Nytt om forskning
Ny stiftelse ska fylla tomrum efter nedläggning
I februari stängde läkemedelsbolaget Astra-Zeneca sin forskningsenhet i Södertälje. Nu bildas en stiftelse för att rädda kvar ledande Astraforskare i landet. Målet är att utveckla diagnostik och nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
I ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.
– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.
I ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.
– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.
FN-rapport: Demens är en global utmaning
Antalet personer med demens växer snabbt i världen, liksom de globala vård- och omsorgskostnaderna som följer i sjukdomens spår. Det är hög tid för världens länder att ta fram nationella program för att möta denna utmaning anser Världshälsoorganisationen (WHO).
Uppmaningen bygger på data som presenteras i “Dementia: a public health priority”, en färsk rapport som FN-organet WHO har gett ut tillsammans med och Alzheimer´s Disease International. Närmare 36 miljoner personer i världen beräknas ha en demenssjukdom, antalet nyinsjuknade uppgår årligen till 7,7 miljoner. Sjukdomens samhällskostnader, det vill säga notan för vård och omsorg plus inkomstbortfall för sjuka och anhöriga, beräknas till astronomiska 604 miljarder dollar.
Även om dagens siffror kan tyckas vara höga är taket långtifrån nått. Om 20 år väntas antalet demenssjuka i det närmaste ha fördubblats (65,7 miljoner) och år 2050 ligger prognosen på 115,4 miljoner. Framför allt drabbas länder i den industrialiserade världen, med åldrande befolkningar, men antalet personer med demenssjukdom ökar även i många utvecklingsländer.
WHO-rapporten lyfter fram en rad brister i medlemsstaterna. Många personer med demenssjukdom får aldrig en diagnos eller också ställs den sent i sjukdomsförloppet. Den allmänna medvetenheten om demens är begränsad. Anhöriga drar ett tungt lass, såväl fysiskt och psykiskt som ekonomiskt, och WHO efterlyser program som kan ge bättre stöd till demenssjuka och deras familjer.
Bakom rapporten står en rad experter från hela världen. Från Sverige har professorerna Anders Wimo, Bengt Winblad och Miia Kivipelto deltagit. Frågor om rapporten besvaras av professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, mobil: 070 579 53 83
Uppmaningen bygger på data som presenteras i “Dementia: a public health priority”, en färsk rapport som FN-organet WHO har gett ut tillsammans med och Alzheimer´s Disease International. Närmare 36 miljoner personer i världen beräknas ha en demenssjukdom, antalet nyinsjuknade uppgår årligen till 7,7 miljoner. Sjukdomens samhällskostnader, det vill säga notan för vård och omsorg plus inkomstbortfall för sjuka och anhöriga, beräknas till astronomiska 604 miljarder dollar.
Även om dagens siffror kan tyckas vara höga är taket långtifrån nått. Om 20 år väntas antalet demenssjuka i det närmaste ha fördubblats (65,7 miljoner) och år 2050 ligger prognosen på 115,4 miljoner. Framför allt drabbas länder i den industrialiserade världen, med åldrande befolkningar, men antalet personer med demenssjukdom ökar även i många utvecklingsländer.
WHO-rapporten lyfter fram en rad brister i medlemsstaterna. Många personer med demenssjukdom får aldrig en diagnos eller också ställs den sent i sjukdomsförloppet. Den allmänna medvetenheten om demens är begränsad. Anhöriga drar ett tungt lass, såväl fysiskt och psykiskt som ekonomiskt, och WHO efterlyser program som kan ge bättre stöd till demenssjuka och deras familjer.
Bakom rapporten står en rad experter från hela världen. Från Sverige har professorerna Anders Wimo, Bengt Winblad och Miia Kivipelto deltagit. Frågor om rapporten besvaras av professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, mobil: 070 579 53 83
Alzheimerläkemedel utan effekt vid Downs syndrom
Läkemedlet memantin kan lindra symptom vid Alzheimers sjukdom men saknar effekt vid Downs syndrom. Det visar ny forskning.
Det är Läkartidningen (nr 12/2012) som refererar till en studie, publicerad i tidskriften Lancet, som undersökt 173 personer med Downs syndrom. Drygt hälften, 88 personer, fick läkemedlet memantin under ett år medan övriga utgjorde kontrollgruppen.
Personernas kognitiva förmågor försämrades i båda grupperna och några skillnader mellan de som fick memantin och sockerpiller fanns inte. Resultaten gällde vid båda mätningarna, efter 26 och 52 veckor. Etablerade skattningsskalor – DAMES och ABS I och II – användes.
Memantin är en så kallad NMDA-antagonist som kan lindra symptom vid måttlig till svår demens av alzheimertyp. Forskarna bakom studien har inget svar på varför läkemedlet saknade effekt vid Downs syndrom. Tidigare studier av sambandet är få. Klart är att Downs syndrom är mycket komplext med påverkan på hundratals gener på kromosom 21.
Personer med Downs syndrom har en kraftigt ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
Läs mer i Läkartidningen » (nytt fönster)
Det är Läkartidningen (nr 12/2012) som refererar till en studie, publicerad i tidskriften Lancet, som undersökt 173 personer med Downs syndrom. Drygt hälften, 88 personer, fick läkemedlet memantin under ett år medan övriga utgjorde kontrollgruppen.
Personernas kognitiva förmågor försämrades i båda grupperna och några skillnader mellan de som fick memantin och sockerpiller fanns inte. Resultaten gällde vid båda mätningarna, efter 26 och 52 veckor. Etablerade skattningsskalor – DAMES och ABS I och II – användes.
Memantin är en så kallad NMDA-antagonist som kan lindra symptom vid måttlig till svår demens av alzheimertyp. Forskarna bakom studien har inget svar på varför läkemedlet saknade effekt vid Downs syndrom. Tidigare studier av sambandet är få. Klart är att Downs syndrom är mycket komplext med påverkan på hundratals gener på kromosom 21.
Personer med Downs syndrom har en kraftigt ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
Läs mer i Läkartidningen » (nytt fönster)
Parrelation viktig vid demenssjukdom
Samhällets stöd till demenssjuka och deras anhöriga är inriktat på individen. Par uppfattas ofta ha en relation där den friska vårdar den som insjuknat men det stämmer inte alltid. Det visar forkning från Linköpings universitet.
Forskare vid Centrum för demensforskning, CEDER, visar att parrelationen har stor betydelse för bägge makarna. När den ene insjuknar i en demenssjukdom hjälper och stöttar de varandra.
– Båda två kan ha problem med hälsan, men den som har svårt med minnet kan fortfarande vara till stor hjälp för en make som sitter i rullstol. Och den som är multisjuk kanske inte kan bo ensam, men klarar sig hemma tillsammans med sin demenssjuke make, konstaterar sjuksköterskan och forskaren Ingrid Hellström på Linköpings universitets webb.
Ingrid Hellström har tidigare intervjuat och följt tjugo par där ena maken hade en demenssjukdom. Nu medverkar hon i en uppföljning med tjugo nya par. Studien genomförs i samarbete med de geriatriska klinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Läs mer på Linköpings universitets webb »
(nytt fönster)
Forskare vid Centrum för demensforskning, CEDER, visar att parrelationen har stor betydelse för bägge makarna. När den ene insjuknar i en demenssjukdom hjälper och stöttar de varandra.
– Båda två kan ha problem med hälsan, men den som har svårt med minnet kan fortfarande vara till stor hjälp för en make som sitter i rullstol. Och den som är multisjuk kanske inte kan bo ensam, men klarar sig hemma tillsammans med sin demenssjuke make, konstaterar sjuksköterskan och forskaren Ingrid Hellström på Linköpings universitets webb.
Ingrid Hellström har tidigare intervjuat och följt tjugo par där ena maken hade en demenssjukdom. Nu medverkar hon i en uppföljning med tjugo nya par. Studien genomförs i samarbete med de geriatriska klinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Läs mer på Linköpings universitets webb »
(nytt fönster)
Swedish Brain Power leder ny EU-satsning
Professorerna Bengt Winblad och Kaj Blennow har ledande roller i en ny EU-satsning. Tillsammans med holländaren Philip Scheltens ska de koordinera forskning kring biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar i 22 länder.
Samarbetsprojektet kallas BIOMARKAPD och har en budget på över 90 miljoner kronor. Ett av dess mål är att kunna ställa tidigare och mer precis diagnos.
– Det är extra viktigt när det gäller neurodegenerativa sjukdomar eftersom de vanligtvis upptäcks i ett relativt sent skede, säger Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Flera svenska specialister på biomarkörer kommer att delta i forskningssamarbetet.
Läs mer på Swedish Brain Powers webb » (nytt fönster)
Samarbetsprojektet kallas BIOMARKAPD och har en budget på över 90 miljoner kronor. Ett av dess mål är att kunna ställa tidigare och mer precis diagnos.
– Det är extra viktigt när det gäller neurodegenerativa sjukdomar eftersom de vanligtvis upptäcks i ett relativt sent skede, säger Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Flera svenska specialister på biomarkörer kommer att delta i forskningssamarbetet.
Läs mer på Swedish Brain Powers webb » (nytt fönster)
Bengt Winblad
Kaj Blennow
Relaterade artiklar
Ledande experter efterlyser nytt forskningscentrum
För att landets alzheimerforskning och läkemedelsutveckling skall kunna överleva behövs ett nytt nationellt centrum i närområdet Södertälje-Huddinge. Det skriver en rad framstående forskare, knutna till Swedish Brain Power, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Inlägget är ett svar på läkemedelsbolaget Astra-Zenecas beslut att lägger ner sin forskningsenhet i Södertälje. Cirka 1200 tjänster försvinner och den omedelbara uppgiften är nu, menar artikelförfattarna, att försöka ta tillvara all kompetens som riskerar att gå förlorad för Sverige. "Den spetskompetens inom biotekniskt och medicintekniskt företagande som neuroforskarna vid Astra Zeneca genom åren skaffat sig, är en mycket viktig framgångsfaktor för vårt land."
Genom att etablera ett nytt nationellt forskningscentrum kan de materiella och personella resurser som redan finns tas tillvara. För att kunna förverkliga det krävs också stöd från politiker i kommun, landsting och stat. Artikelförfattarna vill därför snarast tillsätta entreprenadinriktad grupp med representanter från Karolinska institutet, Astra Zeneca och relevanta politiker och med mandat att sjösätta dessa idéer.
Demenssjukdomarna kostar samhället ca 60 miljarder kronor årligen, vilket är mer än hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar sammantaget. I dag saknas både botemedel och kunskap om de grundläggande orsakerna till varför nervceller dör i förtid vid Alzheimers sjukdom.
Läs hela debattartikeln »
(Svenska Dagbladet, nytt fönster)
Inlägget är ett svar på läkemedelsbolaget Astra-Zenecas beslut att lägger ner sin forskningsenhet i Södertälje. Cirka 1200 tjänster försvinner och den omedelbara uppgiften är nu, menar artikelförfattarna, att försöka ta tillvara all kompetens som riskerar att gå förlorad för Sverige. "Den spetskompetens inom biotekniskt och medicintekniskt företagande som neuroforskarna vid Astra Zeneca genom åren skaffat sig, är en mycket viktig framgångsfaktor för vårt land."
Genom att etablera ett nytt nationellt forskningscentrum kan de materiella och personella resurser som redan finns tas tillvara. För att kunna förverkliga det krävs också stöd från politiker i kommun, landsting och stat. Artikelförfattarna vill därför snarast tillsätta entreprenadinriktad grupp med representanter från Karolinska institutet, Astra Zeneca och relevanta politiker och med mandat att sjösätta dessa idéer.
Demenssjukdomarna kostar samhället ca 60 miljarder kronor årligen, vilket är mer än hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar sammantaget. I dag saknas både botemedel och kunskap om de grundläggande orsakerna till varför nervceller dör i förtid vid Alzheimers sjukdom.
Läs hela debattartikeln »
(Svenska Dagbladet, nytt fönster)
Åldersförändringarnas betydelse underskattas
Åldrandeprocessernas betydelse för Alzheimers sjukdom har underskattats av forskningen. Det hävdar Lin Zheng som nyligen lade fram sin avhandling vid Linköpings universitet.
Lin Zheng, som forskar i experimentell patologi, beskriver hur åldrandet kan spela en tydlig roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Ett presmeddelande från Linköpings universitet tar upp några av doktorsavhandlingens fynd.
När en människa åldras ställs ökade krav på cellernas renhållningssystem, där lysosomerna är en viktig del. Om det inte fungerar samlas felaktiga eller uttjänta organeller i cellerna i stället för att rensas bort och återvinnas. Åldrandet innebär också att cellerna i ökande grad utsätts för farliga molekyler, till exempel fria syreradikaler.
Lin Zheng har studerat hur nervcellskulturer reagerade när syrehalten höjdes, från den naturliga nivån i cellen på 8 procent till 20 respektive 40 procent. Följden blev att alltmer betaamyloid ansamlades i lysosomerna (ett karaktäristiskt drag för alzheimerdrabbade nervceller), att membran bröts ned och att celler i allt snabbare takt "begick självmord" (apoptos).
Lin Zhengs arbete visar att mekanismer som tidigare inte varit kända kan vara involverade i utvecklingen av Alzheimers sjukdom, något som kan ligga till grund för utveckling av framtida behandlingsstrategier. Hennes avhandling stöder också hypotesen att olika typer av stress, liksom yttre våld mot huvudet, kan bidra till demensutvecklingen.
Avhandling:
Lysosomal involvement in the pathogenesis of Alzheimer's disease,
Lin Zheng (Linköpings universitet)
Lin Zheng, som forskar i experimentell patologi, beskriver hur åldrandet kan spela en tydlig roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Ett presmeddelande från Linköpings universitet tar upp några av doktorsavhandlingens fynd.
När en människa åldras ställs ökade krav på cellernas renhållningssystem, där lysosomerna är en viktig del. Om det inte fungerar samlas felaktiga eller uttjänta organeller i cellerna i stället för att rensas bort och återvinnas. Åldrandet innebär också att cellerna i ökande grad utsätts för farliga molekyler, till exempel fria syreradikaler.
Lin Zheng har studerat hur nervcellskulturer reagerade när syrehalten höjdes, från den naturliga nivån i cellen på 8 procent till 20 respektive 40 procent. Följden blev att alltmer betaamyloid ansamlades i lysosomerna (ett karaktäristiskt drag för alzheimerdrabbade nervceller), att membran bröts ned och att celler i allt snabbare takt "begick självmord" (apoptos).
Lin Zhengs arbete visar att mekanismer som tidigare inte varit kända kan vara involverade i utvecklingen av Alzheimers sjukdom, något som kan ligga till grund för utveckling av framtida behandlingsstrategier. Hennes avhandling stöder också hypotesen att olika typer av stress, liksom yttre våld mot huvudet, kan bidra till demensutvecklingen.
Avhandling:
Lysosomal involvement in the pathogenesis of Alzheimer's disease,
Lin Zheng (Linköpings universitet)
Länk till avhandlingen »
(nytt fönster)
Vissa antidepressiva läkemedel ökar fallrisken
Demenssjuka personer som använder SSRI-preparat har en ökad benägenhet att ramla och skada sig. Risken ökar med läkemedelsdosens storlek.
Det är Dagens Medicin som uppmärksammar en studie gjord vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam. Forskarna har följt 248 demenssjuka personer på ett vårdboende under två års tid. Resultaten är i linje med tidigare forskning som visar att antidepressiva läkemedel påverkar fallrisken vid demens. Sambandet i den holländska studien konstaterades dock endast för SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare).
Höga doser (dygnsdos) av SSRI ökade fallrisken med 300 procent men även vid låga doser (en kvarts dygnsdos) uppmättes en signifikant ökad fallrisk (31 procent). För personer som även fick lugnande medel ökade fallrisken ytterligare.
Studien är publicerad online den 18 mars i British Journal of Clinical Pharmacology » (nytt fönster)
Det är Dagens Medicin som uppmärksammar en studie gjord vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam. Forskarna har följt 248 demenssjuka personer på ett vårdboende under två års tid. Resultaten är i linje med tidigare forskning som visar att antidepressiva läkemedel påverkar fallrisken vid demens. Sambandet i den holländska studien konstaterades dock endast för SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare).
Höga doser (dygnsdos) av SSRI ökade fallrisken med 300 procent men även vid låga doser (en kvarts dygnsdos) uppmättes en signifikant ökad fallrisk (31 procent). För personer som även fick lugnande medel ökade fallrisken ytterligare.
Studien är publicerad online den 18 mars i British Journal of Clinical Pharmacology » (nytt fönster)
Ryggvätskan kan ge besked om tidig alzheimer
Vid Sahlgrenska akademin forskas framgångsrikt om biomarkörer för Alzheimers sjukdom. En ny avhandling visar hur analyser av ryggmärgsvätska kan avslöja sjukdomen innan symptomen uppträder.
Vid Alzheimers sjukdom ansamlas proteinämnet betaamyloid i klumpar mellan hjärnans nervceller. Samtidigt förtvinar nervcellernas utskott vilket leder till att vissa proteiner utsöndras i ryggvätskan. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Kaj Blennow, utvecklat ett sätt att mäta dessa proteiner och proteinämnen i ryggvätskan.
En av forskarna är Niklas Mattsson som den 9 december försvarade sin avhandling i ämnet.
 |
|
Niklas Mattsson |
– Vi fann att nivåerna av de här proteinerna förändras i ryggvätskan redan vid tidiga symptom. Troligen kommer vi kunna upptäcka förändringar i hjärnan på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, säger han i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
De undersökta proteinerna kan komma att fungera som biomarkörer, det vill säga ämnen som avspeglar biologiska processer i kroppen. Biomarkörerna kan komma att användas både för att ställa säkrare diagnoser och vid prövning av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
För att sprida användningen av de nya biomarkörerna har forskarna vid Sahlgrenska akademin etablerat ett internationellt kontrollprogram för mätningarna.
CSF biomarkers reflecting beta-amyloid and axonal
pathology in Alzheimer's disease and related conditions.
Niklas Mattsson, Göteborgs universitet.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster, Gbg universitet)
Vid Alzheimers sjukdom ansamlas proteinämnet betaamyloid i klumpar mellan hjärnans nervceller. Samtidigt förtvinar nervcellernas utskott vilket leder till att vissa proteiner utsöndras i ryggvätskan. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Kaj Blennow, utvecklat ett sätt att mäta dessa proteiner och proteinämnen i ryggvätskan.
En av forskarna är Niklas Mattsson som den 9 december försvarade sin avhandling i ämnet.
|
|
Niklas Mattsson |
– Vi fann att nivåerna av de här proteinerna förändras i ryggvätskan redan vid tidiga symptom. Troligen kommer vi kunna upptäcka förändringar i hjärnan på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, säger han i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
De undersökta proteinerna kan komma att fungera som biomarkörer, det vill säga ämnen som avspeglar biologiska processer i kroppen. Biomarkörerna kan komma att användas både för att ställa säkrare diagnoser och vid prövning av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
För att sprida användningen av de nya biomarkörerna har forskarna vid Sahlgrenska akademin etablerat ett internationellt kontrollprogram för mätningarna.
CSF biomarkers reflecting beta-amyloid and axonal
pathology in Alzheimer's disease and related conditions.
Niklas Mattsson, Göteborgs universitet.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster, Gbg universitet)
Ny biomarkör kan spåra alzheimer
Forskare vid Göteborgs universitet har identifierat en ny möjlig biomarkör för Alzheimers sjukdom. En färsk studie visar att den gör det möjligt att särskilja alzheimer från andra demenssjukdomar.
Genom att analysera vissa proteiner - biomarkörer - i ryggmärgsvätska kan Alzheimers sjukdom, med relativt hög säkerhet, spåras på ett tidigt stadium. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin hitta ett nytt användbart protein i en studie som genomförts på 450 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi vet genom tidigare studier att alzheimer är förknippat med biokemiska förändringar i särskilda proteiner i hjärnan. Den nya studien visar att man genom att inkludera ett nytt protein kan separera patienter med alzheimer från patienter med till exempel Lewykroppsdemens eller Parkinsondemens, säger Annika Öhrfelt, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
I studien, som publiceras i tidskriften Archives of Neurology, har totalt fem olika biomarkörer testats. Annika Öhrfelt påpekar att de krävs vidare studier innan de kan komma till klinisk nytta.
– Men det här är ett viktigt steg på vägen, säger hon.
Att kunna ställa en tidig korrekt demensdiagnos är en viktig förutsättning för att kunna sätta in rätt behandling och läkemedel i tid.
Genom att analysera vissa proteiner - biomarkörer - i ryggmärgsvätska kan Alzheimers sjukdom, med relativt hög säkerhet, spåras på ett tidigt stadium. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin hitta ett nytt användbart protein i en studie som genomförts på 450 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi vet genom tidigare studier att alzheimer är förknippat med biokemiska förändringar i särskilda proteiner i hjärnan. Den nya studien visar att man genom att inkludera ett nytt protein kan separera patienter med alzheimer från patienter med till exempel Lewykroppsdemens eller Parkinsondemens, säger Annika Öhrfelt, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
I studien, som publiceras i tidskriften Archives of Neurology, har totalt fem olika biomarkörer testats. Annika Öhrfelt påpekar att de krävs vidare studier innan de kan komma till klinisk nytta.
– Men det här är ett viktigt steg på vägen, säger hon.
Att kunna ställa en tidig korrekt demensdiagnos är en viktig förutsättning för att kunna sätta in rätt behandling och läkemedel i tid.