Nytt om forskning

14 dec 2011

Ryggvätskan kan ge besked om tidig alzheimer 

 FORSKNING

Vid Sahlgrenska akademin forskas framgångsrikt om biomarkörer för Alzheimers sjukdom. En ny avhandling visar hur analyser av ryggmärgsvätska kan avslöja sjukdomen innan symptomen uppträder.

Vid Alzheimers sjukdom ansamlas proteinämnet betaamyloid i klumpar mellan hjärnans nervceller. Samtidigt förtvinar nervcellernas utskott vilket leder till att vissa proteiner utsöndras i ryggvätskan. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Kaj Blennow, utvecklat ett sätt att mäta dessa proteiner och proteinämnen i ryggvätskan.

En av forskarna är Niklas Mattsson som den 9 december försvarade sin avhandling i ämnet.

Niklas Mattsson

Niklas Mattsson

– Vi fann att nivåerna av de här proteinerna förändras i ryggvätskan redan vid tidiga symptom. Troligen kommer vi kunna upptäcka förändringar i hjärnan på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, säger han i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

De undersökta proteinerna kan komma att fungera som biomarkörer, det vill säga ämnen som avspeglar biologiska processer i kroppen. Biomarkörerna kan komma att användas både för att ställa säkrare diagnoser och vid prövning av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

För att sprida användningen av de nya biomarkörerna har forskarna vid Sahlgrenska akademin etablerat ett internationellt kontrollprogram för mätningarna.

CSF biomarkers reflecting beta-amyloid and axonal
pathology in Alzheimer's disease and related conditions.

Niklas Mattsson, Göteborgs universitet.

Länk till avhandlingen » (nytt fönster, Gbg universitet)

Vid Alzheimers sjukdom ansamlas proteinämnet betaamyloid i klumpar mellan hjärnans nervceller. Samtidigt förtvinar nervcellernas utskott vilket leder till att vissa proteiner utsöndras i ryggvätskan. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Kaj Blennow, utvecklat ett sätt att mäta dessa proteiner och proteinämnen i ryggvätskan.

En av forskarna är Niklas Mattsson som den 9 december försvarade sin avhandling i ämnet.

Niklas Mattsson

Niklas Mattsson

– Vi fann att nivåerna av de här proteinerna förändras i ryggvätskan redan vid tidiga symptom. Troligen kommer vi kunna upptäcka förändringar i hjärnan på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, säger han i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

De undersökta proteinerna kan komma att fungera som biomarkörer, det vill säga ämnen som avspeglar biologiska processer i kroppen. Biomarkörerna kan komma att användas både för att ställa säkrare diagnoser och vid prövning av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

För att sprida användningen av de nya biomarkörerna har forskarna vid Sahlgrenska akademin etablerat ett internationellt kontrollprogram för mätningarna.

CSF biomarkers reflecting beta-amyloid and axonal
pathology in Alzheimer's disease and related conditions.

Niklas Mattsson, Göteborgs universitet.

Länk till avhandlingen » (nytt fönster, Gbg universitet)

14 dec 2011

Ny biomarkör kan spåra alzheimer 

 FORSKNING

Forskare vid Göteborgs universitet har identifierat en ny möjlig biomarkör för Alzheimers sjukdom. En färsk studie visar att den gör det möjligt att särskilja alzheimer från andra demenssjukdomar.

Genom att analysera vissa proteiner - biomarkörer - i ryggmärgsvätska kan Alzheimers sjukdom, med relativt hög säkerhet, spåras på ett tidigt stadium. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin hitta ett nytt användbart protein i en studie som genomförts på 450 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi vet genom tidigare studier att alzheimer är förknippat med biokemiska förändringar i särskilda proteiner i hjärnan. Den nya studien visar att man genom att inkludera ett nytt protein kan separera patienter med alzheimer från patienter med till exempel Lewykroppsdemens eller Parkinsondemens, säger Annika Öhrfelt, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

I studien, som publiceras i tidskriften Archives of Neurology, har totalt fem olika biomarkörer testats. Annika Öhrfelt påpekar att de krävs vidare studier innan de kan komma till klinisk nytta.

– Men det här är ett viktigt steg på vägen, säger hon.

Att kunna ställa en tidig korrekt demensdiagnos är en viktig förutsättning för att kunna sätta in rätt behandling och läkemedel i tid.

Genom att analysera vissa proteiner - biomarkörer - i ryggmärgsvätska kan Alzheimers sjukdom, med relativt hög säkerhet, spåras på ett tidigt stadium. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin hitta ett nytt användbart protein i en studie som genomförts på 450 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi vet genom tidigare studier att alzheimer är förknippat med biokemiska förändringar i särskilda proteiner i hjärnan. Den nya studien visar att man genom att inkludera ett nytt protein kan separera patienter med alzheimer från patienter med till exempel Lewykroppsdemens eller Parkinsondemens, säger Annika Öhrfelt, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

I studien, som publiceras i tidskriften Archives of Neurology, har totalt fem olika biomarkörer testats. Annika Öhrfelt påpekar att de krävs vidare studier innan de kan komma till klinisk nytta.

– Men det här är ett viktigt steg på vägen, säger hon.

Att kunna ställa en tidig korrekt demensdiagnos är en viktig förutsättning för att kunna sätta in rätt behandling och läkemedel i tid.

05 dec 2011

Medelhavskost är bra för minnet 

 FORSKNING

Fisk, grönsaker, bönor och frukt kan förhindra att minnet försämras. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.

Det är Dagens Nyheter (5/11-2011) som uppmärksammar en undersökning av 560 mäns kostvanor. När de var 70 år fick de svara på frågor om sina kost- och levnadsvanor. Utifrån svaren delades männen in i tre kostgrupper; Medelhavskost (fisk, grönsaker, bönor och frukt), fettsnål kost (enligt Livsmedelsverkets rekommendationer) och en diet som bestod av få kolhydrater och mycket protein.

Tolv år senare, när männen var 82 år, hade många av dem fått problem med minne och inlärning. Resulaten visar dock att Medelhavskosten gav ett gott skydd. Männen i denna grupp hade 70 procent lägre risk att drabbas av minnesproblem och andra kognitiva störningar.

– Det var tydligt att ju striktare männen följde Medelhavsdieten, desto bättre skydd fick de. Vi kunde också se en viss tendens till minskad risk för demens, säger Erika Olsson, dietist och doktorand vid Uppsala universitet, till Dagen Nyheter.

Medelhavskosten innehåller mycket grönsaker och hälsosamma fetter, till exempel omega-3. De har antiinflammatoriska effekter, något som skulle kunna förklara varför kosten kan skydda mot minnesförsämringar.

Uppsalastudiens resultat får stöd av flera internationella studier som visar att Medelhavsmat har en gynnsam inverkan på kognitiva funktioner. Om denna diet även kan förebygga demenssjukdom är dock ännu inte klarlagt. (Läs: Oklart om Medelhavskökets betydelse för alzheimer »)

Magnus Westlander

Det är Dagens Nyheter (5/11-2011) som uppmärksammar en undersökning av 560 mäns kostvanor. När de var 70 år fick de svara på frågor om sina kost- och levnadsvanor. Utifrån svaren delades männen in i tre kostgrupper; Medelhavskost (fisk, grönsaker, bönor och frukt), fettsnål kost (enligt Livsmedelsverkets rekommendationer) och en diet som bestod av få kolhydrater och mycket protein.

Tolv år senare, när männen var 82 år, hade många av dem fått problem med minne och inlärning. Resulaten visar dock att Medelhavskosten gav ett gott skydd. Männen i denna grupp hade 70 procent lägre risk att drabbas av minnesproblem och andra kognitiva störningar.

– Det var tydligt att ju striktare männen följde Medelhavsdieten, desto bättre skydd fick de. Vi kunde också se en viss tendens till minskad risk för demens, säger Erika Olsson, dietist och doktorand vid Uppsala universitet, till Dagen Nyheter.

Medelhavskosten innehåller mycket grönsaker och hälsosamma fetter, till exempel omega-3. De har antiinflammatoriska effekter, något som skulle kunna förklara varför kosten kan skydda mot minnesförsämringar.

Uppsalastudiens resultat får stöd av flera internationella studier som visar att Medelhavsmat har en gynnsam inverkan på kognitiva funktioner. Om denna diet även kan förebygga demenssjukdom är dock ännu inte klarlagt. (Läs: Oklart om Medelhavskökets betydelse för alzheimer »)

Magnus Westlander

28 nov 2011

Lägre vikt kopplas till tidig demens 

 FORSKNING

Låg och normal kroppsvikt är vanligare än övervikt bland personer med tidiga alzheimerförändringar i hjärnan. Det visar ny forskning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Neurology.

Studien omfattar 506 personer som mättes och vägdes för att få fram Body Mass Index (se högerspalt). Dessutom användes modern kamerateknik för att avbilda hjärnan och analyser av ryggmärgsvätska för att hitta så kallade biomarkörer. På så sätt kunde forskarna se vilka deltagare som uppvisade tecken på Alzheimers sjukdom redan innan demenssymptomen hade visat sig.

bild på vågResultatet visar ett samband mellan kroppsvikt, eller rättare sagt BMI, och Alzheimers sjukdom i begynnande fas. 85 procent av deltagarna med tydliga minnesproblem (MCI) och begynnande alzheimerförändringar i hjärnan hade ett BMI under 25 (normal- och undervikt). Motsvarande andel bland överviktiga (med ett BMI på 25 eller mer) var 48 procent. Relationen var ungefär densamma bland deltagare utan minnesproblem.

Jeffrey M. Burns vid University of Kansas School är en av forskarna bakom studien. Han anser att resultaten tyder på att Alzheimers sjukdom är förknippad med metabola förändringar i de allra tidigaste faserna av sjukdomen.

 – Detta kan bero på skador i det område av hjärnan som kallas hypotalamus som spelar en roll i regleringen av ämnesomsättningen och intag av föda, säger han.

Jeffrey M. Burns vill se ytterligare studier som klargör om de metabola förändringarna är en direkt reaktion på Alzheimers sjukdom eller beror på andra faktorer som i sin tur gör att personen utvecklar demens.

Det bör betonas att övervikt i medelåldern anses vara en riskfaktor för att utveckla demenssjukdom senare i livet.

Magnus Westlander

Källa: Alzheimer disease biomarkers are
associated with body mass index,
Neurology November 22, 201177:1913-1920

 

 

Studien omfattar 506 personer som mättes och vägdes för att få fram Body Mass Index (se högerspalt). Dessutom användes modern kamerateknik för att avbilda hjärnan och analyser av ryggmärgsvätska för att hitta så kallade biomarkörer. På så sätt kunde forskarna se vilka deltagare som uppvisade tecken på Alzheimers sjukdom redan innan demenssymptomen hade visat sig.

bild på vågResultatet visar ett samband mellan kroppsvikt, eller rättare sagt BMI, och Alzheimers sjukdom i begynnande fas. 85 procent av deltagarna med tydliga minnesproblem (MCI) och begynnande alzheimerförändringar i hjärnan hade ett BMI under 25 (normal- och undervikt). Motsvarande andel bland överviktiga (med ett BMI på 25 eller mer) var 48 procent. Relationen var ungefär densamma bland deltagare utan minnesproblem.

Jeffrey M. Burns vid University of Kansas School är en av forskarna bakom studien. Han anser att resultaten tyder på att Alzheimers sjukdom är förknippad med metabola förändringar i de allra tidigaste faserna av sjukdomen.

 – Detta kan bero på skador i det område av hjärnan som kallas hypotalamus som spelar en roll i regleringen av ämnesomsättningen och intag av föda, säger han.

Jeffrey M. Burns vill se ytterligare studier som klargör om de metabola förändringarna är en direkt reaktion på Alzheimers sjukdom eller beror på andra faktorer som i sin tur gör att personen utvecklar demens.

Det bör betonas att övervikt i medelåldern anses vara en riskfaktor för att utveckla demenssjukdom senare i livet.

Magnus Westlander

Källa: Alzheimer disease biomarkers are
associated with body mass index,
Neurology November 22, 201177:1913-1920

 

 

 

 

BMI (Body Mass Index) anger relationen mellan en persons vikt och längd.
BMI = vikten / längden x längden
Ett BMI högre än 25 betraktas som övervikt, undervikt är lägre än 19.

 

 

bild på Anna Dahl

Relaterade artiklar
Vikten har betydelse »

10 nov 2011

Utbildning kan reducera ärftlig demensrisk 

 FORSKNING

En ny svensk studie tyder på att utbildning minskar risken för demens, även bland personer som har en ökad medfödd benägenhet att utveckla sjukdomen.

Forskarna som är knutna till Swedish Brain Power har studerat sambanden mellan demens, utbildningsnivå och ApoE-genen, närmare bestämt en variant av den: ApoE4-allelen. Detta arvsanlag återfinns hos ca 15 procent av befolkningen och har i tidigare studier visat sig öka risken för Alzheimers sjukdom med 1,5 – 4 gånger, beroende på om man har ApoE4-allelen i enkel eller dubbel uppsättning.

Individens genuppsättning kan man inte påverka men resultaten från den svenska studien tyder på att den ökade demensrisken, till följd av ApoE4-allelen, går att reducera. Bland personer som bär på riskgenen hade de med med hög utbildning (gymnasienivå eller mer) hälften så stor risk att utveckla demenssjukdom jämfört med lågutbildade (motsvarande grundskola).

Att hög utbildning minskar risken för demenssjukdom har tidigare forskning påvisat. Nytt med den svenska studien är att detta samband även tycks gälla bärare av riskgenen ApoE4-allelen. Studien omfattar drygt 3 400 deltagare, 65 år och äldre, från tre stora befolkningsstudier. Den har publicerats i on-line i Neurobiology of Aging,

Källa: Education halves the risk of dementia due to apolipoprotein 4 allele:
a collaborative study from the Swedish Brain Power initiative
(Neurobiology of Aging)

Magnus Westlander

Forskarna som är knutna till Swedish Brain Power har studerat sambanden mellan demens, utbildningsnivå och ApoE-genen, närmare bestämt en variant av den: ApoE4-allelen. Detta arvsanlag återfinns hos ca 15 procent av befolkningen och har i tidigare studier visat sig öka risken för Alzheimers sjukdom med 1,5 – 4 gånger, beroende på om man har ApoE4-allelen i enkel eller dubbel uppsättning.

Individens genuppsättning kan man inte påverka men resultaten från den svenska studien tyder på att den ökade demensrisken, till följd av ApoE4-allelen, går att reducera. Bland personer som bär på riskgenen hade de med med hög utbildning (gymnasienivå eller mer) hälften så stor risk att utveckla demenssjukdom jämfört med lågutbildade (motsvarande grundskola).

Att hög utbildning minskar risken för demenssjukdom har tidigare forskning påvisat. Nytt med den svenska studien är att detta samband även tycks gälla bärare av riskgenen ApoE4-allelen. Studien omfattar drygt 3 400 deltagare, 65 år och äldre, från tre stora befolkningsstudier. Den har publicerats i on-line i Neurobiology of Aging,

Källa: Education halves the risk of dementia due to apolipoprotein 4 allele:
a collaborative study from the Swedish Brain Power initiative
(Neurobiology of Aging)

Magnus Westlander

01 nov 2011

Många alzheimersjuka får motverkande läkemedel 

 FORSKNING

Effekten av symptomlindrande alzheimerläkemedel motverkas av vissa läkemedel mot inkontinens och högt blodtryck. Ändå är det vanligt att patienter får dem samtidigt. Det visar en studie i Journal of the American Geriatrics Society.

Det är känt sedan tidigare att antikollinerga läkemedel är olämpliga för äldre personer. Läkemedlen används mot inkontinens, allergier och högt blodtryck men har också en rad oönskade biverkningar. Bland annat hämmar de produktionen av acetylkolin, en signalsubstans i hjärnan som är viktig för minnet, koncentrationsförmågan och andra kognitiva funktioner.

En motsatt effekt har acetylkolinesterashämmare, de vanligaste symptomlindrande läkemedlen vid Alzheimers sjukdom. De hämmar istället nedbrytningen av acetylkolin, något som delvis kan kompensera bristen på denna signalsubstans som Alzheminers sjukdom ger upphov till.

Läkemedel med motsatt effekt bör inte tas samtidigt men i verkligheten sker det rätt ofta. Det visar en amerikansk studie gjord vid Group Health Research Institute. Den omfattar drygt 5600 personer, 50 år eller äldre, som fick ett nytt recept på acetylkolinesterashämmare mellan år 2000 och 2007.

Drygt en av tre som deltog i studien tog samtidigt minst ett läkemedel med antikollinerg effekt. Drygt en av tio tog två eller fler antikollinergika vid sidan av alzheimerläkemedlet. Syftet till att antikolinergika skrivs ut, trots motverkande effekt, kan vara att motverka biverkningar av kolinesterashämmare.

Denise Boudreau som lett studien hoppas att den den ökar medvetenheten om olämpliga förskrivningar och stimulera diskussioner om bästa sättet att göra terapeutiska beslut för personer med Alzheimers sjukdom.

Magnus Westlander

 

 

 

 

Denna effekt gör att antikollinerga läkemedel även är olämpliga att blanda 

Det är känt sedan tidigare att antikollinerga läkemedel är olämpliga för äldre personer. Läkemedlen används mot inkontinens, allergier och högt blodtryck men har också en rad oönskade biverkningar. Bland annat hämmar de produktionen av acetylkolin, en signalsubstans i hjärnan som är viktig för minnet, koncentrationsförmågan och andra kognitiva funktioner.

En motsatt effekt har acetylkolinesterashämmare, de vanligaste symptomlindrande läkemedlen vid Alzheimers sjukdom. De hämmar istället nedbrytningen av acetylkolin, något som delvis kan kompensera bristen på denna signalsubstans som Alzheminers sjukdom ger upphov till.

Läkemedel med motsatt effekt bör inte tas samtidigt men i verkligheten sker det rätt ofta. Det visar en amerikansk studie gjord vid Group Health Research Institute. Den omfattar drygt 5600 personer, 50 år eller äldre, som fick ett nytt recept på acetylkolinesterashämmare mellan år 2000 och 2007.

Drygt en av tre som deltog i studien tog samtidigt minst ett läkemedel med antikollinerg effekt. Drygt en av tio tog två eller fler antikollinergika vid sidan av alzheimerläkemedlet. Syftet till att antikolinergika skrivs ut, trots motverkande effekt, kan vara att motverka biverkningar av kolinesterashämmare.

Denise Boudreau som lett studien hoppas att den den ökar medvetenheten om olämpliga förskrivningar och stimulera diskussioner om bästa sättet att göra terapeutiska beslut för personer med Alzheimers sjukdom.

Magnus Westlander

 

 

 

 

Denna effekt gör att antikollinerga läkemedel även är olämpliga att blanda 

26 okt 2011

Professor Fratiglioni får alzheimerpris 

 FORSKNING

Professor Laura Fratiglioni har fått Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående alzheimerforskare 2011. Priset delades ut vid Umeå universitets årshögtid.

bild på Laura FratiglioniLaura Fratiglioni är professor vid ARC/Karolinska Institutet och forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Hon har ägnat en stor del av sin forskning åt att studera livsstilens betydelse för utveckling av demenssjukdom och identifierat både risk- och friskfaktorer, t ex högt blodtryck och utbildningsnivå. Hennes upptäckter kan bland annat ligga till grund för ett förebyggande hälsoarbete kring demenssjukdomar.

Waijlit och Eric Forsgrens pris instiftades 2009 och delas ut till forskare vid svenska lärosäten som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom. Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg. Prissumman är på 100 000 kr.

bild på Laura FratiglioniLaura Fratiglioni är professor vid ARC/Karolinska Institutet och forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Hon har ägnat en stor del av sin forskning åt att studera livsstilens betydelse för utveckling av demenssjukdom och identifierat både risk- och friskfaktorer, t ex högt blodtryck och utbildningsnivå. Hennes upptäckter kan bland annat ligga till grund för ett förebyggande hälsoarbete kring demenssjukdomar.

Waijlit och Eric Forsgrens pris instiftades 2009 och delas ut till forskare vid svenska lärosäten som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom. Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg. Prissumman är på 100 000 kr.

27 sep 2011

Antidepressiva läkemedel fungerar inte vid demens  

 FORSKNING

Antidepressiva läkemedel används vid depression men för demenssjuka personer saknar de önskad effekt. Det framgår av en vetenskaplig studie i tidskriften Lancet.

bild på tabletterDet är Läkartidningen som uppmärksammar en brittisk studie som är en av de största i sitt slag. Den omfattar 326 patienter med Alzheimers sjukdom, eller misstänkt sådan, och som när studien inleddes var deprimerade (enligt CSDD-skalan, Cornell scale for depression in dementia).

Deltagarna delades slumpmässigt in i olika grupper. Två av grupperna behandlades med sertralin respektive mirtazapin, båda antidepressiva läkemedel, medan den tredje fick verkningslösa sockerpiller (placebo).

Efter tre månaders behandling skattades deltagarnas depressiva symptom på nytt. När forskarna jämförde grupperna fann man inga statistiskt säkerställda skillnader i behandlingsresultat. Däremot gav de antidepressiva läkemedlen i högre grad negativa biverkningar i form av illamående och trötthet.

bild på tabletterDet är Läkartidningen som uppmärksammar en brittisk studie som är en av de största i sitt slag. Den omfattar 326 patienter med Alzheimers sjukdom, eller misstänkt sådan, och som när studien inleddes var deprimerade (enligt CSDD-skalan, Cornell scale for depression in dementia).

Deltagarna delades slumpmässigt in i olika grupper. Två av grupperna behandlades med sertralin respektive mirtazapin, båda antidepressiva läkemedel, medan den tredje fick verkningslösa sockerpiller (placebo).

Efter tre månaders behandling skattades deltagarnas depressiva symptom på nytt. När forskarna jämförde grupperna fann man inga statistiskt säkerställda skillnader i behandlingsresultat. Däremot gav de antidepressiva läkemedlen i högre grad negativa biverkningar i form av illamående och trötthet.

19 aug 2011

Lite alkohol kan minska demensrisken  

 FORSKNING

Sambanden mellan alkohol och demens är omdiskuterade. Forskare har nu gått igenom 143 vetenskapliga studier på området. Slutsatsen är att en måttlig alkoholkonsumtion kan ge ett visst skydd mot demenssjukdom.

De undersökta studierna bygger på data från och med 1977 och omfattar tillsammans 365 000 deltagare. Forskarna från Loyola University Chicago Stritch School of Medicine har tagit hänsym till olika faktorer som kan påverka utfallet, som ålder, kön, utbildnig och rökning.

De kommer fram till att män och kvinnor med en måttlig alkoholkonsumtion – med betoning på måttlig – har 23 procent lägre risk att drabbas av kognitiv nedsättning och demenssjukdom än personer som inte dricker alls. Vin tycks ge ett bättre skydd än annan alkohol men det sambandet var inte statistiskt säkerställt.

En del pekar på att många före detta alkoholister som slutat dricka redan har ådragit sig skador i hjärnan. Det skulle förklara varför gruppen absolutister tycks ha en förhöjd demensrisk. Den hypotesen får dock inget stöd av Chicagoforskarna. De framhåller istället att en måttlig alkoholkonsumtion dels kan bidra till ett förbättrat blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan, dels kan göra hjärncellerna "more fit", det vill säga mer skärpta att ta sig an större problem som t ex en demensutveckling innebär.

Med tanke på alkoholens alla negativa skadeverkningar rekommenderar forskarna inte absolutister att börja dricka. Alkohol övergår snart att bli en riskfaktor och redan tre till fem drinkar per dag visade sig vara förenat med en ökad demensrisk (ej statistiskt säkerställd). Dessutom finns andra sätt att minska risken för demens, till exempel fysisk aktivitet.

Magnus Westlander

De undersökta studierna bygger på data från och med 1977 och omfattar tillsammans 365 000 deltagare. Forskarna från Loyola University Chicago Stritch School of Medicine har tagit hänsym till olika faktorer som kan påverka utfallet, som ålder, kön, utbildnig och rökning.

De kommer fram till att män och kvinnor med en måttlig alkoholkonsumtion – med betoning på måttlig – har 23 procent lägre risk att drabbas av kognitiv nedsättning och demenssjukdom än personer som inte dricker alls. Vin tycks ge ett bättre skydd än annan alkohol men det sambandet var inte statistiskt säkerställt.

En del pekar på att många före detta alkoholister som slutat dricka redan har ådragit sig skador i hjärnan. Det skulle förklara varför gruppen absolutister tycks ha en förhöjd demensrisk. Den hypotesen får dock inget stöd av Chicagoforskarna. De framhåller istället att en måttlig alkoholkonsumtion dels kan bidra till ett förbättrat blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan, dels kan göra hjärncellerna "more fit", det vill säga mer skärpta att ta sig an större problem som t ex en demensutveckling innebär.

Med tanke på alkoholens alla negativa skadeverkningar rekommenderar forskarna inte absolutister att börja dricka. Alkohol övergår snart att bli en riskfaktor och redan tre till fem drinkar per dag visade sig vara förenat med en ökad demensrisk (ej statistiskt säkerställd). Dessutom finns andra sätt att minska risken för demens, till exempel fysisk aktivitet.

Magnus Westlander

18 aug 2011

C-vitamin kan lösa upp alzheimerplack 

 FORSKNING

C-vitamin kan lösa upp de plack, proteinklumpar, som bildas vid Alzheimers sjukdom. Det framgår av en ny studie från Lunds universitet.

 bild på apelsin
C-vitamin i t ex apelsin kan lösa upp
de plack som bildas vid alzheimer.

I en alzheimersjuk hjärna bildas små proteinklumpar, senila plack, som främst innehåller ämnet betaamyloid. En dominerande hypotes är att placken är den huvudsakliga orsaken till att hjärnceller skadas och efterhand dör. Forskningen från Lund visar att C-vitamin möjligen kan ha en hämmande effekt på dessa sjukdomsalstrande proteinklumpar.

– När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Tidigare forskning pekar på att antioxidanter, som exempelvis C-vitamin, kan ha skyddande inverkan på demenssjukdomar. Eftersom Lundastudien slutsatser bygger på försök med möss är de inte direkt överförbara på människor.

– Men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry » (nytt fönster)

Magnus Westlander

 

 bild på apelsin
C-vitamin i t ex apelsin kan lösa upp
de plack som bildas vid alzheimer.

I en alzheimersjuk hjärna bildas små proteinklumpar, senila plack, som främst innehåller ämnet betaamyloid. En dominerande hypotes är att placken är den huvudsakliga orsaken till att hjärnceller skadas och efterhand dör. Forskningen från Lund visar att C-vitamin möjligen kan ha en hämmande effekt på dessa sjukdomsalstrande proteinklumpar.

– När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Tidigare forskning pekar på att antioxidanter, som exempelvis C-vitamin, kan ha skyddande inverkan på demenssjukdomar. Eftersom Lundastudien slutsatser bygger på försök med möss är de inte direkt överförbara på människor.

– Men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry » (nytt fönster)

Magnus Westlander