas ut av föreningen Gott ledarskap i demensvården.
Föreningen skriver i ett pressmeddelande att Eva Wörlén, med hjälp av sina medarbetare, skapat ett öppet och aktivt hem med trädgård, höns och andra stimulerande aktiviteter anpassade för varje enskild person. Hon har infört nytänkande med cykelturer, semesterveckor och krogmiljö för trevliga matstunder, ofta med deltagande av anhöriga. Stipendiet är på 100 000 kronor.
Professor Christian Blomstrand delar ut stipendiet till Ewa Wörlén under en "sinnenas lunch" på restaurant SK Mat & Människor i Göteborg.
Föreningen skriver i ett pressmeddelande att Eva Wörlén, med hjälp av sina medarbetare, skapat ett öppet och aktivt hem med trädgård, höns och andra stimulerande aktiviteter anpassade för varje enskild person. Hon har infört nytänkande med cykelturer, semesterveckor och krogmiljö för trevliga matstunder, ofta med deltagande av anhöriga. Stipendiet är på 100 000 kronor.
Professor Christian Blomstrand delar ut stipendiet till Ewa Wörlén under en "sinnenas lunch" på restaurant SK Mat & Människor i Göteborg.
Platser kvar till sommarläger för unga anhöriga
Nu är det hög tid att anmäla sig till sommarens läger för unga anhöriga. Barn, ungdomar och unga vuxna till en demenssjuk förälder har möjlighet att delta – barn tillsammans med en förälder. I år arrangeras sommarläger i Ystad, Avesta och Örnsköldsvik.
Under lägren varvas föreläsningar med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och grillning. Däremellan finns gott om tid att dela tankar och erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och upprätthålls genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Alzheimerfonden står för resa, kost och logi. Svenskt Demenscentrum bidrar ekonomiskt genom att skänka överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Fortfarande finns några platser kvar. Anmälan görs på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Under lägren varvas föreläsningar med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och grillning. Däremellan finns gott om tid att dela tankar och erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och upprätthålls genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Alzheimerfonden står för resa, kost och logi. Svenskt Demenscentrum bidrar ekonomiskt genom att skänka överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Fortfarande finns några platser kvar. Anmälan görs på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Testamente ogitligförklaras på grund av alzheimer
En äldre kvinna testamenterade sina tillgångar till ett av sina tre barn. Men testamentet har ogiltigförklarats i domstol som hänvisar till hennes demenssjukdom.
Kvinnan hade två söner och en dotter och levde i många år i en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Hon stod nära sin dotter som bodde i närheten. Våren 2009 upprättade kvinnan ett testamente som innebar att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla dottern. Hon återkallade dock testamentet på hösten samma år och förordnade att alla tre barnen skulle ärva henne i lika delar.
Kvinnan led av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och 2012 diagnosticerades hon med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Tre år senare skrev hon på ett gåvobrev som innebar att de första testamentet från 2009 åter skulle gälla.
Kvinnans söner ansåg att detta gåvobrev upprättades under påverkan av psykisk störning. Modern saknade insikt om vad hon undertecknade och testamentet speglar inte hennes vilja menade sönerna. Både tingsrätten och hovrätten har gått på deras linje och ogiltigförklar därför testamentet.
Vittnesmål som domstolarna lutar sig emot är från en specialist i neurologi och en undersköterska som hade tät kontakt med kvinnan. Dessutom finns filmade samtal mellan modern och dottern. De visar att modern varken har insikt om de olika testamenten hon upprättat eller om sina ekonomiska förhållanden menar hovrätten.
Läs mer om domen i Dagens juridik (nytt fönster)
Kvinnan hade två söner och en dotter och levde i många år i en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Hon stod nära sin dotter som bodde i närheten. Våren 2009 upprättade kvinnan ett testamente som innebar att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla dottern. Hon återkallade dock testamentet på hösten samma år och förordnade att alla tre barnen skulle ärva henne i lika delar.
Kvinnan led av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och 2012 diagnosticerades hon med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Tre år senare skrev hon på ett gåvobrev som innebar att de första testamentet från 2009 åter skulle gälla.
Kvinnans söner ansåg att detta gåvobrev upprättades under påverkan av psykisk störning. Modern saknade insikt om vad hon undertecknade och testamentet speglar inte hennes vilja menade sönerna. Både tingsrätten och hovrätten har gått på deras linje och ogiltigförklar därför testamentet.
Vittnesmål som domstolarna lutar sig emot är från en specialist i neurologi och en undersköterska som hade tät kontakt med kvinnan. Dessutom finns filmade samtal mellan modern och dottern. De visar att modern varken har insikt om de olika testamenten hon upprättat eller om sina ekonomiska förhållanden menar hovrätten.
Läs mer om domen i Dagens juridik (nytt fönster)
Stjärninstruktör nr 100: Katarina Nilsson
Sedan drygt ett år tillbaka driver Svenskt Demenscentrum konceptet Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som riktar sig till demensboenden, äldreboenden, biståndshandläggare och hemtjänstenheter.
Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.
Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.
På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.
Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.
Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.
Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.
Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.
På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.
Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.
Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.
Sämre stöd till anhöriga med närstående som är utrikes födda
Migrationsskolan vid Kunskapscentrum demenssjukdomar, som hör till Region Skåne, har publicerat en ny rapport om stödet till anhöriga som har en närstående med kognitiv sjukdom och som är utrikes född.
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)
Alzheimerskador kan mätas med blodprov
Ett enkelt blodprov kan avslöja graden av skador i hjärnans nervceller. Det bekräftas av ny svensk forskning publicerad i den ansedda tidskriften JAMA Neurology.
Forskarna har analyserat blodprover hos närmare 1600 patienter under flera år. Fokus har legat på NFL (neurofilament light), ett protein som är kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukom. När nervceller i hjärnan skadas eller dör läcker NFL‑protein ut i ryggvätskan och vidare ut i blodet.
– Vi upptäckte att NFL‑koncentrationen ökar över tid vid Alzheimers sjukdom och att de ökade nivåerna dessutom stämmer överens med den ansamling av hjärnskador som vi kan mäta genom ryggvätskeprov och med magnetkamera, säger Niklas Mattsson, forskare på Lunds universitet, på webbplatsen Neurologi i Sverige.
Fördelen med att kunna mäta NFL-koncentrationer i blodet är att metoden är enklare, snabbare och billigare än både ryggvätskeprov och undersökning med magnetkamera som normalt används för att spåra nervcellsskador i hjärnan. Niklas Mattsson ser flera möjliga användningsområden för metoden.
– Inom läkemedelsutveckling kan det vara värdefullt för att tidigt upptäcka effekter av de läkemedel som testas och för att kunna testa på personer som inte redan har utvecklat sjukdomen fullt ut, säger han och betonar samtidigt vikten av fler bekräftande studier innan metoden kan börja tillämpas kliniskt.
Studien bygger på ett samarbete mellan Lunds universitet och Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal.
Läs artikel på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Läs artikel ni JAMA Neurology (nytt fönster)
Forskarna har analyserat blodprover hos närmare 1600 patienter under flera år. Fokus har legat på NFL (neurofilament light), ett protein som är kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukom. När nervceller i hjärnan skadas eller dör läcker NFL‑protein ut i ryggvätskan och vidare ut i blodet.
– Vi upptäckte att NFL‑koncentrationen ökar över tid vid Alzheimers sjukdom och att de ökade nivåerna dessutom stämmer överens med den ansamling av hjärnskador som vi kan mäta genom ryggvätskeprov och med magnetkamera, säger Niklas Mattsson, forskare på Lunds universitet, på webbplatsen Neurologi i Sverige.
Fördelen med att kunna mäta NFL-koncentrationer i blodet är att metoden är enklare, snabbare och billigare än både ryggvätskeprov och undersökning med magnetkamera som normalt används för att spåra nervcellsskador i hjärnan. Niklas Mattsson ser flera möjliga användningsområden för metoden.
– Inom läkemedelsutveckling kan det vara värdefullt för att tidigt upptäcka effekter av de läkemedel som testas och för att kunna testa på personer som inte redan har utvecklat sjukdomen fullt ut, säger han och betonar samtidigt vikten av fler bekräftande studier innan metoden kan börja tillämpas kliniskt.
Studien bygger på ett samarbete mellan Lunds universitet och Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal.
Läs artikel på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Läs artikel ni JAMA Neurology (nytt fönster)
Fyra nya Silvialäkare diplomerade
Nu har fyra nya Silvialäkare diplomerats av H.M. Drottningen. Det skedde vid en högtidlig ceremoni i Bernadottebiblioteket på Slottet.
H.M. Drottningen tillsammans med de nyblivna Silvialäkarna (fr.v.) Vasil Pema (Gnesta), Niran El Kouni (Stockholm), Sedigheh Mazloumi Kavkani (Eskilstuna) och Terje Toomela (Karlstad). FOTO: Yanan Li
Titeln Silvialäkare erhåller de som har genomgått Karolinska Institutets Magisterutbildning i demensvård för läkare. Till dem hör numera Niran El Kouni, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef vid Din vårdcentral i Bagarmossen, Stockholm. Torsdagen den 11 april fick hon ta emot diplom ur Drottningens hand.
– Jag ville gå den här utbildningen, eftersom jag hade noterat ett ökat behov av att höja mina kunskaper när det gäller demenssjukdomar. Det är viktigt då jag jobbar med hemsjukvårdspatienter som ofta är äldre och multisjuka, säger Niran El Kouni på Karolinska Institutets webb och fortsätter:
– Det bästa med utbildningen var att man fick orientera sig i utredning, diagnostik och behandling. Och det viktigaste jag tar med mig till min arbetsplats nu, blir nya rutiner som jag kommer att ordna under de kommande veckorna.
Magisterutbildningen i demensvård har tagits fram i samarbete mellan Stiftelsen Silviahemmet och Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Det är en distansutbildning som bedrivs på halvfart i två år med målet att deltagande läkare bland annat ska utveckla sin kompetens kring hjärnan och demens och kunna hantera sitt arbete med större djup och trygghet.
I dag finns sammanlagt 27 Silvialäkare. Fyra av dem är verksamma utanför Sverige, i Luxemburg, Tyskland, Japan och Kina.
Läs mer på andra webbplatser:
Karolinska Institutet (nytt fönster)
Stiftelsen Silviahemmet (nytt fönster)
H.M. Drottningen tillsammans med de nyblivna Silvialäkarna (fr.v.) Vasil Pema (Gnesta), Niran El Kouni (Stockholm), Sedigheh Mazloumi Kavkani (Eskilstuna) och Terje Toomela (Karlstad). FOTO: Yanan Li
Titeln Silvialäkare erhåller de som har genomgått Karolinska Institutets Magisterutbildning i demensvård för läkare. Till dem hör numera Niran El Kouni, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef vid Din vårdcentral i Bagarmossen, Stockholm. Torsdagen den 11 april fick hon ta emot diplom ur Drottningens hand.
– Jag ville gå den här utbildningen, eftersom jag hade noterat ett ökat behov av att höja mina kunskaper när det gäller demenssjukdomar. Det är viktigt då jag jobbar med hemsjukvårdspatienter som ofta är äldre och multisjuka, säger Niran El Kouni på Karolinska Institutets webb och fortsätter:
– Det bästa med utbildningen var att man fick orientera sig i utredning, diagnostik och behandling. Och det viktigaste jag tar med mig till min arbetsplats nu, blir nya rutiner som jag kommer att ordna under de kommande veckorna.
Magisterutbildningen i demensvård har tagits fram i samarbete mellan Stiftelsen Silviahemmet och Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Det är en distansutbildning som bedrivs på halvfart i två år med målet att deltagande läkare bland annat ska utveckla sin kompetens kring hjärnan och demens och kunna hantera sitt arbete med större djup och trygghet.
I dag finns sammanlagt 27 Silvialäkare. Fyra av dem är verksamma utanför Sverige, i Luxemburg, Tyskland, Japan och Kina.
Läs mer på andra webbplatser:
Karolinska Institutet (nytt fönster)
Stiftelsen Silviahemmet (nytt fönster)
Ny Checklista demens för dagverksamheter
Dagverksamheter är målgruppen för en ny Checklista demens. ”Jättebra, en trygghet att veta att man faktiskt jobbar utifrån riktlinjerna”, säger Anna Forsberg, enhetschef i Ljusdal, som redan testat checklistan.
Checklista demens Dagverksamhet är den tredje i sitt slag. Sedan tidigare finns checklistor för hemtjänst och särskilt boende. Alla tre är avgiftsfria verktyg för att utveckla personcentrerad omvårdnad och ett stöd för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
I de nya riktlinjerna från 2017 har dagverksamhet för personer med demenssjukdom, i mild till måttlig fas, högsta prioritet. Svenskt Demenscentrum har länge fått förfrågningar om en checklista även för dagverksamheter. Den som nu lanseras har tagits fram tillsammans med en referensgrupp med personal från Silviahemmet och dagverksamheter från Enskede-Årsta-Vantör (Stockholm), Falun, Waxholm och Västerås. Checklistan har sedan testats i praktiken, även i Eslöv, Ljusdal och Osby.
Slottegruppen i Ljusdal firade 30-årsjubileum nyligen och är en av landets äldsta dagverksamheter.
– Vi gick igenom checklistan tillsammans i personalgruppen, gäst för gäst, säger enhetschef Anna Forsberg som ger den högt betyg.
– Den är verkligen användbar och tydlig. Genom att jämföra den med genomförandeplanen kan man enkelt se vad som saknas och behöver kompletteras. Och ett jätteplus för att avsnittet om anhöriga finns med.
Checklista demens Dagverksamhet tar upp personcentrerad omvårdnad, läkemedel och sju andra delområden. Den kan användas i sin helhet eller i valda delar, utifrån varje persons behov.
Magnus Westlander
Checklista demens Dagverksamhet kan laddas ned gratis från www.demenscentrum.se/checklistademens
Checklista demens Dagverksamhet är den tredje i sitt slag. Sedan tidigare finns checklistor för hemtjänst och särskilt boende. Alla tre är avgiftsfria verktyg för att utveckla personcentrerad omvårdnad och ett stöd för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
I de nya riktlinjerna från 2017 har dagverksamhet för personer med demenssjukdom, i mild till måttlig fas, högsta prioritet. Svenskt Demenscentrum har länge fått förfrågningar om en checklista även för dagverksamheter. Den som nu lanseras har tagits fram tillsammans med en referensgrupp med personal från Silviahemmet och dagverksamheter från Enskede-Årsta-Vantör (Stockholm), Falun, Waxholm och Västerås. Checklistan har sedan testats i praktiken, även i Eslöv, Ljusdal och Osby.
Slottegruppen i Ljusdal firade 30-årsjubileum nyligen och är en av landets äldsta dagverksamheter.
– Vi gick igenom checklistan tillsammans i personalgruppen, gäst för gäst, säger enhetschef Anna Forsberg som ger den högt betyg.
– Den är verkligen användbar och tydlig. Genom att jämföra den med genomförandeplanen kan man enkelt se vad som saknas och behöver kompletteras. Och ett jätteplus för att avsnittet om anhöriga finns med.
Checklista demens Dagverksamhet tar upp personcentrerad omvårdnad, läkemedel och sju andra delområden. Den kan användas i sin helhet eller i valda delar, utifrån varje persons behov.
Magnus Westlander
Checklista demens Dagverksamhet kan laddas ned gratis från www.demenscentrum.se/checklistademens
Nytt bakslag för alzheimerforskningen
Aducanumab heter det senaste hoppet om ett nytt alzheimerläkemedel som har släckts. Det är en antikropp som väckte förhoppningarna i ett mindre försök men som nu har gått i graven. I förra veckan avbröts den mer omfattande fas 3-studien. Biogen, företaget bakom aducanumab, meddelade då att det är osannolikt att antikroppen kan bromsa kognitiva försämringar hos patienter med Alzheimers sjukdom i mild fas.
Biogen fortsätter dock att pröva nya möjliga läkemedel mot alzheimer. Företaget meddelar att en fas 3-studie med BAN 2401 snart ska påbörjas. Det är en annan typ av antikropp, med svenskt intresse, som fick ett stort genomslag vid sommarens stora alzheimerkonferens i Chicago.
Ny läkemedelskandidat får stor uppmärksamhet (nytt fönster)
Biogen fortsätter dock att pröva nya möjliga läkemedel mot alzheimer. Företaget meddelar att en fas 3-studie med BAN 2401 snart ska påbörjas. Det är en annan typ av antikropp, med svenskt intresse, som fick ett stort genomslag vid sommarens stora alzheimerkonferens i Chicago.
Ny läkemedelskandidat får stor uppmärksamhet (nytt fönster)
Samtycke i fokus på Nollvisionskonferens
Hur kan vi få en persons samtycke om hon inte kan utrycka sig med ord? Det var ett återkommande tema den 22 mars när Svenskt Demenscentrum och SveDem arrangerade den tredje Nollvisionskonferensen i Stockholm.
Paneldebatt i Ingenjörshuset under konferensen Nollvision
– från teori till praktik. FOTO: Yanan Li
Det är nu fyra år sedan Svenskt Demenscentrum lanserade utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Att ämnet engagerar visar det stora intresset för att utbilda sig till Nollvisionsambassadör och att dela med sig av lärande exempel. Även antalet deltagare, 175, på konferensen i Ingenjörshuset är ett tecken på att ämnet numera ges stor vikt.
Den positiva utvecklingen understryks även av de siffror som Maria Eriksdotter, professor och registerhållare för Svenska Demensregistret (SveDem), presenterade. Mellan 2014 och 2018 ökade andelen särskilda boenden där levnadsberättelsen ligger till grund för vården från 42 till 72 % (gäller enheter som är registrerade i SveDem). Miljöanpassningar och bemötandestrategier som dokumenterats i bemötandeplanen uppvisar samma mönster.
Samtycke ges oftare
Det kan tyckas nedslående att ”tvångs- och skyddsåtgärder” ändå inte minskar men, påpekade Maria Eriksdotter, andelen åtgärder med samtycke har enligt SveDem ökat. Ett annat sätt att utrycka det är att ”skyddsåtgärder” (med samtycke från personen) har ökat på bekostnad av ”tvångsåtgärder” (utan samtycke).
Just samtycke var ett begrepp som ofta återkom under dagen. Eva Gyllhamn, MAS från Katrineholm, berättade om hur kommunen tagit fram riktlinjer för samtycke, ett stöd för personalen ute i verksamheterna. Silviasystrarna Anita Leppälä och Sosso Leidersten beskrev hemtjänstens utmaning, att navigera mellan självbestämmande och biståndsbeslut. Att få förtroende, och i förlängningen samtycke, för att bli insläppt hos en demenssjuk person med uppenbara hjälpbehov kan ta lång tid och kräver både tålamod och fantasi.
Alla chefer är ambassadörer
Monika Gustavsson och Lina Berankyte-Simeviciene, MAS respektive sjuksköterska i Arboga berättar hur kommunen arbetar med att öka kunskapen på alla nivåer. Samtliga chefer har utbildat sig till Nollvisionsambassadörer och det ställs kvar på att personalen går både Demens ABC och Demens ABC plus, helst en gång per år. Utbildning i BPSD-registret och registrering i SveDem är andra viktiga verktyg för att kunna hitta alternativ till tvångs- och begränsningsåtgärder.
Lena Östlund och Linda Johansson, adjunkt respektive lektor vid Hälsohögskolan i Jönköping, föreläste tillsammans med Annelie Roos, Silviasyster som är verksam i kommunen. I ett spännande forskningsprojekt undersöker de hur personal uppfattar tvångs- och begränsningsåtgärder.
Funktionsnedsättningar begränsar livet
Även sakkunniga från flera myndigheter var på plats, bland andra Michaela Prochaska, äldresamordnare vid Socialstyrelsen och Malin Ekman Aldén, generaldirektör, som pekade på att kognitiva funktionsnedsättningar i sig begränsar personens liv. Hon gav exempel på hur appar och välfärdsteknik delvis kan kompensera för det.
Kaisu R Kull, inspektör vid Inspektionen för vård och omsorg efterlyste ökad kunskap och förståelse för olika typer av samtycke: uttalat, konkluderat och presumerat. Hon ansåg även att personal måste bli bättre på att motivera och dokumentera åtgärder som kan begränsa personens tillvaro.
Magnus Westlander
Ta del av lärande exempel under Arbeta med demens/Nollvision
Paneldebatt i Ingenjörshuset under konferensen Nollvision
– från teori till praktik. FOTO: Yanan Li
Det är nu fyra år sedan Svenskt Demenscentrum lanserade utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Att ämnet engagerar visar det stora intresset för att utbilda sig till Nollvisionsambassadör och att dela med sig av lärande exempel. Även antalet deltagare, 175, på konferensen i Ingenjörshuset är ett tecken på att ämnet numera ges stor vikt.
Den positiva utvecklingen understryks även av de siffror som Maria Eriksdotter, professor och registerhållare för Svenska Demensregistret (SveDem), presenterade. Mellan 2014 och 2018 ökade andelen särskilda boenden där levnadsberättelsen ligger till grund för vården från 42 till 72 % (gäller enheter som är registrerade i SveDem). Miljöanpassningar och bemötandestrategier som dokumenterats i bemötandeplanen uppvisar samma mönster.
Samtycke ges oftare
Det kan tyckas nedslående att ”tvångs- och skyddsåtgärder” ändå inte minskar men, påpekade Maria Eriksdotter, andelen åtgärder med samtycke har enligt SveDem ökat. Ett annat sätt att utrycka det är att ”skyddsåtgärder” (med samtycke från personen) har ökat på bekostnad av ”tvångsåtgärder” (utan samtycke).
Just samtycke var ett begrepp som ofta återkom under dagen. Eva Gyllhamn, MAS från Katrineholm, berättade om hur kommunen tagit fram riktlinjer för samtycke, ett stöd för personalen ute i verksamheterna. Silviasystrarna Anita Leppälä och Sosso Leidersten beskrev hemtjänstens utmaning, att navigera mellan självbestämmande och biståndsbeslut. Att få förtroende, och i förlängningen samtycke, för att bli insläppt hos en demenssjuk person med uppenbara hjälpbehov kan ta lång tid och kräver både tålamod och fantasi.
Alla chefer är ambassadörer
Monika Gustavsson och Lina Berankyte-Simeviciene, MAS respektive sjuksköterska i Arboga berättar hur kommunen arbetar med att öka kunskapen på alla nivåer. Samtliga chefer har utbildat sig till Nollvisionsambassadörer och det ställs kvar på att personalen går både Demens ABC och Demens ABC plus, helst en gång per år. Utbildning i BPSD-registret och registrering i SveDem är andra viktiga verktyg för att kunna hitta alternativ till tvångs- och begränsningsåtgärder.
Lena Östlund och Linda Johansson, adjunkt respektive lektor vid Hälsohögskolan i Jönköping, föreläste tillsammans med Annelie Roos, Silviasyster som är verksam i kommunen. I ett spännande forskningsprojekt undersöker de hur personal uppfattar tvångs- och begränsningsåtgärder.
Funktionsnedsättningar begränsar livet
Även sakkunniga från flera myndigheter var på plats, bland andra Michaela Prochaska, äldresamordnare vid Socialstyrelsen och Malin Ekman Aldén, generaldirektör, som pekade på att kognitiva funktionsnedsättningar i sig begränsar personens liv. Hon gav exempel på hur appar och välfärdsteknik delvis kan kompensera för det.
Kaisu R Kull, inspektör vid Inspektionen för vård och omsorg efterlyste ökad kunskap och förståelse för olika typer av samtycke: uttalat, konkluderat och presumerat. Hon ansåg även att personal måste bli bättre på att motivera och dokumentera åtgärder som kan begränsa personens tillvaro.
Magnus Westlander
Ta del av lärande exempel under Arbeta med demens/Nollvision