Senaste nytt

Bertil Forsberg har lett en forskargrupp vid Umeå universitet som under 15 år följt närmare 2000 Umeåbor. Vart femte år fick deltagarna genomföra en minnesundersökning. Samtidigt registrerade forskarna luftkvaliteten genom att beräkna förekomsten av avgaser utanför deltagarnas bostäder.

Resultaten visade att den fjärdedel av deltagarna som utsattes för de högsta avgashalterna hade cirka 40 procent högre risk att utveckla alzheimer eller vaskulär demens jämfört med den fjärdedelen som exponeras för minst luftföroreningar. Totalt kunde 16 procent av samtliga demensfall i studien bero på avgasexponering. Forskarna har tagit hänsyn till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel ålder, utbildningsnivå och olika livsstilsfaktorer.

Hur luftföroreningarna skulle kunna leda till demenssjukdom är inte klarlagt.

– Vi vet att mycket små partiklar kan ta sig via luktnerven till i hjärnan och orsaka en direkt skada. Avgaser har också visat sig orsaka inflammationer som drabbar både luft­vägarna och andra organ, vilket bland annat påverkar blodcirkulationen i hjärnan, säger Bertil Forsberg till Dagens Nyheter.

Umeåforskarna menar att mer forskning på samma tema behövs. De poängterar att även buller och andra faktorer som är kopplade till trafik kan vara kopplade till demenssjukdomar. Studien ingår i befolkningsstudien Betula och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives.

Läs mer i Dagens Nyheter » (nytt fönster)

I hamnen väntade fartyget m/s Sigrid där ett inspirationsseminarium med föreläsningar och en efterföljande paneldiskussion hölls. Här togs bland annat upp demensforskningens förutsättningar, hur man skapar en likvärdig vård och Nollvision, Svenskt Demenscentrums utbildningspaket för en demensvård utan tvång och begränsningar. Bakom arrangemanget stod, förutom Svenskt Demenscentrum, stiftelserna Silviahemmet och Stockholms läns Äldrecentrum, Durewall Institutet, Hattstugan vård och utbildning, Riksföreningen för Sjuksköterskan inom Äldrevård och 1,6 & 2,6-miljonerklubben.

Några exempel på artiklar. Musikterapeut Katarina Lindblad skriver om hur musik kan bidra till ett ökat välbefinnade hos personer med demenssjukdom. Docent Lennart Johansson söker förklaringar till att många anhöriga inte vill ha hjälp. Professor Laura Fratiglioni diskuterar något som flera nya studier visar; att demenssjukdomar tenderar att minska i varje åldersgrupp. Till Äldre i Centrums webb » (nytt fönster)

Läs även artikeln Nya diagnoskriterier utan begreppet demens » 

Rekordmånga, nästan 1 600 deltagare, intog Karlstad den 20–21 maj för att lära av varandra och utbyta erfarenheter tvärs över yrkesgränserna. Det var för sextonde gången som Svenska nätverket för demenskunskap arrangerade Svenska Demensdagarna och nya demensriktlinjer var en av många programpunkter. Socialstyrelsens företrädare efterlyste fler demensteam och fler boenden.

De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom har fått ett stort genomslag, det visade den utvärdering som kom i fjol. Men den pekade också på flera brister och riktlinjerna håller nu på att revideras. Så vad händer, undrade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet, som var moderator när frågan diskuterades.

Något som upptäcktes vid utvärderingen var att utlandsfödda och de med låg utbildning oftare får antipsykosmedel än andra. Orsakerna ska nu analyseras av landstingen tillsammans med kommunerna. Antalet platser i boenden ska ses över och ökas, till exempel för yngre med demens. Och ännu är demens UNS (utan närmare specifikation) en alltför vanlig diagnos. Det här är sådant som ska tas upp i de nya riktlinjerna.

Greger Bengtsson från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ville inte lova demensteam i varje kommun – eftersom de ser så olika ut. Och den kontroversiella frågan om nattbemanning på särskilda boenden är ännu inte avgjord, här pågår överläggningar mellan SKL och regeringen. Det behövs en konkret handlingsplan, en nationell demensplan med mätbara mål, underströk Wilhelmina Hoffman.

Den nya boken Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar väckte stort intresse. Lars Sonde, som lett arbetet med boken, berörde starkt med en berättelse om hur tvång kan upplevas. Seminarierna spände i övrigt över en mängd områden – om hur miljön kan vara ett stöd, demens sexualitet och bemötande, mänsklig beröring, munhälsa och demens, demens och traumatiska upplever och mycket annat.

Rozita Torkpoor är sjuksköterska och arbetar med Migrationsskolan, vid minneskliniken Skånes universitetssjukhus. Demensvård i ett mångkulturellt samhälle var temat för hennes seminarium. De flesta kognitiva tester har utvecklats i USA. MMSE som vanligtvis används här är också mycket påverkad av utbildning, menade hon. Det innebär att den som inte gått så mycket i skolan eller kommer från en annan kultur kan få för låga poäng.

Just nu pågår den första europeiska studien om tvärkulturell neuropsykologisk testning där bland annat Sverige deltar via minneskliniken i Malmö. Det handlar om att hitta tester som inte är beroende av utbildning, språk och kultur.

– Vi har börjat använda oss av testet Rudas som utvecklats i Australien. Där används frågor som har med vardagen att göra. Omdöme till exempel kan belysas så här: Tänk dig att du står vid en trafikerad gata och ska ta dig över, hur gör du på ett säkert sätt?

Maria Erikdsotter, professor vid Karolinska Institutet och tillika överläkare vid geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge var en av huvudföreläsarna. Alzheimers sjukdom var ämnet. I Sverige beräknas 100 000 personer, varav 10 000 under 65 år, vara direkt drabbade av sjukdomen.

 Det är viktigt att få diagnos även om det inte finns någon botande behandling – däremot anser Maria Erikdsotter inte att alla äldre ska screenas för demenssjukdom. Hoppfullt är att det verkar som om de alldra äldsta har en något lite minskad risk för att insjukna. Varför vet man inte säkert, kanske är orsaken att de behandlat sitt blodtryck.

Det pågår sedan länge en mängd forskningsstudier för att hitta botemedel mot Alzheimers sjukdom, ännu har inget riktigt genombrott gjorts. På frågan om varför det är så svårt svarade Maria Eriksdotter att det antagligen finns flera olika typer av sjukdomen.

– Det behövs sannolikt skräddarsydd behandling för var och en. Idag tror man att Alzheimers sjukdom börjar långt innan det går att se några symptom. Nu försöker forskarna hitta dem som har lindrig kognitiv svikt, det som kallas MCI, och urskilja vilka av dem som sedan utvecklar demenssjukdom.

Alla gör inte det. En del blir bättre och andra förblir oförändrade.

Arto Nordlund, psykolog och forskare vid  Sahlgrenska Akademin forskar just om patienter med MCI. Ju fler kognitiva funktioner – minne, uppmärksamhet, språk etc – som var påverkade, desto större var risken att två år senare utveckla demens.

Det går också att se skillnader mellan dem som senare utvecklar Alzheimers sjukdom respektive vaskulär demens eller blanddemens.  Den senare gruppen har svårare att lära in nya saker, men minns det de lärt. 

Kari Molin, frilansjournalist