Nytt om forskning
Nytt nationellt nätverk startat–SWEDAGE
Sverige liksom de flesta välfärdsländer står inför en gigantisk utmaning: att skapa goda sociala förutsättningar för att kunna åldras på bästa möjliga sätt. Därför startar nu en ny nationell plattform som ska ge möjlighet till kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Syftet med det nystartade nationella nätverket, SWEDAGE, är att fördjupa kunskapsdialogen och att bättre ta till vara forskningsresultat inom äldreområdet. Nätverkets mål är alltså att fördjupa dialogen såväl mellan forskning och praktik som mellan forskning och politik men målet är även att utveckla kontakterna med Europeisk äldreforskning.
Initiativtagare till SWEDAGE är Forskningsrådet FAS, Statens Folkhälsoinstitut, Region Skåne, VINNOVA och Vårdalstiftelsen. Den första nätverksträffen ägde rum den 24 november i Malmö.
Under dagen fick de drygt 80 deltagarna lyssna till en rad intressanta och givande seminarier, bland andra inledningstalade Torbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och Kenneth Abrahamsson, programchef för FAS där de gav en bakgrund till SWEDAGE. Gerd Ahlström, nytillträdd chef vid Vårdalinstitutet gav sin syn på att åldras med värdighet och respekt- en utmaning för forskningen.
Lena Borell, professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet tog över stafettpinnen till detta initiativ och nätverket träffas därför nästa år i Stockholm för vidare kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Gunilla Nordberg
Syftet med det nystartade nationella nätverket, SWEDAGE, är att fördjupa kunskapsdialogen och att bättre ta till vara forskningsresultat inom äldreområdet. Nätverkets mål är alltså att fördjupa dialogen såväl mellan forskning och praktik som mellan forskning och politik men målet är även att utveckla kontakterna med Europeisk äldreforskning.
Initiativtagare till SWEDAGE är Forskningsrådet FAS, Statens Folkhälsoinstitut, Region Skåne, VINNOVA och Vårdalstiftelsen. Den första nätverksträffen ägde rum den 24 november i Malmö.
Under dagen fick de drygt 80 deltagarna lyssna till en rad intressanta och givande seminarier, bland andra inledningstalade Torbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och Kenneth Abrahamsson, programchef för FAS där de gav en bakgrund till SWEDAGE. Gerd Ahlström, nytillträdd chef vid Vårdalinstitutet gav sin syn på att åldras med värdighet och respekt- en utmaning för forskningen.
Lena Borell, professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet tog över stafettpinnen till detta initiativ och nätverket träffas därför nästa år i Stockholm för vidare kunskapsutbyte inom äldreforskning.
Gunilla Nordberg
Nytt forskningscentrum satsar på demenssjukas vardag
Linköpings universitet har fått ett stort anslag till ett centrum för demensforskning. Här ska psykologer, samhällsvetare och språkvetare studera demenssjukas vardagsliv.
Centrumet etableras med pengar från Riksbankens Jubileumsfond som skjuter till 34 miljoner kronor under sex år. Väldigt omtumlande och väldigt roligt, säger professor Lars-Christer Hydén, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
– Åldersrelaterade demenssjukdomar, där Alzheimers sjukdom är den största, är väl utforskade rent medicinskt. Men vi vet anmärkningsvärt lite om hur dementa lever med sin sjukdom, tillsammans med familj och vänner. Däremot har det forskats en del om anhöriga till dementa. Nu flyttar vi fokus till de demenssjuka själva, och deras perspektiv. Och det är nytt, säger han
Lars-Christer Hydén är professor i socialpsykologi vid Institutionen för Medicin och Hälsa. Han har bland annat forskat om hur demenssjuka kan kommunicera med sin omgivning när de tappar språket. I det nya centrumet får han sällskap av bl a lingvisterna Jan Anward och Charlotta Pleijert med samtalsforskning som specialitet och Catharina Nord, Eva Jeppsson-Grassman och Annika Taghizadeh Larsson som forskat mycket kring det civila samhällets roll.
Forskarna vid Linköpings universitet samarbetar redan med Karolinska Institutet och med forskare i England, USA och Kanada.
Centrumet etableras med pengar från Riksbankens Jubileumsfond som skjuter till 34 miljoner kronor under sex år. Väldigt omtumlande och väldigt roligt, säger professor Lars-Christer Hydén, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
– Åldersrelaterade demenssjukdomar, där Alzheimers sjukdom är den största, är väl utforskade rent medicinskt. Men vi vet anmärkningsvärt lite om hur dementa lever med sin sjukdom, tillsammans med familj och vänner. Däremot har det forskats en del om anhöriga till dementa. Nu flyttar vi fokus till de demenssjuka själva, och deras perspektiv. Och det är nytt, säger han
Lars-Christer Hydén är professor i socialpsykologi vid Institutionen för Medicin och Hälsa. Han har bland annat forskat om hur demenssjuka kan kommunicera med sin omgivning när de tappar språket. I det nya centrumet får han sällskap av bl a lingvisterna Jan Anward och Charlotta Pleijert med samtalsforskning som specialitet och Catharina Nord, Eva Jeppsson-Grassman och Annika Taghizadeh Larsson som forskat mycket kring det civila samhällets roll.
Forskarna vid Linköpings universitet samarbetar redan med Karolinska Institutet och med forskare i England, USA och Kanada.
Vanerökning ökar demensrisken
Vanerökaren löper större risk att utveckla demenssjukdom. Gränsen går vid ett halvt paket cigaretter per dag. Det visar en studie i Archives of Internal Medicine.
Studien är gjord vid Universitetssjukhuset i Kuopio och omfattar drygt 21 000 medelålders män och kvinnor i åldern 50 – 60 år. Närmare 5 400 kom senare i livet att utveckla en demenssjukdom. Bland dem var personer som hade varit vanerökare i medelåldern klart överrepresenterade.
Demensrisken började öka vid ett paket cigaretter per dag och steg därefter med ökad konsumtion. Två paket per dag i medelåldern innebar mer än en fördubblad risk att utveckla en demenssjukdom 20 år senare.
Sambandet mellan rökning och demens gällde för både kvinnor och män. Riskökningen gällde för Alzheimers sjukdom men även vaskulär demens. Rökning är en välkänd riskfaktor för stroke och forskarna tror att det kan vara liknande mekanismer som orsakar riskökningen för vaskulär demens.
Studien är gjord vid Universitetssjukhuset i Kuopio och omfattar drygt 21 000 medelålders män och kvinnor i åldern 50 – 60 år. Närmare 5 400 kom senare i livet att utveckla en demenssjukdom. Bland dem var personer som hade varit vanerökare i medelåldern klart överrepresenterade.
Demensrisken började öka vid ett paket cigaretter per dag och steg därefter med ökad konsumtion. Två paket per dag i medelåldern innebar mer än en fördubblad risk att utveckla en demenssjukdom 20 år senare.
Sambandet mellan rökning och demens gällde för både kvinnor och män. Riskökningen gällde för Alzheimers sjukdom men även vaskulär demens. Rökning är en välkänd riskfaktor för stroke och forskarna tror att det kan vara liknande mekanismer som orsakar riskökningen för vaskulär demens.
Till Archives of Internal Medicine »
(nytt fönster)
Relaterad artikel
Passiv rökning kan öka risken för demens »
Tillgången till alzheimerläkemedel varierar stort
Läkarna i Västerbotten ordinerar betydligt oftare symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom än sina kollegor i Örebro och Skåne. Det visar en kartläggning från IMS Health.
Studien är beställd av LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige, och avslöjar stora regionala skillnader i förskrivning av en rad olika läkemedel. Den största skillnaden uppvisar symptomlindrande preparat (se högerspalt) mot Alzheimers sjukdom. I Västerbottens län får tre av fyra alzheimersjuka sådana läkemedel, jämfört med mindre än var tredje i Örebro län.
Skillnaderna är ännu större inom landstingen. I Stockholms län skiljer det 616 procent mellan kommunen med högst respektive lägst konsumtion av alzheimerläkemedel. Någon enkel förklaring till de stora variationerna hittar inte rapportförfattarna. Istället framhålls en rad möjliga samverkande faktorer: kunskap och implementering av vårdprogram, behandlingstraditioner och enskilda läkares beteenden. Även skillnader i ekonomiska styrsystem påverkar sannollikt förskrivningen av läkemedlen.
Socialstyrelsen anser att betydligt fler alzheimersjuka borde erbjudas symptomlindrande läkemedel än vad som idag är fallet. Det skulle på kort sikt leda till större kostnader men också innebära en ökad livskvalitet för många, ett minskat tryck på anhörigvården och, på sikt, lägre kostnader för kommunen då flytt till äldrebeonde kan fördröjas.
Magnus Westlander
Studien är beställd av LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige, och avslöjar stora regionala skillnader i förskrivning av en rad olika läkemedel. Den största skillnaden uppvisar symptomlindrande preparat (se högerspalt) mot Alzheimers sjukdom. I Västerbottens län får tre av fyra alzheimersjuka sådana läkemedel, jämfört med mindre än var tredje i Örebro län.
Skillnaderna är ännu större inom landstingen. I Stockholms län skiljer det 616 procent mellan kommunen med högst respektive lägst konsumtion av alzheimerläkemedel. Någon enkel förklaring till de stora variationerna hittar inte rapportförfattarna. Istället framhålls en rad möjliga samverkande faktorer: kunskap och implementering av vårdprogram, behandlingstraditioner och enskilda läkares beteenden. Även skillnader i ekonomiska styrsystem påverkar sannollikt förskrivningen av läkemedlen.
Socialstyrelsen anser att betydligt fler alzheimersjuka borde erbjudas symptomlindrande läkemedel än vad som idag är fallet. Det skulle på kort sikt leda till större kostnader men också innebära en ökad livskvalitet för många, ett minskat tryck på anhörigvården och, på sikt, lägre kostnader för kommunen då flytt till äldrebeonde kan fördröjas.
Magnus Westlander
Nya belägg för att B12-vitamin kan skydda mot demens
En ny studie från Karolinska Institutet visar att B12-vitamin kan skydda mot demens. Men det är för tidigt att rekommendera extra vitamintillskott på basis av dagens forskning.
Vitaminernas betydelse för hjärnans funktioner intresserar forskarna. Vissa förhoppningar knyts till att B-vitaminer kan ha en positiv inverkan på våra hjärnfunktioner, ja, till och med skydda mot allvarlig sjukdom.
 |
| B12-vitamin finns i bl a ägg. |
I början av september publicerades en studie i tidskriften Public Library of Science One på 168 äldre personer med något försämrade mentala förmågor (MCI). Hälften av dem fick ett dagligt tillskott av vitaminerna folsyra, B6 och B12. När forskarna jämförde dem med personerna i kontrollgruppen fann man ett tydligt samband.
Vid Alzheimers sjukdom krymper hjärnan. Det gör den även vid ett normalt åldrande, efter 60 års ålder, fast då betydligt långsammare. Nytt i denna studie var att B-vitaminerna visade sig ha en bromsande effekt på detta förlopp. Hjärnan krympte i genomsnitt 30 % långsammare hos personerna i "vitamingruppen".
Ett mer direkt samband mellan B-vitamin och Alzheimers sjukdom hittar man i den färska studien från Karolinska Institutet. Den publiceras i Neurology och bygger på 270 finländare, mellan 60 och 70 år, som följts i 7 – 8 år. Låga halter av vitaminet B12 i början av tidsperioden gav en ökad demensrisk.
– Redan små förbättringar av B12-statusen gav i vår studie en kraftigt minskad risk, säger Miia Kivipelto, docent vid Karolinska institutet, till Svenska Dagbladet.
Förmågan att ta upp B12-vitaminet försämras upp i åren, något som bidrar till att många äldre personer lider av B12-brist. Detta bör vården vara uppmärksam på. Servera gärna fisk och ägg! Däremot är det för tidigt att komma med generella rekommendationer om extra B-vitamintillskott. Mer forskning som bekräftar slutsatserna behövs menar Miia Kivipelto.
Hon får medhåll av bland andra Chris Kennard, ordförande i Medical Research Council's Neurosciences and Mental Health Board, som i BBC:s webbupplaga pekar på möjliga negativa följder.
– Vi måste vara försiktiga när vi rekommenderar extra tillskott av B-vitaminer eftersom de finns flera olika hälsorisker om det tas i för höga doser.
Magnus Westlander
Vitaminernas betydelse för hjärnans funktioner intresserar forskarna. Vissa förhoppningar knyts till att B-vitaminer kan ha en positiv inverkan på våra hjärnfunktioner, ja, till och med skydda mot allvarlig sjukdom.
|
| B12-vitamin finns i bl a ägg. |
I början av september publicerades en studie i tidskriften Public Library of Science One på 168 äldre personer med något försämrade mentala förmågor (MCI). Hälften av dem fick ett dagligt tillskott av vitaminerna folsyra, B6 och B12. När forskarna jämförde dem med personerna i kontrollgruppen fann man ett tydligt samband.
Vid Alzheimers sjukdom krymper hjärnan. Det gör den även vid ett normalt åldrande, efter 60 års ålder, fast då betydligt långsammare. Nytt i denna studie var att B-vitaminerna visade sig ha en bromsande effekt på detta förlopp. Hjärnan krympte i genomsnitt 30 % långsammare hos personerna i "vitamingruppen".
Ett mer direkt samband mellan B-vitamin och Alzheimers sjukdom hittar man i den färska studien från Karolinska Institutet. Den publiceras i Neurology och bygger på 270 finländare, mellan 60 och 70 år, som följts i 7 – 8 år. Låga halter av vitaminet B12 i början av tidsperioden gav en ökad demensrisk.
– Redan små förbättringar av B12-statusen gav i vår studie en kraftigt minskad risk, säger Miia Kivipelto, docent vid Karolinska institutet, till Svenska Dagbladet.
Förmågan att ta upp B12-vitaminet försämras upp i åren, något som bidrar till att många äldre personer lider av B12-brist. Detta bör vården vara uppmärksam på. Servera gärna fisk och ägg! Däremot är det för tidigt att komma med generella rekommendationer om extra B-vitamintillskott. Mer forskning som bekräftar slutsatserna behövs menar Miia Kivipelto.
Hon får medhåll av bland andra Chris Kennard, ordförande i Medical Research Council's Neurosciences and Mental Health Board, som i BBC:s webbupplaga pekar på möjliga negativa följder.
– Vi måste vara försiktiga när vi rekommenderar extra tillskott av B-vitaminer eftersom de finns flera olika hälsorisker om det tas i för höga doser.
Magnus Westlander
Framstående demensforskare prisas
Professor Bengt Winblad har tilldelats Wajlit och Eric Forsgrens pris till framstående alzheimerforskare 2010. Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid den 23 oktober.
Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, är en internationellt ledande demensforskare.
– Winblad var först i världen med att visa att Alzheimers sjukdom åtföljs av förändringar i flera av hjärnans signalsubstanser, säger professor Lars Nyberg, ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
– Bengt Winblad ledde också den första läkemedelsbehandlingsstudien som gav positiva resultat på gravt dementa patienter. Han har också initierat flera befolkningsstudier som identifierat både riskfaktorer och skyddsfaktorer för Alzheimers sjukdom.
En annan viktig upptäckt av Winblad var att en släkt i Hälsingland bar på en genetisk mutation som ledde till tidigt insjuknande i Alzheimers sjukdom. Denna upptäckt banade väg för djurstudier som ökade förståelsen för mekanismerna bakom de plack- och nervcellsförändringar som är de viktigaste patologiska tecknen i hjärnan hos alzheimerpatienter.
Waijlit och Eric Forsgrens pris tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman är på 100 000 kronor.
Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, är en internationellt ledande demensforskare.
– Winblad var först i världen med att visa att Alzheimers sjukdom åtföljs av förändringar i flera av hjärnans signalsubstanser, säger professor Lars Nyberg, ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
– Bengt Winblad ledde också den första läkemedelsbehandlingsstudien som gav positiva resultat på gravt dementa patienter. Han har också initierat flera befolkningsstudier som identifierat både riskfaktorer och skyddsfaktorer för Alzheimers sjukdom.
En annan viktig upptäckt av Winblad var att en släkt i Hälsingland bar på en genetisk mutation som ledde till tidigt insjuknande i Alzheimers sjukdom. Denna upptäckt banade väg för djurstudier som ökade förståelsen för mekanismerna bakom de plack- och nervcellsförändringar som är de viktigaste patologiska tecknen i hjärnan hos alzheimerpatienter.
Waijlit och Eric Forsgrens pris tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman är på 100 000 kronor.
Professor Bengt Winblad
Känd riskgen påverkar även yngre hjärnor
Det är känt att en variant av genen ApoE ökar risken för att utveckla demens. Nu har forskare funnit att den påverkar hjärnan redan i unga år.
En färsk studie vid Oxfords universitet visar att friska yngre personer, 20–35 år, med genvarianten ApoE4 har normalt minne och hjärnstorlek. Däremot kan man se skillnader i den vita substansen vid en jämförelse med jämnåriga utan denna riskgen. Den vita substansen sitter i de djupare delarna av hjärnan och innehåller viktiga hjärnkärnor med olika funktioner. En ny studie ska studera orsaken till skillnaderna.
ApoE-genen finns i fyra olika varianter, den vanligaste i Sverige är ApoE3-allelen. Endast ApoE4-allelen medför en förhöjd risk att insjukna i Alzheimers sjukdom. Riskökningen är ca 1,5 till 4 gånger, beroende på om man har en eller två uppsättningar av den, och relativt sett större i lägre åldersgrupper.
Magnus Westlander
En färsk studie vid Oxfords universitet visar att friska yngre personer, 20–35 år, med genvarianten ApoE4 har normalt minne och hjärnstorlek. Däremot kan man se skillnader i den vita substansen vid en jämförelse med jämnåriga utan denna riskgen. Den vita substansen sitter i de djupare delarna av hjärnan och innehåller viktiga hjärnkärnor med olika funktioner. En ny studie ska studera orsaken till skillnaderna.
ApoE-genen finns i fyra olika varianter, den vanligaste i Sverige är ApoE3-allelen. Endast ApoE4-allelen medför en förhöjd risk att insjukna i Alzheimers sjukdom. Riskökningen är ca 1,5 till 4 gånger, beroende på om man har en eller två uppsättningar av den, och relativt sett större i lägre åldersgrupper.
Magnus Westlander
Antipsykotiska läkemedel leder till ökad dödlighet
Användning av antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom är förknippat med flera allvarliga risker. En färsk norsk studie visar att läkemedlen fördubblar risken att dö jämfört med annan psykofarmaka. Forskarna har följt närmare 27 000 demenssjuka personer i åldern 65 år eller äldre.
Resultaten som publiceras i tidskriften The American Journal of Geriatric psychiatry bekräftas av tidigare forskning. Den norska studien är dock den första som har följt deltagarna i mer än sex år.
Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning av antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom. Läs mer om behandling av psykiska symptom vid demens i Läkemedelsverkets rekommendationer » (nytt fönster)
Resultaten som publiceras i tidskriften The American Journal of Geriatric psychiatry bekräftas av tidigare forskning. Den norska studien är dock den första som har följt deltagarna i mer än sex år.
Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning av antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom. Läs mer om behandling av psykiska symptom vid demens i Läkemedelsverkets rekommendationer » (nytt fönster)
Antipsykotiska läkemedel ökar risken för blodpropp
Ny forskning ger ytterligare stöd för en restriktiv förskrivning av antipsykotiska läkemedel vid demens. En stor brittisk studie visar på ökad risk för allvarliga biverkningar.
Studien bygger på data från ett primärvårdsregister med över sju miljoner individer. Under ett och ett halvt år fick drygt 25 000 av dem för första gången en blodpropp (djup ventrombos eller lungemboli). Forskarna fann en tydlig koppling till antipsykotiska läkemedel. Patienter som nyligen (senaste tre månaderna) börjat använda sådana hade en fördubblad risk att få blodpropp.
Den brittiska studien publiceras i den ansedda tidskriften British Medical Journal och är en i raden som avslöjar allvarliga bieffekter av antipsykotiska läkemedel. En studie i Lancet (2009) på alzheimersjuka personer visade att sådana läkemedel ökade risken att dö i förtid (se högerspalt).
I Sverige använder många demenssjuka personer antipsykotiska läkemedel. Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning – läkemedlen används inte bara vid hallucinationer och vanföreställningar utan många gånger mot icke-psykotiska tillstånd.
Läkemedelsverket kom för ett par år sedan med nya rekommendationer för behandling av psykiska symptom vid demens. I våras uppdaterade Socialsyrelsen sina kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Studien bygger på data från ett primärvårdsregister med över sju miljoner individer. Under ett och ett halvt år fick drygt 25 000 av dem för första gången en blodpropp (djup ventrombos eller lungemboli). Forskarna fann en tydlig koppling till antipsykotiska läkemedel. Patienter som nyligen (senaste tre månaderna) börjat använda sådana hade en fördubblad risk att få blodpropp.
Den brittiska studien publiceras i den ansedda tidskriften British Medical Journal och är en i raden som avslöjar allvarliga bieffekter av antipsykotiska läkemedel. En studie i Lancet (2009) på alzheimersjuka personer visade att sådana läkemedel ökade risken att dö i förtid (se högerspalt).
I Sverige använder många demenssjuka personer antipsykotiska läkemedel. Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning – läkemedlen används inte bara vid hallucinationer och vanföreställningar utan många gånger mot icke-psykotiska tillstånd.
Läkemedelsverket kom för ett par år sedan med nya rekommendationer för behandling av psykiska symptom vid demens. I våras uppdaterade Socialsyrelsen sina kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Ännu ett läkemedelsförsök avbryts
Förhoppningarna att kunna bromsa sjukdomsförloppet vid alzheimer har fått sig en ny törn. Två fas III-studier av ämnet semagacestat har avbrutits.
Semagacestat är en s k gammasekretashämmare. Genom att minska kroppens produktionen av betaamyloid, som klumpar ihop sig i den alzheimersjukes hjärna, ska ämnet hålla sjukdomen i schack. Det har varit arbetshypotesen som nu forskarna alltså fått överge.
Två studier på ca 2600 patienter visar istället att ämnet istället leder till försämrade kognitiva (mentala) funktioner. Även förmågan att utföra vardagliga sysslor försämras i högre grad jämfört med en kontrollgrupp.
I december 2009 avbröts försöken med tarenflurbil, en annan gammasekretashämmare.
Magnus Westlander
Semagacestat är en s k gammasekretashämmare. Genom att minska kroppens produktionen av betaamyloid, som klumpar ihop sig i den alzheimersjukes hjärna, ska ämnet hålla sjukdomen i schack. Det har varit arbetshypotesen som nu forskarna alltså fått överge.
Två studier på ca 2600 patienter visar istället att ämnet istället leder till försämrade kognitiva (mentala) funktioner. Även förmågan att utföra vardagliga sysslor försämras i högre grad jämfört med en kontrollgrupp.
I december 2009 avbröts försöken med tarenflurbil, en annan gammasekretashämmare.
Magnus Westlander