Senaste nytt
MAS prisas för civilkurage
Demenförbundets pris för civilkurage inom äldrevården går till Marie Sundström, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Hässelby/Vällingby stadsdel i Stockholm.
 |
| Fr.v. Stina-Clara Hjulström ordf. i Demensförbundet, tillsammans med pristagaren. |
Motiveringen lyfter fram hennes agerande vid äldreboendet Koppargården som granskades i bland annat en serie artiklar i Dagens Nyheter i slutet av förra året.
Demensförbundet pekar på att Marie Sundström "på eget initiativ gjort oanmälda inspektioner och påtalat fel och brister. Trots att hon blev motarbetad av sina chefer framhärdade hon i sin kritik och skrev flera tjänsteutlåtanden där hon kritiserade den låga bemanningen och bristen på skydds-och hygienprodukter, samt blöjor."
Marie Sundström tog också "strid då man planerade personalneddragningar på Skolörtens vård-och omsorgsboende."
|
| Fr.v. Stina-Clara Hjulström ordf. i Demensförbundet, tillsammans med pristagaren. |
Motiveringen lyfter fram hennes agerande vid äldreboendet Koppargården som granskades i bland annat en serie artiklar i Dagens Nyheter i slutet av förra året.
Demensförbundet pekar på att Marie Sundström "på eget initiativ gjort oanmälda inspektioner och påtalat fel och brister. Trots att hon blev motarbetad av sina chefer framhärdade hon i sin kritik och skrev flera tjänsteutlåtanden där hon kritiserade den låga bemanningen och bristen på skydds-och hygienprodukter, samt blöjor."
Marie Sundström tog också "strid då man planerade personalneddragningar på Skolörtens vård-och omsorgsboende."
Koppargården i debatten
Dagens Nyheter granskar Carema »
(nytt fönster)
Dagens samhälle granskar DN »
(nytt fönster)
Demenssjuka kan stötta varandra
I självhjälpsgrupper kan personer med demens dela sina upplevelser och ge varandra stöd. Det visar forskning från Linköpings universitet.
 |
| Linda Örulv |
På Svenskt demencentrum webbplats har Linda Örulv, etnolog och forskare, tidigare berättar om sina intryck från en självhjälpsgrupp. Nu har hennes studier publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Self-Help & Self-Care.
Deltagarna i den grupp som Linda Örulv följde under tre år hade en demenssjukdom i tidigt skede. Samtalen – som spelades in – avlöjar att de kunde lära av varandras erfarenheter och hitta strategier för att hantera vardagen och den frustration som sjukdomen för med sig.
– Det var en lättnad att ingå i ett sammanhang och veta att de inte var ensamma om sin upplevelse, säger Linda Örulv i en artikel på Linköpings universitets webb.
Linda Örulv anser att vi bör frångå synsättet på personer med demens som passiva mottagare av omsorg och istället se dem som aktiva deltagare i ett socialt samspel. Hon menar att självhjälpsrörelser – för, av och med demenssjuka – kan vara en viktig nyckel till kunskap för att kunna planera för en åldrande befolkning.
– De kan också skapa förutsättningar för demenssjuka att öka sitt inflytande över den egna situationen och ingå i ett socialt sammanhang, säger hon.
Linda Örulv är verksam vid Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Hennes vetenskapliga artikel heter Reframing Dementia in Swedish Self-Help Group Conversations: Constructing Citizenship och är publicerad i Till Journal of Self-Help & Self-Care » (nytt fönster)
|
| Linda Örulv |
På Svenskt demencentrum webbplats har Linda Örulv, etnolog och forskare, tidigare berättar om sina intryck från en självhjälpsgrupp. Nu har hennes studier publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Self-Help & Self-Care.
Deltagarna i den grupp som Linda Örulv följde under tre år hade en demenssjukdom i tidigt skede. Samtalen – som spelades in – avlöjar att de kunde lära av varandras erfarenheter och hitta strategier för att hantera vardagen och den frustration som sjukdomen för med sig.
– Det var en lättnad att ingå i ett sammanhang och veta att de inte var ensamma om sin upplevelse, säger Linda Örulv i en artikel på Linköpings universitets webb.
Linda Örulv anser att vi bör frångå synsättet på personer med demens som passiva mottagare av omsorg och istället se dem som aktiva deltagare i ett socialt samspel. Hon menar att självhjälpsrörelser – för, av och med demenssjuka – kan vara en viktig nyckel till kunskap för att kunna planera för en åldrande befolkning.
– De kan också skapa förutsättningar för demenssjuka att öka sitt inflytande över den egna situationen och ingå i ett socialt sammanhang, säger hon.
Linda Örulv är verksam vid Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Hennes vetenskapliga artikel heter Reframing Dementia in Swedish Self-Help Group Conversations: Constructing Citizenship och är publicerad i Till Journal of Self-Help & Self-Care » (nytt fönster)
Rekordmånga ansökningar till Demensfonden
Demensfonden – Demensförbundets insamlingsfond – fick i år in 111 ansökningar, nästan dubbelt så många som förra året. I samråd med fondens medicinska vetenskapsråd har styrelsen beslutat att dela ut 2,5 miljoner kronor till 59 forskare, både unga och väletablerade. Vad som ska forskas på kan man läsa om på Demensförbundets webb » (nytt fönster)
Ny stiftelse ska fylla tomrum efter nedläggning
I februari stängde läkemedelsbolaget Astra-Zeneca sin forskningsenhet i Södertälje. Nu bildas en stiftelse för att rädda kvar ledande Astraforskare i landet. Målet är att utveckla diagnostik och nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
I ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.
– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.
I ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.
– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.
Journalistpris till Demenscentrum
Vi på Svenskt Demenscentrum är oerhört glada över att vår medarbetare och informatör Magnus Westlander får Eric Forsgrens journalistpris för "engagerad och insiktsfull journalistik om Alzheimers sjukdom". Priset delas ut en gång per år och är instiftat av den numera pensionerade journalisten och tv-pionjären Eric Forsgren och hans hustru Wajlet. Motiveringen till årets pristagare lyder:
"Med stor kunskap och brett engagemang för han ut kunskap om bland annat Alzheimers sjukdom till de berörda, deras anhöriga och till dem som arbetar med demensfrågor. Han skriver lättbegripligt om hur aktuell forskning kan påverka livet för den sjuka människan och för anhöriga, samt hur vård och omsorg kan utvecklas. Med varsam penna och varmt inkännande, bidrar han via faktablad, nyhetsbrev och en välbesökt hemsida till både inspiration och hopp för drabbade, anhöriga och personal”.
Priset kommer att delas ut den 2 juni under en ceremoni vid Umeå universitet.
Wilhelmina Hoffman
"Med stor kunskap och brett engagemang för han ut kunskap om bland annat Alzheimers sjukdom till de berörda, deras anhöriga och till dem som arbetar med demensfrågor. Han skriver lättbegripligt om hur aktuell forskning kan påverka livet för den sjuka människan och för anhöriga, samt hur vård och omsorg kan utvecklas. Med varsam penna och varmt inkännande, bidrar han via faktablad, nyhetsbrev och en välbesökt hemsida till både inspiration och hopp för drabbade, anhöriga och personal”.
Priset kommer att delas ut den 2 juni under en ceremoni vid Umeå universitet.
Wilhelmina Hoffman
Läs pressmeddelande från Umeå universitet » (nytt fönster)
FN-rapport: Demens är en global utmaning
Antalet personer med demens växer snabbt i världen, liksom de globala vård- och omsorgskostnaderna som följer i sjukdomens spår. Det är hög tid för världens länder att ta fram nationella program för att möta denna utmaning anser Världshälsoorganisationen (WHO).
Uppmaningen bygger på data som presenteras i “Dementia: a public health priority”, en färsk rapport som FN-organet WHO har gett ut tillsammans med och Alzheimer´s Disease International. Närmare 36 miljoner personer i världen beräknas ha en demenssjukdom, antalet nyinsjuknade uppgår årligen till 7,7 miljoner. Sjukdomens samhällskostnader, det vill säga notan för vård och omsorg plus inkomstbortfall för sjuka och anhöriga, beräknas till astronomiska 604 miljarder dollar.
Även om dagens siffror kan tyckas vara höga är taket långtifrån nått. Om 20 år väntas antalet demenssjuka i det närmaste ha fördubblats (65,7 miljoner) och år 2050 ligger prognosen på 115,4 miljoner. Framför allt drabbas länder i den industrialiserade världen, med åldrande befolkningar, men antalet personer med demenssjukdom ökar även i många utvecklingsländer.
WHO-rapporten lyfter fram en rad brister i medlemsstaterna. Många personer med demenssjukdom får aldrig en diagnos eller också ställs den sent i sjukdomsförloppet. Den allmänna medvetenheten om demens är begränsad. Anhöriga drar ett tungt lass, såväl fysiskt och psykiskt som ekonomiskt, och WHO efterlyser program som kan ge bättre stöd till demenssjuka och deras familjer.
Bakom rapporten står en rad experter från hela världen. Från Sverige har professorerna Anders Wimo, Bengt Winblad och Miia Kivipelto deltagit. Frågor om rapporten besvaras av professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, mobil: 070 579 53 83
Uppmaningen bygger på data som presenteras i “Dementia: a public health priority”, en färsk rapport som FN-organet WHO har gett ut tillsammans med och Alzheimer´s Disease International. Närmare 36 miljoner personer i världen beräknas ha en demenssjukdom, antalet nyinsjuknade uppgår årligen till 7,7 miljoner. Sjukdomens samhällskostnader, det vill säga notan för vård och omsorg plus inkomstbortfall för sjuka och anhöriga, beräknas till astronomiska 604 miljarder dollar.
Även om dagens siffror kan tyckas vara höga är taket långtifrån nått. Om 20 år väntas antalet demenssjuka i det närmaste ha fördubblats (65,7 miljoner) och år 2050 ligger prognosen på 115,4 miljoner. Framför allt drabbas länder i den industrialiserade världen, med åldrande befolkningar, men antalet personer med demenssjukdom ökar även i många utvecklingsländer.
WHO-rapporten lyfter fram en rad brister i medlemsstaterna. Många personer med demenssjukdom får aldrig en diagnos eller också ställs den sent i sjukdomsförloppet. Den allmänna medvetenheten om demens är begränsad. Anhöriga drar ett tungt lass, såväl fysiskt och psykiskt som ekonomiskt, och WHO efterlyser program som kan ge bättre stöd till demenssjuka och deras familjer.
Bakom rapporten står en rad experter från hela världen. Från Sverige har professorerna Anders Wimo, Bengt Winblad och Miia Kivipelto deltagit. Frågor om rapporten besvaras av professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, mobil: 070 579 53 83
Sök stimulansmedel för riktlinjearbete
Nu är det dags för landets kommuner att söka statliga medel för implementering av de nationella demensriktlinjerna. Sista ansökningsdag är den 28 maj.
För andra året i rad fördelar Socialstyrelsen 25 miljoner kronor till kommuner som i samarbete med landstinget utvecklar och prövar modeller för att implementera demensriktlinjerna lokalt. Alla kommuner är välkomna att söka men de som redan påbörjat utvecklingsarbetet prioriteras. År 2011 fick 27 kommuner av 69 sökande ta del av statsbidraget.
Socialstyrelsens nationella demensiktlinjer utkom för snart två år sedan. Riktlinjerna bygger på en omfattande genomgång av forskning och beprövad erfarenhet och innehåller rekommendationer om insatser och metoder i olika skeden av demenssjukdomen.
Läs mer på Socialstyrelsens webbplats »
(nytt fönster)
För andra året i rad fördelar Socialstyrelsen 25 miljoner kronor till kommuner som i samarbete med landstinget utvecklar och prövar modeller för att implementera demensriktlinjerna lokalt. Alla kommuner är välkomna att söka men de som redan påbörjat utvecklingsarbetet prioriteras. År 2011 fick 27 kommuner av 69 sökande ta del av statsbidraget.
Socialstyrelsens nationella demensiktlinjer utkom för snart två år sedan. Riktlinjerna bygger på en omfattande genomgång av forskning och beprövad erfarenhet och innehåller rekommendationer om insatser och metoder i olika skeden av demenssjukdomen.
Läs mer på Socialstyrelsens webbplats »
(nytt fönster)
Socialstyrelsen vill se ett permanent Demenscentrum
Svenskt Demenscentrum bidrar i den grad till att utveckla insatser för äldre och deras anhöriga att verksamheten bör permanenteras. Det konstaterar Socialstyrelsen i sin årliga redovisning av verksamheten.
År 2008 etablerade Socialstyrelsen Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och Svenskt Demenscentrum på uppdrag av regeringen. Båda verksamheterna drevs som tvååriga projekt som sedan 2010 förlängts med ett år i taget.
I sin årliga redovisning av verksamheten säger Socialstyrelsen att Svenskt Demenscentrum bland annat har intensifierat sitt arbete med att sprida Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. I december 2011 hade drygt 26 000 genomgått den webbaserade utbildningen Demens ABC. På regeringens uppdrag har centrumet nu påbörjat arbetet med att utveckla ett utbildningsmaterial med målsättningen att minimera användningen av lugnande medel och tvingande skyddsåtgärder i vården och omsorgen.
– Efter flera år med tidsbegränsat uppdrag bör nu organiseringen av de båda centrumen anta mer permanenta former, särskilt som de efterfrågas och har visat sig svara upp mot behovet av ökat kunskapsstöd på sina respektive sakområden. Ett behov som sannolikt kommer att bestå och växa framöver med tanke på att andelen äldre i samhället ökar, säger Mårten Wirén, utredare, på Socialstyrelsens webb.
År 2008 etablerade Socialstyrelsen Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och Svenskt Demenscentrum på uppdrag av regeringen. Båda verksamheterna drevs som tvååriga projekt som sedan 2010 förlängts med ett år i taget.
I sin årliga redovisning av verksamheten säger Socialstyrelsen att Svenskt Demenscentrum bland annat har intensifierat sitt arbete med att sprida Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. I december 2011 hade drygt 26 000 genomgått den webbaserade utbildningen Demens ABC. På regeringens uppdrag har centrumet nu påbörjat arbetet med att utveckla ett utbildningsmaterial med målsättningen att minimera användningen av lugnande medel och tvingande skyddsåtgärder i vården och omsorgen.
– Efter flera år med tidsbegränsat uppdrag bör nu organiseringen av de båda centrumen anta mer permanenta former, särskilt som de efterfrågas och har visat sig svara upp mot behovet av ökat kunskapsstöd på sina respektive sakområden. Ett behov som sannolikt kommer att bestå och växa framöver med tanke på att andelen äldre i samhället ökar, säger Mårten Wirén, utredare, på Socialstyrelsens webb.
Nationellt MMT ska förbättra diagnostiken
Under beteckningen MMSE-SR lanseras nu ett nationellt enhetligt MMT, som är ett etablerat verktyg vid demensutredningar. Genom att följdfrågor och poängsättning följer en tydlig mall kan bedömningarna bli mer tillförlitliga och jämförbara.
MMSE-SR har utvecklats av en arbetsgrupp vid Svensk Förening för Kognitiva Sjukdomar (numera Svensk Förening för Kognitiv Medicin red anm). Inspirationen kommer från Norge och MMSE-SR bygger till stor del på det standardiserade MMT som för ett par år sedan togs fram för norska förhållanden.
MMT, tillsammans med klocktest, rekommenderas vid basal demensutredning i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Problemet är att det inte har funnits ett MMT utan en brokig flora av olika varianter.
 |
|
Beata Terzis |
– Olika blanketter används på olika håll och av olika vårdgivare. Det är ett problem eftersom resultaten varierar stort beroende på var undersökningen görs och vem som gör den, säger Beata Terzis, chefspsykolog och enhetschef på minnesmottagningen Capio geriatrik, som deltagit i utvecklingsarbetet av MMSE-SR.
Beata Terzis betonar att det inte är fråga om något nytt verktyg. Den som tidigare använt sig av MMT kommer att känna igen frågeprotokollet i MMSE-SR.
– Det som framför allt skiljer sig åt är att det nu finns en manual. Den är på 40 sidor och ger detaljerade instruktioner om till exempel vilka följdfrågor som ska ställas vid olika tillfällen, säger Beata Terzis.
Ett antal primärvårdsläkare i den norska utprovningen har fått pröva MMSE-NR utan att ha tagit del av manualen. Samma patient fick 16 till 25 poäng (maxpoäng är 30) beroende på vilken läkare som bedömde svaren.
– Det visar hur viktigt det är att lära sig manualen ordentligt. Det är helt enkelt en förutsättning för att MMSE-SR ska kunna bidra till att vi får rättvisa och likartade bedömningar över hela landet, säger Beata Terzis.
Under hösten 2012 arrangerar SFK kurser i MMSE-SR runt om i landet. Det kommer även en instruktinonsvideo om hur verktyget ska användas. Protokoll och manual till MMSE-SR kan laddas ned under Skalor & instrument eller från www.kognitivmedcin.se » (nytt fönster).
Magnus Westlander
MMSE-SR har utvecklats av en arbetsgrupp vid Svensk Förening för Kognitiva Sjukdomar (numera Svensk Förening för Kognitiv Medicin red anm). Inspirationen kommer från Norge och MMSE-SR bygger till stor del på det standardiserade MMT som för ett par år sedan togs fram för norska förhållanden.
MMT, tillsammans med klocktest, rekommenderas vid basal demensutredning i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Problemet är att det inte har funnits ett MMT utan en brokig flora av olika varianter.
|
|
Beata Terzis |
– Olika blanketter används på olika håll och av olika vårdgivare. Det är ett problem eftersom resultaten varierar stort beroende på var undersökningen görs och vem som gör den, säger Beata Terzis, chefspsykolog och enhetschef på minnesmottagningen Capio geriatrik, som deltagit i utvecklingsarbetet av MMSE-SR.
Beata Terzis betonar att det inte är fråga om något nytt verktyg. Den som tidigare använt sig av MMT kommer att känna igen frågeprotokollet i MMSE-SR.
– Det som framför allt skiljer sig åt är att det nu finns en manual. Den är på 40 sidor och ger detaljerade instruktioner om till exempel vilka följdfrågor som ska ställas vid olika tillfällen, säger Beata Terzis.
Ett antal primärvårdsläkare i den norska utprovningen har fått pröva MMSE-NR utan att ha tagit del av manualen. Samma patient fick 16 till 25 poäng (maxpoäng är 30) beroende på vilken läkare som bedömde svaren.
– Det visar hur viktigt det är att lära sig manualen ordentligt. Det är helt enkelt en förutsättning för att MMSE-SR ska kunna bidra till att vi får rättvisa och likartade bedömningar över hela landet, säger Beata Terzis.
Under hösten 2012 arrangerar SFK kurser i MMSE-SR runt om i landet. Det kommer även en instruktinonsvideo om hur verktyget ska användas. Protokoll och manual till MMSE-SR kan laddas ned under Skalor & instrument eller från www.kognitivmedcin.se » (nytt fönster).
Magnus Westlander
Förslag om skärpta föreskrifter om läkemedel
Ökade krav på läkemedelsgenomgångar och uppföljning av äldres läkemedel. Det är innebörden i Socialstyrelsens förslag om skärpta föreskrifter om läkemedelshantering.
Öppna jämförelser inom vård och omsorg visar att drygt 17 procent av de personer som är 80 år och äldre i särskilt boende behandlas med minst ett av fyra olämpliga läkemedel. Det är bara ett exempel på allvarliga brister i uppföljningen av äldres användning av läkemedel. Socialstyrelsen vill därför skärpa kraven på vårdgivarna och förslår en rad ändringar i förskrifterna om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård.
Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel när de för första gången får hemsjukvård, flyttar in i ett särskilt boende, besöker läkare i den öppna vården eller läggs in på sjukhus. Verksamhetschef vid till exempel sjukhus eller vårdcentral ska i vissa fall ska utse en läkare med ansvar för uppföljningen av en äldre persons läkemedelsanvändning. Det ska ske till exempel när en fördjupad läkemedelgenomgång visar risker för biverkningar.
– Läkaren ska se till att den äldre patienten får en bra och säker läkemedelsbehandling. Problem med felaktiga läkemedel orsakar varje år ett stort lidande för många äldre. De nya föreskrifterna blir ett viktigt verktyg för att vården ska kunna hantera de här frågorna på ett bättre sätt än idag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på myndighetens webbplats.
De nya föreskrifterna, som nu går ut på remiss, planeras träda i kraft till hösten.
Öppna jämförelser inom vård och omsorg visar att drygt 17 procent av de personer som är 80 år och äldre i särskilt boende behandlas med minst ett av fyra olämpliga läkemedel. Det är bara ett exempel på allvarliga brister i uppföljningen av äldres användning av läkemedel. Socialstyrelsen vill därför skärpa kraven på vårdgivarna och förslår en rad ändringar i förskrifterna om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård.
Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel när de för första gången får hemsjukvård, flyttar in i ett särskilt boende, besöker läkare i den öppna vården eller läggs in på sjukhus. Verksamhetschef vid till exempel sjukhus eller vårdcentral ska i vissa fall ska utse en läkare med ansvar för uppföljningen av en äldre persons läkemedelsanvändning. Det ska ske till exempel när en fördjupad läkemedelgenomgång visar risker för biverkningar.
– Läkaren ska se till att den äldre patienten får en bra och säker läkemedelsbehandling. Problem med felaktiga läkemedel orsakar varje år ett stort lidande för många äldre. De nya föreskrifterna blir ett viktigt verktyg för att vården ska kunna hantera de här frågorna på ett bättre sätt än idag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på myndighetens webbplats.
De nya föreskrifterna, som nu går ut på remiss, planeras träda i kraft till hösten.
