Senaste nytt
Upptäckt kastar nytt ljus över alzheimer
Forskare har hittat en koppling mellan prioner och betaamyloid, det ämne som lagras i onormal omfattning i en alzheimersjuk hjärna. Upptäckten som presenteras i Nature kallar professor Bengt Winblad för en "kioskvältare".
Prion är ett protein som är känt för att orsaka sjukdomar hos både människor (Jacob Creutzfeldts sjukdom) och djur (galna ko-sjukan). I dessa fall handlar det om sjuka varianter av proteinet. Nu visar forskningen att betaamyloid binder även till det friska prionproteinet i hjärncellernas nervändar.
Upptäckten ger tankar om nya behandlingsmetoder vid Alzheimers sjukdom, förklarar professor Bengt Winblad vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ett sätt att motverka ansamlingen av betaamyloid, som leder till att hjärnceller dör, skulle kunna vara att utveckla metoder för att hindra bindningen mellan betaamyloid och prioner.
Bengt Winblad kallar upptäckten för en "kioskvältare" och syftar då på forskningen.
– Ja, tyvärr kan man säga att det är ingen kioskvältare än för patienter, men för oss är det här en. Det är sådana här artiklar vi behöver, som verkligen ger oss en tändning så att säga, säger han till Vetenskapsradion.
Magnus Westlander
Prion är ett protein som är känt för att orsaka sjukdomar hos både människor (Jacob Creutzfeldts sjukdom) och djur (galna ko-sjukan). I dessa fall handlar det om sjuka varianter av proteinet. Nu visar forskningen att betaamyloid binder även till det friska prionproteinet i hjärncellernas nervändar.
Upptäckten ger tankar om nya behandlingsmetoder vid Alzheimers sjukdom, förklarar professor Bengt Winblad vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ett sätt att motverka ansamlingen av betaamyloid, som leder till att hjärnceller dör, skulle kunna vara att utveckla metoder för att hindra bindningen mellan betaamyloid och prioner.
Bengt Winblad kallar upptäckten för en "kioskvältare" och syftar då på forskningen.
– Ja, tyvärr kan man säga att det är ingen kioskvältare än för patienter, men för oss är det här en. Det är sådana här artiklar vi behöver, som verkligen ger oss en tändning så att säga, säger han till Vetenskapsradion.
Magnus Westlander
Lyssna på inslag i Vetenskapsradion » (nytt fönster)
Till artikeln i tidskriften Nature » (nytt fönster)
Startskott för svenskt-norskt projekt
I slutet av februari samlades 160 personer från 8 kommuner i Sverige och Norge. Strömstad var platsen för uppstartsmötet av det svensk-norska projektet Gränsregional omsorgsfilosofi.
Projektet vänder sig till personer med demenssjukdom, deras närstående och vårdpersonal. Det leds av Strömstad kommun och Fredrikstad, grannkommunen på norska sidan, och delfinansieras via Europeiska regionala utvecklingsfonden samt av norska statliga Interregmedel.
I projektet ingår utbildning i palliativ vårdfilosofi som innebär en aktiv helhetsvård för att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Tanken är att demenssjuka och deras närstående ska kunna leva ett så aktivt liv som möjligt trots obotbar sjukdom. Målet är högsta möjliga livskvalitet.
Projektledare Maria Hansson hade till uppstartsdagen inbjudit Svenskt Demenscentrums föreståndare Wilhelmina Hoffman liksom Norskt demenscentrums ledare Anne Marie Mork Rokstad. Anne Marie Mork Rokstad föresläste om vikten av personcentrerad vård. På eftermiddagen talade Wilhelmina Hoffman om teamarbete och anhörigstöd utifrån Silviahemmets vårdfilosofi som ligger till grund för projektet.
Uppstartsdagen präglades av nyfikenhet och engagemang. Svenskt Demenscentrum följer utvecklingen av projektet.
Projektet vänder sig till personer med demenssjukdom, deras närstående och vårdpersonal. Det leds av Strömstad kommun och Fredrikstad, grannkommunen på norska sidan, och delfinansieras via Europeiska regionala utvecklingsfonden samt av norska statliga Interregmedel.
I projektet ingår utbildning i palliativ vårdfilosofi som innebär en aktiv helhetsvård för att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Tanken är att demenssjuka och deras närstående ska kunna leva ett så aktivt liv som möjligt trots obotbar sjukdom. Målet är högsta möjliga livskvalitet.
Projektledare Maria Hansson hade till uppstartsdagen inbjudit Svenskt Demenscentrums föreståndare Wilhelmina Hoffman liksom Norskt demenscentrums ledare Anne Marie Mork Rokstad. Anne Marie Mork Rokstad föresläste om vikten av personcentrerad vård. På eftermiddagen talade Wilhelmina Hoffman om teamarbete och anhörigstöd utifrån Silviahemmets vårdfilosofi som ligger till grund för projektet.
Uppstartsdagen präglades av nyfikenhet och engagemang. Svenskt Demenscentrum följer utvecklingen av projektet.
Mer om projektet i GP »
(nytt fönster)
Fr v Wilhelmina Hoffman, Maria Hansson
och Anne Marie Mork Rokstad.
Sjukgymnasternas nationella nätverk
Under våren 2009 bildades ett demensnätverk för landets sjukgymnaster. Initiativet kommer från "äldresektionen" inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund.
Sofie Tängman, sjukgymnast vid Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, är en av initiativtagarna. Hon är även aktiv i en av Svenskt Demenscentrums referensgrupper.
– Det är framför allt under arbetet i denna som jag insett behovet av ett demensnätverk för oss sjukgymnaster, det finns ju redan för de flesta andra yrkesgrupper inom demensvården, säger hon.
Sjukgymnaster inom demensvården arbetar främst inom fem omåden: diagnostik, fysisk aktivitet, träning och rehabilitering, fallprevention samt handledning till närstående och omvårdnadspersonal. Många är verskamma inom landstinget – geriatrik och primärvård – men de flesta återfinns inom kommunens särskilda boenden.
Sofie Tängman betonar att nätverket är öppet för alla sjukgymnaster med intresse för demensfrågor. Det kommer att sortera under Sektionen för gerontologi och geriatrik – äldres hälsa (Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund) där bland annat nätverkets webbplats ska finnas.
Magnus Westlander
Sofie Tängman, sjukgymnast vid Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, är en av initiativtagarna. Hon är även aktiv i en av Svenskt Demenscentrums referensgrupper.
– Det är framför allt under arbetet i denna som jag insett behovet av ett demensnätverk för oss sjukgymnaster, det finns ju redan för de flesta andra yrkesgrupper inom demensvården, säger hon.
Sjukgymnaster inom demensvården arbetar främst inom fem omåden: diagnostik, fysisk aktivitet, träning och rehabilitering, fallprevention samt handledning till närstående och omvårdnadspersonal. Många är verskamma inom landstinget – geriatrik och primärvård – men de flesta återfinns inom kommunens särskilda boenden.
Sofie Tängman betonar att nätverket är öppet för alla sjukgymnaster med intresse för demensfrågor. Det kommer att sortera under Sektionen för gerontologi och geriatrik – äldres hälsa (Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund) där bland annat nätverkets webbplats ska finnas.
Magnus Westlander
Mer info om sjukgymnasternas demensnätverk. Läs mer »
Sektionen för gerontologi och geriatrik/äldres hälsa,
www.sgog.se » (nytt fönster)
Passiv rökning kan öka risken för demens
Forskning tyder på att rökare löper större risk att drabbas av demens. En ny studie visar att även passiv rökning kan vara en riskfaktor.
Resultaten presenteras i tidskriften British Medical Journal (BMJ) av forskare från universiteten i Cambridge (England) och Michigan (USA). De bygger på data från två engelska befolkningsstudier. Drygt 4 800 personer, samtliga icke-rökare och minst 50 år fyllda, undersöktes mellan åren 1998–2002.
Deltagarna fick lämna salivprov som visade halten av koitinin, ett ämne som bildas när cigarettrökens nikotin bryts ned. Samtidigt genomfördes olika neuropsykologiska tester av hjärnans funktioner; minnet och andra s k kognitiva förmågor.
Deltagarna delades sedan in i fyra grupper utifrån mängden koitinin i saliven. Resultatet visade att ju mer man utsatts för passiv rökning (högre koitininhalt) desto större var risken att drabbas av kognitiva nedsättningar (minnesproblem etc), som i förlängningen kan leda till demens. Då har forskarna tagit hänsyn till andra kända riskfaktorer.
Tidigare forskning har visat att passiv rökning kan orsaka hjärt-kärlsjukdom vilket i sin tur ökar risken för demenssjukom. Den nya BMJ-studien är den första som visar ett direkt signifikant samband mellan passiv rökning och kognitiv nedsättning.
Magnus Westlander
Resultaten presenteras i tidskriften British Medical Journal (BMJ) av forskare från universiteten i Cambridge (England) och Michigan (USA). De bygger på data från två engelska befolkningsstudier. Drygt 4 800 personer, samtliga icke-rökare och minst 50 år fyllda, undersöktes mellan åren 1998–2002.
Deltagarna fick lämna salivprov som visade halten av koitinin, ett ämne som bildas när cigarettrökens nikotin bryts ned. Samtidigt genomfördes olika neuropsykologiska tester av hjärnans funktioner; minnet och andra s k kognitiva förmågor.
Deltagarna delades sedan in i fyra grupper utifrån mängden koitinin i saliven. Resultatet visade att ju mer man utsatts för passiv rökning (högre koitininhalt) desto större var risken att drabbas av kognitiva nedsättningar (minnesproblem etc), som i förlängningen kan leda till demens. Då har forskarna tagit hänsyn till andra kända riskfaktorer.
Tidigare forskning har visat att passiv rökning kan orsaka hjärt-kärlsjukdom vilket i sin tur ökar risken för demenssjukom. Den nya BMJ-studien är den första som visar ett direkt signifikant samband mellan passiv rökning och kognitiv nedsättning.
Magnus Westlander
Till British Medical Journal (13 feb 2009) » (nytt fönster)
England antar nationell demensstrategi
Den brittiska regeringen har antagit National Dementia Strategy for England. De 150 miljoner pund som nu satsas under fem år ska bland annat användas till att etablera nya minnesmottagningar.
I mitten av december uppmanade EU:s ministerråd medlemsstaterna att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Nu har England sällat sig till den grupp – Norge, Frankrike och Skottland – som tidigare formulerat sådana strategier. Den 2 februari antogs National Dementia Strategy for England av den brittiska regeringen som har utlovat att skjuta till 150 milljoner pund för genomförandet.
Den engelska strategin är på fem år och innehåller 17 rekommendationer inom 3 områden:
- ökad medvetenhet och förståelse för demenssjukdomar
- tidig diagnos och stöd
- ökad livskvalitet för de drabbade
Enligt BBC:s nätupplaga planerar regeringen för särskilda rådgivare som ska hjälpa de drabbade att navigera i vårdsystemet. Ett annat inslag i strategin är satsningen på minnesmottagningar (memory clinics). Dessa har en viktig roll för att diagnosticera demens på ett tidigt stadium anser den brittiska hälsoministern Phil Hope.
– Om man får en tidig diagnos och ett tidigt stöd förbättras patientens livskvalitet, så vi talar talar om en betydande roll som minnesmottagningarna spelar. Det ska finnas en minnesmottagning i varje stad, säger han till BBC News.
Magnus Westlander
I mitten av december uppmanade EU:s ministerråd medlemsstaterna att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Nu har England sällat sig till den grupp – Norge, Frankrike och Skottland – som tidigare formulerat sådana strategier. Den 2 februari antogs National Dementia Strategy for England av den brittiska regeringen som har utlovat att skjuta till 150 milljoner pund för genomförandet.
Den engelska strategin är på fem år och innehåller 17 rekommendationer inom 3 områden:
- ökad medvetenhet och förståelse för demenssjukdomar
- tidig diagnos och stöd
- ökad livskvalitet för de drabbade
Enligt BBC:s nätupplaga planerar regeringen för särskilda rådgivare som ska hjälpa de drabbade att navigera i vårdsystemet. Ett annat inslag i strategin är satsningen på minnesmottagningar (memory clinics). Dessa har en viktig roll för att diagnosticera demens på ett tidigt stadium anser den brittiska hälsoministern Phil Hope.
– Om man får en tidig diagnos och ett tidigt stöd förbättras patientens livskvalitet, så vi talar talar om en betydande roll som minnesmottagningarna spelar. Det ska finnas en minnesmottagning i varje stad, säger han till BBC News.
Magnus Westlander
Kursdeltagare Demenskunskap 2008/09
Kursdeltagare Demenskunskap 2008/09
Första mötet mellan nordiska demenscentra
I början av februari stod Svenskt Demenscentrum värd för det första mötet mellan tre demenscentrum från Norden. Under två dagar diskuterades bland annat former för nordisk samverkan för att utveckla demensvården.
När Svenskt Demenscentrum startade för ett år sedan fanns redan två nordiska systerorganisationer. Det norska Nasjonalt kompetetansesenter for demens (numera en del av Nasjonalt kompetansesenter for aldring og helse) bildades 1997 och det danska Nationalt Videnscenter for Demens 2007, ett år före det svenska.
Organisationernas uppdrag och storlek skiljer sig till viss del. Medan Svenskt Demenscentrum (6 anställda) är ett utpräglat informationsorgan bedriver det norska (15 anställda) och danska (50 anställda) motsvarigheterna även forsknings- och utvecklingsarbete. Att det ändå finns områden att samarbeta kring framkom av det nordiska möte som hölls den 5–6 februari i Äldreforskningens hus i Stockholm.
– Det finns stora likheter mellan demensvården i Norge, Danmark och Sverige, detta gör det naturligvtis lättare för oss att hitta former för samverkan som kan stärka demensvården i våra länder, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.
Mötet fungerade som en avstamp för ett gemensamt nordiskt arbete kring konkreta frågor, bl a om demensteam. Ett annat samverkansområde är webben där bl a konferenser och andra kalendariehändelser från samtliga tre länder kommer att finnas på respektive hemsida.
Magnus Westlander
Medarbetare från tre nordiska demenscentra möts i
Svenskt Demenscentrums lokaler i Äldreforskningens hus.
När Svenskt Demenscentrum startade för ett år sedan fanns redan två nordiska systerorganisationer. Det norska Nasjonalt kompetetansesenter for demens (numera en del av Nasjonalt kompetansesenter for aldring og helse) bildades 1997 och det danska Nationalt Videnscenter for Demens 2007, ett år före det svenska.
Organisationernas uppdrag och storlek skiljer sig till viss del. Medan Svenskt Demenscentrum (6 anställda) är ett utpräglat informationsorgan bedriver det norska (15 anställda) och danska (50 anställda) motsvarigheterna även forsknings- och utvecklingsarbete. Att det ändå finns områden att samarbeta kring framkom av det nordiska möte som hölls den 5–6 februari i Äldreforskningens hus i Stockholm.
– Det finns stora likheter mellan demensvården i Norge, Danmark och Sverige, detta gör det naturligvtis lättare för oss att hitta former för samverkan som kan stärka demensvården i våra länder, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.
Mötet fungerade som en avstamp för ett gemensamt nordiskt arbete kring konkreta frågor, bl a om demensteam. Ett annat samverkansområde är webben där bl a konferenser och andra kalendariehändelser från samtliga tre länder kommer att finnas på respektive hemsida.
Magnus Westlander
Medarbetare från tre nordiska demenscentra möts i
Svenskt Demenscentrums lokaler i Äldreforskningens hus.
Länkar till norskt och danskt demenscentrum
- Nasjonalt kompetetansesenter for demens » (nytt fönster)
- Nationalt Videnscenter for Demens » (nytt fönster)
Europaparlamentet kräver plan för alzheimer
Idag antog Europaparlamentet en skriftlig förklaring om prioriteringar i kampen mot alzheimer. En majoritet av ledamöterna kräver en europeisk plan för sjukdomen.
Alzheimers sjukdom är en viktig europeisk folkhälsofråga, betonas i ett pressmeddelande från Europaparlamentet. Över sex miljoner européer lider av sjukomen och att antalet kommer att minst fördubblas fram till 2050 på grund av den åldrande befolkningen.
I den skriftliga förklaringen uppmanar parlamentet Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för alzheimer. Planen ska främja forskning, förbättra tidig diagnostisering, förenkla för sjuka och vårdare samt förbättra deras livskvalitet, främja alzheimerorganisationernas arbete och ge dem regelbundet stöd.
I december 2008 publicerade ministerrådet – Europas hälso- och sjukvårdsministrar – ett dokument som uppmanar unionens medlemsstater att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Läs mer »
Magnus Westlander
Alzheimers sjukdom är en viktig europeisk folkhälsofråga, betonas i ett pressmeddelande från Europaparlamentet. Över sex miljoner européer lider av sjukomen och att antalet kommer att minst fördubblas fram till 2050 på grund av den åldrande befolkningen.
I den skriftliga förklaringen uppmanar parlamentet Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för alzheimer. Planen ska främja forskning, förbättra tidig diagnostisering, förenkla för sjuka och vårdare samt förbättra deras livskvalitet, främja alzheimerorganisationernas arbete och ge dem regelbundet stöd.
I december 2008 publicerade ministerrådet – Europas hälso- och sjukvårdsministrar – ett dokument som uppmanar unionens medlemsstater att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Läs mer »
Magnus Westlander
Högskola och FoU samverkar om utbildning
Nyligen avslutades kursen Demenskunskap för sjuksköterskor. Den är resultatet av ett samarbete mellan Nestor FoU-center och Karolinska Institutet.
Katrin Randviir, sjuksköterska på vårdcentralen i Bollmora, har både gått kursen och deltagit i planeringen av den.
– Vi diskuterade på Nestor vad som var särkilt viktigt för den här typen av utbildning, som ges till yrkesverksamma. Förutom närheten till undervisningslokal betonades vikten av att kursen berättigar till högskolepoäng.
Det senare blev möjligt genom ett samarbete mellan Nestor FoU-center och Karolinska Institutet som har legitimerat kursen. De 15 deltagarna kan nu tillgodoräkna sig 7,5 högskolepoäng.
Kursen, som gått under nio månader, har gett ämnesfördjupning i demenskunskap ur ett omvårdnadsperspektiv. Även vetenskaplig metodik och informationssökning har tagits upp för att deltagarna ska kunna ta del av forskningsrön. Katrin Randviir, som är knuten till en dagverksamhet för personer med demens, lyfter fram betoningen av nya förhållningssätt som de mest värdefulla med utbildningen.
– Jag gick ut min grundutbilning 1987 och blev distriktssjuksköterska 1998. Det har hänt mycket sedan dess. Att sträva efter att se människan bakom sjukdomen var ju inget som var viktig på den tiden.
Wallis Jansson, projektledare på Nestor FoU-center och lärare på kursen, säger att det finns intresse för att ge kursen på nytt. Det finns även planer på en vidareutbildning.
Magnus Westlander
Katrin Randviir, sjuksköterska på vårdcentralen i Bollmora, har både gått kursen och deltagit i planeringen av den.
– Vi diskuterade på Nestor vad som var särkilt viktigt för den här typen av utbildning, som ges till yrkesverksamma. Förutom närheten till undervisningslokal betonades vikten av att kursen berättigar till högskolepoäng.
Det senare blev möjligt genom ett samarbete mellan Nestor FoU-center och Karolinska Institutet som har legitimerat kursen. De 15 deltagarna kan nu tillgodoräkna sig 7,5 högskolepoäng.
Kursen, som gått under nio månader, har gett ämnesfördjupning i demenskunskap ur ett omvårdnadsperspektiv. Även vetenskaplig metodik och informationssökning har tagits upp för att deltagarna ska kunna ta del av forskningsrön. Katrin Randviir, som är knuten till en dagverksamhet för personer med demens, lyfter fram betoningen av nya förhållningssätt som de mest värdefulla med utbildningen.
– Jag gick ut min grundutbilning 1987 och blev distriktssjuksköterska 1998. Det har hänt mycket sedan dess. Att sträva efter att se människan bakom sjukdomen var ju inget som var viktig på den tiden.
Wallis Jansson, projektledare på Nestor FoU-center och lärare på kursen, säger att det finns intresse för att ge kursen på nytt. Det finns även planer på en vidareutbildning.
Magnus Westlander
Deltagarna i kursen demenskunskap
(nederst, två fr v: Katrin Randviir) Förstora bild »
Nestor FoU-center ligger södra Storstockholm, gå till www.nestor-foucenter.se » (nytt fönster)
Nationella riktlinjer publiceras i juni
Arbetet med de nationella riktlinjerna för demensvården närmar sig sitt slut. Den 10 juni publiceras en preliminär version som läggs ut på Socialstyrelsen webbplats. Slutversionen kommer i början av 2010.
För tre år sedan påbörjade Socialstyrelsen arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Ett 40-tal experter har sammmanställt bästa tillgängliga kunskap, det vill säga forskning och beprövad erfarenhet, inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Under hela demensförloppet, från början till livets slut, ska vårdpersonal kunna få beslutsstöd och rekommendationer om vad som bör göras. Riktlinjerna vänder sig även till beslutsfattare.
– Den preliminära version som vi publicerar i juni ska behandlas under hösten på ett tiotal dialogkonferenser runt om i landet. Från konferenserna görs en återkoppling som eventuellt leder till att riktlinjerna revideras. I början på nästa år kommer sedan den slutgiltiga versionen, säger Ulla Höjgård, projektledare vid Socialstyrelsen, som lett arbetet med riktlinjerna.
Förutom rekommendationer innehåller riktlinjerna en rad vetenskapliga underlag, bl a studier om hälso- och socioekonomi samt olika insatsers kostnadseffektivitet. Även en populärversion av riktlinjerna kommer att tas fram. Svenskt Demenscentrum har fått i uppdrag att ta fram en plattform för utbildning utifrån de Nationella riktlijerna.
Magnus Westlander
För tre år sedan påbörjade Socialstyrelsen arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Ett 40-tal experter har sammmanställt bästa tillgängliga kunskap, det vill säga forskning och beprövad erfarenhet, inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Under hela demensförloppet, från början till livets slut, ska vårdpersonal kunna få beslutsstöd och rekommendationer om vad som bör göras. Riktlinjerna vänder sig även till beslutsfattare.
– Den preliminära version som vi publicerar i juni ska behandlas under hösten på ett tiotal dialogkonferenser runt om i landet. Från konferenserna görs en återkoppling som eventuellt leder till att riktlinjerna revideras. I början på nästa år kommer sedan den slutgiltiga versionen, säger Ulla Höjgård, projektledare vid Socialstyrelsen, som lett arbetet med riktlinjerna.
Förutom rekommendationer innehåller riktlinjerna en rad vetenskapliga underlag, bl a studier om hälso- och socioekonomi samt olika insatsers kostnadseffektivitet. Även en populärversion av riktlinjerna kommer att tas fram. Svenskt Demenscentrum har fått i uppdrag att ta fram en plattform för utbildning utifrån de Nationella riktlijerna.
Magnus Westlander