Senaste nytt
Alzheimer tema för fototävling
Patient- och anhörigföreningen Alzheimer´s Society har arrangerat en fototävling under vinjetten Remember the person. Juryn, som bestod av bl a en professionell porträttfotograf och en person med alzheimerdiagnos, hade att ta ställning till 160 bidrag från hela Storbritannien. Fyra av dem tilldelades särskilda priser och de vinnande bidraget blev Stacy Cronly-Dillons fotografi av sin farfar som åskådare på flyguppvisningarna i Duxford.
Läs mer på Alzheimer´s Societys webb » (nytt fönster)
Stress kan leda till demens
Stressade medelålders kvinnor löper större risk att utveckla demenssjukdom. Det framgår av forskning från Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Det nya rönen är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Brain och bygger på data från den så kallade kvinnoundersökningen. I den har forskarna följt en grupp kvinnors hälsa mellan åren 1968 och 2000. Vid tre tillfällen – 1968, 1975 och 1980 – har drygt 1 400 av deltagarna besvarat frågor om psykologisk stress, det vill säga om de känner sig irriterade, spända och nervösa, eller har haft sömnproblem under minst en månad, på grund av t ex arbete, hälsa och familjesituation.
Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demenssjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad.
Stress har tidigare visat sig öka risken för bl a stroke och hjärtinfarkt. Göteborgsstudien är den första som visar att stress i medelåldern kan leda till demens i hög ålder säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
– Men våra resultat måste bekräftas av andra studier, och kompletterande forskning behövs inom området. De flesta som uppgav att de var stressade fick inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger hon på Sahlgrenska akademins webb.
Läs mer på Sahlgrenska akademins webbplats » (nytt fönster)
Det nya rönen är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Brain och bygger på data från den så kallade kvinnoundersökningen. I den har forskarna följt en grupp kvinnors hälsa mellan åren 1968 och 2000. Vid tre tillfällen – 1968, 1975 och 1980 – har drygt 1 400 av deltagarna besvarat frågor om psykologisk stress, det vill säga om de känner sig irriterade, spända och nervösa, eller har haft sömnproblem under minst en månad, på grund av t ex arbete, hälsa och familjesituation.
Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demenssjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad.
Stress har tidigare visat sig öka risken för bl a stroke och hjärtinfarkt. Göteborgsstudien är den första som visar att stress i medelåldern kan leda till demens i hög ålder säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
– Men våra resultat måste bekräftas av andra studier, och kompletterande forskning behövs inom området. De flesta som uppgav att de var stressade fick inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger hon på Sahlgrenska akademins webb.
Läs mer på Sahlgrenska akademins webbplats » (nytt fönster)
Relaterad artikel
Svag koppling mellan stress och minnessvikt »
E-vitamin kan motverka alzheimer
Höga halter av olika komponenter av E-vitamin i blodet kan kopplas till minskad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom hos personer över 80 år. Det visar en ny svensk-italiensk studie.
Francesca Mangialasche |
Bakom studien står forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet och Institute of Gerontology and Geriatrics, universitetet i Perugia, Italien. Forskningen har letts av Francesca Mangialasche, doktorand vid Karolinska Institutet.
– Det vi kallar E-vitamin består egentligen av åtta olika komponenter, men det som oftast har studerats i anknytning till alzheimer och även andra sjukdomar är bara en av dessa komponenter, kallad alpha-tocopherol. I vår studie ville vi pröva om samtliga medlemmar i E-vitaminfamiljen kunde ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom, säger Francesca Mangialasche i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
I studien ingick 232 deltagare från det så kallade Kungsholmenprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens som pågick i Stockholm mellan 1987 och 2000. I början av studien mättes blodnivåerna av samtliga åtta E-vitaminkomponenter hos deltagarna som då var 80 år eller äldre och demensfria.
Forskarna fann att gruppen med de högsta E-vitaminnivåerna hade 45 – 54 procent mindre risk att utveckla alzheimer jämfört med gruppen med de lägsta nivåerna. Hänsyn har då tagits till andra faktorer som kan påverka sambanden i beräkningarna.
Forskarna menar att fynden talar för att den skyddande effekten av E-vitamin kan vara kopplad till en kombination av de olika medlemmarna inom denna vitaminfamilj. En annan färsk studie som gjorts inom området visar att höga doser av kosttillskott bestående av E-vitaminformen alpha-tocopherol kan kopplas till ökad dödlighet, vilket i sin tur tyder på att en god balans mellan olika E-vitaminkomponenter kan ha stor betydelse för hälsan.
– Gamla människor som grupp är stora konsumenter av kosttillskott med E-vitamin, som då oftast bara innehåller alpha-tocopherol i höga doser. Våra forskningsrön måste bekräftas men de öppnar för möjligheten att ett balanserat intag av E-vitamin kan ha en skyddande effekt mot demenssjukdomar, säger Francesca Mangialasche.
Studien är publicerad i julinumret av Journal of Alzheimer’s Disease.
Francesca Mangialasche |
Bakom studien står forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet och Institute of Gerontology and Geriatrics, universitetet i Perugia, Italien. Forskningen har letts av Francesca Mangialasche, doktorand vid Karolinska Institutet.
– Det vi kallar E-vitamin består egentligen av åtta olika komponenter, men det som oftast har studerats i anknytning till alzheimer och även andra sjukdomar är bara en av dessa komponenter, kallad alpha-tocopherol. I vår studie ville vi pröva om samtliga medlemmar i E-vitaminfamiljen kunde ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom, säger Francesca Mangialasche i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
I studien ingick 232 deltagare från det så kallade Kungsholmenprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens som pågick i Stockholm mellan 1987 och 2000. I början av studien mättes blodnivåerna av samtliga åtta E-vitaminkomponenter hos deltagarna som då var 80 år eller äldre och demensfria.
Forskarna fann att gruppen med de högsta E-vitaminnivåerna hade 45 – 54 procent mindre risk att utveckla alzheimer jämfört med gruppen med de lägsta nivåerna. Hänsyn har då tagits till andra faktorer som kan påverka sambanden i beräkningarna.
Forskarna menar att fynden talar för att den skyddande effekten av E-vitamin kan vara kopplad till en kombination av de olika medlemmarna inom denna vitaminfamilj. En annan färsk studie som gjorts inom området visar att höga doser av kosttillskott bestående av E-vitaminformen alpha-tocopherol kan kopplas till ökad dödlighet, vilket i sin tur tyder på att en god balans mellan olika E-vitaminkomponenter kan ha stor betydelse för hälsan.
– Gamla människor som grupp är stora konsumenter av kosttillskott med E-vitamin, som då oftast bara innehåller alpha-tocopherol i höga doser. Våra forskningsrön måste bekräftas men de öppnar för möjligheten att ett balanserat intag av E-vitamin kan ha en skyddande effekt mot demenssjukdomar, säger Francesca Mangialasche.
Studien är publicerad i julinumret av Journal of Alzheimer’s Disease.
Till abstract i Journal of Alzheimer’s Disease » (nytt fönster)
Uppdaterat stöd för medicinering vid demens
Socialstyrelsen har uppdaterat sina indikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid bland annat demenssjukdom.
Socialstyrelsens indikatorer publicerades första gången 2004 och kan användas för att mäta och följa upp läkemedelsanvändningens kvalitet. De kan även fungera som stöd vid förskrivning och läkemedelsgenomgångar.
- Det är viktigt att vi och alla andra aktörer tar sitt ansvar för att de äldre ska slippa få för många eller olämpliga läkemedel. Om alla i vården använde våra indikatorer skulle läkemedelsanvändningen bland äldre ha betydligt högre kvalitet än den nu har, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen genomför även en stor undersökning för att kartlägga hur läkarna ser på sin roll i läkemedelsanvändningen hos äldre och vad som krävs för att de ska bli bättre på att hantera den. Det sker genom intervjuer med läkare i fokusgrupper och enkäter till verksamhetschefer runt om i landet.
– Undersökningen beräknas vara klar i höst och förhoppningsvis får vi fram kunskap som vi kan använda i arbetet med att förbättra äldres läkemedelsanvändning, säger Johan Fastbom som leder den projektgrupp vid Socialstyrelsen som har arbetat med indikatorerna.
Socialstyrelsens indikatorer publicerades första gången 2004 och kan användas för att mäta och följa upp läkemedelsanvändningens kvalitet. De kan även fungera som stöd vid förskrivning och läkemedelsgenomgångar.
- Det är viktigt att vi och alla andra aktörer tar sitt ansvar för att de äldre ska slippa få för många eller olämpliga läkemedel. Om alla i vården använde våra indikatorer skulle läkemedelsanvändningen bland äldre ha betydligt högre kvalitet än den nu har, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen genomför även en stor undersökning för att kartlägga hur läkarna ser på sin roll i läkemedelsanvändningen hos äldre och vad som krävs för att de ska bli bättre på att hantera den. Det sker genom intervjuer med läkare i fokusgrupper och enkäter till verksamhetschefer runt om i landet.
– Undersökningen beräknas vara klar i höst och förhoppningsvis får vi fram kunskap som vi kan använda i arbetet med att förbättra äldres läkemedelsanvändning, säger Johan Fastbom som leder den projektgrupp vid Socialstyrelsen som har arbetat med indikatorerna.
Ladda ned indikatorerna för demenssjukdom » (5 sid, pdf)
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre » (hela rapporten, nytt fönster)
Amerikanska riktlinjer ger inget stöd för livsstilsråd
Livsstilsråd om Alzheimers sjukdom vilar på en bräcklig vetenskaplig grund. Bevisen är idag otillräckliga för att hävda att t ex medelhavskost och fysisk aktivitet kan förebygga demens. Den slutsatsen drar National Institute of Health efter att ha granskat forskningen på området.
National Institute of Health (NIH) är en federal forskningsmyndighet som sorterar under departementet för hälsa och omsorg i USA. År 2009 tillsatte NIH en oberoende forskargrupp för att granska 165 vetenskapliga artiklar om risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Artiklarna var publicerade mellan åren 1984 – 2009 och syftet var bl a att utifrån tillgänglig forskning erbjuda läkare tydligare riktlinjer i deras arbete.
Forskningsgenomgången har nu publicerats i Annals of Internal Medicine och slutsatserna ligger till grund för de riktlinjer (NIH consensus and state-of-the-science statements) som NIH nyligen gett ut. Dessa ger inget stöd för att läkare bör ge särskilda råd om kost och livsstil till patienter för att förebygga Alzheimers sjukdom och försämring av kognitiva förmågor.
NIH konstaterar att pågående forskning om bl a omega-3, fysisk aktivitet och social stimulans kan ge nya insikter om hur Alzheimers sjukdom kan förebyggas eller uppskjutas. Men i dagsläget anser myndigheten att det vetenskapliga stödet för sådana "friskfaktorer" är otillräckligt.
NIH:s bedömning skiljer sig från den som Socialstyrelsen gör i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utkom i mitten av maj. En av rekommendationerna rör arbetet med att förebygga demenssjukdom och får prioritetsgrad 3 (1 är högst, 10 lägst). Den säger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom.
Magnus Westlander
National Institute of Health (NIH) är en federal forskningsmyndighet som sorterar under departementet för hälsa och omsorg i USA. År 2009 tillsatte NIH en oberoende forskargrupp för att granska 165 vetenskapliga artiklar om risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Artiklarna var publicerade mellan åren 1984 – 2009 och syftet var bl a att utifrån tillgänglig forskning erbjuda läkare tydligare riktlinjer i deras arbete.
Forskningsgenomgången har nu publicerats i Annals of Internal Medicine och slutsatserna ligger till grund för de riktlinjer (NIH consensus and state-of-the-science statements) som NIH nyligen gett ut. Dessa ger inget stöd för att läkare bör ge särskilda råd om kost och livsstil till patienter för att förebygga Alzheimers sjukdom och försämring av kognitiva förmågor.
NIH konstaterar att pågående forskning om bl a omega-3, fysisk aktivitet och social stimulans kan ge nya insikter om hur Alzheimers sjukdom kan förebyggas eller uppskjutas. Men i dagsläget anser myndigheten att det vetenskapliga stödet för sådana "friskfaktorer" är otillräckligt.
NIH:s bedömning skiljer sig från den som Socialstyrelsen gör i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utkom i mitten av maj. En av rekommendationerna rör arbetet med att förebygga demenssjukdom och får prioritetsgrad 3 (1 är högst, 10 lägst). Den säger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom.
Magnus Westlander
Hjärtsjukdom kan förstärka alzheimersymtom
Glömska och andra kognitiva svårigheter vid Alzheimers sjukdom kan förvärras ytterligare av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en färsk svensk studie från Aging Research Center, Karolinska Institutet.
Studien, som bygger på data från Kungsholmsprojektet, har följt drygt 920 äldre personer under en treårsperiod. Ingen av dem hade demenssjukdom vid första undersökningstillfället. Tre år senare hade närmare 140 deltagare utvecklat Alzheimers sjukdom med typiska kognitiva svårigheter som glömska och problem att orientera sig.
Inom alzheimergruppen utmärkte sig de med hjärt-kärlsjukdom. Gruppen uppvisade sämre resultat än övriga på MMT – ett enkelt kognitivt test – vid båda undersökningstillfällena: 0,5 poäng lägre (ej statistiskt säkerställt) tre år innan diagnosen hade ställts, 2 poäng lägre vid diagnostillfället.
Det finns starka vetenskapliga belägg för att vaskulära faktorer, t ex förhöjt blodtryck i medelåldern, ökar risken att utveckla demens senare i livet.
– Vår studie, som ligger i linje med en rad internationella på området, visar även på nya ingångar till att behandla Alzheimers sjukdom. Resultatet tyder på att man genom blodtryckskontroll och annan behandling som förebygger hjärt-kärlsjukdom inte bara kan fördröja insjuknandet utan också minska de kognitiva svårigheterna hos de som utvecklar sjukdomen, säger en av artikelförfattarna Erika Jonsson Laukka, med dr och post doc, på Aging Research Center.
De båda övriga artikelförfattarna är professorerna Laura Fratiglioni och Lars Bäckman. Studien är publicerad i senaste numret av Dementia and Geriatric Cognitive Disorders.
Magnus Westlander
Studien, som bygger på data från Kungsholmsprojektet, har följt drygt 920 äldre personer under en treårsperiod. Ingen av dem hade demenssjukdom vid första undersökningstillfället. Tre år senare hade närmare 140 deltagare utvecklat Alzheimers sjukdom med typiska kognitiva svårigheter som glömska och problem att orientera sig.
Inom alzheimergruppen utmärkte sig de med hjärt-kärlsjukdom. Gruppen uppvisade sämre resultat än övriga på MMT – ett enkelt kognitivt test – vid båda undersökningstillfällena: 0,5 poäng lägre (ej statistiskt säkerställt) tre år innan diagnosen hade ställts, 2 poäng lägre vid diagnostillfället.
Det finns starka vetenskapliga belägg för att vaskulära faktorer, t ex förhöjt blodtryck i medelåldern, ökar risken att utveckla demens senare i livet.
– Vår studie, som ligger i linje med en rad internationella på området, visar även på nya ingångar till att behandla Alzheimers sjukdom. Resultatet tyder på att man genom blodtryckskontroll och annan behandling som förebygger hjärt-kärlsjukdom inte bara kan fördröja insjuknandet utan också minska de kognitiva svårigheterna hos de som utvecklar sjukdomen, säger en av artikelförfattarna Erika Jonsson Laukka, med dr och post doc, på Aging Research Center.
De båda övriga artikelförfattarna är professorerna Laura Fratiglioni och Lars Bäckman. Studien är publicerad i senaste numret av Dementia and Geriatric Cognitive Disorders.
Magnus Westlander
Till studien i Dementia and Geriatric Cognitive Disorders » (nytt fönster)
Professor efterlyser klarspråk om äldrevården
Antalet personer över 80 år kommer snart att börja öka dramatiskt. Kommunerna tvingas därför till ännu hårdare prioriteringar. Det är djupt otillfredsställande att äldreomsorgen försämras medan den politiska debatten handlar om punktvisa förbättringar utan ekonomisk täckning, skriver professor Mats Thorslund i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Mats Thorslund, som är professor, Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms universitet, pekar på att ribban för att få omsorg och vård redan har höjts väsentligt. Äldre personer som för 20 år sedan mer eller mindre självklart kunde beviljas en plats i vård- och omsorgsboende vårdas i dag i hemmen. Samtidigt har äldre som ”bara” har problem med att klara vardagssysslorna svårt att få hemtjänst överhuvudtaget. Bemanningen har inte följt med den ökade vårdtyngden
Under perioden 2020–2040 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka dramatiskt. I nuläget finns det inte mycket som talar för en markant hälsoförbättring bland de allra äldsta. Ett utvecklat välfärdssamhälle och en bra sjukvård har lett till att allt fler överlever till hög ålder med sina sjukdomar. Mats Thorlunds bedömning utifrån bland annat svenska data pekar på att ohälsan kommer att fortsätta att öka – det vill säga man är sjuk och skröplig längre.
Kan då medborgarna i rimlig grad förutse vilken äldreomsorg de kommer att erbjudas. Nej, menar Mats Thorslund. Det finns inget tydligt offentligt åtagande om äldreomsorg. Möjligheterna att tillgodose de äldres behov avgörs av den aktuella ekonomiska situationen i hemkommunen. Med nuvarande politik kommer avståndet mellan den politiska retoriken och verkligheten att öka ytterligare. Läs hela artikeln » (nytt fönster)
Mats Thorslund, som är professor, Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms universitet, pekar på att ribban för att få omsorg och vård redan har höjts väsentligt. Äldre personer som för 20 år sedan mer eller mindre självklart kunde beviljas en plats i vård- och omsorgsboende vårdas i dag i hemmen. Samtidigt har äldre som ”bara” har problem med att klara vardagssysslorna svårt att få hemtjänst överhuvudtaget. Bemanningen har inte följt med den ökade vårdtyngden
Under perioden 2020–2040 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka dramatiskt. I nuläget finns det inte mycket som talar för en markant hälsoförbättring bland de allra äldsta. Ett utvecklat välfärdssamhälle och en bra sjukvård har lett till att allt fler överlever till hög ålder med sina sjukdomar. Mats Thorlunds bedömning utifrån bland annat svenska data pekar på att ohälsan kommer att fortsätta att öka – det vill säga man är sjuk och skröplig längre.
Kan då medborgarna i rimlig grad förutse vilken äldreomsorg de kommer att erbjudas. Nej, menar Mats Thorslund. Det finns inget tydligt offentligt åtagande om äldreomsorg. Möjligheterna att tillgodose de äldres behov avgörs av den aktuella ekonomiska situationen i hemkommunen. Med nuvarande politik kommer avståndet mellan den politiska retoriken och verkligheten att öka ytterligare. Läs hela artikeln » (nytt fönster)
Domstol slår fast rätt till bidrag för spisvakt
Bidrag för bostadsanpassning kan utgå till spisvakt. Det slår Regeringsrätten fast i en dom.
Domen handlar om en demenssjuk person som fick avslag på en ansökan om bostadsanpassningsbidrag för spisvakt. Han överklagade kommunens beslut och fick rätt i länsrätten. Kammarrätten, nästa instans, gick dock på kommunens linje. Bidrag för bostadsanpassning ska utgå för bostäders fasta funktioner och en spisvakt är att betrakta som ett löst inventarium, resonerade man.
Men Regeringsrätten har alltså en annan uppfattning. Spis får anses utgöra en fast funktion i bostaden, enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Spisvakt kan därför ses som en åtgärd för anpassning av en fast funktion. För att få bidrag till bostadsanpassning måste åtgärden (spisvakten) också vara nödvändig för att bostaden ska bli ändamålsenlig, något som Regeringsrätten ansåg vara fallet i det aktuella överklagandet.
Regeringsrätten är högsta rättsinstans inom det sociala området. Dess domar är vägledande för hur kommuner och domstolar tolkar lagarna.
Magnus Westlander
Domen handlar om en demenssjuk person som fick avslag på en ansökan om bostadsanpassningsbidrag för spisvakt. Han överklagade kommunens beslut och fick rätt i länsrätten. Kammarrätten, nästa instans, gick dock på kommunens linje. Bidrag för bostadsanpassning ska utgå för bostäders fasta funktioner och en spisvakt är att betrakta som ett löst inventarium, resonerade man.
Men Regeringsrätten har alltså en annan uppfattning. Spis får anses utgöra en fast funktion i bostaden, enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Spisvakt kan därför ses som en åtgärd för anpassning av en fast funktion. För att få bidrag till bostadsanpassning måste åtgärden (spisvakten) också vara nödvändig för att bostaden ska bli ändamålsenlig, något som Regeringsrätten ansåg vara fallet i det aktuella överklagandet.
Regeringsrätten är högsta rättsinstans inom det sociala området. Dess domar är vägledande för hur kommuner och domstolar tolkar lagarna.
Magnus Westlander
Regeringsrättens dom » (pdf, 4 sid)
FAKTA | Spisvakt
Spisvakt kopplas ihop med spisen för att undvika att den sätts igång av misstag och inte är påslagen efter användning.
Dags att söka stimulansmedel
Från och med idag, den 3 juni, kan kommuner och landsting börja söka statliga stimulansbidrag för 2010. Regeringen har avsatt sammanlagt 678 000 000 kronor som fördelas utifrån antalet personer över 65 år. Liksom förra året tillhör demensvård de prioriterade områden. Läs mer på Socialstyrelsens webbplats »
Demens på undantag i primärvårdens snabbköp
Vårdval i kombination med de nya ersättningssystemen förvandlar primärvården till ett medicinskt snabbköp. Den utvecklingen gagnar inte personer med demens. Forskaren och familjeläkaren Anders Wimo tar upp risker med dagens primärvårdssystem i senaste numret av Äldre i Centrum som har temat demens.
I Socialstyrelsens nyligen publicerade nationella demensriktlinjer ges primärvården en central roll. Den ska fungera som en första linje för utredning av misstänkt demens (basal utredning) och uppföljning av behandlingar. Primärvårdens förutsättningar att klara denna uppgift beror inte bara på kompetens och resurser.
Ekonomiska styrsystem måste belöna demensutredningar och tidskrävande, men medicinskt motiverade, behandlingar, inte bara korta jourbesök. Så är inte fallet idag menar Anders Wimo, familjeläkare i Hudiksvall-Nordanstig och professor vid Karolinska Institutet.
I en artikel i nr 2/2010 av tidskriften Äldre i Centrum skriver han att vårdval i kombination med de olika ekonomiska ersättningssystem som nu införs riskerar att förvandla primärvården till en medicinskt snabbköp, något som missgynnar demensutredningar av god kvalitet.
Anders Wimo |
"Även om 5 000–6 000 kr för en demensutredning inte är en speciellt hög kostnad, är det betydligt mer än de enstaka tior eller hundralappar som ett primärvårdssnabbköp, inriktat på enkla jourbesök eller blodtryckskontroller, kostar, skriver Anders Wimo.
Anders Wimo menar att tillgänlighet har blivit tidens mantra på bekostnad av kontinuitet, ett numera gammalt honnörsord. Den distriktstläkare som prioriterar personer med demens – eller andra med svåra kroniska sjukdomar – minskar tiden för att vara tillgänglig i sin efterfrågestyrda verksamhet. En vettig prioritering kan tyckas men kostsam för den enskilde vårdcentralen.
"Jag, eller min verksamhetschef, riskerar att bestraffas eftersom jag ur ett lokalt trångt budgetperspektiv är ”dyr” med lägre produktivitet och tillgänglighet även om jag är samhälleligt kostnadseffektiv. Det vore bättre om jag direkt remitterade alla patienter med glömska till specialist. Eller att jag fokuserade på andra snabba besök som till exempel förkylningar", skriver Anders Wimo.
Anders Wimo menar att primärvårdens verksamhetschefer har ett oerhört tryck på sig att hålla budget, skapa intäkter och uppfylla tillgänglighetsmål. Så länge som de ekonomiska styrsystemen belönar "primärvårdssnabbköpet" kommer lite att ske som gynnar personer med demens. Detta kan varken nationella riktlinjer eller politiska försäkringar ändra på.
Läs Anders Wimos artikel på www.aldreicentrum.se » (nytt fönster)
I Socialstyrelsens nyligen publicerade nationella demensriktlinjer ges primärvården en central roll. Den ska fungera som en första linje för utredning av misstänkt demens (basal utredning) och uppföljning av behandlingar. Primärvårdens förutsättningar att klara denna uppgift beror inte bara på kompetens och resurser.
Ekonomiska styrsystem måste belöna demensutredningar och tidskrävande, men medicinskt motiverade, behandlingar, inte bara korta jourbesök. Så är inte fallet idag menar Anders Wimo, familjeläkare i Hudiksvall-Nordanstig och professor vid Karolinska Institutet.
I en artikel i nr 2/2010 av tidskriften Äldre i Centrum skriver han att vårdval i kombination med de olika ekonomiska ersättningssystem som nu införs riskerar att förvandla primärvården till en medicinskt snabbköp, något som missgynnar demensutredningar av god kvalitet.
Anders Wimo |
"Även om 5 000–6 000 kr för en demensutredning inte är en speciellt hög kostnad, är det betydligt mer än de enstaka tior eller hundralappar som ett primärvårdssnabbköp, inriktat på enkla jourbesök eller blodtryckskontroller, kostar, skriver Anders Wimo.
Anders Wimo menar att tillgänlighet har blivit tidens mantra på bekostnad av kontinuitet, ett numera gammalt honnörsord. Den distriktstläkare som prioriterar personer med demens – eller andra med svåra kroniska sjukdomar – minskar tiden för att vara tillgänglig i sin efterfrågestyrda verksamhet. En vettig prioritering kan tyckas men kostsam för den enskilde vårdcentralen.
"Jag, eller min verksamhetschef, riskerar att bestraffas eftersom jag ur ett lokalt trångt budgetperspektiv är ”dyr” med lägre produktivitet och tillgänglighet även om jag är samhälleligt kostnadseffektiv. Det vore bättre om jag direkt remitterade alla patienter med glömska till specialist. Eller att jag fokuserade på andra snabba besök som till exempel förkylningar", skriver Anders Wimo.
Anders Wimo menar att primärvårdens verksamhetschefer har ett oerhört tryck på sig att hålla budget, skapa intäkter och uppfylla tillgänglighetsmål. Så länge som de ekonomiska styrsystemen belönar "primärvårdssnabbköpet" kommer lite att ske som gynnar personer med demens. Detta kan varken nationella riktlinjer eller politiska försäkringar ändra på.
Läs Anders Wimos artikel på www.aldreicentrum.se » (nytt fönster)