Senaste nytt
Kromosomfel ökar risken för alzheimer
Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av alzheimer. Det visar ny forskning från Uppsala universitet. Fyndet kan leda till utveckling av enkla test för att hitta män som tillhör riskgruppen.
Förlust av Y-kromosomen i en andel av blodcellerna kallas LOY på fackspråk. I Uppsalastudien förekom LOY hos cirka 17 procent av deltagarna som bestod av totalt 3200 män i åldrarna 37–96 år. Andelen med LOY ökade med stigande ålder.
Forskarna upptäckte att män som diagnosticerats med Alzheimers sjukdom hade en högre andel celler med LOY samt att förlust av Y-kromosomen var en markör för sannolikheten att utveckla sjukdomen under uppföljningsperioden.
Bakom studien står Lars Forsberg, Jan Dumanski, både verksamma vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, samt forskare från Frankrike, Storbritannien, USA och Kanada.
– Jag fick idén till det här projektet när jag skrev vår första artikel om sambandet mellan förlust av Y-kromosomen och utvecklingen av cancer. När jag funderade på den process som kallas immunövervakning, det vill säga immunsystemets förmåga att under hela livet bekämpa uppkomsten av sjukdomar, såg jag att det är något som har studerats ingående för Alzheimers sjukdom och det slog mig att LOY skulle kunna vara inblandat även i denna sjukdom, säger Lars Forsberg i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Idag baseras diagnos av Alzheimers sjukdom främst på identifiering av kliniska symptom. Utvecklingen av diagnostiska metoder för tidig upptäckt kan leda till strategier för att förhindra att sjukdomarna uppkommer redan innan symptomen utvecklas. Genom ett LOY-test skulle man kunna identifiera män med högre risk och därefter göra neurologiska undersökningar för att hitta tidiga demenssymptom.
Läs hela pressmeddelandet (nytt fönster)
Studien är publicerad i tidskriften American
Journal of Human Genetics (nytt fönster)
Förlust av Y-kromosomen i en andel av blodcellerna kallas LOY på fackspråk. I Uppsalastudien förekom LOY hos cirka 17 procent av deltagarna som bestod av totalt 3200 män i åldrarna 37–96 år. Andelen med LOY ökade med stigande ålder.
Forskarna upptäckte att män som diagnosticerats med Alzheimers sjukdom hade en högre andel celler med LOY samt att förlust av Y-kromosomen var en markör för sannolikheten att utveckla sjukdomen under uppföljningsperioden.
Bakom studien står Lars Forsberg, Jan Dumanski, både verksamma vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, samt forskare från Frankrike, Storbritannien, USA och Kanada.
– Jag fick idén till det här projektet när jag skrev vår första artikel om sambandet mellan förlust av Y-kromosomen och utvecklingen av cancer. När jag funderade på den process som kallas immunövervakning, det vill säga immunsystemets förmåga att under hela livet bekämpa uppkomsten av sjukdomar, såg jag att det är något som har studerats ingående för Alzheimers sjukdom och det slog mig att LOY skulle kunna vara inblandat även i denna sjukdom, säger Lars Forsberg i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Idag baseras diagnos av Alzheimers sjukdom främst på identifiering av kliniska symptom. Utvecklingen av diagnostiska metoder för tidig upptäckt kan leda till strategier för att förhindra att sjukdomarna uppkommer redan innan symptomen utvecklas. Genom ett LOY-test skulle man kunna identifiera män med högre risk och därefter göra neurologiska undersökningar för att hitta tidiga demenssymptom.
Läs hela pressmeddelandet (nytt fönster)
Studien är publicerad i tidskriften American
Journal of Human Genetics (nytt fönster)
EU-satsning för att förebygga demens
Vid sidan av läkemedelsprövningar får förebyggande åtgärder (prevention) en allt större plats inom demensforskningen. Att kunna flytta fram insjuknandet i tid betyder mycket, först och främst för den som till slut ändå drabbas av demenssjukdom. Men även trycket på samhällets vård och omsorg kan då öka i långsammare takt.
Nu startar EPAD, en stor europeisk studie finansierad med EU-medel och som involverar sammanlagt 36 patientorganisationer, läkemedelsbolag och forskningsinstitut, bland annat svenska Karolinska Institutet. EPAD, som står för European Prevention of Alzheimer`s Dementia Initiative, har som mål att rekrytera 6 000 volontärer i olika europeiska länder.
Deltagarna kommer att följas över tid och få genomgå medicinska undersökningar och utföra oika kognitiva tester. Forskarna hoppas på så sätt kunna identifiera nya tidiga tecken på alzheimer, redan innan de första symptomen visat sig.
Även effekten av olika förebyggande åtgärder ska studeras. I dag vet vi att till exempel sociala kontakter och fysisk aktivitet minskar risken för demenssjukdom. Genom att sätta in preventiva åtgärder i ett tidigt skede av sjukdomen tror forskarna att möjligheterna för att insjuknandet fördröjs ökar.
Den första EPAD-volontären är Julie Duffus från Skottland. Båda hennes föräldrar insjuknade i alzheimer och deltog också i forskningsstudier.
– Därför är det viktigt att jag också spelar en roll. Jag hoppas mitt bidrag på något sätt ska hjälpa forskarna att hitta bättre diagnosmetoder och möjligheten att en dag förebygga sjukdomen, säger hon till Alzheimer Europe.
Magnus Westlander
Nu startar EPAD, en stor europeisk studie finansierad med EU-medel och som involverar sammanlagt 36 patientorganisationer, läkemedelsbolag och forskningsinstitut, bland annat svenska Karolinska Institutet. EPAD, som står för European Prevention of Alzheimer`s Dementia Initiative, har som mål att rekrytera 6 000 volontärer i olika europeiska länder.
Deltagarna kommer att följas över tid och få genomgå medicinska undersökningar och utföra oika kognitiva tester. Forskarna hoppas på så sätt kunna identifiera nya tidiga tecken på alzheimer, redan innan de första symptomen visat sig.
Även effekten av olika förebyggande åtgärder ska studeras. I dag vet vi att till exempel sociala kontakter och fysisk aktivitet minskar risken för demenssjukdom. Genom att sätta in preventiva åtgärder i ett tidigt skede av sjukdomen tror forskarna att möjligheterna för att insjuknandet fördröjs ökar.
Den första EPAD-volontären är Julie Duffus från Skottland. Båda hennes föräldrar insjuknade i alzheimer och deltog också i forskningsstudier.
– Därför är det viktigt att jag också spelar en roll. Jag hoppas mitt bidrag på något sätt ska hjälpa forskarna att hitta bättre diagnosmetoder och möjligheten att en dag förebygga sjukdomen, säger hon till Alzheimer Europe.
Magnus Westlander
Nybliven 20-åring bryter ny mark
Den 17 maj firade Silviahemmet 20 år. Grundbulten för stiftelsen är utbildning i demensvård. Nu tas också nästa steg, som handlar om boende berättade drottning Silvia.
Om ett år ska de första SilviaBo-husen stå färdiga, två hus med vardera tre lägenheter, intill Silviahemmet på Drottningholm. Tanken är att det ska gå att bo kvar även om partnern fått en demenssjukdom. Den ena går till sitt jobb eller andra aktiviteter, den andra till dagverksamheten på Silviahemmet förklarade Drottningen.
Boendet ska inte vara dyrare än att flertalet har råd. Bakom projektet står Ikea, Skanska, BoKlok och Öhmangruppen. Förhoppningen är att SilviaBo ska byggas på många orter.
– Vi hoppas det blir en svensk förebild, sade drottning Silvia som tillade att detta kan bli grunden till en ny svensk exportindustri.
Närmare 600 personer hade samlats i Aula Medica på Karolinska Institutet för att fira Silviahemmets 20 år, bland dem äldreministern Åsa Regnér. När Silviahemmet startade fanns knappast någon utbildning alls om demens. Att utbildning är vägen till en värdig vård och ett värdigt liv för den som drabbats av demenssjukdom stod klart från start. Det berättade drottning Silvia, vars engagemang gjorde Silviahemmet möjligt, och medgrundaren Claes Dinkelspiel.
– Att skapa livskvalitet livet ut för den som har en demenssjukdom och även för de anhöriga är grunden för Silviahemmet, sade Wilhelmina Hoffman, rektor och verksamhetschef sedan elva år.
Medlet heter Silviahemmets vårdfilosofi, som bygger på den palliativa vårdfilosofin. Professor Barbro Beck-Friis förde in den på Silviahemmet från första början. Det var också hennes initiativ att först utbilda undersköterskor, som står närmast de sjuka. Idag finns 547 Silviasystrar och även 190 Silviasjuksköterskor. Numera utbildas de i samarbete med Sophiahemmets högskola.
Sedan starten beräknas 200 000 personer ha nåtts av någon av Silviahemmets utbildningar, inte bara i Sverige utan i en rad länder. I Japan har 40 000 utbildats via instruktörer.
Hela verksamheter certifieras, vilket betyder att alla fått utbildning i demens.
– Min vision är att kunskapscertifiera hela Sverige, sade Claes Dinkelspiel.
Nu finns också spetsutbildningar i demens för läkare och för fysio- respektive arbetsterapeuter. Sex internationella Silvialäkare dekorerades av Drottningen – tre från Sverige och vardera en från Tyskland, Luxemburg och Japan. Eftersom lika många blev klara i fjol finns nu 12 Silvialäkare.
Flera stipendier delades ut under dagen, bl a Silviahemmets forskning- och utbildningsstipendium som gick till professor Lars- Olof Wahlund, Karolinska Institutet.
Kari Molin
Om ett år ska de första SilviaBo-husen stå färdiga, två hus med vardera tre lägenheter, intill Silviahemmet på Drottningholm. Tanken är att det ska gå att bo kvar även om partnern fått en demenssjukdom. Den ena går till sitt jobb eller andra aktiviteter, den andra till dagverksamheten på Silviahemmet förklarade Drottningen.
Boendet ska inte vara dyrare än att flertalet har råd. Bakom projektet står Ikea, Skanska, BoKlok och Öhmangruppen. Förhoppningen är att SilviaBo ska byggas på många orter.
– Vi hoppas det blir en svensk förebild, sade drottning Silvia som tillade att detta kan bli grunden till en ny svensk exportindustri.
Närmare 600 personer hade samlats i Aula Medica på Karolinska Institutet för att fira Silviahemmets 20 år, bland dem äldreministern Åsa Regnér. När Silviahemmet startade fanns knappast någon utbildning alls om demens. Att utbildning är vägen till en värdig vård och ett värdigt liv för den som drabbats av demenssjukdom stod klart från start. Det berättade drottning Silvia, vars engagemang gjorde Silviahemmet möjligt, och medgrundaren Claes Dinkelspiel.
– Att skapa livskvalitet livet ut för den som har en demenssjukdom och även för de anhöriga är grunden för Silviahemmet, sade Wilhelmina Hoffman, rektor och verksamhetschef sedan elva år.
Medlet heter Silviahemmets vårdfilosofi, som bygger på den palliativa vårdfilosofin. Professor Barbro Beck-Friis förde in den på Silviahemmet från första början. Det var också hennes initiativ att först utbilda undersköterskor, som står närmast de sjuka. Idag finns 547 Silviasystrar och även 190 Silviasjuksköterskor. Numera utbildas de i samarbete med Sophiahemmets högskola.
Sedan starten beräknas 200 000 personer ha nåtts av någon av Silviahemmets utbildningar, inte bara i Sverige utan i en rad länder. I Japan har 40 000 utbildats via instruktörer.
Hela verksamheter certifieras, vilket betyder att alla fått utbildning i demens.
– Min vision är att kunskapscertifiera hela Sverige, sade Claes Dinkelspiel.
Nu finns också spetsutbildningar i demens för läkare och för fysio- respektive arbetsterapeuter. Sex internationella Silvialäkare dekorerades av Drottningen – tre från Sverige och vardera en från Tyskland, Luxemburg och Japan. Eftersom lika många blev klara i fjol finns nu 12 Silvialäkare.
Flera stipendier delades ut under dagen, bl a Silviahemmets forskning- och utbildningsstipendium som gick till professor Lars- Olof Wahlund, Karolinska Institutet.
Kari Molin
Silviahemmet firar 20 år. Se fler bilder på Hovets webbplats » (nytt fönster)
Enkät om att åldras med utvecklingsstörning
Vi behöver din hjälp! Sedan december förra året pågår ett projektarbete som stöds av Arvsfonden. Svenskt Demenscentrum ska tillsammans med FUB ta fram två kostnadsfria webbaserade utbildningar om att åldras med utvecklingsstörning. En utbildning är riktad till personer med utvecklingsstörning och den andra har personal och anhöriga som målgrupp.
Som en del i det här arbetet behöver vi samla in kunskap och erfarenheter från er som står en person med utvecklingsstörning nära. Du är kanske förälder, syskon eller god man. Men du kan även på annat sätt vara bekant med någon som har en utvecklingsstörning.
Vi skulle uppskatta om du ville besvara ett antal frågor i enkäten nedan. Vi vill ta reda på vad du själv, personal och andra i omgivningen behöver veta om åldrandet och utvecklingsstörning. Vi är också intresserade av att veta vad du anser är viktiga kunskaper för personer med utvecklingsstörning att ta del av i en utbildning om hur det kan vara att åldras.
Enkäten fylls i från webben och ligger ute till och med den 26 maj. Till enkäten » (nytt fönster)
Boel Karlin, webb- och mediepedagog
Lars Sonde, projektledare
Som en del i det här arbetet behöver vi samla in kunskap och erfarenheter från er som står en person med utvecklingsstörning nära. Du är kanske förälder, syskon eller god man. Men du kan även på annat sätt vara bekant med någon som har en utvecklingsstörning.
Vi skulle uppskatta om du ville besvara ett antal frågor i enkäten nedan. Vi vill ta reda på vad du själv, personal och andra i omgivningen behöver veta om åldrandet och utvecklingsstörning. Vi är också intresserade av att veta vad du anser är viktiga kunskaper för personer med utvecklingsstörning att ta del av i en utbildning om hur det kan vara att åldras.
Enkäten fylls i från webben och ligger ute till och med den 26 maj. Till enkäten » (nytt fönster)
Boel Karlin, webb- och mediepedagog
Lars Sonde, projektledare
Rekordmånga besök på vår webbplats
Svenskt Demenscentrums webbplats används allt oftare. Under april gjordes 103 952 besök enligt statistiktjänsten Google Analytics. Det är första gången som 100 000-strecket passerades under en kalendermånad. Antalet unika besökare i april uppgick till drygt 67 378, även det en rekordnotering.
Svenskt Demenscentrums webbplats lanserades i oktober 2008. Sedan dess har vi gjort smärre förändringar i form och funktion. Till hösten börjar vi skissa på en ny webbplats, bland annat för att förbättra läsupplevelsen för den v""äxande skara som besöker den via mobil eller surfplatta.
Svenskt Demenscentrums webbplats lanserades i oktober 2008. Sedan dess har vi gjort smärre förändringar i form och funktion. Till hösten börjar vi skissa på en ny webbplats, bland annat för att förbättra läsupplevelsen för den v""äxande skara som besöker den via mobil eller surfplatta.
Ladda ned broschyrer om alzheimerläkemedel
Region Skåne har tagit fram 4-sidiga broschyrer för de symptomlindrande läkemedel som idag förskrivs vid vissa demenssjukdomar, bl a Alzheimers sjukdom. Broschyrerna vänder sig i första hand till patienter och anhöriga och tar bland annat upp hur läkemedlen verkar, hur de ska tas och vilka biverkningar de kan ge.
Broschyrerna har faktgranskats av Emmy Andersson, leg apotekare och verksam vid enheten för kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus. De kan laddas ned på Svenskt Demenscentrums webb under Fakta om demens/läkemedel.
Broschyrerna har faktgranskats av Emmy Andersson, leg apotekare och verksam vid enheten för kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus. De kan laddas ned på Svenskt Demenscentrums webb under Fakta om demens/läkemedel.
Demensfonden stödjer 59 projekt
I år delar Demensförbundet ut 2,5 miljoner kronor till 59 olika forskningsprojekt. Pengarna kommer från insamlingsstiftelsen Demensfonden.
Projekten spänner även en rad olika teman, bland annat kost, immunologisk behandling och bilkörning. Projekten listas på Demensförbundets webbplats (nytt fönster)
Projekten spänner även en rad olika teman, bland annat kost, immunologisk behandling och bilkörning. Projekten listas på Demensförbundets webbplats (nytt fönster)
Nytt kursprogram från Kunskapscentrum geriatrik
Kunskapscentrum för geriatrik har kommit ut med ett nytt program med aktuella kurser.
Bland nyheterna märks en tredje kurs i Geriatrik och demenssjukdomar – klinisk bild och omvårdnad. Kursen som introduceras till hösten vänder sig till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, biståndshandläggare, socionomer och chefer. Enligt önskemål från tidigare kursdeltagare fokuserar den på äldre personer som har flera olika sjukdomar och samtidigt kognitiv svikt.
Utbildningarna vid Kunskapscentrum för geriatrik är öppna för vårdpersonal i hela landet och ges vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Ladda ned kurskatalogen » (pdf, 9 sid)
Bland nyheterna märks en tredje kurs i Geriatrik och demenssjukdomar – klinisk bild och omvårdnad. Kursen som introduceras till hösten vänder sig till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, biståndshandläggare, socionomer och chefer. Enligt önskemål från tidigare kursdeltagare fokuserar den på äldre personer som har flera olika sjukdomar och samtidigt kognitiv svikt.
Utbildningarna vid Kunskapscentrum för geriatrik är öppna för vårdpersonal i hela landet och ges vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Ladda ned kurskatalogen » (pdf, 9 sid)
Kursprogram från Kunskapscentrum demenssjukdomar
Kunskapscentrum demenssjukdomar vid Region Skåne erbjuder en rad olika kurser och utbildningar bland annat i RUDAS, det mångkulturella kognitiva bedömningsinstrumentet som rekommenderas i de senaste nationella riktlinjerna.
Här är länk till utbildningskalender (nytt fönster)
Här är länk till utbildningskalender (nytt fönster)
Se Pappan till rabatterat pris
Nu finns möjlighet att se Pappan på Stockholms stadsteater för endast 225 kr (ordinarie pris 300 kr). Erbjudandet gäller i mån av plats på utvalda datum. Pjäsen spelas på Klarascenen t o m den 11 juni.
I Pappan gestaltar Peter Andersson – känd för en större publik genom filmerna Änglagård och Män som hatar kvinnor – en man som insjuknat i demens. Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs om att leva med demenssjukdom.
För att boka biljett till rabatterat pris, gå in på www.kulturhusetstadsteatern.se/kampanj och uppge kampanjkod DEMENS. Följ sedan instruktionerna.
I Pappan gestaltar Peter Andersson – känd för en större publik genom filmerna Änglagård och Män som hatar kvinnor – en man som insjuknat i demens. Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs om att leva med demenssjukdom.
För att boka biljett till rabatterat pris, gå in på www.kulturhusetstadsteatern.se/kampanj och uppge kampanjkod DEMENS. Följ sedan instruktionerna.
Intervju med Peter Andersson
I senaste avsnittet av Demenspodden berättar skådespelaren Peter Andersson om hur rollen Pappan vuxit fram och om sina nära erfarenheter av demenssjukdom. Lyssna här »