Senaste nytt

12 nov 2021

Årets team kommer från Öland 

 ARBETA MED DEMENS

Demensteamet i Mörbylånga kommun har utsetts till Årets Team på Framtidsgalan för kompetensutveckling inom offentlig sektor. Det är ett multiprofessionellt team som drivs tillsammans med Region Kalmar län.

Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".

I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.

– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.

Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.

Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom

Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.

 

Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".

I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.

– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.

Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.

Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom

Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.

 

10 nov 2021

Ta del av Stockholms Demensdag 2021 

 ARBETA MED DEMENS

Du som missade Stockholms Demensdag den 10 november, här kan du ta del av en inspelad version. Många frågor togs upp under dagen, de som förblev obesvarade kan du mejla till respektive föreläsare nedan.

Inspelning

Stockholms Demensdag 2021, YouTube (nytt fönster)

Föreläsningar

Hälsoeffekter av covid-19 bland äldre – bortom kronologisk ålder
Laura Fratiglioni, professor, Karolinska Institutet, laura.fratiglioni@ki.se

Nationella riktlinjer för utredning av frontotemporal sjukdom
Alexander F Santillo, docent, Lunds universitet, alexander.frizell_santillo@med.lu.se

En droppe blod för tidig och säker diagnostik
Henrik Zetterberg, professor, Sahlgrenska sjukhuset, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se

Ett vårdförlopp för bättre utredningar i hela landet
Anne Ekdahl, Geriatriker och överläkare, Helsingborgs lasarett, anneekdahl@gmail.com

Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Annicka Pantzar, MAS, och Nina Nisser, utvecklingsledare, Ekerö kommun, Annicka.Pantzar@ekero.se

Länkar

 

 

Inspelning

Stockholms Demensdag 2021, YouTube (nytt fönster)

Föreläsningar

Hälsoeffekter av covid-19 bland äldre – bortom kronologisk ålder
Laura Fratiglioni, professor, Karolinska Institutet, laura.fratiglioni@ki.se

Nationella riktlinjer för utredning av frontotemporal sjukdom
Alexander F Santillo, docent, Lunds universitet, alexander.frizell_santillo@med.lu.se

En droppe blod för tidig och säker diagnostik
Henrik Zetterberg, professor, Sahlgrenska sjukhuset, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se

Ett vårdförlopp för bättre utredningar i hela landet
Anne Ekdahl, Geriatriker och överläkare, Helsingborgs lasarett, anneekdahl@gmail.com

Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Annicka Pantzar, MAS, och Nina Nisser, utvecklingsledare, Ekerö kommun, Annicka.Pantzar@ekero.se

Länkar

 

 

10 nov 2021

En inspirationskälla för alla kommuner 

 ARBETA MED DEMENS PUBLICERAT

Sedan förra sommaren har fem kommuner arbetat med att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Erfarenheter och resultat har nu samlats i en ny skrift som kan inspirera andra kommuner.

De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.

Fria händer

Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.

– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.

Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.

Spännande process

– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.

Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).

De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.

Fria händer

Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.

– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.

Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.

Spännande process

– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.

Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).

6 okt 2021

PET-kamera bäst att förutse minnesförsämring 

 FORSKNING

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer kan förutsäga sjukdomsutveckling och minnespåverkan vid alzheimer. Mest tillförlitlig var tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.

Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.

Riktlinjer ifrågasatta

Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.

– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.

PET bör rekommenderas

Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.

– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.

Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.

Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry:  ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.

Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.

Riktlinjer ifrågasatta

Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.

– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.

PET bör rekommenderas

Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.

– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.

Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.

Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry:  ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.

5 okt 2021

Satsning på innovation ska förebygga demenssjukdomar 

 FORSKNING

Under namnet PREDEM arbetar Karolinska Institutet med olika aktörer för att utveckla innovationer inom demensområdet. Som en av elva utsedda innovationsmiljöer ges finansiering av statliga Vinnova under fem år.

Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.

I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete. 

Goda förutsättningar

– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.

Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper. 

Minska risken att insjukna

Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.

– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.

 

Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.

I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete. 

Goda förutsättningar

– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.

Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper. 

Minska risken att insjukna

Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.

– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.

 

4 okt 2021

Läkare kan certifieras i kognitiv medicin  

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Intresset för hur minnet och andra kognitiva funktioner fungerar ökar. Forskningen är på frammarsch och numera kan läkare ansöka om att bli certifierade i kognitiv medicin.

Bakom certifieringen står Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK), en tvärprofessionell förening med bland annat läkare, psykologer och kuratorer som medlemmar. Dess ordförande Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, har länge talat sig varm för att kognitiv medicin ska bli en tilläggsspecialitet för läkare, vid sidan av geriatrik, neurologi och psykiatri.

Ännu så länge har han inte fått gehör för detta men certifieringen ser Anders Wallin som ett bra sätt att lyfta ämnesområdet.

Bild på Anders Wallin–  Även Svenska Läkaresällskapet, som SFK är en associerad förening till, tycker att certifieringen är en god idé. Den vänder sig i första hand till läkare på specialistmottagningar, men även allmänläkare med dokumenterad erfarenhet av området är välkomna att ansöka.

– En arbetsgrupp inom SFK ska snart börja granska den första omgångens ansökningar. 

Bedöma och mäta

Vad är då kognitiv medicin? I grunden handlar det om att med olika metoder mäta och bedöma kognitiva funktioner på ett adekvat sätt hos patienter med sjukdomsmisstanke och det oberoende vilken underliggande sjukdom det kan röra sig om säger Anders Wallin.

– Kognitiva funktioner är mycket mer än minnet, betonar han. De handlar om att kunna räkna, urskilja former och avstånd (läs: visuospatial), att orientera sig i tid och rum och många andra funktioner kopplade till vårt tänkande.

På landets minnesmottagningar är kognitiv medicin en självklar del av verksamheten. Här används ett flertal kognitiva tester för att, tillsammans med andra undersökningar, ställa rätt diagnos. En kognitiv nedsättning kan vara ett tecken på demenssjukdom eller kognitiv sjukdom som det numera ofta kallas. 

Lindrig nedsättning

Men allt fler kommer till mottagningarna med en kognitiv nedsättning som betecknas som lindrig.

– En del av dem är på väg att utveckla en kognitiv sjukdom men långtifrån alla. Nedsättningen kan bottna i stresstillstånd eller utbrändhet men det är fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss om denna grupp, säger Anders Wallin

Om kognition är ett självklart begrepp på minnesmottagningar är det snarast tvärtom inom övriga delar av sjukvården menar Anders Wallin. Ändå kan i stort sett alla sjukdomar orsaka kognitiva nedsättningar, även om nedsättningen inte alltid är progressiv.

– Kognition och kognitionsmätning är ofta en blind fläck i rutinsjukvården. Det är en stor brist, säger Anders Wallin 

Diskussion om nya instrument

I dag finns en rad olika instrument för att bedöma kognitiva förmågor. Klocktest och MMSE-SR (som SFK utvecklat från MMSE) är etablerade enkla test som Socialstyrelsen rekommenderar vid basal demensutredning. MoCa är ett annat som förordas vid utvidgad demensutredning.

Oklarheter kring upphovsrätten gör att en diskussion har startat för att se över de instrument som idag förordas.

– I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa. Danmark har valt en annan väg och ersätter MMSE med Basic, ett test som det själva utvecklat, säger Ander Wallin.

Nyligen beslutade SFK:s styrelse att bjuda in olika aktörer, bland annat Svenskt Demenscentrum, till ett möte för att diskutera Sveriges vägval.

Magnus Westlander

Bakom certifieringen står Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK), en tvärprofessionell förening med bland annat läkare, psykologer och kuratorer som medlemmar. Dess ordförande Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, har länge talat sig varm för att kognitiv medicin ska bli en tilläggsspecialitet för läkare, vid sidan av geriatrik, neurologi och psykiatri.

Ännu så länge har han inte fått gehör för detta men certifieringen ser Anders Wallin som ett bra sätt att lyfta ämnesområdet.

Bild på Anders Wallin–  Även Svenska Läkaresällskapet, som SFK är en associerad förening till, tycker att certifieringen är en god idé. Den vänder sig i första hand till läkare på specialistmottagningar, men även allmänläkare med dokumenterad erfarenhet av området är välkomna att ansöka.

– En arbetsgrupp inom SFK ska snart börja granska den första omgångens ansökningar. 

Bedöma och mäta

Vad är då kognitiv medicin? I grunden handlar det om att med olika metoder mäta och bedöma kognitiva funktioner på ett adekvat sätt hos patienter med sjukdomsmisstanke och det oberoende vilken underliggande sjukdom det kan röra sig om säger Anders Wallin.

– Kognitiva funktioner är mycket mer än minnet, betonar han. De handlar om att kunna räkna, urskilja former och avstånd (läs: visuospatial), att orientera sig i tid och rum och många andra funktioner kopplade till vårt tänkande.

På landets minnesmottagningar är kognitiv medicin en självklar del av verksamheten. Här används ett flertal kognitiva tester för att, tillsammans med andra undersökningar, ställa rätt diagnos. En kognitiv nedsättning kan vara ett tecken på demenssjukdom eller kognitiv sjukdom som det numera ofta kallas. 

Lindrig nedsättning

Men allt fler kommer till mottagningarna med en kognitiv nedsättning som betecknas som lindrig.

– En del av dem är på väg att utveckla en kognitiv sjukdom men långtifrån alla. Nedsättningen kan bottna i stresstillstånd eller utbrändhet men det är fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss om denna grupp, säger Anders Wallin

Om kognition är ett självklart begrepp på minnesmottagningar är det snarast tvärtom inom övriga delar av sjukvården menar Anders Wallin. Ändå kan i stort sett alla sjukdomar orsaka kognitiva nedsättningar, även om nedsättningen inte alltid är progressiv.

– Kognition och kognitionsmätning är ofta en blind fläck i rutinsjukvården. Det är en stor brist, säger Anders Wallin 

Diskussion om nya instrument

I dag finns en rad olika instrument för att bedöma kognitiva förmågor. Klocktest och MMSE-SR (som SFK utvecklat från MMSE) är etablerade enkla test som Socialstyrelsen rekommenderar vid basal demensutredning. MoCa är ett annat som förordas vid utvidgad demensutredning.

Oklarheter kring upphovsrätten gör att en diskussion har startat för att se över de instrument som idag förordas.

– I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa. Danmark har valt en annan väg och ersätter MMSE med Basic, ett test som det själva utvecklat, säger Ander Wallin.

Nyligen beslutade SFK:s styrelse att bjuda in olika aktörer, bland annat Svenskt Demenscentrum, till ett möte för att diskutera Sveriges vägval.

Magnus Westlander

21 sep 2021

Drottningen diplomerar två årskullar demensspecialister  

 UTBILDNING

I fredags var det åter dags för Drottning Silvia att diplomera högskoleutbildade i demensvård. Samtidigt passade Siiviahemmet på att fira sin 25-årsdag.

Silviahemmet har, i samarbete med Karolinska Insitituet och Sophiahemmets högskola, tagit fram högskoleutbildningar i demensvård för olika yrkeskategorier. De som tagit examen från någon av dessa 2020 och 2021 samlades i Drottningsholms slottsteater den 17 september för att ta emot diplom ur Drottningens hand. 

Det handlade om närmare 140 personer; arbetsterapeuter, biståndshandläggare, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. I årets ceremoni deltog för första gången även diakoner som gått den nya högskoleutbildningen för just diakoner vid Sophiahemmets högskola. Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)

bild från diplomeringsceremoniDiplomeringsceremoni, i närvaro av Drottning Silvia, på Drottningsholms slottsteater. Foto: Yanan Li 

 

 

Silviahemmet har, i samarbete med Karolinska Insitituet och Sophiahemmets högskola, tagit fram högskoleutbildningar i demensvård för olika yrkeskategorier. De som tagit examen från någon av dessa 2020 och 2021 samlades i Drottningsholms slottsteater den 17 september för att ta emot diplom ur Drottningens hand. 

Det handlade om närmare 140 personer; arbetsterapeuter, biståndshandläggare, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. I årets ceremoni deltog för första gången även diakoner som gått den nya högskoleutbildningen för just diakoner vid Sophiahemmets högskola. Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)

bild från diplomeringsceremoniDiplomeringsceremoni, i närvaro av Drottning Silvia, på Drottningsholms slottsteater. Foto: Yanan Li 

 

 

20 sep 2021

Fina utmärkelser till alzheimerforskare 

 FORSKNING

Professor Agneta Nordberg tilldelas årets Bengt Winblads pris av Svenska Läkaresällskapet. Nyinstiftade Alzheimer Life-stipendiet går till medicine doktor och fysioterapeuten Charlotta Thunberg. 

bild på Agneta NordbergProfessor Agneta Nordberg är verksam vid Karolinska Institutet och har en lång karriär som forskare med fokus på Alzheimers sjukdom. I sitt arbete kombinerar hon klinisk och experimentell forskning på ett sätt som lett till viktiga framsteg i förståelsen av sjukdomen

Agneta Nordberg har varit ledande i bland annat att utveckla hjärnavbildande tekniker som kan användas för tidigt upptäckt och diagnostik.

– Agneta Nordberg är en pionjär inom forskning och tillämpning av kliniska biomarkörer för Alzheimers sjukdom, och är en av Sveriges ledande forskare inom Alzheimers sjukdom och i högsta grad en internationell auktoritet inom området, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning.

Bengt Winblads pris är på 150 000 kronor och delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

Läs mer på Svenska Läkaresällskapets webb (nytt fönster)

bild på Charlotta ThunbergÅrets Alzheimer Life-stipendiat är Charlotta Thunborg, fysioterapeut och medicine doktor. Stipendievalet motiveras av att hon möjliggjort att den så kallade FINGER-modellen överförs till landets samtliga kognitiva mottagningar och kan bli en central del av en individanpassad vårdplan för patienter med kognitiv sjukdom.

FINGER-studien, som pågår på flera håll i världen, visar att risken för kognitiv svikt kan minska med bland annat rätt kost, fysisk och kognitiv träning och sociala aktiviteter.

Alzheimerstipendiet är på 100 000 kr och ska ge Charlotta Thunberg möjlighet att kunna utveckla användbara metoder för att införa FINGER-modellen på landets minnesmottagningar. Stipendiet delades ut av Drottning Silvia under en ceremoni på Drottningsholms Slottsteater.

Läs mer på webbplatsen Alzheimer Life (nytt fönster)

 

 

bild på Agneta NordbergProfessor Agneta Nordberg är verksam vid Karolinska Institutet och har en lång karriär som forskare med fokus på Alzheimers sjukdom. I sitt arbete kombinerar hon klinisk och experimentell forskning på ett sätt som lett till viktiga framsteg i förståelsen av sjukdomen

Agneta Nordberg har varit ledande i bland annat att utveckla hjärnavbildande tekniker som kan användas för tidigt upptäckt och diagnostik.

– Agneta Nordberg är en pionjär inom forskning och tillämpning av kliniska biomarkörer för Alzheimers sjukdom, och är en av Sveriges ledande forskare inom Alzheimers sjukdom och i högsta grad en internationell auktoritet inom området, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning.

Bengt Winblads pris är på 150 000 kronor och delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

Läs mer på Svenska Läkaresällskapets webb (nytt fönster)

bild på Charlotta ThunbergÅrets Alzheimer Life-stipendiat är Charlotta Thunborg, fysioterapeut och medicine doktor. Stipendievalet motiveras av att hon möjliggjort att den så kallade FINGER-modellen överförs till landets samtliga kognitiva mottagningar och kan bli en central del av en individanpassad vårdplan för patienter med kognitiv sjukdom.

FINGER-studien, som pågår på flera håll i världen, visar att risken för kognitiv svikt kan minska med bland annat rätt kost, fysisk och kognitiv träning och sociala aktiviteter.

Alzheimerstipendiet är på 100 000 kr och ska ge Charlotta Thunberg möjlighet att kunna utveckla användbara metoder för att införa FINGER-modellen på landets minnesmottagningar. Stipendiet delades ut av Drottning Silvia under en ceremoni på Drottningsholms Slottsteater.

Läs mer på webbplatsen Alzheimer Life (nytt fönster)

 

 

20 sep 2021

WHO pekar på global snedfördelning 

 FORSKNING

Antalet personer med demenssjukdom i världen väntas öka med 23 miljoner fram till år 2030. Det visar en ny rapport från världshälsorganisationen WHO. 

Rapporten Global status report on the public health response to dementia lanserades den 2 september, något i skymundan av WHO:s arbete med Covid-19. Av rapporten framgår att det finns ca 55 miljoner personer med demenssjukdomar i världen. De globala kostnaderna uppskattas till ca 1,3 billioner US-dollar/år. Av kostnaderna står anhörigas obetalda insatser för ca hälften och kvinnor beräknas utföra ca 70% av insatserna.

Global snedfördelning

WHO:s rapport pekar på en omfattande global snedfördelning. 61 procent av de demenssjuka bor i låg och medelinkomstländer medan 74 procent av kostnaderna (läs: resurserna) finns i höginkomstländer. Antalet demessjuka i världen väntas öka kraftigt till 78 miljoner 2030 och 139 miljoner 2050.

”De alarmerande beräkningarna av de ökade antalet människor som lever med demens i världen, särskilt i lägre inkomstländer, kan inte ignoreras. Att bortse från detta, skulle väsentligt undergräva den sociala och ekonomiska utvecklingen globalt, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar i rapporten.  

Svenska forskare har deltagit 

Rapporten är en del av WHO:s Global Dementia Observatory (GDO), där data och information samlas in om demenssjukdomar, vård och omsorg från medlemsländerna. Från Sverige har tre forskare från Karolinska Institutet bidragit, professor emeritus Anders Wimo, professor Miia Kivipelto och docent Linus Jönsson, samt forskningsassistent Oskar Frisell, Linköpings universitet. WHO arbetar också med en global aktionsplan kring demenssjukdomar.

Rapporten Global status report on the public health response to dementia lanserades den 2 september, något i skymundan av WHO:s arbete med Covid-19. Av rapporten framgår att det finns ca 55 miljoner personer med demenssjukdomar i världen. De globala kostnaderna uppskattas till ca 1,3 billioner US-dollar/år. Av kostnaderna står anhörigas obetalda insatser för ca hälften och kvinnor beräknas utföra ca 70% av insatserna.

Global snedfördelning

WHO:s rapport pekar på en omfattande global snedfördelning. 61 procent av de demenssjuka bor i låg och medelinkomstländer medan 74 procent av kostnaderna (läs: resurserna) finns i höginkomstländer. Antalet demessjuka i världen väntas öka kraftigt till 78 miljoner 2030 och 139 miljoner 2050.

”De alarmerande beräkningarna av de ökade antalet människor som lever med demens i världen, särskilt i lägre inkomstländer, kan inte ignoreras. Att bortse från detta, skulle väsentligt undergräva den sociala och ekonomiska utvecklingen globalt, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar i rapporten.  

Svenska forskare har deltagit 

Rapporten är en del av WHO:s Global Dementia Observatory (GDO), där data och information samlas in om demenssjukdomar, vård och omsorg från medlemsländerna. Från Sverige har tre forskare från Karolinska Institutet bidragit, professor emeritus Anders Wimo, professor Miia Kivipelto och docent Linus Jönsson, samt forskningsassistent Oskar Frisell, Linköpings universitet. WHO arbetar också med en global aktionsplan kring demenssjukdomar.

16 sep 2021

Jubileumspris till forskare bakom blodprovsdiagnostik 

 FORSKNING

Svenska Läkaresällskapets jubileumspris tilldelas i år Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet. Han belönas för sitt arbete kring förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom.

– Jag är mycket tacksam för denna utmärkelse och vill tacka alla medarbetare, samarbetspartner och inte minst alla studiedeltagare. Tillsammans har vi bland annat visat på att nya blodmarkörer kan avsevärt förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom, och jag är övertygad om att detta på sikt kommer hjälpa patienter runt världen med att få en riktig diagnos och därmed korrekt behandling och vård, säger Oskar Hansson som är professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, samt överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Uppmärksammad studie 

Bild på Oskar HanssonI maj 2021 publicerade Oskar Hanssons arbetsgrupp uppmärksammade forskningsrön i tidskriften Nature Medicine. De visade att det med 90 procent säkerhet går att förutspå om patienter med mild kognitiv nedsättning kan utveckla Alzheimers inom fyra års tid.

I studien kombineras analys av blodprov som mäter fosforylerat tau – ett typiskt kännetecken vid alzheimer – med tre enkla kognitiva tester. Forskarna bakom metoden har även utvecklat ett onlineverktyg som kan användas inom primärvården för att beräkna risken på individnivå.

Förutom Jubileumspriset på 150 000 kronor får Oskar Hansson ta emot Svenska Läkaresällskapets sekelmedalj i silver.

– Jag är mycket tacksam för denna utmärkelse och vill tacka alla medarbetare, samarbetspartner och inte minst alla studiedeltagare. Tillsammans har vi bland annat visat på att nya blodmarkörer kan avsevärt förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom, och jag är övertygad om att detta på sikt kommer hjälpa patienter runt världen med att få en riktig diagnos och därmed korrekt behandling och vård, säger Oskar Hansson som är professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, samt överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Uppmärksammad studie 

Bild på Oskar HanssonI maj 2021 publicerade Oskar Hanssons arbetsgrupp uppmärksammade forskningsrön i tidskriften Nature Medicine. De visade att det med 90 procent säkerhet går att förutspå om patienter med mild kognitiv nedsättning kan utveckla Alzheimers inom fyra års tid.

I studien kombineras analys av blodprov som mäter fosforylerat tau – ett typiskt kännetecken vid alzheimer – med tre enkla kognitiva tester. Forskarna bakom metoden har även utvecklat ett onlineverktyg som kan användas inom primärvården för att beräkna risken på individnivå.

Förutom Jubileumspriset på 150 000 kronor får Oskar Hansson ta emot Svenska Läkaresällskapets sekelmedalj i silver.

Läs mer

► Svenska Läkaresällskapets webb (nytt fönster)