Senaste nytt

12 aug 2019

Alzheimer mitt i livet 

 LEVA MED DEMENS |Poddradio

Piloten Micke, 51 år, fick Alzheimers sjukdom mitt i livet. Hans fru Karin berättar om hur det har påverkat familjen och deras liv tillsammans.

8 aug 2019

Prestigepris till svensk alzheimerforskare 

 FORSKNING

Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet, har tilldelats AAIC Lifetime Achievement Awards 2019, en av av de mest prestigefulla utmärkelserna inom alzheimerforskningen.

Lars LannfeltDen ges till seniora forskare som genom betydande vetenskapliga bidrag visat på livslångt engagemang och framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom och demens.

I prismotiveringen lyfter AAIC fram Lars Lannfelts upptäckter som bidragit till både kunskap kring uppkomsten av Alzheimers sjukdom och BAN2401, en lovande läkemedelskandidat som nu prövas i en fas 3-studie.

Lars Lannfelt tog emot utmärkelsen vid sommarens stora AAIC-konferens i Los Angeles. Tidigare i år fick Lars Lannfelt ta emot Alzheimerfondens stora forskningspris.

Läs mer om Lars Lannfelts forskning  

Lars LannfeltDen ges till seniora forskare som genom betydande vetenskapliga bidrag visat på livslångt engagemang och framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom och demens.

I prismotiveringen lyfter AAIC fram Lars Lannfelts upptäckter som bidragit till både kunskap kring uppkomsten av Alzheimers sjukdom och BAN2401, en lovande läkemedelskandidat som nu prövas i en fas 3-studie.

Lars Lannfelt tog emot utmärkelsen vid sommarens stora AAIC-konferens i Los Angeles. Tidigare i år fick Lars Lannfelt ta emot Alzheimerfondens stora forskningspris.

Läs mer om Lars Lannfelts forskning  

31 jul 2019

Kolesterolsänkande medicin verksam även vid demens 

 FORSKNING

Statiner kan minska risken att dö och drabbas av stroke vid demens. Det visar ny forskning som bygger på data från Svenska Demensregistret.

Statiner är läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet och används för att förebygga åderförkalkning. Nu har forskare från Karolinska Institutet och University Medical Center Ljubljana i Slovenien undersökt statinernas effekter på personer med demenssjukdom.

Demenssjuka personer som använder statiner har jämförts med icke-användare. Resultatet visar bland annat en lägre risk ""att dö (22 %) och att drabbas av stroke (23 %) hos statinanvändare.

Studien presenterades på en internationell neurologikonferens i Oslo i juli och omfattar närmare 45 000 personer, samtliga med en demensdiagnos och registrerade i Svenska Demenregistret (SveDem) under 2008–2015.

– Fynden är intressanta och visar hur användbart SveDem är för att studera läkemedel och andra sjukdomar och också bland personer med demenssjukdom, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem.

Läs mer om studien på EurekAlert! (nytt fönster)

Statins, risk of death and stroke in patients with dementia
– a registry-based study. 
Petek B, Villa-Lopez M, Winblad B,
Kramberger MG, von Euler M, Xu H, Eriksdotter M, Garcia-Ptacek S 

Statiner är läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet och används för att förebygga åderförkalkning. Nu har forskare från Karolinska Institutet och University Medical Center Ljubljana i Slovenien undersökt statinernas effekter på personer med demenssjukdom.

Demenssjuka personer som använder statiner har jämförts med icke-användare. Resultatet visar bland annat en lägre risk ""att dö (22 %) och att drabbas av stroke (23 %) hos statinanvändare.

Studien presenterades på en internationell neurologikonferens i Oslo i juli och omfattar närmare 45 000 personer, samtliga med en demensdiagnos och registrerade i Svenska Demenregistret (SveDem) under 2008–2015.

– Fynden är intressanta och visar hur användbart SveDem är för att studera läkemedel och andra sjukdomar och också bland personer med demenssjukdom, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem.

Läs mer om studien på EurekAlert! (nytt fönster)

Statins, risk of death and stroke in patients with dementia
– a registry-based study. 
Petek B, Villa-Lopez M, Winblad B,
Kramberger MG, von Euler M, Xu H, Eriksdotter M, Garcia-Ptacek S 

25 jun 2019

Kan blodprov ersätta dyrare diagnosmetoder? 

 FORSKNING

Nya rön från Lunds universitet väcker förhoppningar om enklare sätt att upptäcka Alzheimers sjukdom. En metod för blodprovsanalys kan med hög träffsäkerhet upptäcka alzheimerförändringar i hjärnan.

– Tidigare studier på metoder med blodprov har inte visat några särskilt goda resultat, man kunde bara se små skillnader mellan alzheimerpatienter och friska äldre. Först för något år sedan har man hittat metoder med blodprovsmätning som visar större träffsäkerhet för att avslöja Alzheimers sjukdom, säger Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, och huvudförfattare till studien.

I dag används ibland ryggvätskeprov eller PET-kameraundersökning för att diagnosticera Alzheimers sjukdom. Men båda metoderna är kostsamma och endast tillgängliga inom specialistvården. Inom forskningen har man därför länge sökt efter enklare diagnosmetoder.

Metoden som Lundaforskarna nu har studerat är en helautomatiserad teknik som utvecklats av läkemedelsföretaget Roche. Den mäter proteinet beta-amyloid i blodet och ger stor träffsäkerhet för att identifiera proteininlagringar i hjärnan, ett karaktäristiskt drag vid Alzheimers sjukdom.

Studien publiceras i JAMA Neurology och bygger på blodanalyser från deltagare i Sverige och Tyskland. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie för att testa metoden i primärvården.

Läs pressmeddelande från Lunds universitet (nytt fönster)

Läs artikeln på JAMA Neurology (nytt fönster) 

– Tidigare studier på metoder med blodprov har inte visat några särskilt goda resultat, man kunde bara se små skillnader mellan alzheimerpatienter och friska äldre. Först för något år sedan har man hittat metoder med blodprovsmätning som visar större träffsäkerhet för att avslöja Alzheimers sjukdom, säger Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, och huvudförfattare till studien.

I dag används ibland ryggvätskeprov eller PET-kameraundersökning för att diagnosticera Alzheimers sjukdom. Men båda metoderna är kostsamma och endast tillgängliga inom specialistvården. Inom forskningen har man därför länge sökt efter enklare diagnosmetoder.

Metoden som Lundaforskarna nu har studerat är en helautomatiserad teknik som utvecklats av läkemedelsföretaget Roche. Den mäter proteinet beta-amyloid i blodet och ger stor träffsäkerhet för att identifiera proteininlagringar i hjärnan, ett karaktäristiskt drag vid Alzheimers sjukdom.

Studien publiceras i JAMA Neurology och bygger på blodanalyser från deltagare i Sverige och Tyskland. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie för att testa metoden i primärvården.

Läs pressmeddelande från Lunds universitet (nytt fönster)

Läs artikeln på JAMA Neurology (nytt fönster) 

20 jun 2019

Biståndshandläggare diplomeras av H.M. Drottningen 

 UTBILDNING

26 biståndshandläggare har nyligen avslutat en kurs i demensvård på Sophiahemmets högskola. I veckan fick de ta emot diplom och brosch av Drottning Silvia.

gruppbild från Silviahemmet

Stockholms äldreborgarråd Erik Slottner var på plats vid den högtidliga ceremonin som ägde rum på Silviahemmet. Bland de nydiplomerade fanns biståndshandläggare från bland annat Hörby, Sollefteå, Stockholm och Upplands Väsby.

Kursen Den äldre människan med demenssjukdom i ett socialt perspektiv är en webbaserad uppdragsutbildning som riktar sig till biståndshandläggare. Den ges av Sophiahemmets Högskola och har tagits fram i samarbete med Siviahemmet.

Wilhelmina Hoffman, rektor för Silviahemmet och chef för Svenskt Demenscentrum, lyfter fram biståndshandläggarnas betydelse i vården av personer med demenssjukdom.

– Biståndshandläggare har en mycket viktig roll när det avser demensdrabbade och möjlighet för dessa att få bästa möjliga stöd. Vi hoppas att fler kommuner runt om i landet vill erbjuda sina biståndshandläggare denna kurs, säger Wilhelmina Hoffman.

Foto: Yanan Li

Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Läs artikeln Biståndshandläggare fördjupar sig i demens

 

gruppbild från Silviahemmet

Stockholms äldreborgarråd Erik Slottner var på plats vid den högtidliga ceremonin som ägde rum på Silviahemmet. Bland de nydiplomerade fanns biståndshandläggare från bland annat Hörby, Sollefteå, Stockholm och Upplands Väsby.

Kursen Den äldre människan med demenssjukdom i ett socialt perspektiv är en webbaserad uppdragsutbildning som riktar sig till biståndshandläggare. Den ges av Sophiahemmets Högskola och har tagits fram i samarbete med Siviahemmet.

Wilhelmina Hoffman, rektor för Silviahemmet och chef för Svenskt Demenscentrum, lyfter fram biståndshandläggarnas betydelse i vården av personer med demenssjukdom.

– Biståndshandläggare har en mycket viktig roll när det avser demensdrabbade och möjlighet för dessa att få bästa möjliga stöd. Vi hoppas att fler kommuner runt om i landet vill erbjuda sina biståndshandläggare denna kurs, säger Wilhelmina Hoffman.

Foto: Yanan Li

Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Läs artikeln Biståndshandläggare fördjupar sig i demens

 

19 jun 2019

Strålande sol under årets första anhörigläger 

 LEVA MED DEMENS

Under helgen besökte Svenskt Demenscentrum Avesta och ett av Alzheimerfondens anhörigläger. Vi skänkte 10 000 kronor till lägerverksamheten, pengar som kommer från försäljningen av armbandet Remember me.

bild från anhörigläger
Fler bilder från lägret finns på vår Facebooksida (nytt fönster)

Lägret hölls i Sjöviks folkhögskola utanför Avesta, där barn mellan 7 och 17 år hade samlats tillsammans med sin friska förälder. Sjövik visade upp sin allra vackraste sida med strålande sol och gassande sommarvärme hela helgen. Det blev extra mycket bad och lek.

Glädjetjuten från badbryggan kunde höras från tidig morgon till en bra bit in på kvällen. Men det fanns också stunder för viktig reflektion, för både de vuxna och barnen i separata grupper.

"Trodde jag var helt ensam"

Så här säger två av de yngre deltagarna:

– Innan trodde jag att jag var helt ensam om att ha en pappa med alzheimer. Jag har inte vågat ta hem kompisar för att min familj är så helt annorlunda, säger Tilda, 13 år.

– Ja, stämmer 15-åriga Hanna in. Här får man lära sig att man inte behöver känna sig annorlunda.

Jonna från Borlänge är här med sina två barn som är 5 och 8 år. Jonnas man Nils fick sin demensdiagnos när han var 49 år.

– Det är jättebra att få komma hit och dela sina erfarenheter med andra och att barnen också kan vara med, tycker Jonna.

Femåring fick äta Losec

Jonnas familj får stöd via LSS. Även om det är positivt att få en stor hjälpinsats innebär det också en påfrestning för hela familjen.

– På en vecka har vi 15 olika personer som kommer hem till oss. Barnen går och gömmer sig när de kommer och vill inte prata med dem. De tycker att de får samma frågor hela tiden. Det är stressande, berättar Jonna.

– Min son är 5 år och har fått äta Losec.

Just nu kämpar Jonna för att få en LSS-bostad åt sin man. Hon har fått rådet av kommunen att skilja sig av ekonomiska skäl.

– När hela familjen är mitt uppe i en stor sorg är det hemskt att få det förslaget ovanpå allt annat, att man ska behöva kämpa med det ekonomiska också, säger Jonna.

Gripande berättelse

Ett uppskattat inslag för de vuxna på lägret var Eva Ottossons gripande berättelse om hur livet vändes upp och ned när hennes man Micke vid 39 års ålder fick sin alzheimerdiagnos. Micke lämnade oss, bara 45 år gammal, i januari 2018 och Eva berättade med stor kärlek och ömhet om hur hon och barnen hanterade det.

Utöver de allvarsamma delarna av lägret, med föreläsningar av demensläkaren Moa Wibom och Ewa-Maria van der Kwast från Familjens Jurist, fick de som ville vara med i målarverkstaden. 

Både barnen och de vuxna var också snabba på att teckna sig för välbehövlig massage och akupunktur.

– Det var otroligt häftigt, säger Albin och berättar att han somnade under akupunkturbehandlingen.

Kommmer varandra nära

Katrin Lindholm och Gudrun Strandberg från Avesta kommun är de två eldsjälar som för nästan 10 år sedan startade lägren i Sjövik. Båda tycker att helgens läger varit precis så lyckat som de hade hoppats på. God stämning, bästa tänkbara väder och nyttigt utbyte av erfarenheter.

– Det känns gott i själ och hjärta att se hur deltagarna har kommit varandra så nära. Att få ha tagit del av allas liv har varit helt fascinerande. Jag är så tacksam för det, säger Katrin.  

Fler läger i augusti

Det finns fortfarande möjlighet för unga anhöriga mellan 18 och 30 år att anmäla sig till lägren som kommer att hållas i augusti. Lägren är helt kostnadsfria för deltagarna. Kontakta Alzheimerfonden för mer information (nytt fönster)

Text och foto: Christina Nemell

bild från anhörigläger
Fler bilder från lägret finns på vår Facebooksida (nytt fönster)

Lägret hölls i Sjöviks folkhögskola utanför Avesta, där barn mellan 7 och 17 år hade samlats tillsammans med sin friska förälder. Sjövik visade upp sin allra vackraste sida med strålande sol och gassande sommarvärme hela helgen. Det blev extra mycket bad och lek.

Glädjetjuten från badbryggan kunde höras från tidig morgon till en bra bit in på kvällen. Men det fanns också stunder för viktig reflektion, för både de vuxna och barnen i separata grupper.

"Trodde jag var helt ensam"

Så här säger två av de yngre deltagarna:

– Innan trodde jag att jag var helt ensam om att ha en pappa med alzheimer. Jag har inte vågat ta hem kompisar för att min familj är så helt annorlunda, säger Tilda, 13 år.

– Ja, stämmer 15-åriga Hanna in. Här får man lära sig att man inte behöver känna sig annorlunda.

Jonna från Borlänge är här med sina två barn som är 5 och 8 år. Jonnas man Nils fick sin demensdiagnos när han var 49 år.

– Det är jättebra att få komma hit och dela sina erfarenheter med andra och att barnen också kan vara med, tycker Jonna.

Femåring fick äta Losec

Jonnas familj får stöd via LSS. Även om det är positivt att få en stor hjälpinsats innebär det också en påfrestning för hela familjen.

– På en vecka har vi 15 olika personer som kommer hem till oss. Barnen går och gömmer sig när de kommer och vill inte prata med dem. De tycker att de får samma frågor hela tiden. Det är stressande, berättar Jonna.

– Min son är 5 år och har fått äta Losec.

Just nu kämpar Jonna för att få en LSS-bostad åt sin man. Hon har fått rådet av kommunen att skilja sig av ekonomiska skäl.

– När hela familjen är mitt uppe i en stor sorg är det hemskt att få det förslaget ovanpå allt annat, att man ska behöva kämpa med det ekonomiska också, säger Jonna.

Gripande berättelse

Ett uppskattat inslag för de vuxna på lägret var Eva Ottossons gripande berättelse om hur livet vändes upp och ned när hennes man Micke vid 39 års ålder fick sin alzheimerdiagnos. Micke lämnade oss, bara 45 år gammal, i januari 2018 och Eva berättade med stor kärlek och ömhet om hur hon och barnen hanterade det.

Utöver de allvarsamma delarna av lägret, med föreläsningar av demensläkaren Moa Wibom och Ewa-Maria van der Kwast från Familjens Jurist, fick de som ville vara med i målarverkstaden. 

Både barnen och de vuxna var också snabba på att teckna sig för välbehövlig massage och akupunktur.

– Det var otroligt häftigt, säger Albin och berättar att han somnade under akupunkturbehandlingen.

Kommmer varandra nära

Katrin Lindholm och Gudrun Strandberg från Avesta kommun är de två eldsjälar som för nästan 10 år sedan startade lägren i Sjövik. Båda tycker att helgens läger varit precis så lyckat som de hade hoppats på. God stämning, bästa tänkbara väder och nyttigt utbyte av erfarenheter.

– Det känns gott i själ och hjärta att se hur deltagarna har kommit varandra så nära. Att få ha tagit del av allas liv har varit helt fascinerande. Jag är så tacksam för det, säger Katrin.  

Fler läger i augusti

Det finns fortfarande möjlighet för unga anhöriga mellan 18 och 30 år att anmäla sig till lägren som kommer att hållas i augusti. Lägren är helt kostnadsfria för deltagarna. Kontakta Alzheimerfonden för mer information (nytt fönster)

Text och foto: Christina Nemell

18 jun 2019

Genvariant kan skydda mot demens 

 FORSKNING

Förändringar i arvsmassan är inte alltid av ondo. En ovanlig  genmutation har tidigare visat sig minska risken för alzheimer. Ny forskning tyder på att den även kan skydda mot andra demenssjukdomar.

arvsmassa

Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.

I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.

– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.

Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.

– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.

Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)

Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)

 

 

 

arvsmassa

Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.

I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.

– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.

Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.

– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.

Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)

Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)

 

 

 

17 jun 2019

Socialstyrelsen betonar teamarbete i ny modell 

 ARBETA MED DEMENS

Socialstyrelsen har publicerat en modell för ett standardiserat vårdförlopp vid demenssjukdom. Teamarbete och samordning av insatser betonas för att skapa en demensvård på lika villkor.

Frida Nobel

– Demensvården i landet är ojämlik och alla får inte de insatser som de behöver. Dessutom kommer vården och omsorgen ofta in i ett sent skede, trots att det rör sig om en allvarlig sjukdom där man behöver stöd även tidigt, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Kompletterar riktlinjerna

Det standardiserade vårdförloppet ska vara ett komplement till de nationella demensriktlinerna som 2017 utkom i en ny upplaga. Det ska ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för samverkan och ett systematiskt arbetssätt för personer med demenssjukdom, från det att diagnosen ställts till vården i livets slutskede. Syftet är också att det ska bidra till en mer jämlik demensvård över landet.

Socialstyrelsens modell består av tre delar: insatser, samverkan och stöd för samverkan. De två senare delarna betonar vikten av att flera olika yrkesgrupper är representerade i vården av en person med demenssjukdom. De bildar ett team som samordnas av till exempel en demenssjuksköterska. I teamet bör även arbetsterapeut och biståndshandläggare ingå samt, i vissa fall, läkare, logoped eller dietist.

– Teamet bör ha möte så snart som möjligt efter att demensdiagnosen ställts, så att man kan planera för de insatser som behövs direkt och på sikt, säger Frida Nobel.

Lyfter fram betydelsen av SIP

Modellen lyfter fram betydelsen av en samordnad individuell plan (SIP). I den ska framgå vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad och vem som har huvudansvaret för hela planen. Socialstyrelsen har även tagit fram en checklista för möjliga insatser, till exempel trygghetslarm, ledsagning, dagverksamhet, läkemedelsgenomgång och stöd för munhälsa. Samverkansmodellen förutsätter att det finns personer inom vård och omsorg som är specialiserade på demenssjukdom.

– Jag hoppas att personer med demens ska få insatser snabbare än idag och att de inte ska släppas iväg, vind för våg, efter diagnos. Det är en dödlig sjukdom som kräver insatser genom hela sjukdomsförloppet, säger Frida Nobel.

Läs pressmeddelandet från Socialstyrelsen (nytt fönster)

Ladda ned Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
– en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad
vård och omsorg vid demenssjukdom (pdf)

 

Frida Nobel

– Demensvården i landet är ojämlik och alla får inte de insatser som de behöver. Dessutom kommer vården och omsorgen ofta in i ett sent skede, trots att det rör sig om en allvarlig sjukdom där man behöver stöd även tidigt, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Kompletterar riktlinjerna

Det standardiserade vårdförloppet ska vara ett komplement till de nationella demensriktlinerna som 2017 utkom i en ny upplaga. Det ska ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för samverkan och ett systematiskt arbetssätt för personer med demenssjukdom, från det att diagnosen ställts till vården i livets slutskede. Syftet är också att det ska bidra till en mer jämlik demensvård över landet.

Socialstyrelsens modell består av tre delar: insatser, samverkan och stöd för samverkan. De två senare delarna betonar vikten av att flera olika yrkesgrupper är representerade i vården av en person med demenssjukdom. De bildar ett team som samordnas av till exempel en demenssjuksköterska. I teamet bör även arbetsterapeut och biståndshandläggare ingå samt, i vissa fall, läkare, logoped eller dietist.

– Teamet bör ha möte så snart som möjligt efter att demensdiagnosen ställts, så att man kan planera för de insatser som behövs direkt och på sikt, säger Frida Nobel.

Lyfter fram betydelsen av SIP

Modellen lyfter fram betydelsen av en samordnad individuell plan (SIP). I den ska framgå vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad och vem som har huvudansvaret för hela planen. Socialstyrelsen har även tagit fram en checklista för möjliga insatser, till exempel trygghetslarm, ledsagning, dagverksamhet, läkemedelsgenomgång och stöd för munhälsa. Samverkansmodellen förutsätter att det finns personer inom vård och omsorg som är specialiserade på demenssjukdom.

– Jag hoppas att personer med demens ska få insatser snabbare än idag och att de inte ska släppas iväg, vind för våg, efter diagnos. Det är en dödlig sjukdom som kräver insatser genom hela sjukdomsförloppet, säger Frida Nobel.

Läs pressmeddelandet från Socialstyrelsen (nytt fönster)

Ladda ned Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
– en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad
vård och omsorg vid demenssjukdom (pdf)

 

13 jun 2019

Bill Gates finaniserar svensk alzheimerforskning 

 FORSKNING

Svensk alzheimerforskning har gott internationellt renommé. En stor amerikansk fond, som finansieras av bland andra Microsofts grundare Bill Gates, har valt att satsa på professor Kaj Blennows forskning.

Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".

En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.

Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.

– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.

Läs mer på Göteborgs universitets hemsida

 

Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".

En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.

Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.

– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.

Läs mer på Göteborgs universitets hemsida

 

23 maj 2019

Boksläpp på Svenska Demensdagarna 

 ARBETA MED DEMENS PUBLICERAT

Nu har den sjätte och sista delen i bokserien Om demenssjukdom publicerats. Om demenssjukdom för primärvården lanserades inför drygt 1200 åhörare på Svenska Demensdagarna i Malmö.

Boksläpp på Demensdagarna
Gunilla Nordberg, bitr chef vid Svenskt Demenscentrum, presenterar nya
boken Om demenssjukdom för primärvården. T.v. Maj Rom, SKL, och Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog. FOTO: Yanan Li

Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom inom primärvården. Betydelsen av tidig diagnostik betonas och centrala teman är tidiga tecken, utredning, läkemedels- behandling och uppföljning.

Boken innehåller även goda råd vid undersökning av demenssjuka patienter och lärande exempel på hur arbetet kan organiseras för att ta vara på kunskap från olika yrkesgrupper. 

I samma serie som Om demenssjukdom för primärvården finns sedan tidigare titlar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, sjukhus och särskilt boende. Böckerna kan läsas fristående men fungerar även som fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.

omslag primärvårdsbok

Boken kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)

 

 

 

Boksläpp på Demensdagarna
Gunilla Nordberg, bitr chef vid Svenskt Demenscentrum, presenterar nya
boken Om demenssjukdom för primärvården. T.v. Maj Rom, SKL, och Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog. FOTO: Yanan Li

Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom inom primärvården. Betydelsen av tidig diagnostik betonas och centrala teman är tidiga tecken, utredning, läkemedels- behandling och uppföljning.

Boken innehåller även goda råd vid undersökning av demenssjuka patienter och lärande exempel på hur arbetet kan organiseras för att ta vara på kunskap från olika yrkesgrupper. 

I samma serie som Om demenssjukdom för primärvården finns sedan tidigare titlar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, sjukhus och särskilt boende. Böckerna kan läsas fristående men fungerar även som fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.

omslag primärvårdsbok

Boken kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)