Senaste nytt
Ospecificerad demens vanligaste diagnosen
På vårdcentraler är ospecificerad demens (UNS) den särklassigt vanligaste demensdiagnosen. Det tyder på att en hel del förbättringsarbete finns att göra inom vården menar Maria Eriksdotter, läkare och registerhållare för Svenska Demensregistret.
Det är känt att Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, följt av vaskulär demens (blodkärlsdemens). Tillsammans beräknas de stå för 80–90 procent av samtliga demensfall. Men inom primärvården förs det betydligt oftare in en annan diagnos i patientjournalerna. Det visar data från Svenska Demensregistret (SveDem).
Nästan hälften av de nydiagnostiserade patienterna som primärvården registrerade i SveDem under 2012 hade diagnosen UNS, det vill säga ”demens utan närmare specifikation”. I dessa fall framgår alltså inte vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen, något som är en förutsättning för att kunna erbjuda patienten bästa möjliga vård och behandling. Till exempel finns symptomlindrande läkemedel som har effekt vid vissa demenssjukdomar men inte andra.
Läkaren Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, menar att UNS i vissa fall är motiverat. Den kan fungera som en temporär diagnos, till exempel för en patient som remitteras till en minnesmottagning för vidare utredning av demenssjukdom.
– Men att andelen patienter med ”ospecificerad demens” är så pass hög tyder på att det finns en hel del förbättringsarbete att göra inom vården, säger Maria Eriksdotter och pekar bland annat på brister i de basala demensutredningar som görs på landets vårdcentraler.
Av Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer framgår vilka tester och undersökningar som bör ingå i en basal utredning. Men det är långtifrån alltid som riktlinjerna följs. Data från SveDem visar att en komplett basal demensutredning endast görs i 46 procent av fallen.
Framför allt saknas klocktest och undersökning av hjärnan med datortomografi eller hjärnröntgen i många demensutredningar. Det förra tar några minuter att genomföra och kräver endast papper och penna. Ändå är klocktest ett viktigt komplement till MMT (minimentaltest, även kallat MMSE) menar Maria Eriksdotter.
– Det ger en uppfattning om personens spatiala förmåga (ung. rumslig orientering) och kan utgöra en viktig pusselbit för att kunna ställa rätt diagnos. Att det ändå inte används i större utsträckning beror nog fortfarande mest på okunskap inom primärvården, säger Maria Eriksdotter.
Vid en vårdcentral med 9000 patienter i upptagningsområdet görs årligen i genomsnitt 20-24 demensutredningar. Utslaget på varje läkare handlar det om kanske 2-3 stycken utredningar per år.
– Det är ganska få tillfällen och säkert en förklaring till att många distriktsläkare är osäkra och därför ställer diagnosen UNS. Här krävs mer utbildning. Att allt fler vårdcentraler ansluter sig till SveDem bidrar också till ett ökat lärande, säger Maria Eriksdotter.
Hon framhåller Värmland som ett bra exempel. Där har man arbetat aktivt med att implementera SveDem på vårdcentralerna.
– Följden har blivit att andelen basala demensutredningar som följer riktlinjerna har ökat i Värmland. Det har sin tur lett till att andelen UNS-diagnoser minskat, säger Maria Eriksdotter.
Magnus Westlander
Det är känt att Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, följt av vaskulär demens (blodkärlsdemens). Tillsammans beräknas de stå för 80–90 procent av samtliga demensfall. Men inom primärvården förs det betydligt oftare in en annan diagnos i patientjournalerna. Det visar data från Svenska Demensregistret (SveDem).
Nästan hälften av de nydiagnostiserade patienterna som primärvården registrerade i SveDem under 2012 hade diagnosen UNS, det vill säga ”demens utan närmare specifikation”. I dessa fall framgår alltså inte vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen, något som är en förutsättning för att kunna erbjuda patienten bästa möjliga vård och behandling. Till exempel finns symptomlindrande läkemedel som har effekt vid vissa demenssjukdomar men inte andra.
Läkaren Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, menar att UNS i vissa fall är motiverat. Den kan fungera som en temporär diagnos, till exempel för en patient som remitteras till en minnesmottagning för vidare utredning av demenssjukdom.
– Men att andelen patienter med ”ospecificerad demens” är så pass hög tyder på att det finns en hel del förbättringsarbete att göra inom vården, säger Maria Eriksdotter och pekar bland annat på brister i de basala demensutredningar som görs på landets vårdcentraler.
Av Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer framgår vilka tester och undersökningar som bör ingå i en basal utredning. Men det är långtifrån alltid som riktlinjerna följs. Data från SveDem visar att en komplett basal demensutredning endast görs i 46 procent av fallen.
Framför allt saknas klocktest och undersökning av hjärnan med datortomografi eller hjärnröntgen i många demensutredningar. Det förra tar några minuter att genomföra och kräver endast papper och penna. Ändå är klocktest ett viktigt komplement till MMT (minimentaltest, även kallat MMSE) menar Maria Eriksdotter.
– Det ger en uppfattning om personens spatiala förmåga (ung. rumslig orientering) och kan utgöra en viktig pusselbit för att kunna ställa rätt diagnos. Att det ändå inte används i större utsträckning beror nog fortfarande mest på okunskap inom primärvården, säger Maria Eriksdotter.
Vid en vårdcentral med 9000 patienter i upptagningsområdet görs årligen i genomsnitt 20-24 demensutredningar. Utslaget på varje läkare handlar det om kanske 2-3 stycken utredningar per år.
– Det är ganska få tillfällen och säkert en förklaring till att många distriktsläkare är osäkra och därför ställer diagnosen UNS. Här krävs mer utbildning. Att allt fler vårdcentraler ansluter sig till SveDem bidrar också till ett ökat lärande, säger Maria Eriksdotter.
Hon framhåller Värmland som ett bra exempel. Där har man arbetat aktivt med att implementera SveDem på vårdcentralerna.
– Följden har blivit att andelen basala demensutredningar som följer riktlinjerna har ökat i Värmland. Det har sin tur lett till att andelen UNS-diagnoser minskat, säger Maria Eriksdotter.
Magnus Westlander
Carina Stenmark (mitten), regionalkoordinator, och Josefin Hellberg (t.h.), utvecklingsledare i Värmland, prisas för framgångsrikt arbete med implementering av SveDem i primärvården. T.v. Maria Eriksdotter.
EU-studie testar blodtrycksmedicin mot alzheimer
Högt blodtryck kan behandlas med Nilvadipine. Om samma läkemedel kan bromsa Alzheimers sjukdom prövas nu i en EU-studie där Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltar.
Forskning har tidigare visat att Nilvadipine motverkar bildandet av amyloida plack i hjärnan hos djur.
Totalt 500 alzheimerpatienter i nio europeiska länder deltar i studien. De kommer att behandlas med Nilvadipine eller placebo (overksam substans) under ett och ett halvt år. Uppföljning och kontroller sker på minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi kommer att genomföra upprepade tester på patienterna för att undersöka om det skett förändringar av minne och kognition under försöksperioden, säger Anne Börjesson-Hanson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Studien leds från irländska Trinity College i Dublin. Förutom Irland och Sverige deltar även forskarlag i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Ungern, Italien och Tyskland.
Läs pressmeddelandet från Sahlgrenska » (nytt fönster)
Forskning har tidigare visat att Nilvadipine motverkar bildandet av amyloida plack i hjärnan hos djur.
Totalt 500 alzheimerpatienter i nio europeiska länder deltar i studien. De kommer att behandlas med Nilvadipine eller placebo (overksam substans) under ett och ett halvt år. Uppföljning och kontroller sker på minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi kommer att genomföra upprepade tester på patienterna för att undersöka om det skett förändringar av minne och kognition under försöksperioden, säger Anne Börjesson-Hanson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Studien leds från irländska Trinity College i Dublin. Förutom Irland och Sverige deltar även forskarlag i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Ungern, Italien och Tyskland.
Läs pressmeddelandet från Sahlgrenska » (nytt fönster)
Stockholm satsar på Demens ABC
Webbtbildningen Demens ABC ska bli obligatorisk för all personal som arbetar med demenssjuka personer i Stockholms stad. Det framgår av ett pressmeddelande från Stockholms äldreborgarråd Joakim Larsson.
– Alla som kommer i kontakt med en demenssjuk person behöver utbildning i hur man ska agera och bemöta demenssjuka personer och deras anhöriga, säger han.
- Fler äldre vill kunna känna sig trygga i hemmet allt längre. Det ställer höga krav på kompetens inom hemtjänsten för att kunna möta äldres skiftande önskemål med omsorg av hög kvalitet på det sätt som passar varje enskild äldre bäst.
Demens ABC är en grundläggande webbutbildning från Svenskt Demenscentrum och bygger på Socialtyrelsens nationella riktlinjer. Demens ABC plus är en serie nya webbutbildningar som vänder sig till olika målgrupper, bland annat biståndshandläggare och primärvård. Alla utbildningarna är avgiftsfria och öppna för alla. Gå till Demens ABC »
Läs pressmeddelandet » (nytt fönster)
– Alla som kommer i kontakt med en demenssjuk person behöver utbildning i hur man ska agera och bemöta demenssjuka personer och deras anhöriga, säger han.
- Fler äldre vill kunna känna sig trygga i hemmet allt längre. Det ställer höga krav på kompetens inom hemtjänsten för att kunna möta äldres skiftande önskemål med omsorg av hög kvalitet på det sätt som passar varje enskild äldre bäst.
Demens ABC är en grundläggande webbutbildning från Svenskt Demenscentrum och bygger på Socialtyrelsens nationella riktlinjer. Demens ABC plus är en serie nya webbutbildningar som vänder sig till olika målgrupper, bland annat biståndshandläggare och primärvård. Alla utbildningarna är avgiftsfria och öppna för alla. Gå till Demens ABC »
Läs pressmeddelandet » (nytt fönster)
Låda för kvarglömt bidrar till forskningen
En låda för kvarglömda saker, vid entréer och receptioner, ska ge demensforskningen mer resurser. Den har tagits fram och säljs av Demensförbundet, främst till företag och organisationer. Priset är 5000 kr och pengarna går oavkortat till Demensfonden som finansierar forskning om demenssjukdomar. Kvarglömda saker som inte hämtas upp säljs på Demensförbundets loppmarknad till förmån för Demensfonden.
Naturhistoriska riksmuseet och Stockholmskrogen Häktet har redan köpt in var sin "hittegodslåda".
– Forskning visar att stimulans av hjärnan skyddar dig mot demens. Det kändes därför naturligt att ha Demensförbundets låda här hos oss, säger Catrin Rising på Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande från Demensförbundet.
Mer information om lådan finns på Demensförbundets webb » (nytt fönster)
Naturhistoriska riksmuseet och Stockholmskrogen Häktet har redan köpt in var sin "hittegodslåda".
– Forskning visar att stimulans av hjärnan skyddar dig mot demens. Det kändes därför naturligt att ha Demensförbundets låda här hos oss, säger Catrin Rising på Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande från Demensförbundet.
Mer information om lådan finns på Demensförbundets webb » (nytt fönster)
Laser i kampen mot alzheimer
Med avancerad laserteknik har forskare kunnat identifiera de små proteinklumpar som bildas vid bland annat Alzheimers sjukdom. Upptäckten öppnar nya utvecklingsvägar för diagnos och behandling.
Högintensiv multi-fotonlaser kallas den teknik som använts vid Chalmers Tekniska Högskola. Att tekniken skulle kunna skilja ut proteinansamlingarna – de amyloida placken – från normalfungerande proteiner var inget forskarna räknade med berättar Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi, för Svenskt Demenscentrum.
– Doktoranden Piotr Hanczyc har prövat multi-fotonlaser på en rad olika ämnen. Att effekten skulle bli så kraftig för dessa proteiner var oväntat, säger Bengt Nordén.
Genom undersökningar med bland annat magnetkamera (MRI) och PET-kamera kan man redan i dag spåra typiska alzheimerförändringar i hjärnan. Undersökningarna är dock relativt kostsamma och används i begränsad omfattning. Vilken roll multi-fotonlaser kan spela i detta sammanhang är för tidigt att säga.
Bengt Nordén ser möjligheter att utveckla diagnostiken för alzheimer, parkinson och andra hjärnsjukdomar. Förhoppningar finns även om fungerande behandlingar med lasertekniken. Den stora utmaningen är att kunna rikta och kalibrera laserstrålen så att de amyloida placken ellimineras utan att skada den omkringliggande hjärnvävnaden.
– Men det är en lång väg dit. Nästa steg är bland annat att pröva multi-fotonlasern i modellexperiment med hjärnvävnad. Först om det fungerar kan tekniken bli aktuell att börja prövas på patienter, säger Bengt Nordén.
Magnus Westlander
Högintensiv multi-fotonlaser kallas den teknik som använts vid Chalmers Tekniska Högskola. Att tekniken skulle kunna skilja ut proteinansamlingarna – de amyloida placken – från normalfungerande proteiner var inget forskarna räknade med berättar Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi, för Svenskt Demenscentrum.
– Doktoranden Piotr Hanczyc har prövat multi-fotonlaser på en rad olika ämnen. Att effekten skulle bli så kraftig för dessa proteiner var oväntat, säger Bengt Nordén.
Genom undersökningar med bland annat magnetkamera (MRI) och PET-kamera kan man redan i dag spåra typiska alzheimerförändringar i hjärnan. Undersökningarna är dock relativt kostsamma och används i begränsad omfattning. Vilken roll multi-fotonlaser kan spela i detta sammanhang är för tidigt att säga.
Bengt Nordén ser möjligheter att utveckla diagnostiken för alzheimer, parkinson och andra hjärnsjukdomar. Förhoppningar finns även om fungerande behandlingar med lasertekniken. Den stora utmaningen är att kunna rikta och kalibrera laserstrålen så att de amyloida placken ellimineras utan att skada den omkringliggande hjärnvävnaden.
– Men det är en lång väg dit. Nästa steg är bland annat att pröva multi-fotonlasern i modellexperiment med hjärnvävnad. Först om det fungerar kan tekniken bli aktuell att börja prövas på patienter, säger Bengt Nordén.
Magnus Westlander
Elva nya riskgener funna
I ett omfattande internationellt samarbete har elva hitintills okända riskgener för Alzheimers sjukdom upptäckts. Mer än 180 forskare inom Europa och USA har varit involverade i detta projekt som bygger på DNA-analys av närmare 75 000 personer.
Man har länge vetat att det finns ärftliga faktorer bakom de olika demenssjukdomarna. Men fram till 2009 hade forskarna hittat endast en genvariant, ApoE4, som ökar risken för Alzheimers sjukdom sent i livet (efter 65 års ålder). Med de senaste fynden är det totala antalet riskgener nu uppe i 21. Jämfört med ApoE4 står de elva nyupptäckta generna för en relativt måttlig riskökning.
Den nya rönen publiceras i Nature Genetics och bakom artikeln står bland andra Laura Fratiglioni och Caroline Graff, båda professorer vid Karolinska Institutet.
Man har länge vetat att det finns ärftliga faktorer bakom de olika demenssjukdomarna. Men fram till 2009 hade forskarna hittat endast en genvariant, ApoE4, som ökar risken för Alzheimers sjukdom sent i livet (efter 65 års ålder). Med de senaste fynden är det totala antalet riskgener nu uppe i 21. Jämfört med ApoE4 står de elva nyupptäckta generna för en relativt måttlig riskökning.
Den nya rönen publiceras i Nature Genetics och bakom artikeln står bland andra Laura Fratiglioni och Caroline Graff, båda professorer vid Karolinska Institutet.
Hur leda en modern demensomsorg?
Svenskt Demenscentrum bjöd tillsammans med FoU i Väst GR in till dialogseminarium för att diskutera vilken kunskap som idag behövs för att utforma en god demensvård och omsorg.
'Svenskt Demenscentrum har varit i Göteborg för att tillsammans med FoU i Väst och medarbetare från regionens kommuner diskutera frågor inom demensområdet. Från FoU i Väst medverkade Leena Odebo. Bland de cirka tjugo deltagarna fanns bland andra biståndshandläggare, MAS, chefer och demenssjuksköterskor. Svenskt Demenscentrums förhoppning är att, i samarbete med FoU verksamheter runt om i landet, på detta sätt bjuda in olika professioner inom vård och omsorg för att diskutera vilken information som efterfrågas och hur vi kan bidra till kunskapsutveckling i landet.
Demens ABC
Först ut var Göteborg som med stort engagemang tog sig an uppgiften. Frågor rörande Demens ABC utbildningarna togs upp där man överlag utryckte att man haft nytta av dessa i ute verksamheterna. Reflektionsfrågorna i utbildningarna har framförallt lyft frågeställningar till en högre dimension på arbetsplatserna.
Inom vilka områden behövs då mer kunskap?
Deltagarna framförde önskemål om utbildning för arbetsledare, tvång och skyddsåtgärder på alla nivåer, stöd och handledning vid etiska dilemman samt mer kunskap om unga personer med demenssjukdom. Det behövs också redskap, stöd och struktur för reflektion.
Det framkom även under diskussionen att det saknas tid för reflektion för att på så sätt göra det lättare att omsätta befintlig kunskap till praktiken. Organisationerna har slimmats så mycket att det numera inte finns tid för detta.
Vad behövs för en modern äldreomsorg?
Deltagarna framförde att det behövs ett tydligt uppdrag och en diskussion kring värderingsfrågor, att vi faktiskt arbetar utifrån de nationella riktlinjerna och inte arbetar för mycket efter rutiner. Det behövs multiprofessionella team även över huvudmannagränser. Det behövs bra struktur för mötesformer och sist men inte minst alternativa tekniker för att förhindra/förebygga tvångs och skyddsåtgärder. Det behövs även diskussion om begränsningsåtgärder eftersom det finns mycket rädslor som behöver hanteras.
Svenskt Demenscentrum tackar alla för en givande dag med bra diskussioner och synpunkter på vad som behövs för att utforma en god demensvård och omsorg.
Ann-Christin Kärrman, Gunilla Nordberg och Helle Wijk
'Svenskt Demenscentrum har varit i Göteborg för att tillsammans med FoU i Väst och medarbetare från regionens kommuner diskutera frågor inom demensområdet. Från FoU i Väst medverkade Leena Odebo. Bland de cirka tjugo deltagarna fanns bland andra biståndshandläggare, MAS, chefer och demenssjuksköterskor. Svenskt Demenscentrums förhoppning är att, i samarbete med FoU verksamheter runt om i landet, på detta sätt bjuda in olika professioner inom vård och omsorg för att diskutera vilken information som efterfrågas och hur vi kan bidra till kunskapsutveckling i landet.
Demens ABC
Först ut var Göteborg som med stort engagemang tog sig an uppgiften. Frågor rörande Demens ABC utbildningarna togs upp där man överlag utryckte att man haft nytta av dessa i ute verksamheterna. Reflektionsfrågorna i utbildningarna har framförallt lyft frågeställningar till en högre dimension på arbetsplatserna.
Inom vilka områden behövs då mer kunskap?
Deltagarna framförde önskemål om utbildning för arbetsledare, tvång och skyddsåtgärder på alla nivåer, stöd och handledning vid etiska dilemman samt mer kunskap om unga personer med demenssjukdom. Det behövs också redskap, stöd och struktur för reflektion.
Det framkom även under diskussionen att det saknas tid för reflektion för att på så sätt göra det lättare att omsätta befintlig kunskap till praktiken. Organisationerna har slimmats så mycket att det numera inte finns tid för detta.
Vad behövs för en modern äldreomsorg?
Deltagarna framförde att det behövs ett tydligt uppdrag och en diskussion kring värderingsfrågor, att vi faktiskt arbetar utifrån de nationella riktlinjerna och inte arbetar för mycket efter rutiner. Det behövs multiprofessionella team även över huvudmannagränser. Det behövs bra struktur för mötesformer och sist men inte minst alternativa tekniker för att förhindra/förebygga tvångs och skyddsåtgärder. Det behövs även diskussion om begränsningsåtgärder eftersom det finns mycket rädslor som behöver hanteras.
Svenskt Demenscentrum tackar alla för en givande dag med bra diskussioner och synpunkter på vad som behövs för att utforma en god demensvård och omsorg.
Ann-Christin Kärrman, Gunilla Nordberg och Helle Wijk
Leena Odebo, FoU i Väst, Helle Wijk och Ann-Christin Kärrman, SDC
Några av deltagarna under seminariet
Ytterligare ett steg mot tidigare diagnoser
Sex nya markörer för Alzheimers sjukdom presenteras i en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna hoppas fyndet på sikt kan leda till tidigare diagnoser av sjukdomen.
Studien bygger på ryggmärgsprov från 40 personer, varav hälften hade diagnosen Alzheimers sjukdom. Av 35 proteiner som undersöktes var sex tydligt förhöjda hos de alzheimersjuka deltagarna. Inget av dem var tidigare känt som markör för alzheimer som är den vanligaste demenssjukdomen.
Att hitta markörer, eller biomarkörer, för Alzheimers sjukdom är ett hett forskningspår där Sverige ligger i framkant. Målet är att genom, t ex ett ryggmärgsprov, kunna identifiera sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt, helst redan innan de första symptomen visar sig. Tidiga tillförlitliga diagnoser kan ge bättre förutsättningar för läkemedelsprövningar och är viktiga för att kunna sätta in behandling i tid, om effektiva botemedel utvecklas.
De sex proteiner som i Linköpingsstudien visat sig kunna fungera som alzheimermarkörer är kopplade till cellernas "sopstationer" – lysosomerna. I en frisk hjärna rensar de bort skadliga överskottsprodukter av t ex betaamyloid som är det äggviteämne som klumpar ihop sig till plack i en alzheimersjuk hjärna.
– Hos de alzheimerdrabbade händer något i lysosomerna som gör att de inte klarar av att ta hand om överskottet av betaamyloid. De blir då fulla med skräp som normalt ska brytas ned i sina beståndsdelar och återanvändas, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Katarina Kågedal har lett Linköpingsstudien som publiceras i tidskriften Neuromolecular Medicine. Ryggproverna har tillhandahållits av Laboratoriet för klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Studien bygger på ryggmärgsprov från 40 personer, varav hälften hade diagnosen Alzheimers sjukdom. Av 35 proteiner som undersöktes var sex tydligt förhöjda hos de alzheimersjuka deltagarna. Inget av dem var tidigare känt som markör för alzheimer som är den vanligaste demenssjukdomen.
Att hitta markörer, eller biomarkörer, för Alzheimers sjukdom är ett hett forskningspår där Sverige ligger i framkant. Målet är att genom, t ex ett ryggmärgsprov, kunna identifiera sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt, helst redan innan de första symptomen visar sig. Tidiga tillförlitliga diagnoser kan ge bättre förutsättningar för läkemedelsprövningar och är viktiga för att kunna sätta in behandling i tid, om effektiva botemedel utvecklas.
De sex proteiner som i Linköpingsstudien visat sig kunna fungera som alzheimermarkörer är kopplade till cellernas "sopstationer" – lysosomerna. I en frisk hjärna rensar de bort skadliga överskottsprodukter av t ex betaamyloid som är det äggviteämne som klumpar ihop sig till plack i en alzheimersjuk hjärna.
– Hos de alzheimerdrabbade händer något i lysosomerna som gör att de inte klarar av att ta hand om överskottet av betaamyloid. De blir då fulla med skräp som normalt ska brytas ned i sina beståndsdelar och återanvändas, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Katarina Kågedal har lett Linköpingsstudien som publiceras i tidskriften Neuromolecular Medicine. Ryggproverna har tillhandahållits av Laboratoriet för klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Delar av forskargruppen. Rr v Hanna Appelqvist, Linnea Sandin, Katarina Kågedal och Camilla Janefjord.
Till Neuromolecular Medicine »
(nytt fönster)
Relaterad artikel
Dålig sophantering kopplas till alzheimer »
Riktlinjer blir mer tillgängliga för vården
Socialstyrelsen har publicerat sina nationella riktlinjer som öppna data (PSI). På så sätt kan de integreras i sjukvårdens journalsystem eller intranät i landsting och kommuner.
– Idag måste personalen lämna det system de arbetar i och söka på webben eller i en pdf för att ta reda på vad Socialstyrelsen rekommenderar. Detta innebär ett onödigt motstånd. Vi vill öka användbarheten av riktlinjerna, säger David Svärd i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen
Öppna PSI-data innebär att informationen är tillgänglig i ett format som inte kräver en särskild programvara för att läsa. Dessutom är den strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra datakällor.
Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer för en rad olika diagnoser och sjukdomstillstånd. Riktlinjerna för vård och omsorg av personer med demenssjukdom innehåller rekommendationer för såväl diagnosticering som läkemedelsbehandling och omvårdnad.
– Idag måste personalen lämna det system de arbetar i och söka på webben eller i en pdf för att ta reda på vad Socialstyrelsen rekommenderar. Detta innebär ett onödigt motstånd. Vi vill öka användbarheten av riktlinjerna, säger David Svärd i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen
Öppna PSI-data innebär att informationen är tillgänglig i ett format som inte kräver en särskild programvara för att läsa. Dessutom är den strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra datakällor.
Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer för en rad olika diagnoser och sjukdomstillstånd. Riktlinjerna för vård och omsorg av personer med demenssjukdom innehåller rekommendationer för såväl diagnosticering som läkemedelsbehandling och omvårdnad.
Riktlinjer blir mer tillgängliga för vården
Socialstyrelsen har publicerat sina nationella riktlinjer som öppna data (PSI). På så sätt kan de integreras i sjukvårdens journalssystem eller intranät i landsting och kommuner.
– Idag måste personalen lämna det system de arbetar i och söka på webben eller i en pdf för att ta reda på vad Socialstyrelsen rekommenderar. Detta innebär ett onödigt motstånd. Vi vill öka användbarheten av riktlinjerna, säger David Svärd i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen
Öppna PSI-data innebär att informationen är tillgänglig i ett format som inte kräver en särskild programvara för att läsa. Dessutom är den strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra datakällor.
Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer för en rad olika diagnoser och sjukdomstillstånd.
– Idag måste personalen lämna det system de arbetar i och söka på webben eller i en pdf för att ta reda på vad Socialstyrelsen rekommenderar. Detta innebär ett onödigt motstånd. Vi vill öka användbarheten av riktlinjerna, säger David Svärd i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen
Öppna PSI-data innebär att informationen är tillgänglig i ett format som inte kräver en särskild programvara för att läsa. Dessutom är den strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra datakällor.
Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer för en rad olika diagnoser och sjukdomstillstånd.