Senaste nytt

23 maj 2024

Fullsatta Demensdagar i Göteborg 

 ARBETA MED DEMENS FAKTA OM DEMENS FORSKNING

Den 21–22 maj gick Svenska Demensdagarna av stapeln för 23:e gången. På Svenska Mässan i ett sommarvarmt Göteborg samlades 1500 konferensdeltagare för att lyssna på föreläsningar inom området kognitiv svikt och demens, för att inspireras, utbyta erfarenheter och mötas mellan yrkesgrupperna.

Den två dagar långa konferensen bjöd på seminarier, utställare och posterutställning – och i centrum av allt fanns storföreläsningarna där de främsta namnen presenterade de mest aktuella ämnena. 

Botar ovisshet

Jens Berggren, leg. psykolog och styrelsemedlem i Svenska nätverket för demenskunskap, öppnade konferensen och hälsade alla välkomna och lyfte fram ett av Svenska Demensdagarnas främsta syften.   

– Ovisshet är något vi försöker bota här på Svenska Demensdagarna – genom föreläsningar och seminarier – men också genom att vi alla träffas. Då kan man byta erfarenheter, både om vad man ska göra – och vad man inte ska göra.

Populära storföreläsningar

Därefter var det dags för konferensens första storföreläsning. Frida Nobel, geriatriker och medicinalråd vid Socialstyrelsen, intog scenen i Svenska Mässans största sal och presenterade Socialstyrelsens underlag till regeringen om en utvecklad nationell strategi för demenssjukdom. Hon framhöll särskilt vikten av att öka förutsättningarna för samverkan mellan vård, omsorg och tandvård och förbättra möjligheterna att inkludera privata utförare i informationsdelning och uppföljning.

Henrik Zetterberg, överläkare och professor i neurokemi, berättade om alzheimerforskningens och diagnostikens historia och framsteg och presenterade var vi befinner oss idag när det gäller blodmarkörer för Alzheimers sjukdom i klinisk rutinsjukvård. Diagnosen är fortfarande klinisk, men biomarkörer i ryggvätska eller blod kan avslöja sjukdomen redan innan symptomen uppträder och kan användas som ett stöd för diagnos. Henrik fick också alla att skratta, dels genom sin skarpa kritik av EMA:s senfärdighet i att godkänna nya läkemedel, dels genom att förklara att vi måste vara försiktiga med vad vi lär oss:

– Hjärnan är inte fullt så plastisk som man säger. Så var försiktiga med vad ni lär er, för ny kunskap lägger inte bara till nervkopplingar, den tar bort dem också.

Utställning och seminarier

Efter fika och mingel ute bland de välbesökta montrarna där bland andra Svenskt Demenscentrum, Silviahemmet, BPSD-registret, SveDem och en mängd andra organisationer och företag fanns representerade började dagens seminarier. Utbudet var digert och svårigheten var nog att välja det som lockade allra mest. Deltagarna kunde fördjupa sig i så skilda ämnen som att skapa multiprofessionella team inom demensvården, att vara anhörig till yngre personer med kognitiv sjukdom, HBTQ i svensk demensomsorg, lärande och demens, att åldras med NPF, dagverksamhet i en oas till praktisk tillämpning av FINGER-modellen. 

För att ge så många som möjligt chansen att gå på just det seminarium man ville fanns det en ny möjlighet under konferensens andra dag.

”Bjud gärna på er själva”

Under första dagens sista storföreläsning intervjuades Ulrika Harmsen, specialist-lärare, författare, egenföretagare och trebarnsmamma som fick diagnosen Alzheimers sjukdom vid 44 års ålder, av Erik Jedenius, leg sjuksköterska och forskare inom demensområdet. Ulrika berättade öppet och med både allvar och humor om sina erfarenheter och publiken blev starkt berörd av hennes historia. 

– Glöm för all del inte bort att alla människor behöver få ett gott skratt då och då – så bjud gärna på er själva. Det gör gott, skickade hon med till den samlade vårdpersonalen.

Festlig bankett med dans

När första dagens program var avslutat var det dags för fest och middag. Svenska Mässan dukade upp en trerättersmeny och Skoglund Entertainment underhöll, bland annat med en musikalisk resa från 1940-talet och fram till idag. Kvällen fylldes av god mat, många skratt och intensiva samtal och en hel del spontandans.

Förebygg demens med livsstilsförändringar

Andra dagen inleddes med Miia Kivipelto, professor och överläkare i klinisk geriatrik, samt grundare och vetenskaplig ledare vid FINGERS Brain Health Institute. Hon höll en mycket uppskattad storföreläsning om FINGER-modellen och livsstilens betydelse för att förebygga demens och kognitiv svikt. 40% av all demens är kopplad till livsstil, vilket innebär att det finns mycket hälsa att vinna, både i förebyggande syfte och för dem som redan har fått en diagnos. FINGER-modellen har visat att man kan förebygga och minska risken för kognitiv svikt med hjälp av livsstilsförändringar. Den har fått stort internationellt genomslag och idag är 65 länder med i nätverket World Wide Fingers och 19 000 personer deltar i olika FINGER-studier världen över.

Positiv avslutande spaning

Efter lunch, då det också fanns tid för ett sista besök bland montrarna, var det dags för sista föreläsningen. Andreas Jönsson, Silviasjuksköterska och specialistsjuksköterska på lasarettet i Ystad, gjorde en spaning vars syfte var att ge kunskap för att vi gemensamt ska kunna hjälpas åt att också identifiera bevarade förmågor trots sjukdom, att låta personer med kognitiv sjukdom få möjlighet att använda dessa förmågor, för att också kunna uppleva en större självständighet och bättre självkänsla.

Med denna positiva och personcentrerade tanke avslutades konferensens två fullspäckade dagar. Vi ses nästa år i Göteborg igen!

Foto: Yanan Li

Botar ovisshet

Jens Berggren, leg. psykolog och styrelsemedlem i Svenska nätverket för demenskunskap, öppnade konferensen och hälsade alla välkomna och lyfte fram ett av Svenska Demensdagarnas främsta syften.   

– Ovisshet är något vi försöker bota här på Svenska Demensdagarna – genom föreläsningar och seminarier – men också genom att vi alla träffas. Då kan man byta erfarenheter, både om vad man ska göra – och vad man inte ska göra.

Populära storföreläsningar

Därefter var det dags för konferensens första storföreläsning. Frida Nobel, geriatriker och medicinalråd vid Socialstyrelsen, intog scenen i Svenska Mässans största sal och presenterade Socialstyrelsens underlag till regeringen om en utvecklad nationell strategi för demenssjukdom. Hon framhöll särskilt vikten av att öka förutsättningarna för samverkan mellan vård, omsorg och tandvård och förbättra möjligheterna att inkludera privata utförare i informationsdelning och uppföljning.

Henrik Zetterberg, överläkare och professor i neurokemi, berättade om alzheimerforskningens och diagnostikens historia och framsteg och presenterade var vi befinner oss idag när det gäller blodmarkörer för Alzheimers sjukdom i klinisk rutinsjukvård. Diagnosen är fortfarande klinisk, men biomarkörer i ryggvätska eller blod kan avslöja sjukdomen redan innan symptomen uppträder och kan användas som ett stöd för diagnos. Henrik fick också alla att skratta, dels genom sin skarpa kritik av EMA:s senfärdighet i att godkänna nya läkemedel, dels genom att förklara att vi måste vara försiktiga med vad vi lär oss:

– Hjärnan är inte fullt så plastisk som man säger. Så var försiktiga med vad ni lär er, för ny kunskap lägger inte bara till nervkopplingar, den tar bort dem också.

Utställning och seminarier

Efter fika och mingel ute bland de välbesökta montrarna där bland andra Svenskt Demenscentrum, Silviahemmet, BPSD-registret, SveDem och en mängd andra organisationer och företag fanns representerade började dagens seminarier. Utbudet var digert och svårigheten var nog att välja det som lockade allra mest. Deltagarna kunde fördjupa sig i så skilda ämnen som att skapa multiprofessionella team inom demensvården, att vara anhörig till yngre personer med kognitiv sjukdom, HBTQ i svensk demensomsorg, lärande och demens, att åldras med NPF, dagverksamhet i en oas till praktisk tillämpning av FINGER-modellen. 

För att ge så många som möjligt chansen att gå på just det seminarium man ville fanns det en ny möjlighet under konferensens andra dag.

”Bjud gärna på er själva”

Under första dagens sista storföreläsning intervjuades Ulrika Harmsen, specialist-lärare, författare, egenföretagare och trebarnsmamma som fick diagnosen Alzheimers sjukdom vid 44 års ålder, av Erik Jedenius, leg sjuksköterska och forskare inom demensområdet. Ulrika berättade öppet och med både allvar och humor om sina erfarenheter och publiken blev starkt berörd av hennes historia. 

– Glöm för all del inte bort att alla människor behöver få ett gott skratt då och då – så bjud gärna på er själva. Det gör gott, skickade hon med till den samlade vårdpersonalen.

Festlig bankett med dans

När första dagens program var avslutat var det dags för fest och middag. Svenska Mässan dukade upp en trerättersmeny och Skoglund Entertainment underhöll, bland annat med en musikalisk resa från 1940-talet och fram till idag. Kvällen fylldes av god mat, många skratt och intensiva samtal och en hel del spontandans.

Förebygg demens med livsstilsförändringar

Andra dagen inleddes med Miia Kivipelto, professor och överläkare i klinisk geriatrik, samt grundare och vetenskaplig ledare vid FINGERS Brain Health Institute. Hon höll en mycket uppskattad storföreläsning om FINGER-modellen och livsstilens betydelse för att förebygga demens och kognitiv svikt. 40% av all demens är kopplad till livsstil, vilket innebär att det finns mycket hälsa att vinna, både i förebyggande syfte och för dem som redan har fått en diagnos. FINGER-modellen har visat att man kan förebygga och minska risken för kognitiv svikt med hjälp av livsstilsförändringar. Den har fått stort internationellt genomslag och idag är 65 länder med i nätverket World Wide Fingers och 19 000 personer deltar i olika FINGER-studier världen över.

Positiv avslutande spaning

Efter lunch, då det också fanns tid för ett sista besök bland montrarna, var det dags för sista föreläsningen. Andreas Jönsson, Silviasjuksköterska och specialistsjuksköterska på lasarettet i Ystad, gjorde en spaning vars syfte var att ge kunskap för att vi gemensamt ska kunna hjälpas åt att också identifiera bevarade förmågor trots sjukdom, att låta personer med kognitiv sjukdom få möjlighet att använda dessa förmågor, för att också kunna uppleva en större självständighet och bättre självkänsla.

Med denna positiva och personcentrerade tanke avslutades konferensens två fullspäckade dagar. Vi ses nästa år i Göteborg igen!

Foto: Yanan Li

Svenska Demensdagarna

Svenska Demensdagarna är en konferens som arrangeras av Svenska Nätverket för Demenskunskap. Konferensen erbjuder en möjlighet till fortbildning och inspiration inom området kognitiv svikt och demens. Dagarna är en fantastisk möjlighet att mötas tvärprofessionellt och dela med sig av sin kunskap och erfarenhet och ta till sig den kunskap som andra har. Här kan du läsa mer (nytt fönster).

21 maj 2024

Årets ledare engagerad i yngre med demenssjukdom 

 ARBETA MED DEMENS

Marie Fredsdotter har utnämnts till 2024 års ledare av föreningen Gott ledarskap i demensvården. Hon är verksamhetschef vid Västergården i Göteborg, ett vård- och omsorgsboende för 25 yngre personer med demenssjukdom

Marie Fredsdotter har flera års erfarenhet av äldreomsorg och specialiserat sig på ledarskap, processledning och handledning.

I sitt innovativa ledarskap är hon modig och finner unika lösningar för den unika människa som hon möter, skriver föreningen Gott ledarskap i demensvården i ett pressmeddelande och fortsätter:

Marie möter både de boende, deras familjer och andra anhöriga med respekt och värme och leder personalen i deras arbete med att dagligen ge ett gott bemötande till de boende och deras anhöriga.

Med titeln Årets ledare kommer ett stipendium på 50 000 kr för egen utveckling.

 

Marie Fredsdotter har flera års erfarenhet av äldreomsorg och specialiserat sig på ledarskap, processledning och handledning.

I sitt innovativa ledarskap är hon modig och finner unika lösningar för den unika människa som hon möter, skriver föreningen Gott ledarskap i demensvården i ett pressmeddelande och fortsätter:

Marie möter både de boende, deras familjer och andra anhöriga med respekt och värme och leder personalen i deras arbete med att dagligen ge ett gott bemötande till de boende och deras anhöriga.

Med titeln Årets ledare kommer ett stipendium på 50 000 kr för egen utveckling.

 

Tidigare chefer som blivit Årets ledare
20 maj 2024

Textilkonst som kreativ demensvård 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Textilkonstnären Nanny Rådenman deltar i Konstfacks examensutställning 2024 med ett socialt konstprojekt inom demensvård. Med Väv mig genom en dröm hoppas hon kunna öppna upp bilden av demens och stärka relationen mellan boende, personal och anhöriga genom kreativ vård.

När Nanny Rådenman kom hem från en vävutbildning i Japan behövde hon ett jobb, snabbt. Genom kontakter blev hon anställd som vårdbiträde på ett demensboende.

– Så fort jag kom in i den här miljön trivdes jag väldigt väl och jag har hittat flera kopplingar mellan bildväv och demensvård. Båda bygger i stor utsträckning på ordlös kommunikation. Och det är en fantasirik miljö – man måste vara snabb och hela tiden utmana sig. För att förstå vad en person säger så måste man öva sin fantasi och hänga på, säger Nanny Rådenman.

Den sociala aktiviteten i centrum

Väv mig genom en dröm är det första projekt hon gör där hon kombinerar sitt konsthantverk med sitt engagemang för demensvård.

– Mitt ursprungliga fokus med projektet var att de boende skulle vara delaktiga i skapandet, så jag började med workshops på boendet, arbetsterapeuterna hade valt ut deltagarna och de flesta kunde uttrycka sig i tal och röra sig relativt obehindrat. Jag hade med mig färgprover i en liten mapp och så pratade vi om färg och form, men jag märkte direkt att det som kan göra skillnad är själva aktiviteten, det sociala, inte att de boende ska lära sig ett hantverk. För de flesta blir det helt fel, det skapar mer stress och ångest.

Hon kom fram till att hon ville testa att väva inne på en avdelning för att kunna nå även de som inte deltar i aktivitetsrummet. På avdelningen ställde Nanny upp en liten vävstol som hon flyttade bort varje kväll för att den inte skulle hindra verksamheten eller riskera att någon skadade sig på den. 

– Jag hade min vävstol och en massa garn och så satt jag där och vävde. Vissa kom fram självmant, andra fick jag bjuda in.

Tydlig effekt

En kvinna i rullstol sken upp som en sol när Nanny visade garn och vävstol. Hennes tal var begränsat och hon uttryckte sig enbart med enstaka ord.

– När hon väl blev öppen mot mig var hon enormt positiv. Hon upprepade ”Underbart, underbart”. Vi hade vävt en dag och hon hade varit väldigt delaktig i att välja färger, och när jag tackade för dagen sa hon plötsligt en hel mening: ”Jag skulle behöva gå på toaletten”. Att hon sa en hel mening var helt fantastiskt, och att hon uttryckte sin egen vilja. Jag upplevde att hon kom tillbaka till sitt jag lite mer.

En annan kvinna var väldigt orolig och ville ständigt ha nya saker att göra, men hon kom till ro och uttryckte att det var som terapi att se på när Nanny vävde.

– Jag tror att det är viktigt att det finns något att samlas kring. Jag skulle ju kunna sätta mig och bara prata med de boende, men jag tror att det är enklare för både dem och mig om det här hantverket pågår i bakgrunden. Vi kan prata om vävandet, men vi kan också prata om vad som helst.

Positiva effekter för fler än de boende

Personalen på boendet har tyckt att det har varit bra att de boende fick ta del av en aktivitet, och att vävningen är en aktivitet som passar bra att ha just på avdelningen. Den är lugn och stör inte, samtidigt som det händer något.  Flera anhöriga har också visat stort engagemang för vävstolen och Nanny kan dra nytta av sina egna erfarenheter, både av att vara personal och anhörig.

– Som personal tycker jag att det var ganska svårt att möta anhöriga och åt andra hållet också, att som anhörig möta personal. Där tror jag att hantverket kan vara ett sätt att mötas och man kan upptäcka att man kanske har mer gemensamt än man först trodde.

Projektet fortsätter

Under våren har projektet utökats och Nanny Rådenman har deltagit i ett forskningsprojekt i samarbete med ett demensboende i Göteborg. Dessutom har hon fått projektbidrag så att hon kan fortsätta att utveckla samarbetet med demensboendet i Stockholm som är grunden till Väv mig genom en dröm.

bild på Nanny Rådeman– Jag tror att jag i samråd med anhöriga kommer att placera vävningen inne hos boende som är så pass sjuka att de mest är sängliggande, de som sällan kommer ut ur sin lägenhet, om det är möjligt. Jag vill se vad det kreativa inslaget kan göra för dem. Då kommer det inte att handla om det visuella intrycket så mycket, men vävningen har ju det här rytmiska ljudet. Och så kan man känna på materialen och uppleva närvaron.

För Nanny är det inte bara de boende, personalen och de anhöriga som är viktiga i konstprojektet. Hon värdesätter också samarbetet med forskare. 

– Min dröm är att få fortsätta vara ute på boenden och göra det jag älskar, väva och träffa människor, och jobba i en forskningsgrupp så att det här kommer ut och kan göra nytta.

Den sociala aktiviteten i centrum

Väv mig genom en dröm är det första projekt hon gör där hon kombinerar sitt konsthantverk med sitt engagemang för demensvård.

– Mitt ursprungliga fokus med projektet var att de boende skulle vara delaktiga i skapandet, så jag började med workshops på boendet, arbetsterapeuterna hade valt ut deltagarna och de flesta kunde uttrycka sig i tal och röra sig relativt obehindrat. Jag hade med mig färgprover i en liten mapp och så pratade vi om färg och form, men jag märkte direkt att det som kan göra skillnad är själva aktiviteten, det sociala, inte att de boende ska lära sig ett hantverk. För de flesta blir det helt fel, det skapar mer stress och ångest.

Hon kom fram till att hon ville testa att väva inne på en avdelning för att kunna nå även de som inte deltar i aktivitetsrummet. På avdelningen ställde Nanny upp en liten vävstol som hon flyttade bort varje kväll för att den inte skulle hindra verksamheten eller riskera att någon skadade sig på den. 

– Jag hade min vävstol och en massa garn och så satt jag där och vävde. Vissa kom fram självmant, andra fick jag bjuda in.

Tydlig effekt

En kvinna i rullstol sken upp som en sol när Nanny visade garn och vävstol. Hennes tal var begränsat och hon uttryckte sig enbart med enstaka ord.

– När hon väl blev öppen mot mig var hon enormt positiv. Hon upprepade ”Underbart, underbart”. Vi hade vävt en dag och hon hade varit väldigt delaktig i att välja färger, och när jag tackade för dagen sa hon plötsligt en hel mening: ”Jag skulle behöva gå på toaletten”. Att hon sa en hel mening var helt fantastiskt, och att hon uttryckte sin egen vilja. Jag upplevde att hon kom tillbaka till sitt jag lite mer.

En annan kvinna var väldigt orolig och ville ständigt ha nya saker att göra, men hon kom till ro och uttryckte att det var som terapi att se på när Nanny vävde.

– Jag tror att det är viktigt att det finns något att samlas kring. Jag skulle ju kunna sätta mig och bara prata med de boende, men jag tror att det är enklare för både dem och mig om det här hantverket pågår i bakgrunden. Vi kan prata om vävandet, men vi kan också prata om vad som helst.

Positiva effekter för fler än de boende

Personalen på boendet har tyckt att det har varit bra att de boende fick ta del av en aktivitet, och att vävningen är en aktivitet som passar bra att ha just på avdelningen. Den är lugn och stör inte, samtidigt som det händer något.  Flera anhöriga har också visat stort engagemang för vävstolen och Nanny kan dra nytta av sina egna erfarenheter, både av att vara personal och anhörig.

– Som personal tycker jag att det var ganska svårt att möta anhöriga och åt andra hållet också, att som anhörig möta personal. Där tror jag att hantverket kan vara ett sätt att mötas och man kan upptäcka att man kanske har mer gemensamt än man först trodde.

Projektet fortsätter

Under våren har projektet utökats och Nanny Rådenman har deltagit i ett forskningsprojekt i samarbete med ett demensboende i Göteborg. Dessutom har hon fått projektbidrag så att hon kan fortsätta att utveckla samarbetet med demensboendet i Stockholm som är grunden till Väv mig genom en dröm.

bild på Nanny Rådeman– Jag tror att jag i samråd med anhöriga kommer att placera vävningen inne hos boende som är så pass sjuka att de mest är sängliggande, de som sällan kommer ut ur sin lägenhet, om det är möjligt. Jag vill se vad det kreativa inslaget kan göra för dem. Då kommer det inte att handla om det visuella intrycket så mycket, men vävningen har ju det här rytmiska ljudet. Och så kan man känna på materialen och uppleva närvaron.

För Nanny är det inte bara de boende, personalen och de anhöriga som är viktiga i konstprojektet. Hon värdesätter också samarbetet med forskare. 

– Min dröm är att få fortsätta vara ute på boenden och göra det jag älskar, väva och träffa människor, och jobba i en forskningsgrupp så att det här kommer ut och kan göra nytta.

Konstfacks vårutställning 2024

Vårutställningen är en grupputställning där avgångsstudenterna vid Konstfack visar sina verk. Den pågår 15-24 maj 2024. Här hittar du mer information (nytt fönster).

8 maj 2024

Ny webbutbildning för biståndshandläggare 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nu släpper vi en reviderad version av Demens ABC plus Biståndshandläggare. Webbutbildningen har delvis nytt material i form av filmer och bildspel. Vi kallar den Demens ABC plus Biståndshandläggare 2.0.

Denna utbildning vänder sig i första hand till biståndshandläggare i kommunerna. Den kräver inga särskilda förkunskaper men det är en fördel om du har genomfört webbutbildningen Demens ABC. Utbildningen är en reviderad version av Demens ABC plus Biståndshandläggare.

Utbildningen är indelad i fem kapitel:

  • Inledning 
  • Första kontakten
  • Första mötet
  • Följa upp behoven
  • Etik och juridik.

Korta filmer och bildspel varvas med frågor och situationer att ta ställning till. Att genomföra hela utbildningen tar ca tre timmar och du kan när som helst avbryta och påbörja den igen. Utbildningen avslutas med ett kunskapstest.

Demens ABC plus Biståndshandläggare 2.0 är precis som tidigare avgiftsfri och lanserades i maj 2024. 

Denna utbildning vänder sig i första hand till biståndshandläggare i kommunerna. Den kräver inga särskilda förkunskaper men det är en fördel om du har genomfört webbutbildningen Demens ABC. Utbildningen är en reviderad version av Demens ABC plus Biståndshandläggare.

Utbildningen är indelad i fem kapitel:

  • Inledning 
  • Första kontakten
  • Första mötet
  • Följa upp behoven
  • Etik och juridik.

Korta filmer och bildspel varvas med frågor och situationer att ta ställning till. Att genomföra hela utbildningen tar ca tre timmar och du kan när som helst avbryta och påbörja den igen. Utbildningen avslutas med ett kunskapstest.

Demens ABC plus Biståndshandläggare 2.0 är precis som tidigare avgiftsfri och lanserades i maj 2024. 

Vill du gå utbildningen Demens ABC plus Biståndshandläggare 2.0?
7 maj 2024

Nya avhandlingar inom demensområdet 

 FORSKNING

Det har kommit två nya avhandlingar inom demensområdet, en om stödbehoven för partnervårdare, en annan om livssituationen för yngre med kognitiv sjukdom.

Fyra kritiska punkter

Malin Aspö, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, har undersökt hur yngre personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med avhandlingen har varit att öka kunskapen om så kallade kritiska punkter och transitioner, det vill säga övergångarna mellan två stabila perioder i sjukdomsförloppet. Särskilt fyra kritiska punkter visade sig i studien: att få diagnosen, att sluta arbeta i förtid, att inte bli beviljad stödinsatser och att flytta till särskilt boende.

– Mycket av tidigare forskning har fokuserat på behoven hos äldre personer med kognitiv sjukdom. Det finns ett stort behov av att öka förståelsen för yngre personers behov och jag hoppas att min avhandling kan bidra till att sprida kunskap om deras specifika behov, säger Malin Aspö.

Avhandlingen visar att mer kunskap om behoven hos yngre personer med kognitiv sjukdom behövs hos bland andra biståndshandläggare, men också utanför hälso- och sjukvården och socialtjänsten, exempelvis hos arbetsgivare och Försäkringskassan.

Partnervårdarens unika roll

Vid Dalarna Högskola har Marcus Falk Johansson disputerat i vårdvetenskap. Avhandlingen For better and for worse - till death do us part undersöker partnervårdares särprägel och betonar påverkan av det delade livet med personen med demenssjukdom. Ensamhet, känslor av fångenskap och den äktenskapliga relationen spelar en avgörande roll i formandet av deras uppfattning sin livssituation.

– Partners som blir anhörigvårdare befinner sig i en unik situation som skiljer sig från andra anhöriga. Det är en komplex livs- och omsorgssituation, där olika aspekter påverkar deras upplevelser bortom deras partners ibland omfattande omsorgsbehov, säger Marcus Falk Johansson.

Mer information behövs

Marcus Falk Johanssons forskning visar att många personer som vårdar en partner med demenssjukdom i hög grad upplever att de är ensamma i sitt vårdande och inte ens hälften av dem känner till rätten att få stöd. En ännu mindre del av dem mottar eller har blivit erbjudna stöd. Samhället behöver alltså bli bättre på att informera om vilket stöd som finns att få och hur man kan få stöd som vårdare. 

Slutsatserna är särskilt viktiga för partnervårdare, men även beslutsfattare och praktiker kan dra nytta av insikterna för att driva positiva förändringar inom äldreomsorgspolitik och tillvägagångssätt.

Fyra kritiska punkter

Malin Aspö, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, har undersökt hur yngre personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med avhandlingen har varit att öka kunskapen om så kallade kritiska punkter och transitioner, det vill säga övergångarna mellan två stabila perioder i sjukdomsförloppet. Särskilt fyra kritiska punkter visade sig i studien: att få diagnosen, att sluta arbeta i förtid, att inte bli beviljad stödinsatser och att flytta till särskilt boende.

– Mycket av tidigare forskning har fokuserat på behoven hos äldre personer med kognitiv sjukdom. Det finns ett stort behov av att öka förståelsen för yngre personers behov och jag hoppas att min avhandling kan bidra till att sprida kunskap om deras specifika behov, säger Malin Aspö.

Avhandlingen visar att mer kunskap om behoven hos yngre personer med kognitiv sjukdom behövs hos bland andra biståndshandläggare, men också utanför hälso- och sjukvården och socialtjänsten, exempelvis hos arbetsgivare och Försäkringskassan.

Partnervårdarens unika roll

Vid Dalarna Högskola har Marcus Falk Johansson disputerat i vårdvetenskap. Avhandlingen For better and for worse - till death do us part undersöker partnervårdares särprägel och betonar påverkan av det delade livet med personen med demenssjukdom. Ensamhet, känslor av fångenskap och den äktenskapliga relationen spelar en avgörande roll i formandet av deras uppfattning sin livssituation.

– Partners som blir anhörigvårdare befinner sig i en unik situation som skiljer sig från andra anhöriga. Det är en komplex livs- och omsorgssituation, där olika aspekter påverkar deras upplevelser bortom deras partners ibland omfattande omsorgsbehov, säger Marcus Falk Johansson.

Mer information behövs

Marcus Falk Johanssons forskning visar att många personer som vårdar en partner med demenssjukdom i hög grad upplever att de är ensamma i sitt vårdande och inte ens hälften av dem känner till rätten att få stöd. En ännu mindre del av dem mottar eller har blivit erbjudna stöd. Samhället behöver alltså bli bättre på att informera om vilket stöd som finns att få och hur man kan få stöd som vårdare. 

Slutsatserna är särskilt viktiga för partnervårdare, men även beslutsfattare och praktiker kan dra nytta av insikterna för att driva positiva förändringar inom äldreomsorgspolitik och tillvägagångssätt.

29 apr 2024

Göteborgare sökes till stor alzheimerstudie 

 FORSKNING

Digitala minnestester och blodprover – med den kombinationen ska förutsättningarna för tidigare diagnoser vid Alzheimers sjukdom prövas. Vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen ingår i en studie som leds av Göteborgs universitet och som nu öppnar för anmälan.

Studien heter REAL AD och vänder sig till alla personer i åldern 50–80 år som inte har en demensdiagnos och som kan ta sig till en av de drygt hundra vårdcentralerna inom Närhälsan i Västra Götaland. Alla som uppfyller kriterierna kan delta oavsett vilken vårdcentral de är listade på. Minst 3 000 deltagare behövs.

– Det här är ett rejält ambitiöst projekt och det har varit en enorm utmaning att demokratisera studien. Den ska återspegla både stad och landsbygd, vara tillgänglig för så många deltagare som möjligt och involvera hela Närhälsan, vilket betyder att även de mest avlägsna vårdcentralerna måste kunna vara med vad gäller provhantering och provtransporter, säger Michael Schöll, professor vid Göteborgs universitet och forskningsledare för REAL AD.

Tester i hemmiljö

I studien testas först kognitionen, alltså minnet och tankeförmågan, med hjälp av digitala verktyg och på egen hand. Rekommendationen är att det görs hemma och i lugn och ro. Deltagarna erbjuds sedan att lämna ett blodprov på något av de totalt 111 provtagningsställena.

Deltagarna kan genomföra de digitala kognitionstesterna i ytterligare tre omgångar, efter 18, 27 och 36 månader, och även lämna ett andra blodprov efter 18 månader. Testerna går relativt snabbt och kan göras på alla fyra språken.

Det görs även en separat studie med ett mindre antal slumpmässigt utvalda deltagare som även undersöks kliniskt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att bekräfta resultaten av de digitala kognitionstesterna och blodanalyserna. Den kliniska delen av studien utförs på sjukhusets minnesmottagning i samarbete med professor och överläkare Silke Kern.

Framtiden i primärvården

Forskningen tar sikte på tidig diagnostik med avstamp i de digitala kognitiva testerna och blodmarkörerna. Om kombinationen av verktygen fungerar för att upptäcka tidiga sjukdomstecken hos den allmänna befolkningen är förhoppningen att de ska användas inom primärvård framöver.

– Att diagnoserna måste komma tidigare är vedertaget, också med tanke på att det väntar nya läkemedel runt hörnet. Flertalet diagnoser ställs inom primärvården, därför måste diagnostiken stärkas där, och kunskap behövs om det kan vara möjligt att screena för alzheimer hos den allmänna befolkningen, säger Michael Schöll.

REAL AD har en egen hemsida med information även på arabiska, finska och engelska, www.realad.se (nytt fönster)

Läs hela pressmedelandet, Göteborgs universitet (nytt fönster)

Studien heter REAL AD och vänder sig till alla personer i åldern 50–80 år som inte har en demensdiagnos och som kan ta sig till en av de drygt hundra vårdcentralerna inom Närhälsan i Västra Götaland. Alla som uppfyller kriterierna kan delta oavsett vilken vårdcentral de är listade på. Minst 3 000 deltagare behövs.

– Det här är ett rejält ambitiöst projekt och det har varit en enorm utmaning att demokratisera studien. Den ska återspegla både stad och landsbygd, vara tillgänglig för så många deltagare som möjligt och involvera hela Närhälsan, vilket betyder att även de mest avlägsna vårdcentralerna måste kunna vara med vad gäller provhantering och provtransporter, säger Michael Schöll, professor vid Göteborgs universitet och forskningsledare för REAL AD.

Tester i hemmiljö

I studien testas först kognitionen, alltså minnet och tankeförmågan, med hjälp av digitala verktyg och på egen hand. Rekommendationen är att det görs hemma och i lugn och ro. Deltagarna erbjuds sedan att lämna ett blodprov på något av de totalt 111 provtagningsställena.

Deltagarna kan genomföra de digitala kognitionstesterna i ytterligare tre omgångar, efter 18, 27 och 36 månader, och även lämna ett andra blodprov efter 18 månader. Testerna går relativt snabbt och kan göras på alla fyra språken.

Det görs även en separat studie med ett mindre antal slumpmässigt utvalda deltagare som även undersöks kliniskt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att bekräfta resultaten av de digitala kognitionstesterna och blodanalyserna. Den kliniska delen av studien utförs på sjukhusets minnesmottagning i samarbete med professor och överläkare Silke Kern.

Framtiden i primärvården

Forskningen tar sikte på tidig diagnostik med avstamp i de digitala kognitiva testerna och blodmarkörerna. Om kombinationen av verktygen fungerar för att upptäcka tidiga sjukdomstecken hos den allmänna befolkningen är förhoppningen att de ska användas inom primärvård framöver.

– Att diagnoserna måste komma tidigare är vedertaget, också med tanke på att det väntar nya läkemedel runt hörnet. Flertalet diagnoser ställs inom primärvården, därför måste diagnostiken stärkas där, och kunskap behövs om det kan vara möjligt att screena för alzheimer hos den allmänna befolkningen, säger Michael Schöll.

REAL AD har en egen hemsida med information även på arabiska, finska och engelska, www.realad.se (nytt fönster)

Läs hela pressmedelandet, Göteborgs universitet (nytt fönster)

Läs mer om liknande studier

Läs artikel från innovationsmilljön PREDEM, Blodanalys testas i ny alzheimerstudie på vårdcentraler

25 apr 2024

Nu kan kommuner nominera till Queen Silvia Nursing Award 

 ARBETA MED DEMENS

För att hylla engagemang och innovation hos vårdpersonal i Sverige öppnar Queen Silvia Nursing Award upp för nomineringar från svenska kommuner. Detta är en utveckling av priset som tidigare bara tagit emot individuella tävlingsbidrag baserade på idéer om förbättring.

Mellan 1 april och 1 november 2024 har svenska kommuner chansen att lyfta fram sitt favoritprojekt genom att nominera den sjuksköterska eller undersköterska som har varit drivande för att genomföra projektet. För att kunna nomineras ska projektet ha bidragit till att höja livskvaliteten eller vården för äldre eller personer som lever med demenssjukdom. Vinnaren belönas med prissumman 60 000 SEK.

Projekten som nomineras ska ha dokumenterade positiva resultat som exempelvis kan inkludera förbättrad livskvalitet för målgruppen, effektivare vårdmetoder, ökad tillfredsställelse bland både vårdtagare och personal, eller nya sätt att använda teknologi för att förbättra vården.

Läs mer information och skicka efter nomineringsformulär här. (Nytt fönster.)
Du kan också mejla till: nominering@queensilvianursingaward.se
För mer information, vänligen kontakta: Sophie Lu-Axelsson +46 72 246 1096

Mellan 1 april och 1 november 2024 har svenska kommuner chansen att lyfta fram sitt favoritprojekt genom att nominera den sjuksköterska eller undersköterska som har varit drivande för att genomföra projektet. För att kunna nomineras ska projektet ha bidragit till att höja livskvaliteten eller vården för äldre eller personer som lever med demenssjukdom. Vinnaren belönas med prissumman 60 000 SEK.

Projekten som nomineras ska ha dokumenterade positiva resultat som exempelvis kan inkludera förbättrad livskvalitet för målgruppen, effektivare vårdmetoder, ökad tillfredsställelse bland både vårdtagare och personal, eller nya sätt att använda teknologi för att förbättra vården.

Läs mer information och skicka efter nomineringsformulär här. (Nytt fönster.)
Du kan också mejla till: nominering@queensilvianursingaward.se
För mer information, vänligen kontakta: Sophie Lu-Axelsson +46 72 246 1096

Mer om Queen Silvia Nursing Award och Swedish Care International

Queen Silvia Nursing Award grundades 2012 av organisationerna Swedish Care International och Forum For Elderly Care. Den första vinnaren tillkännagavs 2013. Idag finns det sammanlagt 50 vinnare av Queen Silvia Nursing Award runt om i världen. Queen Silvia Nursing Award uppmuntrar sjuksköterskor, undersköterskor och studenter inom dessa yrken att bidra med sina idéer och innovationer för att förbättra kvaliteten på vården för äldre och personer som lever med demens.

Swedish Care International (SCI) är en Stockholmsbaserad organisation som drivs av engagemang i globala demografiska förändringar och den ökande förekomsten av demens i våra samhällen. SCI är en av de medgrundande organisationerna till Queen Silvia Nursing Award, Dementia Forum X och Geras Solutions.

25 apr 2024

Webbinarium 15 maj: Sömlös vård och omsorg 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nu är anmälan till webinarium 2 om Sömlös vård och omsorg öppen. 

Projektet Sömlös vård och omsorg handlar om att lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom. Målet är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.

I det andra avgiftsfria webbinariet inom ramen för projektet Sömlös vård och omsorg analyserar vi bland annat resultaten från den kartläggning som genomfördes i början av 2024.

Registrera dig här (Öppnas i nytt fönster.)

Program för webbinariet (med reservation för ändringar):

14.00
Välkommen! 
Lärande exempel: Arbete med Proaktiv SIP, samarbete mellan region-kommun i Lerum

14.30
Aktuellt läge för sömlös vård och omsorg; slutsatser så här långt baserat på två enkäter som besvarats av medarbetare och ledning under februari 2024

15.15 
Panelsamtal: Hur får vi förloppen att vävas samman?

15.35 
Presentation av Socialstyrelsen

15.50-16.00
Information om höstens seminarium 2 oktober
Tack för idag! 

Webbinariet organiseras av Svenskt Demenscentrum och kommer att spelas in.
VARMT VÄLKOMMEN!

Projektet Sömlös vård och omsorg handlar om att lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom. Målet är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.

I det andra avgiftsfria webbinariet inom ramen för projektet Sömlös vård och omsorg analyserar vi bland annat resultaten från den kartläggning som genomfördes i början av 2024.

Registrera dig här (Öppnas i nytt fönster.)

Program för webbinariet (med reservation för ändringar):

14.00
Välkommen! 
Lärande exempel: Arbete med Proaktiv SIP, samarbete mellan region-kommun i Lerum

14.30
Aktuellt läge för sömlös vård och omsorg; slutsatser så här långt baserat på två enkäter som besvarats av medarbetare och ledning under februari 2024

15.15 
Panelsamtal: Hur får vi förloppen att vävas samman?

15.35 
Presentation av Socialstyrelsen

15.50-16.00
Information om höstens seminarium 2 oktober
Tack för idag! 

Webbinariet organiseras av Svenskt Demenscentrum och kommer att spelas in.
VARMT VÄLKOMMEN!

23 apr 2024

Stjärnmärkt inspiration på Nalen  

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Tisdag den 22 april var det fullsatt i det anrika danspalatset Nalen i Stockholm. Några swingpjattar syntes inte till men inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna samlade däremot vårdpersonal från både Stjärnmärkta enheter och sådana som siktar på att bli det.

Det var tredje året i följd som Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistret SveDem ägnade en heldag åt utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Stjärnmärkta enheter, arbetsplatser som genomfört utbildningsmodellen, finns snart i hela landet.

– Sammanlagt rör det sig om 410 stycken och nästa vecka kommer ytterligare ett tiotal verksamheter att bli Stjärnmärkta. Totalt har vi utbildat 1750 Stjärninstruktörer, det är ju fantastiska siffror, sade Laila Becker, som arbetar med utbildningsmodellen vid Svenskt Demenscentrum.

All äldreomsorg stjärnmärks

Vissa kommuner har satsat brett. Mirjam Brocknäs, verksam i Upplands-Bro och utsedd till Årets chef, berättade att all äldreomsorg i kommunen, både kommunalt och privat drivna, arbetar för att bli Stjärnmärkta.

I Sundsvall handlar det om 14 särskilda boenden. En del är redan klara med utbildningsmodellen, de övriga är i slutfasen och när de har gått i mål kommer kommunens samtliga särskilda boenden att vara Stjärnmärkta.

Roligare att gå till jobbet

Lena Gustavsson vid Sundsvalls demenscentrum presenterade siffror på att stjärnmärkningen faktiskt får betydelse. Genom att använda frågeformulär (P-CAT och PDC) före och efter utbildningssatsningen kunde hon bland annat se att personalen nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, att deras kunskap om personerna levnadshistoria har ökat och att dubbelt så många (!) uppger att det är roligt att gå till jobbet.

Under dagen diskuterades både utmaningar och framgångsfaktorer med utbildningsmodellen. Chefer från Ekparkens vård- och omsorgboende i Göteborg samt äldrekurator och biståndshandläggare från stadsdelen Farsta lyfte bland annat Checklista demens som ett i grunden bra verktyg men också att tidsbrist gör att den används inte lika mycket som man önskar.

Inspirerande föreläsningar

Vid sidan av Stjärnmärkt hölls en rad inspirerande föreläsningar. Mirjam Brocknäs visade lustfyllt hur dans och måleri kan berika personer med demenssjukdom. Lars-Christer Hydén, professor vid Linköpings universitet, påminde om att en kognitiv funktionsnedsättning alltid innebär en kommunikativ funktionsnedsättning.

Cecilia Svanberg, dietist i Växjö, pekade på att maten bara är en del av måltiden. Hon gav många handfasta exempel på hur måltidssituationen kan förbättras för att skapa ökad trivsel och förebygga undernäring.

Liksom tidigare år blev årets inspirationsdag snabbt fullbokad. En tröst för er som inte fick plats: Sikta mot stjärnorna är tillbaka 2025.
 

All äldreomsorg stjärnmärks

Vissa kommuner har satsat brett. Mirjam Brocknäs, verksam i Upplands-Bro och utsedd till Årets chef, berättade att all äldreomsorg i kommunen, både kommunalt och privat drivna, arbetar för att bli Stjärnmärkta.

I Sundsvall handlar det om 14 särskilda boenden. En del är redan klara med utbildningsmodellen, de övriga är i slutfasen och när de har gått i mål kommer kommunens samtliga särskilda boenden att vara Stjärnmärkta.

Roligare att gå till jobbet

Lena Gustavsson vid Sundsvalls demenscentrum presenterade siffror på att stjärnmärkningen faktiskt får betydelse. Genom att använda frågeformulär (P-CAT och PDC) före och efter utbildningssatsningen kunde hon bland annat se att personalen nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, att deras kunskap om personerna levnadshistoria har ökat och att dubbelt så många (!) uppger att det är roligt att gå till jobbet.

Under dagen diskuterades både utmaningar och framgångsfaktorer med utbildningsmodellen. Chefer från Ekparkens vård- och omsorgboende i Göteborg samt äldrekurator och biståndshandläggare från stadsdelen Farsta lyfte bland annat Checklista demens som ett i grunden bra verktyg men också att tidsbrist gör att den används inte lika mycket som man önskar.

Inspirerande föreläsningar

Vid sidan av Stjärnmärkt hölls en rad inspirerande föreläsningar. Mirjam Brocknäs visade lustfyllt hur dans och måleri kan berika personer med demenssjukdom. Lars-Christer Hydén, professor vid Linköpings universitet, påminde om att en kognitiv funktionsnedsättning alltid innebär en kommunikativ funktionsnedsättning.

Cecilia Svanberg, dietist i Växjö, pekade på att maten bara är en del av måltiden. Hon gav många handfasta exempel på hur måltidssituationen kan förbättras för att skapa ökad trivsel och förebygga undernäring.

Liksom tidigare år blev årets inspirationsdag snabbt fullbokad. En tröst för er som inte fick plats: Sikta mot stjärnorna är tillbaka 2025.
 

18 apr 2024

Rehabilitering kan bli prioriterad inom demensvården 

 ARBETA MED DEMENS

Rehabilitering ska få en central roll i demensvården. Det föreslår Socialstyrelsen i sitt underlag till den uppdaterade demensstrategin. Fysioterapeuter välkomnar beskedet.

Under arbetet med att uppdatera den nuvarande demensstrategin bjöd Socialstyrelsen bland annat in sex fysioterapeuter som experter och det har gett resultat. Underlaget är nu överlämnat till regeringen och i det föreslås rehabilitering för första gången bli ett prioriterat område – som dessutom ska komma in tidigt och följas upp under hela sjukdomsförloppet.

– Det här kommer förhoppningsvis göra så att fler personer med demenssjukdom får tillgång till rehabilitering, säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet och en av de inbjudna experterna till tidningen Fysioterapi. Det kommer också bli tydligt att det är för få fysioterapeuter som jobbar med den här gruppen. Fler kommer behöva rekryteras.

Erik Rosendahl och flera andra fysioterapeuter har länge försökt lyfta rehabilitering inom demensvården så att den ska ses som lika självklar vid demenssjukdomar som vid andra kroniska, neurologiska och progredierande sjukdomar. Enligt honom finns det flera orsaker till att det har varit svårt att få gehör. Fysioterapin har varit dåligt representerad i den kliniska demensvården och själva begreppet ”rehabilitering” har ofta missuppfattats som något som bara är aktuellt för den som kan återfå sin förmåga fullt ut.

– Men det blir väldigt konstigt att resonera så när rehabilitering är självklar vid sjukdomar som till exempel Parkinson och MS. Så vi har bemött den bristande kunskapen med forskning som visar att personer med demenssjukdom kan få minst lika bra effekt av träning som andra grupper. Och nu har det äntligen gett utdelning, säger Erik Rosendahl.

Källa: Fysioterapi 2/2024
 

Under arbetet med att uppdatera den nuvarande demensstrategin bjöd Socialstyrelsen bland annat in sex fysioterapeuter som experter och det har gett resultat. Underlaget är nu överlämnat till regeringen och i det föreslås rehabilitering för första gången bli ett prioriterat område – som dessutom ska komma in tidigt och följas upp under hela sjukdomsförloppet.

– Det här kommer förhoppningsvis göra så att fler personer med demenssjukdom får tillgång till rehabilitering, säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet och en av de inbjudna experterna till tidningen Fysioterapi. Det kommer också bli tydligt att det är för få fysioterapeuter som jobbar med den här gruppen. Fler kommer behöva rekryteras.

Erik Rosendahl och flera andra fysioterapeuter har länge försökt lyfta rehabilitering inom demensvården så att den ska ses som lika självklar vid demenssjukdomar som vid andra kroniska, neurologiska och progredierande sjukdomar. Enligt honom finns det flera orsaker till att det har varit svårt att få gehör. Fysioterapin har varit dåligt representerad i den kliniska demensvården och själva begreppet ”rehabilitering” har ofta missuppfattats som något som bara är aktuellt för den som kan återfå sin förmåga fullt ut.

– Men det blir väldigt konstigt att resonera så när rehabilitering är självklar vid sjukdomar som till exempel Parkinson och MS. Så vi har bemött den bristande kunskapen med forskning som visar att personer med demenssjukdom kan få minst lika bra effekt av träning som andra grupper. Och nu har det äntligen gett utdelning, säger Erik Rosendahl.

Källa: Fysioterapi 2/2024
 

Läs mer

Här kan du ladda hem Socialstyrelsens Underlag för en utvecklad nationell demensstrategi, 2024. (Öppnas i nytt fönster.)