Senaste nytt

17 mar 2023

Elitspelare i fotboll har en förhöjd demensrisk 

 FORSKNING

Ny svensk forskning visar att fotbollspelare i Allsvenskan löper en större risk att drabbas av demenssjukdom. Upprepade nickar och hjärnskakningar är troliga orsaker.

I studien som är gjord vid Karolinska Intitutet ingår drygt 6000 spelare med erfarenhet från allsvenskt fotbollspel under åren 1924–2019. De har jämförts med en kontrollgrupp på 56 000 personer. Resultatet visar att elitspelarna har mer än 50 procent högre risk att utveckla demenssjukdom. Den svenska studien ligger i linje med jämförbar forskning från bland Skottland.

Upprepade slag mot huvudet är en känd riskfaktor för demenssjukdom, kallat punch-drunk-syndromet. Forskarna tror därför att fotbollens upprepade nickar, ibland med hjärnskakningar som följd, kan vara en orsak till den förhöjda demensrisken.

Även om riskökningen endast har kunnat ses hos elitspelare har forskningsfynden väckt debatt och även påverat ungdomsidrotten. I England är nickar förbjudna till och med 11 års ålder. I Sverige finns inget förbud men i Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan introduceras nick först när spelarna är 13 år gamla.

Studien från Karolinska Institutet är publicerad i The Lancet Public Health (nytt fönster)

I studien som är gjord vid Karolinska Intitutet ingår drygt 6000 spelare med erfarenhet från allsvenskt fotbollspel under åren 1924–2019. De har jämförts med en kontrollgrupp på 56 000 personer. Resultatet visar att elitspelarna har mer än 50 procent högre risk att utveckla demenssjukdom. Den svenska studien ligger i linje med jämförbar forskning från bland Skottland.

Upprepade slag mot huvudet är en känd riskfaktor för demenssjukdom, kallat punch-drunk-syndromet. Forskarna tror därför att fotbollens upprepade nickar, ibland med hjärnskakningar som följd, kan vara en orsak till den förhöjda demensrisken.

Även om riskökningen endast har kunnat ses hos elitspelare har forskningsfynden väckt debatt och även påverat ungdomsidrotten. I England är nickar förbjudna till och med 11 års ålder. I Sverige finns inget förbud men i Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan introduceras nick först när spelarna är 13 år gamla.

Studien från Karolinska Institutet är publicerad i The Lancet Public Health (nytt fönster)

15 mar 2023

Välbesökta öppna föreläsningar 

 FORSKNING

Närmare 250 åhörare var på plats när Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Svenskt Demenscentrum arrangerade öppna föreläsningar för allmänheten om demenssjukdom.

Evenemanget ägde rum på eftermiddagen den 14 mars på Nya Karolinska Solna och samlade en rad framstående hjärnforskare och experter. Korta kärnfulla föreläsningar gav sammantaget en god bild av demensforskningens framsteg och vilka utmaningar den står inför.

Inger Nennesmo, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, underströk att en definitiv diagnos fortfarande kan ställas först efter döden, genom att patienternas hjärnvävnad analyseras. Sådana neuropatologiska undersökningar är också viktiga för att kunna upptäcka nya felveckade proteiner som kan orsaka minnesnedsättning och annan kognitiv svikt.

Framsteg inom diagnostiken

Diagnostiken har ändå gjort stora framsteg, bland annat med biomarkörer som med relativt god säkerhet kan avslöja Alzheimers sjukdom. Blodprovsanalys av biomarkörer är det senaste genombrottet. Metoden är både enklare och billigare än ryggvätskeprover som idag kräver specialistmottagningarnas kompetens och resurser.

Det allra största framsteget inom demensforskningen är utan tvekan svenskutvecklade Lecanemab, det första alzheimerläkemedlet som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet. Det väntas godkännas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år.

Skiljer sig mot alzheimer

Men kunskapen ökar även om andra mindre beforskade kognitiva sjukdomar. Professor Per Svenningsson berättade om Parkinsondemens och underdiagnosticerade Lewykropssdemens, både med symptom som skiljer sig en hel del mot de vid alzheimer. Frontallobsdemens (FTD) är en annan kognitiv sjukdom som kännnetecknas av antingen beteendeförändringar eller språksvårigheter.

Inom ramen för Swedish FTD Initiative pågår nu två läkemedelsförsök med sikte på att bromsa sjukdomsförloppet vid FTD. Professor Caroline Graff pekade på sjukdomens starka ärftliga koppling. Man räknar med att 30-40 procent av de som drabbas av FTD bär på en sjuklig genförändring som är en direkt orsak till sjukdomen.

Hoppfull forskning

Även om botemedel mot demenssjukdomar fortfarande saknas finns hoppfull forskning som tyder på att de går att påverka med "rätt" livstil. Medicine doktor Anna Matton lyfte fram FINGER-studien som bedrivs på många håll i världen. I den får en grupp deltagare kostråd och tränar bland annat kroppen och hjärnan. Resultaten visar att detta har en positiv inverkan på kognitionen.

Kunskap om livsstilsfaktorer och kost är också viktigt om man utvecklat en demenssjukdom. De ingår i Min pärm som vänder sigt till de som nyligen fått en demensdiagnos. Wilhelmina Hoffman berättade om bakgrunden tilll och innehållet i pärmen och hur viktigt det är att en vårdplan med tydliga tider för uppföljningar alltid följer med den som får en diagnos.

Magnus Westlander

 

 

  

 

 

 

 

 

     

Evenemanget ägde rum på eftermiddagen den 14 mars på Nya Karolinska Solna och samlade en rad framstående hjärnforskare och experter. Korta kärnfulla föreläsningar gav sammantaget en god bild av demensforskningens framsteg och vilka utmaningar den står inför.

Inger Nennesmo, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, underströk att en definitiv diagnos fortfarande kan ställas först efter döden, genom att patienternas hjärnvävnad analyseras. Sådana neuropatologiska undersökningar är också viktiga för att kunna upptäcka nya felveckade proteiner som kan orsaka minnesnedsättning och annan kognitiv svikt.

Framsteg inom diagnostiken

Diagnostiken har ändå gjort stora framsteg, bland annat med biomarkörer som med relativt god säkerhet kan avslöja Alzheimers sjukdom. Blodprovsanalys av biomarkörer är det senaste genombrottet. Metoden är både enklare och billigare än ryggvätskeprover som idag kräver specialistmottagningarnas kompetens och resurser.

Det allra största framsteget inom demensforskningen är utan tvekan svenskutvecklade Lecanemab, det första alzheimerläkemedlet som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet. Det väntas godkännas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år.

Skiljer sig mot alzheimer

Men kunskapen ökar även om andra mindre beforskade kognitiva sjukdomar. Professor Per Svenningsson berättade om Parkinsondemens och underdiagnosticerade Lewykropssdemens, både med symptom som skiljer sig en hel del mot de vid alzheimer. Frontallobsdemens (FTD) är en annan kognitiv sjukdom som kännnetecknas av antingen beteendeförändringar eller språksvårigheter.

Inom ramen för Swedish FTD Initiative pågår nu två läkemedelsförsök med sikte på att bromsa sjukdomsförloppet vid FTD. Professor Caroline Graff pekade på sjukdomens starka ärftliga koppling. Man räknar med att 30-40 procent av de som drabbas av FTD bär på en sjuklig genförändring som är en direkt orsak till sjukdomen.

Hoppfull forskning

Även om botemedel mot demenssjukdomar fortfarande saknas finns hoppfull forskning som tyder på att de går att påverka med "rätt" livstil. Medicine doktor Anna Matton lyfte fram FINGER-studien som bedrivs på många håll i världen. I den får en grupp deltagare kostråd och tränar bland annat kroppen och hjärnan. Resultaten visar att detta har en positiv inverkan på kognitionen.

Kunskap om livsstilsfaktorer och kost är också viktigt om man utvecklat en demenssjukdom. De ingår i Min pärm som vänder sigt till de som nyligen fått en demensdiagnos. Wilhelmina Hoffman berättade om bakgrunden tilll och innehållet i pärmen och hur viktigt det är att en vårdplan med tydliga tider för uppföljningar alltid följer med den som får en diagnos.

Magnus Westlander

 

 

  

 

 

 

 

 

     

3 mar 2023

Wilhelmina Hoffman blir ny hedersdoktor vid KI 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Karolinska Institutet har utsett Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, till hedersdoktor i medicin. I maj hålls den formella ceremonin Stockholms stadshus.

 – Det känns oerhört hedrande att få ta emot den här utmärkelsen och är ett kvitto på akademins erkännande av demenssjukdomarnas betydelse och den nödvändiga kopplingen mellan forskning, vård och omsorg i arbetet för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman, läkare, specialist i geriatrik och chef för stiftelserna Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum.

Pionjär inom flera områden

Karolinska Institutet (KI) lyfter fram Wilhelmina Hoffman som en pionjär inom flera områden, bland annat när det gäller att öppna nya vägar för samarbeten mellan universitet, hälso- och sjukvård och kommunal äldreomsorg. Även Wilhelmina Hoffmans insatser inom utbildningsområdet hyllas.

Samarbetet mellan Silviahemmet och Sophiahemmets högskola har lett till att undersköterskor och sedan sjuksköterskor erbjudits utbildningar i evidensbaserad demensvård. Tillsammans med KI har Silviahemmet tagit fram masterutbildningar för läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Samarbetet har fortsatt och omfattar nu demensutbildningar även för tandläkare, tandhygienister, logopeder och audionomer.

Behöver ta fler steg

Wilhelmina Hoffman ser sitt arbete som långt ifrån avslutat. Demografin och epidemiologin talar sitt tydliga språk menar hon. Sverige har tagit många steg men vi behöver ta ännu fler för att säkerställa en demensvård och omsorg i världsklass.

– Sverige har många världsledande forskare redan idag inom demensområdet liksom allt fler välutbildade medarbetare i vård och omsorg och det finns många spännande områden att fortsätta utveckla. Min förhoppning är att fler blir inspirerade att både forska och arbeta inom detta hyperaktuella område, säger Wilhelmina Hoffman.

Att få bli hedersdoktor just vid Karolinska Institutet tycker hon är extra roligt. 

Började för 40 år sedan

– Det var ju där jag började för fyrtio år sedan, öppnade min första medicinska lärobok och kunde inte föreställa mig att jag ens skulle klara det första året med alla tunga böcker och svåra ord, säger Wilhelmina Hoffman med ett leende och fortsätter:

– Att utveckla ett arbetsområde innebär ett lagarbete så jag hoppas att alla mina medarbetare på Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum känner sig delaktiga i denna utmärkelse.

Den 12 maj får hon ta på sig doktorshatten under den formella ceremonin som sker i samband med promovering i Stockholms stadshus.

 

 – Det känns oerhört hedrande att få ta emot den här utmärkelsen och är ett kvitto på akademins erkännande av demenssjukdomarnas betydelse och den nödvändiga kopplingen mellan forskning, vård och omsorg i arbetet för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman, läkare, specialist i geriatrik och chef för stiftelserna Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum.

Pionjär inom flera områden

Karolinska Institutet (KI) lyfter fram Wilhelmina Hoffman som en pionjär inom flera områden, bland annat när det gäller att öppna nya vägar för samarbeten mellan universitet, hälso- och sjukvård och kommunal äldreomsorg. Även Wilhelmina Hoffmans insatser inom utbildningsområdet hyllas.

Samarbetet mellan Silviahemmet och Sophiahemmets högskola har lett till att undersköterskor och sedan sjuksköterskor erbjudits utbildningar i evidensbaserad demensvård. Tillsammans med KI har Silviahemmet tagit fram masterutbildningar för läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Samarbetet har fortsatt och omfattar nu demensutbildningar även för tandläkare, tandhygienister, logopeder och audionomer.

Behöver ta fler steg

Wilhelmina Hoffman ser sitt arbete som långt ifrån avslutat. Demografin och epidemiologin talar sitt tydliga språk menar hon. Sverige har tagit många steg men vi behöver ta ännu fler för att säkerställa en demensvård och omsorg i världsklass.

– Sverige har många världsledande forskare redan idag inom demensområdet liksom allt fler välutbildade medarbetare i vård och omsorg och det finns många spännande områden att fortsätta utveckla. Min förhoppning är att fler blir inspirerade att både forska och arbeta inom detta hyperaktuella område, säger Wilhelmina Hoffman.

Att få bli hedersdoktor just vid Karolinska Institutet tycker hon är extra roligt. 

Började för 40 år sedan

– Det var ju där jag började för fyrtio år sedan, öppnade min första medicinska lärobok och kunde inte föreställa mig att jag ens skulle klara det första året med alla tunga böcker och svåra ord, säger Wilhelmina Hoffman med ett leende och fortsätter:

– Att utveckla ett arbetsområde innebär ett lagarbete så jag hoppas att alla mina medarbetare på Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum känner sig delaktiga i denna utmärkelse.

Den 12 maj får hon ta på sig doktorshatten under den formella ceremonin som sker i samband med promovering i Stockholms stadshus.

 

2 mar 2023

Teamet i fokus för ny utbildning 

 UTBILDNING

Socialstyrelsen har tagit fram en webbaserad utbildning i teambaserat arbetssätt. Den fokuserar främst på arbetet med äldre personer som har sammansatta behov.

Syftet med ett teambaserat arbetssätt är att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen om den äldre personen. Det är även viktigt för att kunna underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser.

– Ett teambaserat arbetssätt bidrar till ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen för den äldre personen och sätter individens behov i centrum på ett tydligt sätt, säger Ulla Haraldsson, utredare i projektgruppen för utbildningen.

Webbutbildningen ska bidra till att beslutsfattare, chefer och de olika yrkesgrupper som möter äldre  med sammansatta behov, ska få ökad kunskap om och förståelse för bland annat vad teambaserat arbetssätt är, varför det är viktigt och vilka förutsättningar som möjliggör teamarbete.

Webbutbilningen är avgiftsfri och tillgänglig på Socialstyrelsens utbildningsportal (nytt fönster)

Syftet med ett teambaserat arbetssätt är att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen om den äldre personen. Det är även viktigt för att kunna underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser.

– Ett teambaserat arbetssätt bidrar till ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen för den äldre personen och sätter individens behov i centrum på ett tydligt sätt, säger Ulla Haraldsson, utredare i projektgruppen för utbildningen.

Webbutbildningen ska bidra till att beslutsfattare, chefer och de olika yrkesgrupper som möter äldre  med sammansatta behov, ska få ökad kunskap om och förståelse för bland annat vad teambaserat arbetssätt är, varför det är viktigt och vilka förutsättningar som möjliggör teamarbete.

Webbutbilningen är avgiftsfri och tillgänglig på Socialstyrelsens utbildningsportal (nytt fönster)

Läs mer om utbildningen
1 mar 2023

Skogsbrynets teamarbete ökar trygghet och trivsel 

 ARBETA MED DEMENS

På demensenheten Skogsbrynet i Svalöv har ett förändringsarbete pågått i flera år. Gamla rutiner och prestigetänk har fått ge plats åt teamarbete och personcentrerad omvårdnad.

– Förr pågick en ständig tävling mellan kollegorna om vem som hade rätt, det fanns mycket prestigetänk och ingen ödmjukhet. Idag upplever jag att alla i teamet är enade kring samma mål och det finns en sammanhållning och trivsel i teamet, säger Emmylinn Johansson, undersköterska på Skogsbrynet, en demensenhet på äldreboendet Åsgården i Svalöv.

Tillsammans med sina arbetskamrater har Emmylinn Johansson gjort en resa som startade för några år sedan. Skogsbrynet fick då en ny chef som hade lång erfarenhet av personer med svåra beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. BPSD, som symptomen förkortas, var vanlig förkommande på Skogsbrynet.

Teamarbete och personcentrerat arbetssätt 

Den nya chefen satsad på att utveckla teamarbetet och introducerade personcentrerade arbetssätt. Hon deltog själv i det dagliga omvårdnadsarbetet för att sätta sig in i verksamheten men även för att hjälpa till.

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér


Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 


 

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér


Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 


 

Skogbrynets utveckling avspeglas i BPSD-registret

Eva Granvik, demenssjuksköterska i Svalöv kommuns, har bistått med statistik från BPSD-registret under perioden januari 2018 till februari 2023.

  • Av statistiken från Skogsbrynet framgår att medelvärdet i NPI-skalan har växlat från 20–40 poäng under 2018 ner till 15–30 poäng under 2021. Under 2022 skedde en liten ökning som teamet förklarar med bland annat ett försämrat sjukdomstillstånd för några av de boende och flera inflyttningar på enheten.
  • Genomsnittlig förekomst av motorisk oro minskade från 2019–2021 och har legat stabilt mellan 2021–2023.
  • Genomsnittlig förekomst av sömnstörningar nådde sin högsta nivå under sommaren 2020 och har sedan dess minskat och legat stabilt på en låg nivå. Endast en av åtta personer behandlas idag med sömnläkemedel och lugnande läkemedel i låga doser, jämfört med flera personer och högre doser under 2019–2021.
15 feb 2023

Uppskattade filmträffar på boende i Bergslagen 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS

När filmintresserade Anna-Lena Karlsson fick höra talas om bildboxen Biominnen bestämde hon sig för att hjälpa till att sprida den. Numera håller hon i uppskattade filmträffar på demensboendet Källgården i Lindesberg.

Det var i april förra året som Anna-Lena Karlsson, före detta lärarinna, läste om nylanserade Biominnen i ett pressmeddelande från Svenska Filminstitutet. Hon tog då först kontakt med Region Örebros filmkonsulent som, via avdelningen Välfärd och hälsa, såg till att varje kommun i länet köpte in var sin box.

Därpå kontaktade Anna-Lena några demensboenden i Lindesberg. Ett av dem nappade genast på hennes förslag att komma dit och leda filmsamtal med de boende.

Lärarbakgrunden underlättar 

bild på Anna-Lena KarlssonUnder våren 2022 ledde Anna-Lena filmträffar på boendet en eftermiddag varannan vecka. De blev mycket populära och i januari 2023 drog hon igång en ny omgång träffar.

Varje träff börjar med att Anna-Lena tar emot de cirka 8–10 deltagarna. Hon försöker vara noga med att komma ihåg namnen. De samlas i ett allrum med en smart-tv och stor skärm. Personal är med hela tiden.

– Det är viktigt så att inget missförstås, påpekar Anna-Lena.

Hennes bakgrund som lärare har underlättat samtalen. 

– Det handlar om att utgå från var deltagarna befinner sig i kunskap och tanke. Det gäller också att fånga upp vad som sägs. Det kommer många spontana kommentarer, berättar hon. 

Kombinerar med filmklipp på Youtube

Till sin hjälp i samtalen har Anna-Lena använt sig av korta musik- och filmklipp på Youtube. De boende har också kommit med spontana önskemål, till exempel om Mr Bean där det finns gott om roliga klipp. Likaså fungerar filmer med Charlie Chaplin väl med sitt tydliga kroppsspråk. 

I övrigt är det filmerna från 40- och 50-talet som tas emot bäst. Sickan Carlsson är populär. Filmträffarna är givande också för Anna-Lena.

bild från Lindesberg– Jag får ut väldigt mycket av det här och känner mig glad när jag går därifrån. Jag har fått ett härligt bemötande. Att personalen är så tillmötesgående är också viktigt.

Skapar en känsla av glädje 

Eva Heikkilä är enhetschef på Källgården och berättar att filmträffarna varit mycket uppskattade. 

– Jag har bara fått positiv feedback. Även om inte alla kommit ihåg vad de varit med om efteråt så har de haft en trevlig stund. Man har gått därifrån med en känsla av att ha varit lite glad. 

Filmträffarna har också lett till att några avdelningar fortsatt med filmsamtal genom att använda sig av filmerna i Öppet arkiv på SVT. 

Råder fler att prova Biominnen

På Källgården tvekade de ansvariga inte att tacka ja när Anna-Lena kom och presenterade sitt förslag.

– Hon är en fantastisk eldsjäl och hon kom i precis rätt tid och berättade om konceptet, just när vi börjat titta på hur vi skulle få igång aktiviteter igen efter pandemin, säger Eva Heikkilä.

Hon råder andra boenden och dagverksamheter att använda Biominnen-boxen. 
– Även om man inte har en Anna-Lena kan man använda Biominnen. Man kan ha ett litet tema och prata om filmer. Det står så bra texter på kortens baksida, tycker Eva Heikkilä.

Bildvandring genom stan 

När en ny omgång träffar efter önskemål nu dragit igång är inriktningen lite annorlunda. Anna- Lena har satt ihop ett bildspel med titeln ”Minnen från Lindesberg”.

– Med en blandning av nutida foton och äldre bilder från kommunens kulturhistoriska arkiv är tanken att vi ska ta en promenad genom stan och minnas hur den såg ut och har förändrats. Det finns också många gamla sägner om vår Bergslagsbygd att ta upp, berättar Anna-Lena. 

Anna-Lena Karlssons uppskattade initiativ och vidareutveckling av Biominnen kommer att fortsätta på Källgården i Lindesberg under hela våren.

Text: Christina Nemell

Det var i april förra året som Anna-Lena Karlsson, före detta lärarinna, läste om nylanserade Biominnen i ett pressmeddelande från Svenska Filminstitutet. Hon tog då först kontakt med Region Örebros filmkonsulent som, via avdelningen Välfärd och hälsa, såg till att varje kommun i länet köpte in var sin box.

Därpå kontaktade Anna-Lena några demensboenden i Lindesberg. Ett av dem nappade genast på hennes förslag att komma dit och leda filmsamtal med de boende.

Lärarbakgrunden underlättar 

bild på Anna-Lena KarlssonUnder våren 2022 ledde Anna-Lena filmträffar på boendet en eftermiddag varannan vecka. De blev mycket populära och i januari 2023 drog hon igång en ny omgång träffar.

Varje träff börjar med att Anna-Lena tar emot de cirka 8–10 deltagarna. Hon försöker vara noga med att komma ihåg namnen. De samlas i ett allrum med en smart-tv och stor skärm. Personal är med hela tiden.

– Det är viktigt så att inget missförstås, påpekar Anna-Lena.

Hennes bakgrund som lärare har underlättat samtalen. 

– Det handlar om att utgå från var deltagarna befinner sig i kunskap och tanke. Det gäller också att fånga upp vad som sägs. Det kommer många spontana kommentarer, berättar hon. 

Kombinerar med filmklipp på Youtube

Till sin hjälp i samtalen har Anna-Lena använt sig av korta musik- och filmklipp på Youtube. De boende har också kommit med spontana önskemål, till exempel om Mr Bean där det finns gott om roliga klipp. Likaså fungerar filmer med Charlie Chaplin väl med sitt tydliga kroppsspråk. 

I övrigt är det filmerna från 40- och 50-talet som tas emot bäst. Sickan Carlsson är populär. Filmträffarna är givande också för Anna-Lena.

bild från Lindesberg– Jag får ut väldigt mycket av det här och känner mig glad när jag går därifrån. Jag har fått ett härligt bemötande. Att personalen är så tillmötesgående är också viktigt.

Skapar en känsla av glädje 

Eva Heikkilä är enhetschef på Källgården och berättar att filmträffarna varit mycket uppskattade. 

– Jag har bara fått positiv feedback. Även om inte alla kommit ihåg vad de varit med om efteråt så har de haft en trevlig stund. Man har gått därifrån med en känsla av att ha varit lite glad. 

Filmträffarna har också lett till att några avdelningar fortsatt med filmsamtal genom att använda sig av filmerna i Öppet arkiv på SVT. 

Råder fler att prova Biominnen

På Källgården tvekade de ansvariga inte att tacka ja när Anna-Lena kom och presenterade sitt förslag.

– Hon är en fantastisk eldsjäl och hon kom i precis rätt tid och berättade om konceptet, just när vi börjat titta på hur vi skulle få igång aktiviteter igen efter pandemin, säger Eva Heikkilä.

Hon råder andra boenden och dagverksamheter att använda Biominnen-boxen. 
– Även om man inte har en Anna-Lena kan man använda Biominnen. Man kan ha ett litet tema och prata om filmer. Det står så bra texter på kortens baksida, tycker Eva Heikkilä.

Bildvandring genom stan 

När en ny omgång träffar efter önskemål nu dragit igång är inriktningen lite annorlunda. Anna- Lena har satt ihop ett bildspel med titeln ”Minnen från Lindesberg”.

– Med en blandning av nutida foton och äldre bilder från kommunens kulturhistoriska arkiv är tanken att vi ska ta en promenad genom stan och minnas hur den såg ut och har förändrats. Det finns också många gamla sägner om vår Bergslagsbygd att ta upp, berättar Anna-Lena. 

Anna-Lena Karlssons uppskattade initiativ och vidareutveckling av Biominnen kommer att fortsätta på Källgården i Lindesberg under hela våren.

Text: Christina Nemell

Läs mer
14 feb 2023

Demenscentrum deltog i EU-toppmöte 

 ARBETA MED DEMENS

Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, deltog i dagens EU-möte ute på Arlandastad. Det var ett av flera högnivåmöten som hålls under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd.

Temat för mötet var ett aktivt och självständigt åldrande. Syftet var att EU:s medlemsstater ska lära av varandra hur de bäst hanterar de utmaningar och möjligheter som den demografiska utvecklingen för med sig. Bland annat diskuterades hur man ska få en god och hållbar äldreomsorg när allt fler blir äldre. Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, inledningstalade under gårdagen.

 

bild från EU-mötet

Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, och Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Temat för mötet var ett aktivt och självständigt åldrande. Syftet var att EU:s medlemsstater ska lära av varandra hur de bäst hanterar de utmaningar och möjligheter som den demografiska utvecklingen för med sig. Bland annat diskuterades hur man ska få en god och hållbar äldreomsorg när allt fler blir äldre. Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, inledningstalade under gårdagen.

 

bild från EU-mötet

Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, och Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

9 feb 2023

Folder ska fånga upp kognitiv svikt 

 ARBETA MED DEMENS

Glöm inte bort ditt minne heter en ny folder från Svenskt Demenscentrum. Den är på fyra A5-sidor och tar upp skillnaderna mellan normal glömska och minnessvårigheter som tyder på kognitiv svikt och därför bör utredas.

Sex enkla frågor i foldern ger en viss vägledning till om det finns skäl att kontakta vården för vidare bedömning. Foldern är avsedd att använda för att fånga upp personer med kognitiv svikt i ett tidigt stadium. Den kan med fördel delas ut på apoteken eller ligga framme i väntrummen på vårdcentralerna.

bild på folderLadda ned Glöm inte bort ditt minne (4 sid, pdf).

Gör din egen folder (2 uppslag, pdf).
Skriv ut pdf:en dubbelsidigt och vik pappret på mitten.

Fr.o.m. i början på mars kan foldern beställas från vår webbshop (nytt fönster). 

 

 

Sex enkla frågor i foldern ger en viss vägledning till om det finns skäl att kontakta vården för vidare bedömning. Foldern är avsedd att använda för att fånga upp personer med kognitiv svikt i ett tidigt stadium. Den kan med fördel delas ut på apoteken eller ligga framme i väntrummen på vårdcentralerna.

bild på folderLadda ned Glöm inte bort ditt minne (4 sid, pdf).

Gör din egen folder (2 uppslag, pdf).
Skriv ut pdf:en dubbelsidigt och vik pappret på mitten.

Fr.o.m. i början på mars kan foldern beställas från vår webbshop (nytt fönster). 

 

 

8 feb 2023

Digitalt kognitivt test fungerar lika bra hemma 

 FORSKNING

Numera är det möjligt att genomföra delar av en minnesutredning via en surfplatta i hemmet. En ny studie visar att resultatet är likvärdigt med att testa sig på en vårdmottagning.
 

Studien är gjord vid Umeå Universitet och omfattar 144 personer med olika utbildningsbakgrund och IT-vana. De fick genomföra ett digitalt kognitivt test, utvecklat av Geras Solutions, med hjälp av en surfplatta.

Deltagarna fick även göra testet hemifrån. Resultaten var där likvärdiga med de tester som genomfördes på en vårdmottagning. Tidigare studier har visat att de digitala testet har god precision för att identifiera möjlig kognitiv sjukdom i ett tidigt skede.

Bild på Victor Bloniecki Kallio– De senaste forskningsresultaten stärker metoden och talar för digital utredning på mottagning eller hemifrån, Bättre tillgänglighet är av stort värde för de individer som har behov av stöd och behandling, men också för att kunna lugna de som bär på onödig oro, säger Victor Bloniecki Kallio, läkare, med.dr. och huvudförfattare till studien.

Minnesutredning kan starta hemma

Den digitala testmetoden har medicinteknikföretaget Geras Solutions utvecklat tillsammans med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler i landet. Den är tillgänglig via webbsidan Minnesmottagningen.se. Härifrån kan den som upplever kognitiva svårigheter få kontakt med en sjuksköterska och, om det anses befogat, påbörja en minnesutredning hemifrån.

— Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik med stöd i aktuell forskning kan vi bidra inom ett område där behoven redan idag är väldigt stora, säger Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se.

Digitala tester kräver dock en viss IT-vana hos de som ska genomföra dem, något som också undersöktes i Umeåstudien. Drygt 90 procent av deltagarna i 70-års åldern angav att de hade god vana av att använda surfplattor och digital teknik.

Avdramatisera utredningen

Fördelar med den digitaliserad metoden, som deltagarna pekade på, är att den är integritetsfrämjande och avdramatiserar en utredning som ibland kan ses som stigmatiserande.

Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM, som koordineras från Karolinska Institutet, bedrivs ytterligare forskning kring hur Geras Solutions och andra innovativa verktyg kan integreras i vården. 
Exempel på ny teknologi är blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket förväntas bli avgörande för att hitta sjukdomen i rätt tid.

Viktigt komplement

Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, anser att digitala verktyg för utredning av misstänkt demenssjukdom utgör ett viktigt komplement till traditionella utredningsvägar och metoder.

– Detta är särskilt viktigt då vi inom kort förväntar oss att nya läkemedel blir tillgängliga för behandling av tidig Alzheimers sjukdom, vilket kommer att innebära en ökad belastning på minnesmottagningar såväl som på primärvården. Det är mycket välkommet med nya vetenskapliga studier såsom denna från Umeå vilket ökar evidensbasen för nya metoder, säger Linus Jönsson.

Studien är gjord vid Umeå Universitet och omfattar 144 personer med olika utbildningsbakgrund och IT-vana. De fick genomföra ett digitalt kognitivt test, utvecklat av Geras Solutions, med hjälp av en surfplatta.

Deltagarna fick även göra testet hemifrån. Resultaten var där likvärdiga med de tester som genomfördes på en vårdmottagning. Tidigare studier har visat att de digitala testet har god precision för att identifiera möjlig kognitiv sjukdom i ett tidigt skede.

Bild på Victor Bloniecki Kallio– De senaste forskningsresultaten stärker metoden och talar för digital utredning på mottagning eller hemifrån, Bättre tillgänglighet är av stort värde för de individer som har behov av stöd och behandling, men också för att kunna lugna de som bär på onödig oro, säger Victor Bloniecki Kallio, läkare, med.dr. och huvudförfattare till studien.

Minnesutredning kan starta hemma

Den digitala testmetoden har medicinteknikföretaget Geras Solutions utvecklat tillsammans med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler i landet. Den är tillgänglig via webbsidan Minnesmottagningen.se. Härifrån kan den som upplever kognitiva svårigheter få kontakt med en sjuksköterska och, om det anses befogat, påbörja en minnesutredning hemifrån.

— Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik med stöd i aktuell forskning kan vi bidra inom ett område där behoven redan idag är väldigt stora, säger Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se.

Digitala tester kräver dock en viss IT-vana hos de som ska genomföra dem, något som också undersöktes i Umeåstudien. Drygt 90 procent av deltagarna i 70-års åldern angav att de hade god vana av att använda surfplattor och digital teknik.

Avdramatisera utredningen

Fördelar med den digitaliserad metoden, som deltagarna pekade på, är att den är integritetsfrämjande och avdramatiserar en utredning som ibland kan ses som stigmatiserande.

Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM, som koordineras från Karolinska Institutet, bedrivs ytterligare forskning kring hur Geras Solutions och andra innovativa verktyg kan integreras i vården. 
Exempel på ny teknologi är blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket förväntas bli avgörande för att hitta sjukdomen i rätt tid.

Viktigt komplement

Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, anser att digitala verktyg för utredning av misstänkt demenssjukdom utgör ett viktigt komplement till traditionella utredningsvägar och metoder.

– Detta är särskilt viktigt då vi inom kort förväntar oss att nya läkemedel blir tillgängliga för behandling av tidig Alzheimers sjukdom, vilket kommer att innebära en ökad belastning på minnesmottagningar såväl som på primärvården. Det är mycket välkommet med nya vetenskapliga studier såsom denna från Umeå vilket ökar evidensbasen för nya metoder, säger Linus Jönsson.

Läs mer

Artikel i Journal of Prevention of Alzheimers Disease (nytt fönster)

► Minnesmottagningen.se (nytt fönster)

► Pressmeddelande Geras Solutions (pdf, nytt fönster)

7 feb 2023

Flera utmaningar med nytt alzheimerläkemedel 

 FORSKNING

Vilka patienter bör få ta del av nästa alzheimerläkemedel? Hur ska de långsiktiga effekterna följas upp? Det är frågor som engagerar innovationsmiljön PREDEM.
 

I år kommer EU:s läkemedelsmyndighet att godkänna det första alzheimerläkemedlet på över 20 år. Ja, den bedömningen gör i varje fall landets expertis. Förväntningarna på läkemedlet lecanemab är höga men utmaningarna också många.

De kliniska prövningarna med lecanemab har omfattat patienter i mild demensfas eller lindrig kognitiv störning (MMSE över 22 red. anm.) I Sverige motsvarar det närmare 100 000 personer.

bild på Linus Jönsson– Utgår man från läkemedlets listpris i USA, 26 500 dollar/år för varje behandlad patient, skulle de totala kostnaderna för lecanemab i Sverige hamna på drygt 26,5 miljarder kr/år. Det kan jämföras med 33 miljarder kr som var den totala notan för receptbelagda läkemedel 2021, säger Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi, Karolinska institutet

Slukar stora sjukvårdsresurser

Dessutom kommer lecanemab att sluka en hel del sjukvårdsresurser. Läkemedlet finns inte i tablettform utan måste ges via dropp på en vårdmottagning varannan vecka. Regelbundna magnetkameraundersökningar är också nödvändiga för att upptäcka eventuella biverkningar.

Att lecanemab kommer att ordineras till 100 000 patienter är osannolikt, i alla fall till en början. En utmaning blir att avgöra vilka patienter som ska erbjudas läkemedlet.

– Man kan tänka sig patientgrupper som svarar bättre än andra på behandlingen eller som har en högre risk att utveckla demens. Problemet är att vi inte har så mycket att gå på här. Vi behöver samla in mer data, via kvalitetsregister som SveDem, för att kunna göra bättre bedömningar, säger Linus Jönsson.

Förebygga demensutveckling

Både Karolinska Institutet och SveDem ingår i PREDEM, en innovationsmiljö med sikte på att förebygga demensutveckling. Ett specifikt arbetsområde är analys och understöd till olika betalningsmodeller, det vill säga de avtal som sluts mellan läkemedelsbolag och beställare. I fallet med lecanemab kommer det att handla om bolaget Bioarctic och, sannolikt, regionernas expertgrupp för nya terapier (NT-rådet) som förhandlar för regionernas räkning.

I betalningsmodellen ska parterna inte bara komma överens om priset för läkemedlet.

– Där bestäms även kriterier för att få ge behandlingen och hur uppföljningen ska ske, dels på patientnivå, exempelvis magnetkameraundersökningar, dels nationell nivå för att se hur väl läkemedlet fungerar, om det ges till rätt patienter och så vidare, säger Linus Jönsson.

Bidra med data och komptens

När det gäller uppföljningen kan arbetet inom PREDEM bidra med data och kompetens.

– Hur betalningsmodellen ska utformas är ju ytterst en fråga mellan NT-rådet och Bioarctic. Vi kan stötta och bidra med analys och relevanta data för att möjliggöra den uppföljning som parterna önskar göra, säger Linus Jönsson.

De kliniska prövningarna har visat att lecanemab ger en 27 procent långsammare försämring av kognitiva funktioner jämfört med placebo. Men de långsiktiga effekterna av läkemedlet är fortfarande okända. Linus Jönsson menar att det kan vara ett argument för att betalningsmodellen ska få en utfallsbaserad utformning.

Pris koppplas till behandlingsmål

– Det innebär att regionerna betalar en viss summa till läkemedelsbolaget i början och ytterligare medel senare beroende på om olika behandlingsmål har uppnåtts, till exempel att en viss andel av patienterna som får läkemedellet inte utvecklat demens inom 3 år.

Men vilken utformning betalningsmodellen kommer att få är ännu oklart. Fört måste lecanemab få klartecken till att marknadsföras i Sverige. Bollen ligger för närvarande hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

Magnus Westlander

I år kommer EU:s läkemedelsmyndighet att godkänna det första alzheimerläkemedlet på över 20 år. Ja, den bedömningen gör i varje fall landets expertis. Förväntningarna på läkemedlet lecanemab är höga men utmaningarna också många.

De kliniska prövningarna med lecanemab har omfattat patienter i mild demensfas eller lindrig kognitiv störning (MMSE över 22 red. anm.) I Sverige motsvarar det närmare 100 000 personer.

bild på Linus Jönsson– Utgår man från läkemedlets listpris i USA, 26 500 dollar/år för varje behandlad patient, skulle de totala kostnaderna för lecanemab i Sverige hamna på drygt 26,5 miljarder kr/år. Det kan jämföras med 33 miljarder kr som var den totala notan för receptbelagda läkemedel 2021, säger Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi, Karolinska institutet

Slukar stora sjukvårdsresurser

Dessutom kommer lecanemab att sluka en hel del sjukvårdsresurser. Läkemedlet finns inte i tablettform utan måste ges via dropp på en vårdmottagning varannan vecka. Regelbundna magnetkameraundersökningar är också nödvändiga för att upptäcka eventuella biverkningar.

Att lecanemab kommer att ordineras till 100 000 patienter är osannolikt, i alla fall till en början. En utmaning blir att avgöra vilka patienter som ska erbjudas läkemedlet.

– Man kan tänka sig patientgrupper som svarar bättre än andra på behandlingen eller som har en högre risk att utveckla demens. Problemet är att vi inte har så mycket att gå på här. Vi behöver samla in mer data, via kvalitetsregister som SveDem, för att kunna göra bättre bedömningar, säger Linus Jönsson.

Förebygga demensutveckling

Både Karolinska Institutet och SveDem ingår i PREDEM, en innovationsmiljö med sikte på att förebygga demensutveckling. Ett specifikt arbetsområde är analys och understöd till olika betalningsmodeller, det vill säga de avtal som sluts mellan läkemedelsbolag och beställare. I fallet med lecanemab kommer det att handla om bolaget Bioarctic och, sannolikt, regionernas expertgrupp för nya terapier (NT-rådet) som förhandlar för regionernas räkning.

I betalningsmodellen ska parterna inte bara komma överens om priset för läkemedlet.

– Där bestäms även kriterier för att få ge behandlingen och hur uppföljningen ska ske, dels på patientnivå, exempelvis magnetkameraundersökningar, dels nationell nivå för att se hur väl läkemedlet fungerar, om det ges till rätt patienter och så vidare, säger Linus Jönsson.

Bidra med data och komptens

När det gäller uppföljningen kan arbetet inom PREDEM bidra med data och kompetens.

– Hur betalningsmodellen ska utformas är ju ytterst en fråga mellan NT-rådet och Bioarctic. Vi kan stötta och bidra med analys och relevanta data för att möjliggöra den uppföljning som parterna önskar göra, säger Linus Jönsson.

De kliniska prövningarna har visat att lecanemab ger en 27 procent långsammare försämring av kognitiva funktioner jämfört med placebo. Men de långsiktiga effekterna av läkemedlet är fortfarande okända. Linus Jönsson menar att det kan vara ett argument för att betalningsmodellen ska få en utfallsbaserad utformning.

Pris koppplas till behandlingsmål

– Det innebär att regionerna betalar en viss summa till läkemedelsbolaget i början och ytterligare medel senare beroende på om olika behandlingsmål har uppnåtts, till exempel att en viss andel av patienterna som får läkemedellet inte utvecklat demens inom 3 år.

Men vilken utformning betalningsmodellen kommer att få är ännu oklart. Fört måste lecanemab få klartecken till att marknadsföras i Sverige. Bollen ligger för närvarande hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

Magnus Westlander