Senaste nytt
Apotekare i vårdteam kan minska sjukhusinläggningar
Sjukhusinläggningar på grund av läkemedelsrelaterade problem kan minska om apotekare ingår i vårdteamen. Det framgår av ny forskning vid Umeå universitet.
De nya rönen bygger på en doktorsavhandling som läggs fram den 8 april. Studien omfattar 460 patienter, 65 år och äldre, med demens eller kognitiv svikt. Samtliga var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på sjuhus.
– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande, Umeå universitet.
Det vanligaste problemet var läkemedelsbiverkningar men även för höga doser och dålig följsamhet var vanligt förekommande.
I studien interventionsdel deltog kliniska apotekare i vårdteamen. Apotekarna kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde även en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas läkemedel och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare och vårdteamet.
– Resultaten av interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.
Hos patienter med både nedsatt kognition och hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen.
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande » (nytt fönster)
De nya rönen bygger på en doktorsavhandling som läggs fram den 8 april. Studien omfattar 460 patienter, 65 år och äldre, med demens eller kognitiv svikt. Samtliga var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på sjuhus.
– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande, Umeå universitet.
Det vanligaste problemet var läkemedelsbiverkningar men även för höga doser och dålig följsamhet var vanligt förekommande.
I studien interventionsdel deltog kliniska apotekare i vårdteamen. Apotekarna kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde även en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas läkemedel och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare och vårdteamet.
– Resultaten av interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.
Hos patienter med både nedsatt kognition och hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen.
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.
Länk till avhandlingen » (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande » (nytt fönster)
Gåtan alzheimer i TV4:s Nyhetsmorgon
I påskhelgen sände Nyhetsmorgon inslaget Gåtan alzheimer som tog upp allt i från anhörigas erfarenheter till nya forskningsrön.
I TV4:s studio intervjuades Figge Norling och Hanna Karlsson, båda med alzheimersjuk förälder, samt Maria Eriksdotter, överläkare och professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Se inslaget här nedan eller på TV4 Play » (nytt fönster)
I TV4:s studio intervjuades Figge Norling och Hanna Karlsson, båda med alzheimersjuk förälder, samt Maria Eriksdotter, överläkare och professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Se inslaget här nedan eller på TV4 Play » (nytt fönster)
Kritikerrosade Pappan nu på svensk scen
I dag (18/3) har Pappan premiär på Stockholms Stadsteater. Peter Andersson – känd för en större publik genom filmerna Änglagård och Män som hatar kvinnor – gestaltar en man som insjuknar i alzheimer.
Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att försöka upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Pjäsen hyllades av kritikerna och har tilldelats flera utmärkelser, bland annat det prestigefulla Moliérepriset. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs.
I morse var Svenskt Demenscentrum inbjudna till P1-morgon och ett samtal om pjäsen med skådespelare och regissör. Lyssna på inslaget här » (nytt fönster)
Läs mer och boka biljetter på Stadsteatern » (nytt fönster)
Pjäsen handlar om hans ansträngningar för att försöka upprätthålla kontrollen över sitt liv och familjens reaktioner på hans till synes märkliga beteenden.
Pappan har spelats för fulla hus i Paris och London. Pjäsen hyllades av kritikerna och har tilldelats flera utmärkelser, bland annat det prestigefulla Moliérepriset. Svenskt Demenscentrum var på plats under förhandsvisningen och kan bara instämma i hyllningskören – det är en gripande pjäs.
I morse var Svenskt Demenscentrum inbjudna till P1-morgon och ett samtal om pjäsen med skådespelare och regissör. Lyssna på inslaget här » (nytt fönster)
Läs mer och boka biljetter på Stadsteatern » (nytt fönster)
Prisad alzheimerforskare porträtteras i Äldre i Centrum
...
Senaste numret av tidskriften Äldre i Centrum tar upp olika dimensioner av åldrandet. Dessutom porträtteras professor Miia Kivipelto, en av landets ledande alzheimerforskare och årets vinnare av Alzheimerfondens stora forskningspris. Läs intervju » (nytt fönster)
Senaste numret av tidskriften Äldre i Centrum tar upp olika dimensioner av åldrandet. Dessutom porträtteras professor Miia Kivipelto, en av landets ledande alzheimerforskare och årets vinnare av Alzheimerfondens stora forskningspris. Läs intervju » (nytt fönster)
Ledande alzheimerforskare efterlyser ökat samarbete
Den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet Neurology ägnar hela aprilnumret åt Alzheimers sjukdom. Lancets redaktörer har initierat en expertgrupp som involverat fler än 30 internationellt ledande forskare. I dag (14 mars) publicerar de rekommendationer och information för politiker och beslutsfattare om alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen. Deras arbete presenteras även vid en workshop i Europaparlamentet i Bryssel.
I dag beräknas närmare 47 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom. Antalet vänta stiga till 75 miljoner fram till 2030. För att minska bördan av demenssjukdomar har expertgruppen identifierat en rad utmaningar.
Forskarna förespråkar bland annat att statliga myndigheter samverkar med läkemedelsbolag på en multinationell nivå för att samordna resurser och dela risker. I ett policydokument tas upp hälsoekonomi, epidemiologi, prevention, genetik, biologi, diagnos, behandling, vård och etik.
– Min förhoppning är att policydokumentet ska stimulera ökat nationellt och internationellt samarbete och en öppenhet för samarbete med industrin. Det behövs samverkan, inte bara inom forskningen utan även inom politiken på alla nivåer, säger professor Bengt Winblad som lett expertkommissionens arbete.
Till artikeln i The Lancet » (nytt fönster)
Till pressmeddelande KI » (nytt fönster)
I dag beräknas närmare 47 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom. Antalet vänta stiga till 75 miljoner fram till 2030. För att minska bördan av demenssjukdomar har expertgruppen identifierat en rad utmaningar.
Forskarna förespråkar bland annat att statliga myndigheter samverkar med läkemedelsbolag på en multinationell nivå för att samordna resurser och dela risker. I ett policydokument tas upp hälsoekonomi, epidemiologi, prevention, genetik, biologi, diagnos, behandling, vård och etik.
– Min förhoppning är att policydokumentet ska stimulera ökat nationellt och internationellt samarbete och en öppenhet för samarbete med industrin. Det behövs samverkan, inte bara inom forskningen utan även inom politiken på alla nivåer, säger professor Bengt Winblad som lett expertkommissionens arbete.
Till artikeln i The Lancet » (nytt fönster)
Till pressmeddelande KI » (nytt fönster)
Professor Bengt Winblad har lett den internationella alzheimergrupp som idag presenterar sitt arbete för Europaparlamentet.
Läkemedel kan hjälpa vid måttlig demens
Vissa inflammationshämmande mediciner kan ha positiva effekter för patienter med måttlig Alzheimers sjukdom. Det visar forskning vid Skånes universitetssjukhus (SUS).
Under tre år har forskarna följt drygt 1000 personer som ingår i SATS, Swedish Alzheimer Treatment Study. De har studerat effekterna av bland annat antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID. Dit hör vanliga värktabletter som Bamyl, Ipren och Treo.
Tankeförmågan hos de med måttlig Alzheimers sjukdom (287 personer) försämrades efterhand men i mindre grad hos de som behandlades med NSAID-läkemedel.
Detta samband har inte påvisats i tidigare studier som dock har pågått i högst ett år. De har även inkluderat personer i både mild och måttlig demensfas. Skåneforskarna menar att fynden från den nya studien kan tolkas som att de är personer som kommit längre i sin demenssjukdom, och har mer inflammatoriska förändringar i hjärnan, som har nytta av NSAID-läkemedel.
Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer´s Research & Therapy (2016;8:7). Läs pressmeddelande från Region Skåne » (nytt fönster)
Under tre år har forskarna följt drygt 1000 personer som ingår i SATS, Swedish Alzheimer Treatment Study. De har studerat effekterna av bland annat antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID. Dit hör vanliga värktabletter som Bamyl, Ipren och Treo.
Tankeförmågan hos de med måttlig Alzheimers sjukdom (287 personer) försämrades efterhand men i mindre grad hos de som behandlades med NSAID-läkemedel.
Detta samband har inte påvisats i tidigare studier som dock har pågått i högst ett år. De har även inkluderat personer i både mild och måttlig demensfas. Skåneforskarna menar att fynden från den nya studien kan tolkas som att de är personer som kommit längre i sin demenssjukdom, och har mer inflammatoriska förändringar i hjärnan, som har nytta av NSAID-läkemedel.
Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer´s Research & Therapy (2016;8:7). Läs pressmeddelande från Region Skåne » (nytt fönster)
Fler sommarläger för unga anhöriga
Våren knackar på dörren och det börjar bli dags att planera för sommaren. För dig som har en demenssjuk förälder arrangeras läger på flera håll i landet. Alzheimerfonden står för resa, kost och logi.
Sedan 2011 har ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder samlats utanför Avesta på sommaren. Förra året deltog 21 stycken i lägret på Sjöviks folkhögskola vilket innebar fullt hus. Lika många är anmälda till lägerverksamhet i år, trots det finns goda möjligheter att få plats.
– I augusti arrangeras läger, inte bara ""i Avesta, utan även i skånska Furuboda och Luleå i norr. Därför kan vi erbjuda betydligt fler platser i år, säger Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska i Avesta kommun och en av initiativtagarna till de omtyckta sommarlägren.
Hon gläds över att fler ungdomar nu får denna möjlighet men ser även andra fördelar med att sommarläger anordnas på flera håll i landet.
– För en del är det ett stort steg att för första gången åka på ett läger som detta. Då kan det kännas tryggt att veta man inte är alltför långt hemifrån, om man skulle ångra sig och vill åka hem.
Vistelsen brukar bli en upplevelse som man inte vill vara utan berättar Gudrun Strandberg. Många ungdomar återvänder år efter år, Vänskapsband knyts och många träffas och håller kontakt genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Upplägget för sommarens läger ser ungefär ut som tidigare. Föreläsningar varvas med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och korvgrillning. Däremellan finns gott om tid dela erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer.
Av sommarens fyra läger vänder sig tre till åldersgruppen 18–30 år. De fjärde lägret, som arrangeras i Skåne, riktar sig till barn upp till 17 år med (icke-demenssjuk) förälder. Mer information och anmälningssida finns på www.avesta.se/sommarlager » (nytt fönster). Där kan man också få kontaktuppgifter till ungdomar som har deltagit i sommarlägren.
Magnus Westlander
Sedan 2011 har ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder samlats utanför Avesta på sommaren. Förra året deltog 21 stycken i lägret på Sjöviks folkhögskola vilket innebar fullt hus. Lika många är anmälda till lägerverksamhet i år, trots det finns goda möjligheter att få plats.
– I augusti arrangeras läger, inte bara ""i Avesta, utan även i skånska Furuboda och Luleå i norr. Därför kan vi erbjuda betydligt fler platser i år, säger Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska i Avesta kommun och en av initiativtagarna till de omtyckta sommarlägren.
Hon gläds över att fler ungdomar nu får denna möjlighet men ser även andra fördelar med att sommarläger anordnas på flera håll i landet.
– För en del är det ett stort steg att för första gången åka på ett läger som detta. Då kan det kännas tryggt att veta man inte är alltför långt hemifrån, om man skulle ångra sig och vill åka hem.
Vistelsen brukar bli en upplevelse som man inte vill vara utan berättar Gudrun Strandberg. Många ungdomar återvänder år efter år, Vänskapsband knyts och många träffas och håller kontakt genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Upplägget för sommarens läger ser ungefär ut som tidigare. Föreläsningar varvas med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och korvgrillning. Däremellan finns gott om tid dela erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer.
Av sommarens fyra läger vänder sig tre till åldersgruppen 18–30 år. De fjärde lägret, som arrangeras i Skåne, riktar sig till barn upp till 17 år med (icke-demenssjuk) förälder. Mer information och anmälningssida finns på www.avesta.se/sommarlager » (nytt fönster). Där kan man också få kontaktuppgifter till ungdomar som har deltagit i sommarlägren.
Magnus Westlander
Sommarläger för unga med en demenssjuk förälder äger rum i Dalarna, Norrbotten och Skåne
Ökad satsning på nationella demensregister
En ökad satsning på nationella kvalitetsregister är en del av regeringens demenspaket för 2016. Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus får 1,5 milj kr för att få fler kommuner att ansluta sig till BPSD-registret. I dag används registret av drygt 5 700 enheter runt om i landet.
Lika mycket medel, 1,5 milj kr, går till Svedem (Svenska Demensregistret) som idag används av framför allt minneskliniker men även vårdcentraler och annan primärvård. Syftet med anslaget är att få fler särskilda boenden att ansluta sig.
− Idag har 160 000 svenskar en demenssjukdom och gruppen ökar vilket innebär stora utmaningar för Sverige. Detta paket med satsningar inom demensområdet är en del av regeringens äldrepolitik. Vi behöver anpassa samhället bättre till människor med demens, säger äldreminister Åsa Regnér, i ett pressmeddelande.
Vid sidan av satsningen på kvalitetsregister har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram underlag till en nationell strategi kring demens. I regeringens demenspaket ingår även 1,8 milj kr till Svenskt Demenscentrum för att öka användningen av utbildningsmaterialet Nollvision – en demensvård utan tvång och begränsningar. "Nollvisionsambassadörer" ska verka för att förankra detta arbetssätt lokalt. Drygt 160 ambassadörer har utbildats och fler utbildningsdagar är inbokade under våren, bl a i Västernorrland.
Lika mycket medel, 1,5 milj kr, går till Svedem (Svenska Demensregistret) som idag används av framför allt minneskliniker men även vårdcentraler och annan primärvård. Syftet med anslaget är att få fler särskilda boenden att ansluta sig.
− Idag har 160 000 svenskar en demenssjukdom och gruppen ökar vilket innebär stora utmaningar för Sverige. Detta paket med satsningar inom demensområdet är en del av regeringens äldrepolitik. Vi behöver anpassa samhället bättre till människor med demens, säger äldreminister Åsa Regnér, i ett pressmeddelande.
Vid sidan av satsningen på kvalitetsregister har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram underlag till en nationell strategi kring demens. I regeringens demenspaket ingår även 1,8 milj kr till Svenskt Demenscentrum för att öka användningen av utbildningsmaterialet Nollvision – en demensvård utan tvång och begränsningar. "Nollvisionsambassadörer" ska verka för att förankra detta arbetssätt lokalt. Drygt 160 ambassadörer har utbildats och fler utbildningsdagar är inbokade under våren, bl a i Västernorrland.
Språkstöd för att klara av Demens ABC
Goda språkkunskaper är en förutsättning för att kunna ge god vård och omsorg. Språket är också en nyckel till att kunna etablera sig i samhället och för att få arbete. Varje yrke har sitt språk med olika ord, begrepp och formuleringar. En ny arbetsbok från Svenskt Demenscentrum tar upp den svenska som används i vård och omsorg, framför allt demensvård.
Boken Språkstöd till Demens ABC är tänkt att underlätta för nyanlända och andra personer med begränsade kunskaper i svenska språket att klara av och tillgodogöra sig Demens ABC, Svenskt Demenscentrum avgiftsfria webbutbildning som bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I början av året hade drygt 80 000 personer genomfört utbildningen.
Språkstöd till Demens ABC fokuserar på ord och begreppsförståelse men innehåller även övningar som uppmuntrar till dialog och diskussion. Den kan användas på arbetsplatser, gärna tillsammans med språkombud (se nedan), eller i undervisningen på till exempel gymnasiets vård och omsorgsprogram och SFI (Svenska för invandrare).
Boken är framtagen tillsammans med Vård och omsorgscollege och Stiftelsen Äldrecentrum. Samarbetet har även utmynnat i en webbutbildning för språkombud. Mer information om den läggs ut på www.vo-college.se » (nytt fönster)
Boken Språkstöd till Demens ABC kostar 129 kr och kan inom kort beställas via vår webbshop. Den kommer även att finnas som nedladdningsbar pdf på vår webb.
Boken Språkstöd till Demens ABC är tänkt att underlätta för nyanlända och andra personer med begränsade kunskaper i svenska språket att klara av och tillgodogöra sig Demens ABC, Svenskt Demenscentrum avgiftsfria webbutbildning som bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I början av året hade drygt 80 000 personer genomfört utbildningen.
Språkstöd till Demens ABC fokuserar på ord och begreppsförståelse men innehåller även övningar som uppmuntrar till dialog och diskussion. Den kan användas på arbetsplatser, gärna tillsammans med språkombud (se nedan), eller i undervisningen på till exempel gymnasiets vård och omsorgsprogram och SFI (Svenska för invandrare).
Boken är framtagen tillsammans med Vård och omsorgscollege och Stiftelsen Äldrecentrum. Samarbetet har även utmynnat i en webbutbildning för språkombud. Mer information om den läggs ut på www.vo-college.se » (nytt fönster)
Boken Språkstöd till Demens ABC kostar 129 kr och kan inom kort beställas via vår webbshop. Den kommer även att finnas som nedladdningsbar pdf på vår webb.
Beställ boken i vår webbshop »
(nytt fönster)
Lagen förtydligas men inga föreskrifter om bemanning
Det blir inga bindande regler om personalbemanning på landets äldreboenden. I stället för de föreskrifter som Socialstyrelsen tagit fram väljer regeringen att göra ett tillägg i socialtjänstförordningen.
Den nya bestämmelsen, som kan ses som ett förtydligande av socialtjänstlagen, talar om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt utifrån den enskildes aktuella behov. Personalen ska utan dröjsmål kunna uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Bestämmelsen träder i kraft den 15 april.
Bemanningen på landets äldrebonden har varit en infekterad fråga i flera år. Debatten tog skruv under hösten 2010 efter att Socialstyrelsen hade dykt upp oanmäld på 94 demensboenden. Myndighetens inspektörer kunde konstatera att på sex av tio enheter lämnades de boende inlåsta nattetid utan uppsikt.
Bara ett par månader senare röstade riksdagen för – alliansregeringens partier reserverade sig – att riktlinjer för bemanning skulle tas fram. Uppdraget gick till Socialstyrelsen som presenterade ett förslag på föreskrifter som gällde personer med demenssjukdom men senare kom att inkludera även icke-demenssjuka på äldreboenden.
Föreskrifterna var relativt detaljerade, bland annat skulle en biståndsbedömning göras för varje boende på äldreboendet. Beslutet skulle dokumenteras och den enskildes behov följas upp regelbundet. Byråkratiskt, omständligt och dessutom dyrt anser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har riktat hård kritik mot de föreslagna föreskrifterna.
Nu går regeringen i mångt och mycket på SKL:s linje; slopar föreskrifterna och gör i stället ett mer allmänt förtydligande av socialtjänstlagen. Åsa Regnér säger i Dagens samhälle (6/2016) att hennes ambition har varit att släppa motsättningarna och hitta en modell som alla parter kan samarbeta kring.
– Nu blir det tydligt att kommunerna har ett ansvar att ha personal som kan komma utan dröjsmål om de boende behöver hjälp. Det står inte exakt hur det ska gå till – det är upp till kommunerna att lösa, säger Åsa Regnér.
Magnus Westlander
Den nya bestämmelsen, som kan ses som ett förtydligande av socialtjänstlagen, talar om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt utifrån den enskildes aktuella behov. Personalen ska utan dröjsmål kunna uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Bestämmelsen träder i kraft den 15 april.
Bemanningen på landets äldrebonden har varit en infekterad fråga i flera år. Debatten tog skruv under hösten 2010 efter att Socialstyrelsen hade dykt upp oanmäld på 94 demensboenden. Myndighetens inspektörer kunde konstatera att på sex av tio enheter lämnades de boende inlåsta nattetid utan uppsikt.
Bara ett par månader senare röstade riksdagen för – alliansregeringens partier reserverade sig – att riktlinjer för bemanning skulle tas fram. Uppdraget gick till Socialstyrelsen som presenterade ett förslag på föreskrifter som gällde personer med demenssjukdom men senare kom att inkludera även icke-demenssjuka på äldreboenden.
Föreskrifterna var relativt detaljerade, bland annat skulle en biståndsbedömning göras för varje boende på äldreboendet. Beslutet skulle dokumenteras och den enskildes behov följas upp regelbundet. Byråkratiskt, omständligt och dessutom dyrt anser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har riktat hård kritik mot de föreslagna föreskrifterna.
Nu går regeringen i mångt och mycket på SKL:s linje; slopar föreskrifterna och gör i stället ett mer allmänt förtydligande av socialtjänstlagen. Åsa Regnér säger i Dagens samhälle (6/2016) att hennes ambition har varit att släppa motsättningarna och hitta en modell som alla parter kan samarbeta kring.
– Nu blir det tydligt att kommunerna har ett ansvar att ha personal som kan komma utan dröjsmål om de boende behöver hjälp. Det står inte exakt hur det ska gå till – det är upp till kommunerna att lösa, säger Åsa Regnér.
Magnus Westlander
Ny bestämmelse i socialtjänstförordningen
(fr o m 15 april 2016)
"I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa."
