Senaste nytt
Övervikt i medelåldern ökar demensrisken
Fetma i medelåldern ökar risken för att utveckla demens senare livet. Hos äldre personer är istället undervikt en riskfaktor för demenssjukdom.
De båda sambanden har vi tidigare skrivit om och bekräftas nu i en översiktsstudie som redovisas i Lancet Neurology och Journal of Alzheimer´s Disease. Forskarna bakom studien, knutna till Sahlgrenska akademin i Göteborg, har sammanställt de senaste tio årens forskning på området. De bygger sina slutsatser på data från 27 olika studier som omfattar sammanlagt 120 000 personer i Europa, USA och Asien.
Forskarna har använt BMI (Body Mass Index) och midjemått för att definiera över- och undervikt. Att det senare visar sig vara en riskfaktor för personer som är äldre än 65 år kan ha flera orsaker.
– En förklaring kan vara att tidiga symtom på demens också bidrar till viktminskning, och på att neurologiska förändringar i smak och lukt påverkar matvanorna, säger professor Deborah Gustafson, som lett studien, i pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Till Lancet Neurology » (nytt fönster)
Till Journal of Alzheimer´s Disease » (nytt fönster)
De båda sambanden har vi tidigare skrivit om och bekräftas nu i en översiktsstudie som redovisas i Lancet Neurology och Journal of Alzheimer´s Disease. Forskarna bakom studien, knutna till Sahlgrenska akademin i Göteborg, har sammanställt de senaste tio årens forskning på området. De bygger sina slutsatser på data från 27 olika studier som omfattar sammanlagt 120 000 personer i Europa, USA och Asien.
Forskarna har använt BMI (Body Mass Index) och midjemått för att definiera över- och undervikt. Att det senare visar sig vara en riskfaktor för personer som är äldre än 65 år kan ha flera orsaker.
– En förklaring kan vara att tidiga symtom på demens också bidrar till viktminskning, och på att neurologiska förändringar i smak och lukt påverkar matvanorna, säger professor Deborah Gustafson, som lett studien, i pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Till Lancet Neurology » (nytt fönster)
Till Journal of Alzheimer´s Disease » (nytt fönster)
Demenscentrum får del av Alice Babs musikskatt
I februari avled Alice Babs, en av våra mest folkkära artister genom tiderna. Arvet hon lämnar efter sig ska befrämja svenskt musikliv, bland annat genom ökade anslag till Alice Babs jazzstipendium. En annan del av kvarlåtenskapen har hennes barn skänkt till stiftelsen Svenskt Demenscentrum.
– Det är en gåva som vi hoppas ska komma till gagn och bidra till att öka kunskaperna om demenssjukdom bland allmänhet, anhöriga och vårdpersonal, säger Titti Sjöblom, Alice Babs yngsta dotter.
Gåvan som även syskonen Lilleba Lagerbäck och Lars Sjöblom står bakom består av rättigheterna till royalty från olika skivinspelningar och filmen Naturröstens hemlighet (DVD).
Titti Sjöblom berättar att syskonskarans kunskaper om demenssjukdomar var mycket bristfälliga och byggde på förlegade föreställningar när Alice Babs fick diagnoserna Alzheimers sjukdom och vaskulär demens i början av 2013.
– Så här i efterhand förstår vi ju att hon hade varit påverkad av sin demenssjukdom långt innan dess. Med mer kunskaper om symptom och förlopp hade vi kunnat bättre förstå och bemöta hennes oro, humörsvängningar och svårigheter att få ihop tillvaron, säger Titti Sjöblom som samtidigt betonar att hennes mor fick en värdig sista tid i livet.
Alice Babs flyttade från ett äldreboende till ett demensboende med utbildade Silviasystrar. Där bodde hon i drygt ett halvår fram till sin död med musiken ständigt närvarande. Hon blev obönhörligen sämre i sin sjukdom men verkade paradoxalt nog må bättre och hade mindre ångest än tidigare berättar Titti Sjöblom.
– På äldreboendet var mamma kinkig med maten. Att hon fick välja mellan två rätter var ingen hjälp – hon kände ju inte igen rätten på tallriken. Sådant förstod man på demensboendet. Där sa personalen: ”Alice, här kommer jag med nystekta köttbullar. Känner du vad gott det luktar?”. Och maten vad alltid så fint upplagd på tallriken.
– Det här visar hur viktigt det är med vårdpersonal som förstår och är utbildad i demenssjukdom, säger Titti Sjöblom som även personligen donerat 10 000 kronor till Svenskt Demenscentrum.
Stiftelsen Svenskt Demenscentrum arbetar för att sprida kunskap om demenssjukdomar genom bland annat avgiftsfria webbutbildningar, handböcker och faktablad på olika språk. Tillsammans med andra aktörer verkar Svenskt Demenscentrum för ett demensvänligt samhälle.
– Det är en gåva som vi hoppas ska komma till gagn och bidra till att öka kunskaperna om demenssjukdom bland allmänhet, anhöriga och vårdpersonal, säger Titti Sjöblom, Alice Babs yngsta dotter.
Gåvan som även syskonen Lilleba Lagerbäck och Lars Sjöblom står bakom består av rättigheterna till royalty från olika skivinspelningar och filmen Naturröstens hemlighet (DVD).
Titti Sjöblom berättar att syskonskarans kunskaper om demenssjukdomar var mycket bristfälliga och byggde på förlegade föreställningar när Alice Babs fick diagnoserna Alzheimers sjukdom och vaskulär demens i början av 2013.
– Så här i efterhand förstår vi ju att hon hade varit påverkad av sin demenssjukdom långt innan dess. Med mer kunskaper om symptom och förlopp hade vi kunnat bättre förstå och bemöta hennes oro, humörsvängningar och svårigheter att få ihop tillvaron, säger Titti Sjöblom som samtidigt betonar att hennes mor fick en värdig sista tid i livet.
Alice Babs flyttade från ett äldreboende till ett demensboende med utbildade Silviasystrar. Där bodde hon i drygt ett halvår fram till sin död med musiken ständigt närvarande. Hon blev obönhörligen sämre i sin sjukdom men verkade paradoxalt nog må bättre och hade mindre ångest än tidigare berättar Titti Sjöblom.
– På äldreboendet var mamma kinkig med maten. Att hon fick välja mellan två rätter var ingen hjälp – hon kände ju inte igen rätten på tallriken. Sådant förstod man på demensboendet. Där sa personalen: ”Alice, här kommer jag med nystekta köttbullar. Känner du vad gott det luktar?”. Och maten vad alltid så fint upplagd på tallriken.
– Det här visar hur viktigt det är med vårdpersonal som förstår och är utbildad i demenssjukdom, säger Titti Sjöblom som även personligen donerat 10 000 kronor till Svenskt Demenscentrum.
Stiftelsen Svenskt Demenscentrum arbetar för att sprida kunskap om demenssjukdomar genom bland annat avgiftsfria webbutbildningar, handböcker och faktablad på olika språk. Tillsammans med andra aktörer verkar Svenskt Demenscentrum för ett demensvänligt samhälle.
Alice Babs tillsammans med sina tre barn: Titti Sjöblom (t.v.). Lars Sjöblom och Lilleba Lagerbäck (t.h).
Internationella alzheimermånaden inledd
September är den internationella alzheimermånaden, något som uppmärksammas över hela världen. En temalunch på Grand Hotel i Stockholm den 1 september var det första av en rad evenemang som Alzheimerfonden arrangerar.
Temat för lunchen var "Maten som förlänger livet”. Hur är det egentligen ställt med maten på våra demensboenden? Kan kosten rentav förhindra att vi drabbas av alzheimer och andra demenssjukdomar? Det var ett par angelägna frågor som ventilerades i Grand Hotels spegelsal.
Liselotte Jansson, generalsekreterare i Alzheimerfonden, ledde diskussionerna tillsammans med skådespelaren Stefan Sauk. Bland deltagarna märktes krögaren Leif Mannerström, professor Miia Kivipelto, Stockholms äldreborgarråd Joakim Larsson (m) och riksdagsledamot Meeri Wasberg (s).
Alzheimermånaden fortsätter den 8 och 15 september med temakvällar i World Trade Center. Flera ansedda alzheimerforskare är inbjudna, liksom drabbade och anhöriga som delar med sig av sina erfarenheter.
På den internationella alzheimerdagen, 21 september, blir det olika aktiviteter på Drottningholms slottsteater och öppet hus i Silviahemmet (på andra sidan vägen). Svenskt Demenscentrum, Demensförbundet och Silviahemmet är medarrangörer. Mer information i vårt kalendarium och på www.alzheimerfonden.se (nytt fönster)
Den 22 september arrangerar Alzheimerföreningen ett evenemang i Solna. Läs mer » (nytt fönster)
Temat för lunchen var "Maten som förlänger livet”. Hur är det egentligen ställt med maten på våra demensboenden? Kan kosten rentav förhindra att vi drabbas av alzheimer och andra demenssjukdomar? Det var ett par angelägna frågor som ventilerades i Grand Hotels spegelsal.
Liselotte Jansson, generalsekreterare i Alzheimerfonden, ledde diskussionerna tillsammans med skådespelaren Stefan Sauk. Bland deltagarna märktes krögaren Leif Mannerström, professor Miia Kivipelto, Stockholms äldreborgarråd Joakim Larsson (m) och riksdagsledamot Meeri Wasberg (s).
Alzheimermånaden fortsätter den 8 och 15 september med temakvällar i World Trade Center. Flera ansedda alzheimerforskare är inbjudna, liksom drabbade och anhöriga som delar med sig av sina erfarenheter.
På den internationella alzheimerdagen, 21 september, blir det olika aktiviteter på Drottningholms slottsteater och öppet hus i Silviahemmet (på andra sidan vägen). Svenskt Demenscentrum, Demensförbundet och Silviahemmet är medarrangörer. Mer information i vårt kalendarium och på www.alzheimerfonden.se (nytt fönster)
Den 22 september arrangerar Alzheimerföreningen ett evenemang i Solna. Läs mer » (nytt fönster)
Internationella alzheimermånaden inleddes med en temalunch på Grand Hotel. Foto: Yanan Li
Målningar av demenssjuka på Ystads konstmuseeum
I höst visar Ystads konstmuseum målningar av personer med demenssjukdom. Bildpedagog Susanne Hernaeus har inspirerat och dokumenterat deras arbete.
I sex år har hon åkt runt med en mobil målarverkstad, med staffli och målarfärg, och besökt äldreboenden i Skåne. Det senaste året har hon begränsat sig till Malmö och personer med demenssjukdom. Personal har valt ut personer till målargrupperna. Många av dem har knappt hållit i en pensel tidigare.
– Det fanns de som tog till sig måleriet på en gång, andra var mer reserverade men det kunde räcka med att jag tog deras hand med penseln och förde den mot duken så kom det i gång och fortsatta att måla själva, säger Susanne Hernaeus till Svenskt Demenscentrum.
Även om målningarna skiljer sig åt till form och innehåll kan hon skönja en del gemensamma drag. Många kom att använda prick- eller småstrecksteknik, utan att Susanne Hernaeus påverkat dem. Förvandlingsmåleri var också ett vanligt tema; personen började rita en blomma men stjälken fick fötter och skor (se bilden Dansande blommor).
Det var vanligt att personerna inte kände igen tavlorna som de tidigare målat. Ändå kunde många utvecklas och efterhand göra mer avancerade figurer.
– Jag blev särskilt fascinerad av en kvinna som i början gjorde en huvudfoting, så där som små barn brukar rita människor. Efter några månader målade hon plötsligt en vacker Lucia, med helt rätt proportioner, säger Susanne Hernaeus
Utställningen Dansande blommor – en utställning om måleri av personer med demenssjukdomar invigs den 21 september och pågår till och med den 19 oktober. Den avlöses av Alzheimer och konst, en utställning som bygger på psykologen Emelie Millers studier av hur personer med Alzheimers sjukdom tar till sig och påverkas av måleri.
Magnus Westlander
Gå till Ystads Konstmuseum » (nytt fönster)
I sex år har hon åkt runt med en mobil målarverkstad, med staffli och målarfärg, och besökt äldreboenden i Skåne. Det senaste året har hon begränsat sig till Malmö och personer med demenssjukdom. Personal har valt ut personer till målargrupperna. Många av dem har knappt hållit i en pensel tidigare.
– Det fanns de som tog till sig måleriet på en gång, andra var mer reserverade men det kunde räcka med att jag tog deras hand med penseln och förde den mot duken så kom det i gång och fortsatta att måla själva, säger Susanne Hernaeus till Svenskt Demenscentrum.
Även om målningarna skiljer sig åt till form och innehåll kan hon skönja en del gemensamma drag. Många kom att använda prick- eller småstrecksteknik, utan att Susanne Hernaeus påverkat dem. Förvandlingsmåleri var också ett vanligt tema; personen började rita en blomma men stjälken fick fötter och skor (se bilden Dansande blommor).
Det var vanligt att personerna inte kände igen tavlorna som de tidigare målat. Ändå kunde många utvecklas och efterhand göra mer avancerade figurer.
– Jag blev särskilt fascinerad av en kvinna som i början gjorde en huvudfoting, så där som små barn brukar rita människor. Efter några månader målade hon plötsligt en vacker Lucia, med helt rätt proportioner, säger Susanne Hernaeus
Utställningen Dansande blommor – en utställning om måleri av personer med demenssjukdomar invigs den 21 september och pågår till och med den 19 oktober. Den avlöses av Alzheimer och konst, en utställning som bygger på psykologen Emelie Millers studier av hur personer med Alzheimers sjukdom tar till sig och påverkas av måleri.
Magnus Westlander
Gå till Ystads Konstmuseum » (nytt fönster)
Dansande blommor (Ystad konstmuseum)
Nya funktioner på Demenscentrums webb
Allt fler besök på demenscentrum.se görs från en mobil och läsplatta. Därför har vår webbplats nu anpassats för att vara lätt att läsa även på små bildskärmar. Webbadressen är densamma oavsett om man använder mobil eller dator.
En annan nyhet är att man numera även kan lyssna på webbplatsens innehåll (gäller samtliga sidor utom startsidan). Klicka på lyssna-ikonen uppe till höger, under fönstret "Publicerat". Justera ljudet med volymknappen.
Ny facebookgrupp för demenssjuka
...
Demensförbundet har öppnat en facebookgrupp för personer med demenssjukdom. Här kan man dela sina tankar och erfarenheter och ställa frågor till andra i samma situation. Gruppen är dold och är endast tillgänglig för demenssjuka. Det innebär att man först måste kontakta en administratör som godkänner medlemskap. Skicka e-post till pea.hoff@gmail.com
Sedan tidigare finns flera facebookgrupper för unga anhöriga. Se webbsidan www.unganhorig.se » (nytt fönster)
Demensförbundet har öppnat en facebookgrupp för personer med demenssjukdom. Här kan man dela sina tankar och erfarenheter och ställa frågor till andra i samma situation. Gruppen är dold och är endast tillgänglig för demenssjuka. Det innebär att man först måste kontakta en administratör som godkänner medlemskap. Skicka e-post till pea.hoff@gmail.com
Sedan tidigare finns flera facebookgrupper för unga anhöriga. Se webbsidan www.unganhorig.se » (nytt fönster)
Demens allt vanligare dödsorsak
Färska siffror visar att dödligheten minskar i många sjukdomar medan utvecklingen går åt motsatt håll när det gäller demens. Sedan 1987 har dödligheten i demens ökat kraftigt och var förra året fyra gånger så stor.
Socialstyrelsen tror att ökningen till viss del beror på att läkarna har blivit mer benägna att sätta demens som dödsorsak. Bland de olika demensdiagnoserna är ospecificerad demens (UNS) den särklassigt vanligaste dödsorsaken, följt av vaskulär demens.
Till Socialstyrelsens rapport Dödsorsaker 2013 » (nytt fönster)
Socialstyrelsen tror att ökningen till viss del beror på att läkarna har blivit mer benägna att sätta demens som dödsorsak. Bland de olika demensdiagnoserna är ospecificerad demens (UNS) den särklassigt vanligaste dödsorsaken, följt av vaskulär demens.
Till Socialstyrelsens rapport Dödsorsaker 2013 » (nytt fönster)
Demenskurs nu på turkiska
Migrationsskolan fortsätter att översätta sin webbaserade demenskurs till olika språk. Nu finns Demenskunskap för alla även på turkiska. Kursen, som tidigare översatts till BKS, polska och persiska, vänder sig till både vårdpersonal och anhöriga. I text, bilder och videoklipp berättas om demenssjukdomens symptom och hur man bäst bemöter den som drabbats. Det finns även fördjupande delar om till exempel hjärnans funktioner.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens.
Gå till webbkursen (turkiska) »
(nytt fönster)
Ovanlig patient väcker idéer om nya behandlingar
En 40-årig patient i Kalifornien har visat sig sakna ApoE, ett protein som är särskilt intressant för alzheimeforskarna. Den ovanliga upptäckten kan i förlängningen öppna för nya behandlingsstrategier mot alzheimer.
Det är är vetenskapsportalen Scienec Daily som refererar till en artikel i tidskriften JAMA Neurology. Patienten i fråga hade remitterats till universitetsjukhuset i San Francisco på grund av kraftigt förhöjda kolesterolvärden. Vid undersökningar av mannens arvsmassa hittade man en sjuklig genförändring som gör att han inte kan producera proteinet ApoE.
Genen (arvsanlaget) för ApoE finns annars i tre olika varianter. En av dem – ApoE4-allelen – har särskilt intresserat alzheimerforskarna eftersom den medför en betydande riskökning för att utveckla Alzheimers sjukdom. Närmare 15 procent av befolkningen bär på denna genvariant.
ApoE är involverad i kroppens fettomsättning men proteinets fulla betydelse för nervsystemet är ännu oklart. Intressant med den omnämnda patienten i Kalifornien, som saknade ApoE, var att han hade helt normal syn och normala kognitiva funktioner (minne, oreinteringsförmåga etc).
Två möjliga tolkningar av detta tas upp i en kommenterar till artikeln i JAMA. Antingen är ApoE inverkan på hjärnan inte avgörande eller också finns andra proteiner som tar över dess funktioner. Oavsett vilket kan det betyda att det är bättre att inte ha något ApoE än att ha ApoE4-varianten av proteinet. Att sträva efter att reducera nivåerna av ApoE i det centrala nervsystemet skulle därför, enligt forskarna, kunna bli en möjlig strategi för att utveckla behandlingsmetoder mot Alzheimers sjukdom.
Det är är vetenskapsportalen Scienec Daily som refererar till en artikel i tidskriften JAMA Neurology. Patienten i fråga hade remitterats till universitetsjukhuset i San Francisco på grund av kraftigt förhöjda kolesterolvärden. Vid undersökningar av mannens arvsmassa hittade man en sjuklig genförändring som gör att han inte kan producera proteinet ApoE.
Genen (arvsanlaget) för ApoE finns annars i tre olika varianter. En av dem – ApoE4-allelen – har särskilt intresserat alzheimerforskarna eftersom den medför en betydande riskökning för att utveckla Alzheimers sjukdom. Närmare 15 procent av befolkningen bär på denna genvariant.
ApoE är involverad i kroppens fettomsättning men proteinets fulla betydelse för nervsystemet är ännu oklart. Intressant med den omnämnda patienten i Kalifornien, som saknade ApoE, var att han hade helt normal syn och normala kognitiva funktioner (minne, oreinteringsförmåga etc).
Två möjliga tolkningar av detta tas upp i en kommenterar till artikeln i JAMA. Antingen är ApoE inverkan på hjärnan inte avgörande eller också finns andra proteiner som tar över dess funktioner. Oavsett vilket kan det betyda att det är bättre att inte ha något ApoE än att ha ApoE4-varianten av proteinet. Att sträva efter att reducera nivåerna av ApoE i det centrala nervsystemet skulle därför, enligt forskarna, kunna bli en möjlig strategi för att utveckla behandlingsmetoder mot Alzheimers sjukdom.
D-vitaminbrist ökar risken för demens
Forskare börjar alltmer intressera sig för kopplingen mellan olika vitaminer och demens. Brist på B- och E-vitamin har visat sig öka risken för demens. En färsk amerikansk studie visar att detsamma gäller för D-vitamin.
Studien publiceras i den ansedda tidskriften Neurology och omfattar drygt 1600 deltagare, 65 år och äldre, som följts under sex år. Riskökningen för demens var 53 respektive 125 procent, beroende på om deltagarna hade mindre eller mer omfattande D-vitaminbrist.
– Det har tidigare funnits studier som kopplar D-vitaminbrist till minnesproblem och nu även mer och mer med alzheimers sjukdom. Det börjar bli ganska många studier nu som pekar i samma riktning, säger Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet, till SVT Nyheter.
D-vitamin bildas när huden utsätts för solljus och kan även tas upp via maten – det finns i bland fet fisk och mejeriprodukter. Äldre personer löper större risk att få brist på D-vitamin på grund av nedsatt förmåga att ta upp vitaminet genom huden. Ökade svårigheter att ta sig utomhus ökar risken ytterligare.
Till artikeln i Neurology »
(nytt fönster)
Studien publiceras i den ansedda tidskriften Neurology och omfattar drygt 1600 deltagare, 65 år och äldre, som följts under sex år. Riskökningen för demens var 53 respektive 125 procent, beroende på om deltagarna hade mindre eller mer omfattande D-vitaminbrist.
– Det har tidigare funnits studier som kopplar D-vitaminbrist till minnesproblem och nu även mer och mer med alzheimers sjukdom. Det börjar bli ganska många studier nu som pekar i samma riktning, säger Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet, till SVT Nyheter.
D-vitamin bildas när huden utsätts för solljus och kan även tas upp via maten – det finns i bland fet fisk och mejeriprodukter. Äldre personer löper större risk att få brist på D-vitamin på grund av nedsatt förmåga att ta upp vitaminet genom huden. Ökade svårigheter att ta sig utomhus ökar risken ytterligare.
Till artikeln i Neurology »
(nytt fönster)
Mer om studien:
SVT Nyheter » (nytt fönster)
SR Vetenskapsradion » (nytt fönster)
