Senaste nytt

I år betalar regeringen ut drygt 1,3 miljarder kronor till så kallade kvalitetshöjande insatser inom äldreomsorgen. Både kommuner och landsting kan söka. Niklas Bjurström, handläggare på Socialstyrelsen, har sammanställt en lista över de ansökningar som gäller demensvård, ett av sju prioriterade områden som regeringen pekat ut.

– Det är en rätt brokig skara projekt, något av ett ”låt tusen blommor blomma”. Det kan handla om olika former av kompetensutveckling och uppsökande verksamhet. Andra kommuner väljer att anlägga sinnenas trädgård, säger Niklas Bjurström.

Ett återkommande inslag i sammanställningen är demensteam, det vill säga arbetslag med särskild kompetens inom området. Syftet till att bilda sådana varierar. I Bromölla ligger tonvikten vid förbättrad utbildning och information till närstående. Burlöf utvecklar ett kommunövergripande demensteam bestående av sjuksköterska och omvårdnadspersonal med ansvar för hela vårdkedjan. Det nya demensteamet i Borås ska drivas gemensamt av kommun och landsting och kunna erbjuda bland annat handledning av personal.

Förutom demensvård betalas stimulansmedel ut till satsningar på fallprevention, nutrition och kost, läkarmedverkan, läkemedelsgenomgångar, rehabilitering och socialt innehåll i äldreomsorgen.

– Drygt 140 miljoner kronor av stimulansmedlen går i år till direkta insatser inom demensvård. Men givetvis berörs många personer med demens också av satsningarna på läkemedels och de andra prioriterade områden, säger Niklas Bjurström.

Om ett år ska kommuner och landsting redovisa resultaten av sina satsningar till Socialstyrelsen.

Hallstahammar är en av de kommuner som är i färd med att rekrytera
personal till demensteam i hemtjänsten. Lyssna på radioinslag i P4 Västmanland!

Forskaren Valgeir Thorvaldsson har analyserat data från H70-studien som pågått sedan början av 1970-talet. Det är en stor populationsstudie i Göteborg som vid upprepade tillfällen mätt bland annat deltagarnas kognitiva förmåga.

Valgeir Thorvaldsson har bland annat analyserat de förändringar som sker hos en individ innan det finns underlag för en klinisk diagnos av demens. Resultaten visar att en diagnos av demens ofta föregås av större kognitiva avvikelser och att dessa kan identifieras mer än 10 år innan den slutliga diagnosen görs.

– För många individer som drabbas av demens börjar sjukdomsförloppet många år före vi kan ställa en diagnos, säger Valgeir Thorvaldsson i ett pressmeddelande.

Avhandlingen visar också på ett starkt samband mellan förändringar i kognition och dödlighet även hos individer som inte drabbas av demens.

Avhandlingens titel: Change and Variability
in Cognitive Performance in Old Age: Effects of Retest,
Terminal Decline, and Pre-Clinical Dementia.

I ett nyinrättat visningsrum på Sjöboklints servicehus plockar undersköterskan Anette Claesson ner en diskusformad apparat från en hylla. Den innehåller månadens doser av läkemedel, fördelade enligt läkarens ordinationer.

– När det sedan är dags att ta medicinen börja den att pipa. Enkelt men ändå ett jätteviktigt minnesstöd för många personer med demens, säger Anette Claesson som tillsammans med sex medarbetare utgör det nybildade Demensteamet i Borås.

Demensteamet har ställt ut bra exempel på kognitiva hjälpmedel som kan underlätta vardagen för både sjuka och anhöriga. I visningsrummet får besökarna prova hur de fungerar. Personalen ger tips och råd. Och teamets båda arbetsterapeuter kan förskriva lämpliga hjälpmedel, när så behövs.

– Idag säljs ju även en hel del användbart på varuhus och välsorterade elektronikaffärer. Sådant får man bekosta själv men vi vill ändå lyfta fram produkter som kan användas vid demens, de flesta vet ju inte vad som finns på marknaden, säger arbetsterapeut Marianne Magnussen.

Ett exempel är en lättskött fjärrkontroll, endast utrustad med volymknapp och kanalväljare. Ett annat är telefonen med fyra tydliga bildknappar som förprogrammeras till ”viktiga” personer. Anhöriga kan enkelt ringa samtal via sifferpanelen genom att fälla upp ett lock.

Demensteamet i Borås bildades i november 2007 och drivs i samverkan mellan kommunen och primärvården. Teamet är inriktat på att kunna ge råd och stöd i en tidig fas av demenssjukdomen och sedan följa personerna så länge de bor kvar hemma.

– I många fall har man sökt sig till primärvården och så småningom fått en demensdiagnos. Sedan har kommunen inte hört av personen ifråga förrän läget är närmast akut. Vi hoppas kunna fungera som en länk mellan primärvården och kommunen, säger Marianne Magnussen.

Demensteamet erbjuder telefonrådgivning och hembesök, som ett komplement till de insatser som primärvården och kommunen redan ger. Sex trygghetsplatser har nyligen invigts på Sjöboklint. Dessa kan bokas i förväg eller användas för akut avlastning. Biståndsbeslut krävs inte i något fall.

Även visningsrummet är ett led i att komma in tidigare i sjukdomsförloppet. Här finns hjälpmedel som kan kompensera för de kognitiva nedsättningar som demenssjukdomen orsakar. Teamet visar hur man kan få hjälp att få struktur på vardagen och minnesstöd för att passa viktiga tider. Hjälpmedlen kan bygga på avancerad elektronik men långtifrån alltid. Annette Claesson håller fram två korgar märkta med "Att göra" och "Färdigt".

– Tvål, tandborste och andra hygienartiklar som ska användas läggs i den första och sedan, när man är färdig, i den andra. Det finns många enkla saker som kan underlätta vardagen vid demens.

Studien är gjord på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Den bygger på data från 1458 kvinnor i den så kallade Kvinnoundersökningen. Vid sex tillfällen, mellan 1968 och 2005, har de undersökts och intervjuats, bland annat om sina alkoholvanor. Kvinnorna har tillfrågats hur ofta de dricker vin, öl och starksprit. Svarsalternativen har varierat från ”aldrig” till ”dagligen”.

34 år efter den första undersökningen hade 162 kvinnor fått diagnosen demens. Bland dem som begränsade sitt alkoholintag till vin fanns den lägsta andelen drabbade. En högre andel med demens fanns både i gruppen som konsumerat öl eller starksprit och bland dem som helt avstått från alkohol.

Resultatet ligger i linje med internationell forskning som visat att personer som dricker vin – regelbundet och i måttliga mängder – har en lägre risk att utveckla demens. Orsakerna bakom sambandet är dock oklara, betonar professor Ingmar Skoog som leder studien tillsammans med professor Lauren Lissner.

– En möjlig förklaring är att det skulle finnas någon beståndsdel i vin som skyddar mot demens, till exempel genom att påverka hjärnvävnaden. Här pågår studier på flera håll i världen.

Det är också tänkbart, menar Ingmar Skoog, att skyddet uppstår via en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Måttlig vinkonsumtion tycks ju ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom som i sin tur påverkar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste formen av demens red anm.)

Det finns även en tredje möjlig förklaring till sambandet mellan vin och demens och som gör att forskarna knappast kan rekommendera allmänheten att ändra sina dryckesvanor. Göteborgsstudiens resultat har visserligen tagit hänsyn till bland annat utbildning, BMI (övervikt) och rökning, faktorer som anses påverka risken för demens. Men det kan finnas andra livsstilsfaktorer som inte fångas upp av denna studie och som har betydelse i sammanhanget.

– Kanske har de kvinnor som dricker vin då och då en förmåga att slappna av och njuta av livet. Det kan inte uteslutas att det finns något i deras livsstil, snarare än vinet i sig, som ger ett skydd mot demens, säger Ingmar Skoog.

Läs studien i sin helhet i American Journal of Epidemiology (nytt fönster).