Senaste nytt
Yngre demenssjuka utan anpassat stöd
Anpassat stöd till yngre demenssjuka och deras anhöriga saknas i samtliga halländska kommuner. Det framgår av en kartläggning beställd av Region Halland.
Kartläggningen är gjord av Annelie Georgsson, kurator på minnesmottagningen i Varberg. Bakgrunden är den rapport från Socialstyrelsen som kom förra året (se högerspalt) och som pekade på brister i samhällets stöd till yngre demenssjuka, det vill säga personer som insjuknar före 65 års ålder och i många fall är yrkesverksamma.
– Vi ville se hur det såg ut i Halland, om situationen är lika bristfällig här – och det får man nog säga att den är, säger Annelie Georgsson.
I regionens sex kommuner fann hon 51 "yngre" personer med diagnosticerad demenssjukdom. Men hon är rätt övertygad om att det verkliga antalet är betydligt högre eftersom kommun och primärvård har dålig överblick och kännedom om denna grupp.
– Vanligen får yngre demenssjuka sin diagnos på en minnesmottagning där det, på vissa håll, erbjuds bland annat samtalskontakt det första året. Sedan bor personerna i hemmet med hjälp av av familjen. De gör det utan några insatser från vare sig kommun eller primärvård som ofta inte känner till deras existens. När det sedan är dags att flytta hamnar man på ett särskilt boende – för äldre personer, säger Annelie Georgsson.
Hon menar att den stora skillnad mellan äldre och yngre demenssjuka är just att de senare får betydlig mindre insatser fråm samhället, det gäller även deras anhöriga. Orsaken är främst stödets utformning. Ingen av Hallands sex kommuner hade någon verksamhet särskilt anpassad för yngre med demens och deras anhöriga.
– Samtalsgrupper och avlastning på kvällstid är exempel på anpassat stöd som skulle kunna vara värdefullt för både yngre demenssjuka och deras yrkesverksamma anhöriga, säger Annelie Georgsson.
Magnus Westlander
Kartläggningen är gjord av Annelie Georgsson, kurator på minnesmottagningen i Varberg. Bakgrunden är den rapport från Socialstyrelsen som kom förra året (se högerspalt) och som pekade på brister i samhällets stöd till yngre demenssjuka, det vill säga personer som insjuknar före 65 års ålder och i många fall är yrkesverksamma.
– Vi ville se hur det såg ut i Halland, om situationen är lika bristfällig här – och det får man nog säga att den är, säger Annelie Georgsson.
I regionens sex kommuner fann hon 51 "yngre" personer med diagnosticerad demenssjukdom. Men hon är rätt övertygad om att det verkliga antalet är betydligt högre eftersom kommun och primärvård har dålig överblick och kännedom om denna grupp.
– Vanligen får yngre demenssjuka sin diagnos på en minnesmottagning där det, på vissa håll, erbjuds bland annat samtalskontakt det första året. Sedan bor personerna i hemmet med hjälp av av familjen. De gör det utan några insatser från vare sig kommun eller primärvård som ofta inte känner till deras existens. När det sedan är dags att flytta hamnar man på ett särskilt boende – för äldre personer, säger Annelie Georgsson.
Hon menar att den stora skillnad mellan äldre och yngre demenssjuka är just att de senare får betydlig mindre insatser fråm samhället, det gäller även deras anhöriga. Orsaken är främst stödets utformning. Ingen av Hallands sex kommuner hade någon verksamhet särskilt anpassad för yngre med demens och deras anhöriga.
– Samtalsgrupper och avlastning på kvällstid är exempel på anpassat stöd som skulle kunna vara värdefullt för både yngre demenssjuka och deras yrkesverksamma anhöriga, säger Annelie Georgsson.
Magnus Westlander
Alzheimerfonden ger pengar till forskning
Alzheimerfonden delar i år ut fem miljoner kronor till svensk demensforskning. Pengarna kommer främst från privata gåvor, ofta via testamenten.
Alzheimerfonden har under året tagit emot 30 ansökningar om forskningsmedel. Fondens vetenskapliga råd har nu valt ut 19 forskningsprojekt som får dela på sammanlagt fem miljoner kronor.
– Sett i relation till vad som totalt satsas på demensforskningen är det inte mycket pengar men på marginalen kan det ändå betyda mycket. Många forskare uttrycker en stor uppskattning över att ha fått medel ur Alzheimerfonden, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.
Alzheimerfonden har tidigare i år delat ut utbildningsstipendier till vårdpersonal, det kommer även att göras under våren 2009.
Magnus Westlander
Ansökningar som beviljats av Alzheimerfonden 2008
PhD Ahmadull Kadir, Karolinska Institutet Huddinge
"Multi-tracer positionsemissionstomografi-studier hos patienter med Alzheimers sjukdom"
PhD Laura Mateus-Montejo, Karolinska Institutet, Huddinge
"Betydelsen av kolesterolmetabolism och oxysteroler i etiologin av Alzheimer´s sjukdom"
Bitr forskare Li Rui, Neurovetenskap och fysiologi SU/Mölndal
"Effekter av Alzheimers-relaterade beta-amyloid-molekyler på LTP"
Med dr Helena Westerberg, Karolinska Institutet, Stockholm
"Träning av arbetsminnet - prövning av en ny kognitiv intervention vid demens"
Apotekare Taher Darreh-Shori, Karolinska Institutet, Stockholm
"Mekanismer för amyloid toxicitet och oblansen i den kolinerga neurtransmissionen i Alzheimerssjukdom i relation till hjärnan inneboende plasticitet och regeneration"
Överläkare Yvonne Freund-Levi, Karolinska Institutet, Huddinge
"Lipididietstudien-intag av Omega3 fiskfetter som prevention mot demenssjukdom"
Professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet Stockholm
"Biologiska markörer vid Alzheimers sjukdom, användning av modern MR-teknik."
Professor Kaj Blennow, Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset
"APP och beta-amyloid i likvor som diagnostiska och theragnostiska markörer vid Alzheimers sjukdom"
Professor Agneta Nordberg, Karolinska Institutet Huddinge
"Alzheimers sjukdom - tidig upptäckt och mekanismer för nya behandlingsstrategier i syfte att finna ett bot"
Professor Lars Lannfelt, Uppsala Universitet/Folkhälso och Vårdvetenskap
"Studier av konformationsförändrade proteiner vid neurodegenerativa sjukdomar - beta-amyloid och alfa-synuklein vid Alzheimers sjukdom respektive Lewykroppsdemens"
Professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet Stockholm
"Mikroskopiska och molekylära patologiska förändringar i hjärnvävnad från Alzheimerpatienter"
Docent Christer Nilsson, Universitetessjukhuset Lunds Universitet
"Frontotemporal demens: fenotyp och diagnostik"
Docent Caroline Graff, Karolinska Institutet Huddinge
"Genetiska studier av monogena former av frontallobsdemens"
Doktorand Tamanna Mustafiz, Karolinska Institutet Huddinge
Effekten av det nya läkemedlet Fenserin® på beta amyloid och tau i APPswe möss."
PhD Weili Xu, Karolinska institutet Stockholm
"Undersökning av mekanismen som anknyter sockersjuka till demens"
Docent Göran Larsson, Umeå Universitet
"Molekylära orsaker till proteiners felveckning och dess associerade sjukdomar"
Professor Marianne Schultzberg, Karolinska institutet Stockholm
"Gliaceller och cytokiner i nervsystemet med fokus på Alzheimers sjukdom"
Professor Matti Viitanen, Karolinska institutet Stockholm
"Vaskulär demens"
Docent Maria Eriksdotter Jönhagen, Karolinska institutet Stockholm
"NGF cellterapi till patienter med Alzheimers sjukdom"
Alzheimerfonden har under året tagit emot 30 ansökningar om forskningsmedel. Fondens vetenskapliga råd har nu valt ut 19 forskningsprojekt som får dela på sammanlagt fem miljoner kronor.
– Sett i relation till vad som totalt satsas på demensforskningen är det inte mycket pengar men på marginalen kan det ändå betyda mycket. Många forskare uttrycker en stor uppskattning över att ha fått medel ur Alzheimerfonden, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.
Alzheimerfonden har tidigare i år delat ut utbildningsstipendier till vårdpersonal, det kommer även att göras under våren 2009.
Magnus Westlander
Ansökningar som beviljats av Alzheimerfonden 2008
PhD Ahmadull Kadir, Karolinska Institutet Huddinge
"Multi-tracer positionsemissionstomografi-studier hos patienter med Alzheimers sjukdom"
PhD Laura Mateus-Montejo, Karolinska Institutet, Huddinge
"Betydelsen av kolesterolmetabolism och oxysteroler i etiologin av Alzheimer´s sjukdom"
Bitr forskare Li Rui, Neurovetenskap och fysiologi SU/Mölndal
"Effekter av Alzheimers-relaterade beta-amyloid-molekyler på LTP"
Med dr Helena Westerberg, Karolinska Institutet, Stockholm
"Träning av arbetsminnet - prövning av en ny kognitiv intervention vid demens"
Apotekare Taher Darreh-Shori, Karolinska Institutet, Stockholm
"Mekanismer för amyloid toxicitet och oblansen i den kolinerga neurtransmissionen i Alzheimerssjukdom i relation till hjärnan inneboende plasticitet och regeneration"
Överläkare Yvonne Freund-Levi, Karolinska Institutet, Huddinge
"Lipididietstudien-intag av Omega3 fiskfetter som prevention mot demenssjukdom"
Professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet Stockholm
"Biologiska markörer vid Alzheimers sjukdom, användning av modern MR-teknik."
Professor Kaj Blennow, Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset
"APP och beta-amyloid i likvor som diagnostiska och theragnostiska markörer vid Alzheimers sjukdom"
Professor Agneta Nordberg, Karolinska Institutet Huddinge
"Alzheimers sjukdom - tidig upptäckt och mekanismer för nya behandlingsstrategier i syfte att finna ett bot"
Professor Lars Lannfelt, Uppsala Universitet/Folkhälso och Vårdvetenskap
"Studier av konformationsförändrade proteiner vid neurodegenerativa sjukdomar - beta-amyloid och alfa-synuklein vid Alzheimers sjukdom respektive Lewykroppsdemens"
Professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet Stockholm
"Mikroskopiska och molekylära patologiska förändringar i hjärnvävnad från Alzheimerpatienter"
Docent Christer Nilsson, Universitetessjukhuset Lunds Universitet
"Frontotemporal demens: fenotyp och diagnostik"
Docent Caroline Graff, Karolinska Institutet Huddinge
"Genetiska studier av monogena former av frontallobsdemens"
Doktorand Tamanna Mustafiz, Karolinska Institutet Huddinge
Effekten av det nya läkemedlet Fenserin® på beta amyloid och tau i APPswe möss."
PhD Weili Xu, Karolinska institutet Stockholm
"Undersökning av mekanismen som anknyter sockersjuka till demens"
Docent Göran Larsson, Umeå Universitet
"Molekylära orsaker till proteiners felveckning och dess associerade sjukdomar"
Professor Marianne Schultzberg, Karolinska institutet Stockholm
"Gliaceller och cytokiner i nervsystemet med fokus på Alzheimers sjukdom"
Professor Matti Viitanen, Karolinska institutet Stockholm
"Vaskulär demens"
Docent Maria Eriksdotter Jönhagen, Karolinska institutet Stockholm
"NGF cellterapi till patienter med Alzheimers sjukdom"
Naturläkemedel hindrar inte demens
Naturläkemedlet gingko biloba påverkar inte risken att insjukna i demens. Det visar en studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Mellan åren 2000 och 2008 följde amerikanska forskare 3069 personer, samtliga 75 år och äldre. Deltagarna fick två gånger per dag antingen extrakt av gingko biloba (totalt 240 mg) eller placebo (sockerpiller). Under försöksperioden utvecklade 523 av deltagarna demens men någon skillnad mellan de som fått naturläkemedlet och placebogruppen kunde inte urskiljas.
Forskarnas slutsats är att gingko biloba inte minskar risken för demenssjukdom hos äldre personer. Sambandet gäller för både friska individer och för dem som hade något nedsatt kognitiv förmåga (MCI) när försöket inleddes.
Gingko biloba, även kallat kinesiskt tempelträd, är ett vanligt naturläkemedel. Att det väckt demensforskarnas intresse beror bl a på att det innehåller flera antioxidanter. Det finns även studier som tyder på att gingko biloba kan motverka bildandet av senila plack i hjärnan, ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom.
Tidigare forskning har varit inriktad på naturläkemedlets effekter på personer som insjuknat i demens. I SBU-rapporten Demenssjukdomar – en systematisk litteraturöversikt (2006) sägs att det finns begränsad begränsad evidens för att ginkgo biloba har en liten men signifikant effekt på kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc).
Magnus Westlander
Mellan åren 2000 och 2008 följde amerikanska forskare 3069 personer, samtliga 75 år och äldre. Deltagarna fick två gånger per dag antingen extrakt av gingko biloba (totalt 240 mg) eller placebo (sockerpiller). Under försöksperioden utvecklade 523 av deltagarna demens men någon skillnad mellan de som fått naturläkemedlet och placebogruppen kunde inte urskiljas.
Forskarnas slutsats är att gingko biloba inte minskar risken för demenssjukdom hos äldre personer. Sambandet gäller för både friska individer och för dem som hade något nedsatt kognitiv förmåga (MCI) när försöket inleddes.
Gingko biloba, även kallat kinesiskt tempelträd, är ett vanligt naturläkemedel. Att det väckt demensforskarnas intresse beror bl a på att det innehåller flera antioxidanter. Det finns även studier som tyder på att gingko biloba kan motverka bildandet av senila plack i hjärnan, ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom.
Tidigare forskning har varit inriktad på naturläkemedlets effekter på personer som insjuknat i demens. I SBU-rapporten Demenssjukdomar – en systematisk litteraturöversikt (2006) sägs att det finns begränsad begränsad evidens för att ginkgo biloba har en liten men signifikant effekt på kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc).
Magnus Westlander
Dom stärker demenssjukas rätt i LSS
En 58-årig demenssjuk man i Huddinge tillhör personkrets två i LSS. Det slår Regeringsrätten fast i en dom. Beslutet kan leda till att fler yngre demenssjuka får avgiftsfri dagverksamhet.
Domen gäller ett överklagande från Socialnämnden i Huddinge. År 2004 gav nämnden avslag på en ansökan om dagverksamhet från en då 54-årig man med Alzheimers sjukdom. Mannen sökte insatsen enligt LSS men nämnden ansåg att han inte omfattades av den lagstiftningen. Han överklagade då till länsrätten som gick på mannens linje. Ärendet hamnade via kammarrätten så småningom på Regeringsrättens bord.
Huvudfrågan har gällt om yngre personer (ej fyllda 65 år) med Alzheimers sjukdom ska omfattas av personkrets två i LSS. Socialnämnden har hänvisat till lagens förarbeten. Där står uttryckligen att personkrets två inte ska gälla psykiska funktionshinder, t ex demens. Men de medicinska kunskaperna om demens har ökat sedan lagen skrevs för närmare tjugo år sedan.
I ett läkarintyg från 2004 sägs mannen ha ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada förvärvad i vuxen ålder på grund av kroppslig sjukdom, vilket nästan är identiskt med formuleringen av personkrets två i LSS (se fakta högerspalt). Socialstyrelsen har ställt sig bakom denna uppfattning och nu alltså även Regeringsrätten vars domar är vägledande för hur lagen ska tolkas.
Många personer som fått en demensdiagnos före 65 års ålder har sedan tidigare haft insatser enligt LSS. Men eftersom de i regel räknats till personkrets tre har de inte kunnat få daglig verksamhet som är förbehållet personkretsarna ett och två. Många har istället erbjudits dagverksamhet genom socialtjänstlagen (SoL). Till skillnad mot LSS får kommunen då ta betalt för insatsen. En följd av Regeringsrättens dom blir sannolikt att fler yngre demenssjuka erbjuds avgiftsfri dagverksamhet.
Magnus Westlander
Domen gäller ett överklagande från Socialnämnden i Huddinge. År 2004 gav nämnden avslag på en ansökan om dagverksamhet från en då 54-årig man med Alzheimers sjukdom. Mannen sökte insatsen enligt LSS men nämnden ansåg att han inte omfattades av den lagstiftningen. Han överklagade då till länsrätten som gick på mannens linje. Ärendet hamnade via kammarrätten så småningom på Regeringsrättens bord.
Huvudfrågan har gällt om yngre personer (ej fyllda 65 år) med Alzheimers sjukdom ska omfattas av personkrets två i LSS. Socialnämnden har hänvisat till lagens förarbeten. Där står uttryckligen att personkrets två inte ska gälla psykiska funktionshinder, t ex demens. Men de medicinska kunskaperna om demens har ökat sedan lagen skrevs för närmare tjugo år sedan.
I ett läkarintyg från 2004 sägs mannen ha ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada förvärvad i vuxen ålder på grund av kroppslig sjukdom, vilket nästan är identiskt med formuleringen av personkrets två i LSS (se fakta högerspalt). Socialstyrelsen har ställt sig bakom denna uppfattning och nu alltså även Regeringsrätten vars domar är vägledande för hur lagen ska tolkas.
Många personer som fått en demensdiagnos före 65 års ålder har sedan tidigare haft insatser enligt LSS. Men eftersom de i regel räknats till personkrets tre har de inte kunnat få daglig verksamhet som är förbehållet personkretsarna ett och två. Många har istället erbjudits dagverksamhet genom socialtjänstlagen (SoL). Till skillnad mot LSS får kommunen då ta betalt för insatsen. En följd av Regeringsrättens dom blir sannolikt att fler yngre demenssjuka erbjuds avgiftsfri dagverksamhet.
Magnus Westlander
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Den gäller för personer som ingår i någon av lagens tre personkretser.
- personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
- personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
- personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
Västra Östergötland inför garanti för demensutredningar
En person med misstänkt demens ska inte behöva vänta mer än en månad på att en utredning påbörjas. Garantin utfärdas av Landstinget Östergötland och fem kommuner i länets västra del.
Utredningsgarantin ingår i det nya vårdprocessprogrammet VPP Demens som tagits fram av Närsjukvården i västra Östergötland tillsammans med kommunerna Boxholm, Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshög. Programmet innehåller riktlinjer för utredning, vård och behandling av demenssjuka.
– Det krävs tydliga riktlinjer för hur vi ska ta hand om våra demenspatienter i vården. Risken är att de hamnar mellan stolarna annars. Med det här programmet kommer vi i kommuner och landsting tillsammans att bli bättre på att ta hand om demenssjuka, säger Nicklas Granqvist, överläkare på minnesmottagningen på lasarettet i Motala.
Vårdprogrammet betonar vikten av att vården snabbt upptäcker, utreder och behandlar demenssjukdomar.
Magnus Westlander
Utredningsgarantin ingår i det nya vårdprocessprogrammet VPP Demens som tagits fram av Närsjukvården i västra Östergötland tillsammans med kommunerna Boxholm, Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshög. Programmet innehåller riktlinjer för utredning, vård och behandling av demenssjuka.
– Det krävs tydliga riktlinjer för hur vi ska ta hand om våra demenspatienter i vården. Risken är att de hamnar mellan stolarna annars. Med det här programmet kommer vi i kommuner och landsting tillsammans att bli bättre på att ta hand om demenssjuka, säger Nicklas Granqvist, överläkare på minnesmottagningen på lasarettet i Motala.
Vårdprogrammet betonar vikten av att vården snabbt upptäcker, utreder och behandlar demenssjukdomar.
Magnus Westlander
Region Skåne vill utjämna skillnader inom demensvården
En ny minnesmottagning och vidareutbildning av specialistläkare. Det är Region Skånes recept för att komma till rätta med bristerna inom demensvården.
Det senaste året har demensvården i Skåne varit hett tidningsstoff. Läkarbrist har orsakat långa väntetider till minnesmottagningarna, särskilt i nordvästra regionen. När två av läkarna sade upp sig tillsatte Region Skåne en arbetsgrupp, under ledning av doktor Lennart Minton, med uppdrag att ta fram lösningar på problemen.
Arbetsgruppens förslag har nu antagits av närsjukvårdsberedningen i Region Skåne. Kostnaderna för genomförandet uppgår till 16,5 miljoner kronor per år men, enligt tidningen Kristianstadsbladet, skjuter regionen till en mindre summa år 2009.
– Det kommer inte 16,5 miljoner nästa år, men tillräckligt för att börja arbetet. Vi ska kunna börja stärka upp och rekrytera folk, säger Gilbert Tribo, ordförande i närsjukvårdsberedningen, till tidningen.
Utbyggnaden innebär att en minnesmottagning öppnar i Helsingborg. Sedan tidigare finns sådana i bl a Hässleholm, Lund och Malmö. Meningen är att hela Skåne ska ha tillgång till minnesmottagningar som gör demensutredningar bl a på personer under 65 år.
Läkarplatserna på minnesmottagningarna ska fyllas genom vidareutbildning av färdiga specialister inom t ex geriatrik, neurologi, och allmänmedicin. Specialisterna på minnesmottagningarna ska sedan fortbilda primärvårdens läkare, efter en modell som utvecklats i Kristianstad.
Magnus Westlander
Det senaste året har demensvården i Skåne varit hett tidningsstoff. Läkarbrist har orsakat långa väntetider till minnesmottagningarna, särskilt i nordvästra regionen. När två av läkarna sade upp sig tillsatte Region Skåne en arbetsgrupp, under ledning av doktor Lennart Minton, med uppdrag att ta fram lösningar på problemen.
Arbetsgruppens förslag har nu antagits av närsjukvårdsberedningen i Region Skåne. Kostnaderna för genomförandet uppgår till 16,5 miljoner kronor per år men, enligt tidningen Kristianstadsbladet, skjuter regionen till en mindre summa år 2009.
– Det kommer inte 16,5 miljoner nästa år, men tillräckligt för att börja arbetet. Vi ska kunna börja stärka upp och rekrytera folk, säger Gilbert Tribo, ordförande i närsjukvårdsberedningen, till tidningen.
Utbyggnaden innebär att en minnesmottagning öppnar i Helsingborg. Sedan tidigare finns sådana i bl a Hässleholm, Lund och Malmö. Meningen är att hela Skåne ska ha tillgång till minnesmottagningar som gör demensutredningar bl a på personer under 65 år.
Läkarplatserna på minnesmottagningarna ska fyllas genom vidareutbildning av färdiga specialister inom t ex geriatrik, neurologi, och allmänmedicin. Specialisterna på minnesmottagningarna ska sedan fortbilda primärvårdens läkare, efter en modell som utvecklats i Kristianstad.
Magnus Westlander
Ny riskgen för alzheimer upptäckt
Forskare har hittat en ny gen, arvsanlag, med kopplingar till Alzheimers sjukdom. Genen styr regleringen av kalcium i hjärnan.
Det är Läkartidningen som skriver om upptäckten som gjorts av forskare från bl a USA och Frankrike. Deras studie omfattar 3000 personer, varav 2000 med Alzheimers sjukdom.
Calcium homeostasis modulator-1, förkortat CALHM1, är namnet på den "nya" riskgenen som sitter på kromosom 10. Den förkommer i olika varianter och en av dessa, som bärs av 20 procent av befolkningen, ökar risken för alzheimer med 44 procent enligt studien.
Det nya rönen stärker en hypotes som diskuterats alltmer de senaste åren, den att Alzheimers sjukdom är kopplad till förmågan att reglera kalcium i hjärnan. Den genvariant av CALHM1 som oftare ger upphov till sjukdomen är nämligen sämre på att släppa in kalcium i cellen, något som kan öka risken för att amyloida plack ska bildas i hjärnan.
Magnus Westlander
Det är Läkartidningen som skriver om upptäckten som gjorts av forskare från bl a USA och Frankrike. Deras studie omfattar 3000 personer, varav 2000 med Alzheimers sjukdom.
Calcium homeostasis modulator-1, förkortat CALHM1, är namnet på den "nya" riskgenen som sitter på kromosom 10. Den förkommer i olika varianter och en av dessa, som bärs av 20 procent av befolkningen, ökar risken för alzheimer med 44 procent enligt studien.
Det nya rönen stärker en hypotes som diskuterats alltmer de senaste åren, den att Alzheimers sjukdom är kopplad till förmågan att reglera kalcium i hjärnan. Den genvariant av CALHM1 som oftare ger upphov till sjukdomen är nämligen sämre på att släppa in kalcium i cellen, något som kan öka risken för att amyloida plack ska bildas i hjärnan.
Magnus Westlander
Norrländskt anhörigstöd till Europafinal
Demensprojektet ACTION har gått till final i tävlingen European e-Inclusion Awards. Projektet syftar till att med databaserat stöd underlätta vardagen för anhöriga till personer med demens.
Totalt 469 europeiska organisationer har ställt upp i årets upplaga av European e-Inclusion Awards. Tävlingen vänder sig till projekt som, med hjälp av digital informationsteknik, försökt utveckla och förbättra servicen och stödet inom det sociala området .
Till finalen har nominerats 35 projekt, däribland svenska ACTION i klassen "Ett bra åldrande". Projektet har genomförts i Västernorrland och syftar till att ge anhörigvårdare till demenssjuka stöd i vardagen. Genom en databaserad tjänst kan de kommunicera med både vårdpersonal och andra anhörigvårdare. Tjänsten har utvecklats i nära samverkan med deltagarna och anpassats främst för glesbygd. Hjälpmedelsinstitutet och Telia Sonera är medfinansiärer.
Vinnarna i de olika sju klasserna utses den 1 december i Wien.
Totalt 469 europeiska organisationer har ställt upp i årets upplaga av European e-Inclusion Awards. Tävlingen vänder sig till projekt som, med hjälp av digital informationsteknik, försökt utveckla och förbättra servicen och stödet inom det sociala området .
Till finalen har nominerats 35 projekt, däribland svenska ACTION i klassen "Ett bra åldrande". Projektet har genomförts i Västernorrland och syftar till att ge anhörigvårdare till demenssjuka stöd i vardagen. Genom en databaserad tjänst kan de kommunicera med både vårdpersonal och andra anhörigvårdare. Tjänsten har utvecklats i nära samverkan med deltagarna och anpassats främst för glesbygd. Hjälpmedelsinstitutet och Telia Sonera är medfinansiärer.
Vinnarna i de olika sju klasserna utses den 1 december i Wien.
Storbritanniens kostnader för demens väntas tredubblas
I Storbritannien kommer 1,4 miljoner personer ha en demenssjukdom om 30 år. Det är en fördubbling jämfört med idag. Samhällskostnaderna för demenssjukdomarna väntas öka ännu mer.
Uppgifterna kommer från tankesmedjan Foresight som sorterar under det brittiska utbildningsdepartementet. I en ny rapport framhåller den demenssjukdomarna som en av framtidens största utmaningar.
Demens påverkar först och främst de direkt drabbade, familjerna och anhörigvårdarna. Men med en kraftigt växande äldre befolkning är demens även en tickande utgiftsbomb, menar rapportförfattarna. Kostnaderna för den brittiska samhällsekonomin uppgår idag till 17 miljarder pund. Om trettio väntas demenssjukdomarna ta minst 50 miljarder pund (ung 650 miljarder kronor) i anspråk, det vill säga tre gånger så mycket som idag.
Foresight välkomnar arbetet med att utveckla en nationell strategi för demens och pekar på några områden som bör ingå:
- Börja tidigt i livet. Uppmuntra motion i medelåldern och utbildning, faktorer som kan minska riskerna att insjukna.
- Utveckla och använda metoder för tidig diagnos
- Nya behandlingar för att bromsa sjukdomsförloppet
Mental Capital and Wellbeing: Making the most of ourselves, in the 21st century. Foresight • Government Office for Science. Ladda ned » (pdf, 52 sidor)
Uppgifterna kommer från tankesmedjan Foresight som sorterar under det brittiska utbildningsdepartementet. I en ny rapport framhåller den demenssjukdomarna som en av framtidens största utmaningar.
Demens påverkar först och främst de direkt drabbade, familjerna och anhörigvårdarna. Men med en kraftigt växande äldre befolkning är demens även en tickande utgiftsbomb, menar rapportförfattarna. Kostnaderna för den brittiska samhällsekonomin uppgår idag till 17 miljarder pund. Om trettio väntas demenssjukdomarna ta minst 50 miljarder pund (ung 650 miljarder kronor) i anspråk, det vill säga tre gånger så mycket som idag.
Foresight välkomnar arbetet med att utveckla en nationell strategi för demens och pekar på några områden som bör ingå:
- Börja tidigt i livet. Uppmuntra motion i medelåldern och utbildning, faktorer som kan minska riskerna att insjukna.
- Utveckla och använda metoder för tidig diagnos
- Nya behandlingar för att bromsa sjukdomsförloppet
Mental Capital and Wellbeing: Making the most of ourselves, in the 21st century. Foresight • Government Office for Science. Ladda ned » (pdf, 52 sidor)
Luktsinnet kan avslöja begynnande demens
Det är känt att personer med demenssjukdomar har svårare att känna igen dofter. Nu visar en avhandling att luktsinnet försämras långt innan demenssymptomen uppträder. Resultaten kan leda till bättre diagnosmetoder, säger psykologen Jonas Olofsson.
Jonas Olofsson disputerade den 10 oktober vid institutionen för psykologi, Umeå universitet. I sitt avhandlingsarbete har han följt 501 personer i åldrarna 65 – 90 år, inom ramen för Betulastudien. Ingen av dem uppvisade några symptom på demens vid första undersökningstillfället. Deltagarna ombads då att försöka identifiera 13 olika dofter av välkända blommor, frukter och kryddor.
Dofttestet upprepades fem år senare. Då undersöktes även hur deltagarnas kognitiva förmågor (minne, orienteringsförmåga etc) förändrats och vilka som hade insjuknat i demens. Jonas Olofsson fann att många av dem som insjuknat hade ett dåligt luktsinne redan vid första testtillfället.
– Vi vet sedan tidigare att personer med Alzheimers sjukdom och parkinsondemens ofta får sämre luktsinne. Resultatet från min avhandling visar att luktsinnet försämras långt innan en demensdiagnos överhuvudtaget kan ställas. Äldre med dåligt luktsinne löper helt enkelt större risk att få demenssjukdom än andra, säger Jonas Olofsson.
Sambandet mellan nedsatt luktsinne och demens var särskilt uttalat för personer med den s k apoE4-allelen, en genetisk variant som ökar risken för Alzheimers sjukdom.
– Eftersom apoE-genen på olika sätt har betydelse för vår förmåga att känna dofter är det fullt tänkbart att ett nedsatt luktsinne, hos personer med apoE4-allelen, är ett tidigt tecken på att sjukdomsprocessen i hjärnan satt igång, säger Jonas Olofsson.
På sikt tror Jonas Olofsson att tester av luktsinnet, i kombination med traditionella utvärderingar och genetisk information, kan bidra till att förbättra demensdiagnostiken. Det skulle innebära t ex att symptomlindrande läkemedel kan sättas in i ett tidigare skede.
– Men lukttesterna behöver utvecklas, bl a för att identifiera vilka dofter som är bäst lämpade för att upptäcka demens.
Magnus Westlander
Jonas Olofsson disputerade den 10 oktober vid institutionen för psykologi, Umeå universitet. I sitt avhandlingsarbete har han följt 501 personer i åldrarna 65 – 90 år, inom ramen för Betulastudien. Ingen av dem uppvisade några symptom på demens vid första undersökningstillfället. Deltagarna ombads då att försöka identifiera 13 olika dofter av välkända blommor, frukter och kryddor.
Dofttestet upprepades fem år senare. Då undersöktes även hur deltagarnas kognitiva förmågor (minne, orienteringsförmåga etc) förändrats och vilka som hade insjuknat i demens. Jonas Olofsson fann att många av dem som insjuknat hade ett dåligt luktsinne redan vid första testtillfället.
– Vi vet sedan tidigare att personer med Alzheimers sjukdom och parkinsondemens ofta får sämre luktsinne. Resultatet från min avhandling visar att luktsinnet försämras långt innan en demensdiagnos överhuvudtaget kan ställas. Äldre med dåligt luktsinne löper helt enkelt större risk att få demenssjukdom än andra, säger Jonas Olofsson.
Sambandet mellan nedsatt luktsinne och demens var särskilt uttalat för personer med den s k apoE4-allelen, en genetisk variant som ökar risken för Alzheimers sjukdom.
– Eftersom apoE-genen på olika sätt har betydelse för vår förmåga att känna dofter är det fullt tänkbart att ett nedsatt luktsinne, hos personer med apoE4-allelen, är ett tidigt tecken på att sjukdomsprocessen i hjärnan satt igång, säger Jonas Olofsson.
På sikt tror Jonas Olofsson att tester av luktsinnet, i kombination med traditionella utvärderingar och genetisk information, kan bidra till att förbättra demensdiagnostiken. Det skulle innebära t ex att symptomlindrande läkemedel kan sättas in i ett tidigare skede.
– Men lukttesterna behöver utvecklas, bl a för att identifiera vilka dofter som är bäst lämpade för att upptäcka demens.
Magnus Westlander
